Tillsammans med Therese Nilsson och Martin Ljunge har jag under flera år bedrivit forskning om tolerans. Med det menas i vårt fall en vidsynthet gentemot människor som är annorlunda. I synnerhet har vi försökt utröna vad som bestämmer graden av tolerans i ett samhälle, med fokus på institutioner. Några resultat:

• Rättssystemets kvalitet och penningvärdets stabilitet är positivt relaterade till tolerans mot homosexuella.
• Graden av marknadsekonomi inverkar positivt på tolerans, och ju mer människor litar på varandra i samhället, desto starkare är denna inverkan.
• Ju mer social och ekonomisk globalisering, desto större andel som anser det viktigt att lära barn tolerans och respekt.
• Lägre marginalskatter för dem med högst inkomst är positivt relaterade till mer tolerans mot ateister, kommunister och homosexuella (i USA).
• Invandrare med bakgrund i länder med låg andel muslimer, opartiska institutioner och en hög andel som anser det viktigt att lära barn tolerans och respekt är mer toleranta mot homosexuella än andra invandrare.
• Rättsstatens kvalitet är positivt, och graden av ekonomisk öppenhet mot andra länder är negativt, relaterad till antisemitism.

Man kan fråga sig varför vi anser det så viktigt att studera vad som kan tänkas bestämma tolerans i ett samhälle. Ett skäl är förstås att tolerans kan förväntas bidra till bättre livsvillkor och högre välmående för minoriteter av olika slag. Ett annat skäl ges i en ny studie, ”The Power of Tolerance vs. Unselfishness as a Cultural Determinant of Cooperation”, av Kimmo Eriksson, Brent Simpson och Irina Vartanova. De gör och finner, i kort sammanfattning, följande:

What makes some societies more cooperative than others? This question is important for a number of reasons, including the possibility that societal differences in cooperation may have played an important role in human cultural evolution (Henrich, 2004; Richerson et al., 2016). … While prior work leads straightforwardly to the hypothesis that higher societal valuations of unselfishness will lead to more cooperation, we explain why tolerance can be expected to be at least as important. We then report findings showing that a societal emphasis on tolerance plays a stronger role than an emphasis on unselfishness in predicting international differences in cooperation, cooperative norms, and cooperative metanorms.

Sambandet mellan en positiv värdering av tolerans i ett land och författarnas samarbetsmått illustreras i denna figur (där man kan notera att Sverige ligger högst i värdering av tolerans):

Det är alltså så att samhällen som kännetecknas av tolerans är mer samarbetsinriktade, vilket i sin tur är en central faktor för att samhällen ska fungera väl på en lång rad områden och lösa olika typer av kollektiva problem. Tolerans är till och med mer viktigt än osjälviskhet för att möjliggöra och upprätthålla samarbete människor emellan. Det är onekligen en viktig anledning att studera toleransens bestämningsfaktorer.