Att ge för att imponera på andra

Varför ger människor till till andra? Sannolikt av en rad olika skäl, men två nya studier ger oss mer kunskap:

  • I ”Self-Signalling Versus Social Signalling in Giving” rapporteras: ”This provides evidence of social-signaling, but not self-signaling and suggests that giving is largely tied to what it says to others, as opposed to the self.”
  • I ”Social Image and the 50-50 Norm” rapporteras: ”The hypothesis that people care about fairness does not by itself account for key experimental patterns. We consider an alternative explanation, which adds the hypothesis that people like to be perceived as fair. The properties of equilibria for the resulting signaling game correspond closely to laboratory observations.”

Studierna finner alltså att ”gott” beteende inte bara och kanske inte främst har sin grund i altruism eller en preferens för rättvisa utan i en strävan hos människor att uppfattas som ”goda” av andra.

6 reaktioner på ”Att ge för att imponera på andra

  1. Är det därför rika gärna ger bort pengar till behövande frivilligt, men är så emot att betala högre skatt? En logisk förklaring.

  2. Eller berätta lite mer detaljerat vad skatten går till. Och inte bara upprepa mantrat ”vård, skola, omsorg”

  3. Om fokus ligger på det goda resultatet och inte på givarens självgodhet föreligger en trade off: Om jag ger och berättar kanske detta kan inspirera andra att ge. En dålig konsekvens är att detta kan uppfattas som om jag försöker framstå som god. Detta får vägas mot att ingen utom mottagaren får veta vilket inte kan inspirera andra att ge. Alltså: inspirationens goda konsekvenser mot eventuell självgodhet. Vad tycker mottagaren?

  4. Och om man inte ger, men ständigt pratar om det och framstår som givmild? Då inspireras andra, som också verkligen ger. Alltså, det är kanske viktigare att prata om sitt (icke)givande än att verkligen ge i tystnad?

  5. Ping: jag tänekr onda tankar men framstår som god. | Fredrikcelion . se

Kommentarer inaktiverade.