Friheten att skaffa barn

Var går frihetens gränser? John Stuart Mill anför i kapitel I av On Liberty att vi bör ha frihet att göra vad vi vill så länge detta inte skadar andra:

The object of this Essay is to assert one very simple principle, as entitled to govern absolutely the dealings of society with the individual in the way of compulsion and control, whether the means used be physical force in the form of legal penalties, or the moral coercion of public opinion. That principle is, that the sole end for which mankind are warranted, individually or collectively, in interfering with the liberty of action of any of their number, is self-protection. That the only purpose for which power can be rightfully exercised over any member of a civilized community, against his will, is to prevent harm to others.

Om vi accepterar denna ”skadeprincip” följer dock en implikation som sällan uppmärksammas, nämligen att det kan vara befogat att ifrågasätta friheten att skaffa barn. Professor David Benatar utvecklar i ”Reproductive Freedom and Risk”, publicerad i Human Reproduction, ett sådant argument. Hans syn:

The more risky and harmful procreation is, the less favourable the view we should take of it and the less tolerant we need be. Where procreation is only mildly unreasonable, we might simply desist from assisting reproduction. In worse cases, we might condemn it. In the most egregious cases, we might consider prohibiting or preventing it if this can successfully be achieved without the moral costs outweighing the benefits. The implication of the foregoing, I suggest, is that procreation that stands a high chance of serious harm should be actively discouraged and sometimes even prevented. This may sound harsh. However, if we do not tolerate the wilful or negligent endangerment or harm of others in other contexts, we should not indulge such conduct when it is procreative.

Jag misstänker att det finns åtminstone två förklaringar till att många motsätter sig denna typ av ifrågasättande av friheten att reproducera. Den ena är att begränsningar av denna frihet har använts på godtyckliga grunder under historien, vilket många med rätta finner frånstötande. Den andra är helt enkelt den starka biologiska impuls att skaffa barn som, bortom rationell analys, driver människor att ställa sig avvisande till varje form av ifrågasättande eller begränsning av reproduktion. Själv finner jag dessa båda förklaringar normativt svaga. En intressant diskussion att föra är hur informella och formella regelverk, praktiskt och konkret, skulle kunna förbättras, givet Benatars uppfattning.

Se även inläggen ”Är det moraliskt godtagbart att skaffa barn?””Bör nya människor skapas?” och ”Bättre att inte existera”.

8 reaktioner på ”Friheten att skaffa barn

  1. swingthatcat: ”For example, the offspring of carriers of certain genetic conditions, older (but still fertile) women, HIV-positive people and those who are so poor that they cannot even satisfy their own basic needs, are more likely to be born diseased, impaired or deprived, or more likely be orphaned early.”

  2. Dina åsikter om liv och död är väldigt ovanliga. Det är det jag känner. Hur har du kommit fram till dem?

  3. Erika: Det må så vara (jag har samma känsla). Det är svårt att veta hur man har kommit fram till de ståndpunkter man har, men en viktig influens har Peter Singer varit. Hans bok Rethinking Life and Death påverkade mig starkt. Sedan har andra tänkare påverkat mig, bl.a. ovan nämnda Benatar, vars bok Better Never to Have Been också gjorde ett starkt intryck. (Faktum är att mina uppfattningar i medicinsk-etiska frågor utgör en stark motivation för mig att bekämpa kristendomen och dess medicinska etik.)

  4. Jag tror vi är klara med det här. Det blir inga fler kastreringar av förståndshandicappade eller steriliseringar av tattare.
    Jag tror också att arten kommer att fortsätta med sin ”starka biologiska impuls att skaffa barn bortom rationell analys”
    :-)

  5. swingthatcat: Du har sannolikt rätt i din prediktion. Notera dock Benatars skrivning:

    ”Reproductive freedom, where it exists, is a hard-won freedom. It comes after a long history of unwarranted interference in reproduction, often underpinned by various forms of pseudo-science. Policies and laws about who may and may not reproduce and about whether people must, may or may not reproduce, regularly have been the product of notorious bias. A right to reproductive freedom is a welcome corrective to this.

    However, where a right to reproductive freedom has been acknowledged and entrenched, reproductive freedom has been given excessive protection. As a result, there is a great reticence even to suggest that it is ever wrong for an adult or a late adolescent (except perhaps the profoundly retarded) to reproduce.”

  6. Peter: Frågan gäller inte vilka barn som kommer orsaka skada utan vilka barn som kommer skadas av vuxnas beslut att skaffa barn.

    Dock är din tolkning också intressant. Donahue och Levitt finner i ”The Impact of Legalized Abortion on Crime” att aborternas legalisering kan förklara upp till hälften av den minskade brottsligheten i USA. (Potentiella brottslingar aborteras i relativt hög grad, är idén.)

Kommentarer inaktiverade.