Leder omoral till bättre beteende?

Mänskligt beteende i frågor av moralisk karaktär kan antingen vara stabilt i olika situationer – en ljugande person tenderar t.ex. då att fuska när tillfälle så ges – eller så kan det kännetecknas av moral licensing – beter man sig dåligt i en situation beter man sig istället väl i en annan, eller tvärtom. Man kanske känner skuld över att ha lurat till sig pengar och beslutar sig därför att donera mer till välgörenhet. Vilket av dessa två sätt att fungera stämmer bäst in på mänskligt beteende?

En ny experimentell studie, ”Do Moral Transgressions Lead to Pro-Social Effort? Evidence From a Real-Effort Experiment”, tyder på att människor beter sig stabilt: fuskare beter sig illa även i andra situationer. Forskarna skriver:

Our studies entail a setting where subjects can balance their moral debt using a pro-social real-effort task. In contrast to the prediction of moral licensing, we find that subjects who behave immorally by appropriating money designated for charity then also exert less pro-social effort, compared to a control group that did not take the money.

Kanske man kan tolka resultatet som att vissa är rötägg, helt enkelt, oavsett situation.

Påverkar robotiseringen hur människor röstar?

Enligt den nya studien ”We Were The Robots: Automation and Voting Behavior in Western Europe” är svaret ja i 14 västeuropeiska länder 1993–2016:

Higher exposure to robot adoption is found to increase support for nationalist and radicalright parties. Unveiling some potential transmission channels, higher robot exposure at the individual level leads to poorer perceived economic conditions and well-being, lower satisfaction with the government and democracy, and a reduction in perceived political self-efficacy.

Är det inte invandringen så är det robotarna.

Marknaden får företag att bete sig miljövänligt och socialt ansvarsfullt

Företag är i grunden ansvariga för att gynna sina ägare. Genom att sälja varor och tjänster erhålls vinst, som ger utdelningar och ökat värde på aktieinnehav. Innebär inte ett sådant ”ekonomistiskt” fokus att andra värden, t.ex. omsorg om miljön och sociala förhållanden, blir lidande? Kanske, men det kan finnas mekanismer i marknadsekonomin som gör det ekonomiskt lönsamt med en sådan omsorg. Att så inte sällan är fallet visas i en ny studie, ”Does Money Talk? Market Discipline Through Selloffs and Boycotts”.

I en sammanfattning av studien rapporterar forskarna att företag som inte tar ansvar i miljömässiga och sociala frågor (E&S-frågor) tenderar att straffas av såväl investerare som konsumenter:

We find that E&S-conscious investors – institutional investors from countries with cultures that value environmental and social behaviours or investors that hold portfolios with high sustainability ratings – decrease their shareholdings in firms experiencing heightened E&S risks. Similarly, the sales of firms facing heightened E&S risks decrease in countries that are friendlier to E&S issues. As a consequence of the actions of E&S-conscious investors and consumers, firms’ stock returns drop following negative realisations of E&S risks.

Inte nog med att aktiernas värde sjunker i sådana företag – marknadsaktörernas beteende leder också till att företagen sedan förbättrar sitt beteende i E&S-frågor.

Slutsats:

Overall, our results indicate that through their sales and purchases, investors and customers can effectively impose their social preferences on firms, suggesting that market discipline indeed works.

Ett möjligt sätt att förstärka möjligheter för investerare och konsumenter att ”straffa” företag som inte beter sig i enlighet med deras vidare preferenser är att stärka transparensen i hur företag agerar. Det kan ske via medier och sociala medier, inte minst, men det kan också diskuteras om regelverket för företag kan förstärkas på denna punkt.

Individualism ökar regleringen av insiderhandel

Jag har flera gånger pekat på att individualistiska kulturer leder till annorlunda utfall än kollektivistiska – se t.ex. här, här och här. Den nya studien, ”Culture and the Regulation of Insider Trading Across Countries”, bekräftar den slutsatsen.

Studien undersöker hur individualism påverkar regleringen av insiderhandel. Förvisso är insiderhandel en omdebatterad företeelse, som inte alla anser ska vara olaglig, men oavsett normativ ståndpunkt är det intressant att ta reda på vad som påverkar hur mycket insiderhandel som tillåts. Resultat:

Our results suggest that individualism is positively related to the severity of insider trading regulation, as more individualistic cultures prefer stricter insider trading regulation. The reason is that individualistic cultures emphasize on the functioning of the market 36 rather than the cost of governmental intervention. Their fear of market failure exceeds the potential harm of the insider trading regulation.

Som författarna påpekar är det intressant att notera att individualism inte innebär ett simplistiskt motstånd mot alla typer av regleringar. Regleringar som får marknadsprocessen att fungera bättre tycks stimuleras av en individualistisk kultur.

