Påverkar regn ekonomisk tillväxt?

Bildresultat för rain

I tider av global uppvärmning och förändrade nederbördsmönster runtom i världen uppstår en viktig fråga: Hur påverkas länders förmåga till ekonomisk utveckling av mängden nederbörd? Detta undersöks i den nya studien ”Precipitation and Economic Growth”, som studerar sambandet i drygt 150 länder under tidsperioden 1951–2013:

Our major findings, which turn out to be robust in a large number of stability tests, is that rainfall primarily matters only in the group of less developed and comparatively poor countries. For this country group we find a systematically negative impact of rainfall shortages on economic growth which last for more than a decade, indicating that the effects of overly dry periods go well beyond the short-term effect of crop-failure. Interestingly enough, rainfall surpluses turn out to have no significant growth effects. We also show that the effects for poor countries are not driven by the group of Sub Saharan African countries

Icke så bra när regnet uteblir i fattiga länder, alltså, i den mån man unnar dessa att bli bli rikare.

Arvsskatt ger mer inkomstskatt

Svenska forskare är duktiga på att studera effekter av att helt plötsligt få pengar. Mikael Elinder, Oscar Erixson och Henry Ohlsson finner t.ex. i studien ”The Impact of Inheritances on Heirs’ Labor and Capital Income” att arvtagares arbetsinkomster faller i flera år efter mottagandet av ett arv. David Cesarini, Erik Lindqvist, Matthew Notowidigdo och Robert Östling visar i studien ”The Effect of Wealth on Individual and Household Labor Supply: Evidence from Swedish Lotteries” att arbetsinkomsterna faller efter en lotterivinst. Dessa resultat är kanske inte så konstiga. Får man plötsligt ökad förmögenhet klarar man av ekonomiskt att arbeta mindre.

En effekt av arv blir därför också lägre inkomstskatteintäkter från arvtagare. Antag att en arvsskatt infördes. En sådan skulle ge skatteintäkter i sig – men genom att motverka arvtagarnas minskning av sitt arbetsutbud skulle den också kunna leda till högre skatteintäkter av arbetsinkomst jämfört med en situation utan arvsskatt. En double whammy för finansdepartementet!

En ny studie ”Inheritance Taxation and Wealth Effects on the Labor Supply of Heirs” visar nu hur stor denna effekt kan förväntas vara. Se denna illustration (från forskarnas sammanfattning av sin studie) av den beräknade storleken som en funktion av hur välinformerade arvtagare är om storleken på sina arv. Som synes varierar effekten mellan 8,5 och 10 procent. Om en arvsskatt ger 100 kr till statskassan, leder den också till 8–10 kr i högre inkomstskatteintäkter.

Skärmklipp 2018-12-04 10.00.12.png

Detta resultat kan göra att en arvsskatt ter sig mer attraktiv, allt annat lika, men det kan vara värt att påminna sig varför regeringen Persson 2004 valde att avskaffa den (t.ex. att den i praktiken drabbade medborgarna olika och godtyckligt, att den inte drog in särskilt mycket pengar, att den försvårade generationsskiften i små och medelstora företag och att den fick framgångsrika entreprenörer att lämna Sverige).

Turordningsreglernas ekonomiska betydelse

Turordningsreglerna återfinns i Lagen om anställningsskydd och har till syfte att minska godtyckligheten när anställda avskedas. Sedan 2001 finns ett s.k. ”tvåundantag”, som innebär att en arbetsgivare med högst tio anställda får undanta högst två av dem om de anses vara av särskild betydelse för verksamheten. I en ny översikt av forskningen på området, ”Turordningsregler – lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?”, av Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger, klargörs följande:

Vi har med denna genomgång av nationalekonomisk forskning om turordningsreglerna i LAS visat att dessa har reella effekter för både företag och anställda. Resultat från fem studier av tvåundantaget som infördes 2001 tyder på att företagens personalomsättning och arbetsproduktivitet ökade, men det är mer osäkert om det påverkat sysselsättningstillväxten. Dessutom tycks tvåundantaget ha medfört både minskad sjukfrånvaro och VAB. Vidare visar en sjätte studie, genom att jämföra företag som har verksamhet i både Sverige och Finland, att turordningsreglerna skyddar lågavlönade och arbetare med lång anställningstid från uppsägning samt ökar deras löner.

Hur man ställer sig till reglerna beror rimligen på vilken vikt man lägger vid de olika konsekvenser reglerna verkar ha. Eftersträvar man främst hög produktivitet och låg frånvaro tycks en skeptisk inställning till hårt bindande turordningregler vara befogad. Likaså framkommer i den nya studien ”Does Job Security Hamper Employment Prospects?” av Bjuggren och Skedinger att de små företagen blev mer benägna att anställa arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter reformen. Om man däremot värnar om grupper som redan har jobb men som har en relativt svag position på arbetsmarknaden och relativt lång anställningstid, då ter sig reglerna (utan undantaget) ändamålsenliga.

Skäl att ändra a-kassan

En av de mer kontroversiella politiska frågorna rör a-kassans utformning. Hur generös ska ersättningen vara? Ska den vara lika hög över tid eller variera? Ska den ha en slutpunkt? Här behöver individens behov av skydd vägas mot hennes incitamenten att söka nytt jobb. Som tur är finns det forskare som studerar frågan och kan bidra med kvalificerade åsikter. Jag tänker på den för mig övertygande och delvis överraskande analysen i ”The Optimal Timing of Unemployment Benefits: Theory and Evidence from Sweden”, publicerad i American Economic Review, som kommer fram till denna slutsats:

In trading off insurance and incentives, our analysis suggests that the flat benefit profile in Sweden has been too generous overall. However, both from the insurance and the incentives side, we find no evidence to support the introduction of a declining tilt in the profile.

