Vi tror vi har men har inte fri vilja

Bildresultat för your mouth says determinism

En av mina favoritfilosofer Galen Strawson ger dock kvinnan rätt i det hon verkar ha sagt (men påpekar också att mannens hållning, en tro på fri vilja, i regel inte kan undvikas):

Han utvecklar denna syn i den utmärkta essän ”Luck Swallows Everything”, som också återges i hans senaste bok, Things That Bother Me: Death, Freedom, the Self, Etc.

Acceptans av inkomstskillnader i USA och Norge

Den politiska debatten i Sverige präglas ofta av en upprördhet över inkomstskillnader. Hur skiljer sig attityder till sådana skillnader åt mellan ett skandinaviskt land, med relativt låga skillnader och betydande omfördelning, och USA, med relativt höga skillnader och en mer begränsad omfördelning? En experimentell studie, ”Cutthroat Capitalism Versus Cuddly Socialism: Are Americans More Meritocratic and Efficiency-Seeking than Scandinavians?”, accepterad för publicering i Journal of Political Economy, finner följande:

We provide causal evidence suggesting that fairness considerations are more fundamental for inequality acceptance than efficiency considerations. In both countries, merit instead of luck as the source of inequality causes a huge increase in inequality acceptance, while the introduction of a cost of redistribution has a negligible effect on the distributive choices of the participants.

Angående kopplingen mellan inkomstojämlikhet och rättvisa finner forskarna, i linje med resultat jag presenterar i det tidigare inlägget ”Det är inte ojämlikhet människor ogillar utan orättvisa”, detta:

The present study robustly demonstrates that most people do not consider all inequalities to be unfair. In particular, introducing a difference in productivity instead of luck as the source of inequality causes a large and statistically significant increase in inequality acceptance in all subgroups. Hence, it is important to accommodate the distinction between fairness and equality in our social preference models.

Det duger alltså inte att utifrån ett faktiskt konstaterande av inkomstskillnader, eller ökade sådana skillnader, dra slutsatsen att dessa nödvändigtvis är illegitima eller oönskade.

När det gäller skillnader mellan och inom länderna skriver de:

We have shown that Americans accept significantly more inequality than Scandinavians, but our findings also challenge common perceptions of these societies in the public debate. The United States is sometimes portrayed as representing cutthroat capitalism, but the present study clearly demonstrates that many Americans are concerned with unfair inequalities. In our experiment, the majority of Americans equalize completely when the inequality is due to luck, even when there is a significant cost of redistribution. … Our findings should also nuance the perception of the Scandinavian countries as representing cuddly socialism. We find that a large majority of Scandinavians accept inequalities due to a difference in producivity, what they object to are inequalities due to luck. Hence, the political support for an extensive welfare state in the Scandinavian countries may partly reflect that these policies are viewed as contributing to elimination of inequalities due to luck, without undermining inequalities due to productivity differences.

Givetvis kan man gå vidare och diskutera och ifrågasätta människors uppfattning av vad som är orsakat av egen ansträngning respektive tur, och då kommer man in på fundamentala filosofiska frågor om fri vilja etc. Men det går i vilket fall att konstatera att denna typ av uppfattningar tycks direkt kopplade till politiska hållningar.

Nationalekonomens attityd

Erwin Dekker är en nederländsk nationalekonom och doktrinhistoriker som berikar mitt sätt att se på mig själv som utövande nationalekonom – och som får mig att fundera på om min syn på vad det innebär, och bör innebära, att vara nationalekonom behöver omprövas. I ”On Emancipators, Engineers and Students: The Appropriate Attitude of the Economist” utvecklar han en analys av olika typer av attityder som man som nationalekonom (eller samhällsvetare mer allmänt) kan inta:

This paper presents an original conceptualization of the different attitudes economists have expressed toward their object of study. It distinguishes between a humanist and ascientist tradition in economics and argues that both stances can be combined with an active and a passive attitude. This results in four different positions or attitudes, that of the positive scientist (passive scientist), the social engineer (active scientist), the student (passive humanist) and the emancipator (active humanist). The paper explores the implications of the four positions and it argues that there are many threads within Austrian economics and Virigina Political Economy that point toward the attitude of the active humanist. … It is argued that the emancipator position has to explicitly engage with what Buchanan calls ”might-bes”, that is hypothetical changes in rules, institutions, or human behavior, and as such has important links with the critical tradition on the left.

Jag har traditionellt strävat efter att vara en passiv vetenskapsman, medan en del kollegor har intagit rollen som aktiv vetenskapsman – som social ingenjör. Det jag finner tänkvärt med Dekkers analys är presentationen av en humanistisk inriktning av den vetenskapliga gärningen. Han förklarar:

In this essay I have argued that the central distinction between the humanist and the scientist is one in the attitude they have towards knowledge about the social world. The attitude of the scientist is that of a detached observer, interested in describing the world as accurately as possible. This descriptive knowledge can be used as an input for theinstrumental use of knowledge by experts. The attitude of the humanist on the other hand is that of the engaged agent, who is facing the same problems as anybody else. While the humanist does not deny that there are people with more expertise about subjects she is primarily interested in how this knowledge can help individuals and groups improve their own lives.

Jag känner mig inte bekväm med att på detta sätt liera mig med människors välmående i rollen som nationalekonom, men jag har viss sympati för en av de varianter som Dekker lyfter fram, nämligen Buchanans idé om att en av nationalekonomens roller är att påpeka att det kan föreligga Paretoförbättrande reformer av samhällets grundläggande regelverk. Se de tidigare inläggen ”Vetenskapsmannen i politiken”, ”Normativa nationalekonomer” och ”Nationalekonomen som politisk ekonom”.

Mörker, ljus och mörker

Kurt Weills gravsten står:

This is the life of men on earth:
Out of darkness we come at birth
Into a lamplit room, and then –
Go forward into dark again.

Ljuger altruister?

Altruister är personer som värnar om andras välmående, och man skulle kunna tro att sådana personer är mindre benägna att ljuga än andra. Stämmer det? Den nya experimentella studien ”Do Altruists Lie Less?” ger svaret:

We find that altruists lie less when lying hurts another party but we do not find any evidence in support of the hypothesis that altruists are more (or less) averse to lying than others in environments where lying has no effects on the payoffs of others.

Jag finner detta resultat rimligt. En altruist vill undvika lögner, inte för att det (som Kant ansåg) alltid är fel att ljuga, utan för att inte åsamka andra skada. När en sådan negativ effekt inte följer av att ljuga, ljuger altruisten lika mycket som andra.