Sparandets historiska rötter

Det kommer allt fler studier som undersöker hur olika ekonomiska beteenden har historiska rötter. En ny sådan, ”Historical Legacies in Savings: Evidence from Romania”, undersöker om det finns historiska faktorer som påverkar sparandet hos rumäner. Studien sammanfattas så här:

Imperial history has an important and lasting influence on savings behaviors today. In my sample, the most conservative estimates suggest that Habsburg farmers are 18 percentage points more likely to have accumulated savings in excess of 1000 Lei – the equivalent of a month’s salary – and have saved roughly 320 Lei ($75 USD) more than non-Habsburg farmers. The Habsburg effect is proportional to a 45 percent increase over average non-Habsburg savings, making the imperial effects less than trivial.

I carefully explore several channels through which this relationship persists and find no evidence that transmission operates through risk and time preferences or cultural transmission in savings accumulation. Rather, the results suggest that an important mechanism is financial access. Disparities in financial development across the Habsburg border within Romania were documented as early as 1911 (Mendelski and Libman, 2014), and the evidence I present here suggests that these disparities persist today. … Additional evidence suggests that historical differences in financial access encourages people with lower financial access to substitute savings into informal assets such as animals, grain inventory, or jewelry, which have a lower rate of return than formal savings accounts. Households living in non-Habsburg regions are 25 percent more likely to save in an informal asset and saving in informal assets is associated with 27 percent lower accumulated savings.

Fascinerande forskning och resultat. Man bör inte underskatta betydelsen av finansiell infrastruktur. Det finns ibland en tendens att se finansiella marknader som på det hela taget skadliga. Visst finns det risker och problem med sådana marknader, men man får inte heller glömma de fördelar de ger för att ge grund för finansiering av produktiv verksamhet. Ytterligare en sak att ta med sig är att effekterna av vilka finansiella system som finns på plats kan bli mycket långvariga. Det talar för försiktighet när det gäller att underminera relativt välfungerande sådana.

Se även de tidigare inläggen ”Nyttan av finansiella innovationer”, ”Har handel och kapitalmarknader gett långsiktig tillväxt?” och ”Kommunismens finansiella ekonomi”.

Vad händer när förmögenhetsskatten ändras?

Sverige hade förmögenhetsskatt i 60 år; den avskaffades 2007. Nu förespråkar vissa, med utgångspunkt i ökade förmögenhetsskillnader, dess återinförande. Vad skulle det ha för effekter? Det är inte helt enkelt att säga, men viss vägledning kanske ges av den nya schweiziska studien ”Behavioral Responses to Wealth Taxes: Evidence from Switzerland”, som undersöker effekten av ändringar av en redan existerande förmögenhetsskatt på den förmögenhet som redovisas:

[W]e find that a 1 percentage point drop in the wealth tax rate raises reported wealth by at least 43% after 6 years. Administrative tax records of two cantons with quasi-randomly assigned differential tax reforms suggest that 24% of the effect arise from taxpayer mobility and 20% from house price capitalization. Savings responses appear unable to explain more than a small fraction of the remainder, suggesting sizable evasion responses in this setting with no third-party reporting of financial wealth.

En aspekt som är värd att beakta i dessa resultat är att den redovisade förmögenheten inte är exogen. Höjer man en förmögenhetsskatt är det troligt att skattebasen går ner en hel del – och man kan misstänka att den går ner proportionellt mest hos de allra rikaste, som har skickliga skatteexperter att ta till. För att motverka en sådan effekt till viss del kanske registreringen av förmögenheter förbättras, vilket skulle försvåra ”kreativ skatteplanering” och skattefusk.

Vad har WTO betytt för handeln i världen?

Jag har en känsla av att World Trade Organization (WTO), liksom dess föregångare General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), aldrig riktigt har varit särskilt populär utanför en centristisk-teknokratisk politisk gruppering, som förvisso har haft avgörande inflytande på politiken i den fria världen. Bland mer vänsterinriktade bedömare har nog WTO ofta betraktats som ett redskap för mäktiga ekonomiska intressen i den rika världen, som använder handel för att exploatera fattiga länder; medan mer högerinriktade personer, som tenderar att vara starka förespråkare av frihandel, har sett organisationen som byråkratisk och reglerande, snarare än frihetsskapande.

Men bortom den politiska diskussionen kvarstår den viktiga sakfrågan hur WTO har påverkat handeln i världen. Därvidlag är den nya studien ”On the Effects of GATT/WTO Membership on Trade: They are Positive and Large after All” högintressant:

Specifically, our estimate implies that, on average, joining GATT and/or WTO has increased international trade of GATT/WTO member countries by about 72% relative to their domestic sales. …  In particular, our results imply that GATT/WTO membership has increased trade between members by 171% and trade between member countries and non-member countries by about 88%.

Detta är stora effekter, och om man ser handel som något i huvudsak positivt ger studien onekligen starkt stöd för att WTO har fyllt en viktig funktion för världshandeln. Inte bara för medlemsländerna utan också, genom att reducera osäkerhet och öka transparensen i handel och handelspolitik, för andra länder.