Om något verkar det bra att låta a-kassans ersättningsgrad öka över tid! Forskarna förklarar sina resultat pedagogiskt i denna sammanfattning, och konstaterar:

In the context of Sweden, we see that benefits given early in an unemployment spell have a larger incentive cost and a much lower value to the unemployed than benefits received later in the spell. This means that decreasing benefits early on to increase benefits later on would be socially desirable.

Finns det något parti eller någon organisation på arbetsmarknaden som förespråkar detta?

Framtidens pengar – en statlig angelägenhet?

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley har talat i London:

”Sverige kommer troligen bli ‘kontantfritt’ inom tre till fem år”, sade hon. …

Hon sade också att centralbankerna kommer att behöva utvecklas och anpassas till det som kommer att bli ett mycket förändrat landskap. De kan introducera egna digitala valutor, något som Riksbanken överväger …

”Om vi inte gör något kan vi se fram mot en framtid där pengar kommer att privatiseras spontant”, sade Cecilia Skingsley. ”Uppsidan med att bli ett Google för pengaskapande eller betalningar är mycket attraktiv och något som vi alla (inom centralbanks-, regleringssfären) tror att vi måste vara mycket fasta med att sätta regler för”, fortsatte hon.

Bildresultat för apple payJag är personligen väldigt kluven till utvecklingen. Å ena sidan älskar jag ny betalningsteknologi och använder nästan inte kontanter alls längre. Å andra sidan ser jag en risk med att en möjlighet till genuint privata betalningar försvinner och att centralbanker, och i förlängningen staten, kan övervaka varenda ekonomisk transaktion medborgarna gör. Detta behöver inte vara ett problem, men vem vet som som styr staten i framtiden. Ett extremt tankeexperiment: Om Hitler hade styrt med framtidens betalningsteknologi hade det varit omöjligt att ge ekonomiskt stöd till utsatta personer eller att gömma undan pengar. Detta oroar mig djupt. Apropå Skingsleys sista mening litar jag då mer på Google och (särskilt) Apple!

Läs mer

Massutvandring som orsak till den svenska vänsterns styrka

Under slutet av 1800- och början av 1900-talet utvandrade över en miljon svenskar. I en artikel i nya numret av Ekonomisk Debatt, ”Emigrationen till Amerika och den svenska arbetarrörelsen”, presenterar Mounir Karadja och Erik Prawitz sin fascinerande forskning om vad denna utvandring hade för politiska konsekvenser i Sverige. De sammanfattar sina resultat på följande sätt:

Under en tid då Sverige ännu var ett fattigt och relativt odemokratiskt land, finner vi att kommuner med högre utvandring uppvisar bredare medlemskap i arbetarrörelsen, har högre strejkbenägenhet och röstar mer på vänsterpartier. Våra resultat är konsistenta med hypotesen att förbättrade valmöjligheter, dvs lättheten att emigrera, underlättade för arbetare att organisera sig i den riskfyllda arbetarrörelsen. Vidare resulterade emigrationen i faktiska politiska förändringar i dessa kommuner. Emigrationskommuner hade högre utgifter på fattigvård och var mer benägna att införa mer inkluderande politiska styren. Att dessa områden alltjämt i dag i större utsträckning röstar för vänsterpartier tyder på att utvandringen satt långvariga spår i det svenska politiska landskapet.

Det jag tycker om med denna studie är det noggranna arbete som ligger bakom etablerandet av resultaten – som därmed är synnerligen trovärdiga – men också  att de presenterar för mig överraskande och helt ny kunskap. Utan massutvandringen skulle vänsterns dominans i Sverige under 1900-talet ha varit betydligt svagare!

Denna artikel på svenska är i sin tur en sammanfattning av deras kommande artikel ”Exit, Voice and Political Change: Evidence from Swedish Mass Migration to the United States” i Journal of Political Economy.

Utländsk arbetskraft kan gynna den inhemska

Det finns en föreställning att utländsk arbetskraft med nödvändighet försämrar villkoren för den inhemska. En ny studie från Schweiz, ”The Abolition of Immigration Restrictions and the Performance of Firms and Workers: Evidence from Switzerland”, visar att så inte behöver vara fallet. Utgångspunkten är en gradvis införd reform som öppnade upp arbetsmarknaden för personer som bor i grannländer men som pendlar för att arbeta i Schweiz. Vad blev effekterna?

We show that the greater availability of CBW [cross-border workers] produced a progressive and significant increase in their employment in municipalities close to the border, but had very little effect beyond 30 minutes from the border. Despite of this, natives working in municipalities close the border did not experience, on average, any differential change in average log hourly wages, log employment, or log number of full-time equivalents after the liberalization relative to natives in similar municipalities further away from the border. Instead, we find evidence that wages and employment of highly educated natives increased as a consequence of the reform. These positive effects resulted from pushing some of the natives to managerial and high-paying occupations, from stimulating productivity and job growth in incumbent firms, from attracting new firms, and from promoting firms’ innovation activities. Most of these effects are most prominent in skill-intensive sectors and firms in need of skilled workers.

Ett viktig perspektiv denna studie bidrar med är att fokusera på företagen och hur de agerar när tillgången på arbetskraft ökar. Jag skulle tro att en och annan blir förvånad över vad som skedde i de schweiziska företagen – vilket illustrerar hur viktigt det är att ta dessa i beaktande när effekterna av utländsk arbetskraft analyseras.

Se även det tidigare inlägget ”Invandring och jobben”.