Vackra ungdomar utsätts för mer brottslighet

Tidigare forskning om utseendets betydelse för hur människor behandlas har främst funnit att skönhet är relaterat till positiva utfall. Så även i kriminella sammanhang – t.ex. finns tecken på att vackra personer behandlas förmånligare av domstolar och de, till att börja med, är mindre benägna att vara brottsliga.

En ny finsk studie, ”Beauty Is in the Eye of the Offender: Physical Attractiveness and Adolescent Victimization”, finner däremot en negativ effekt av att vara vacker – genom att vackra ungdomar i högre grad utsätts för brott!

Tanken är att två direkta kanaler och en indirekt kanal förklarar detta, vilket illustreras i denna figur. Dels ökar risken att utsättas för sexuella angrepp (bl.a. därför att vackra människor är mer tilltalande för sexuellt inriktade brottslingar) och för våldsbrott (bl.a. därför att vackra människor väcker aggression och avund hos vissa medmänniskor). Dels kan sättet att bete sig vara annorlunda för vackra människor – de kan befinna sig på platser och i aktiviteter som är mer riskfyllda.

Skärmklipp 2020-01-02 17.14.23.png

De empiriska resultaten, som använder sig av ungdomars uppfattning om i vilken grad andra finner dem vackra som mått på skönhet, visar följande:

We found consistent support for the theoretically expected pathways. The direct and indirect associations of physical attractiveness on sexual victimization were particularly strong. For example, highly attractive boys were five times more likely than other boys to have experienced child sexual abuse.

Skönhet må vara en välsignelse i många sammanhang men innefattar alltså även mycket obehagliga risker för övergrepp och våld.

Bankvärldens syn på tatueringar

Relaterad bild

Ny forskning, presenterad i ”Discrimination against Workers with Visible Tattoos: Experimental Evidence from Germany”, påvisar diskriminering av personer med synliga tatueringar:

We use a correspondence testing approach to study discrimination against applicants with visible tattoos in the German labor market. The method has been widely employed in discrimination literature; however, the majority of papers examine objects of discrimination that are exogenously given (gender, race, ethnicity, etc.). The design of our experiment allows us to study the extent of discrimination against choice-based characteristics. We send fictitious applications to online job postings in the banking sector. Otherwise identical applications differ only in the picture attached: in the treatment group the applicants have a visible tattoo. The extent of discrimination is measured by the difference in callback rates. We find that candidates without visible tattoos have, on average, a 13 percentage point higher callback rate, or an increase in the callback rate of 54%.

Vill man ge sig in i tysk banksektor gör man det alltså betydligt svårare för sig själv om man tatuerar sig på ett synligt sätt. Kanske är det dock få som tatuerar sig som önskar sig en bankkärriär – man kan tänka sig att för vissa handlar tatueringar om att bygga en identitet som signalerar ointresse för mer konventionella jobb. Men oavsett hur det är med den saken kan man fråga sig varför en begåvad person med intresse för ett bankjobb ska få det svårare enbart pga. en tatuering?

Forskarna undersöker också varför diskrimineringen förekommer och finner följande förklaring mest trolig:

[W]e suggest that the discrimination found in our study might come from animus, particularly from HR managers.

Dessa trista HR-människor kanske har missat att en tatuering kan signalera biologisk kvalitet?

Estetik som grund för politik

Jag har alltid sett mina politiska ställningstaganden som grundade i en kombination av moraliska värderingar (vilka anger de mål jag anser bör försöka uppnås politiskt) och i bedömningar av fakta rörande hur verkligheten ser ut och fungerar (vilket klargör vilka metoder som bäst kan användas för att uppnå målen). Man kanske kan kalla detta sätt att ta ställning för etiskt-rationalistiskt.

Jag har dock tidigare insett att jag i olika frågor tar ställning på annan grund: utifrån estetik. Det gäller t.ex. min syn på älgjakt. Jag intar en negativ hållning till älgjakt därför att jag finner den osmaklig. Jag skulle aldrig vilja delta i den, och får viss avsmak för personer som deltar i den. Men jag anser inte att det nödvändigtvis är omoraliskt att döda älgar. Jag vill inte förbjuda älgjakt tout court.

Efter att ha läst Thomas Manns kapitel ”The Politics of Estheticism” i boken Reflections of a Nonpolitical Man har jag börjat fundera på vad det skulle innebära att mer allmänt ersätta ett etiskt-rationalistiskt utgångspunkt för politiska ställningstaganden med ett estetiskt.

En aspekt av detta är att detta gör politiska ställningstaganden subjektiva. Ja, men min metaetiska syn är sådan att även etiska ställningstaganden är subjektiva, så det ändrar inget i grunden. (Dessutom har jag argumenterat för att det inte spelar någon roll om man försvarar politiska ställningstaganden utifrån en objektiv eller subjektiv grund, vilket ytterligare gör konstaterandet att estetiska ställningstaganden är subjektiva irrelevant.)

En estetisk grund för liberalismen (den ideologi jag själv anser mig ligga i linje med, i stora drag) skiljer sig från etiskt-rationella grunder på så sätt att den utgörs av en uppskattning av den bellezza (för att använda ett av Manns begrepp) som liberalismen innefattar och ger upphov till. För egen del anser jag denna skönhet bestå av en mikro- och en makrodimension. Mikrodelen är individuell frihet och autonomi – att människan får forma sitt liv efter eget tyckte tilltalar mig enormt mycket. Makrodelen är den ordning som uppstår inom ramen för en institutionell ram av politiska och ekonomiska institutioner av frivilliga interaktioner och transaktioner människor emellan, kanske främst den katallaxi som bl.a. Ekonomipristagarna Hayek och Buchanan har utvecklat vår förståelse av med grund i det skotska upplysningstänkandet.

Etiskt-rationalistiska grunder för liberalismen utgår inte från bellezza utan från etiska utgångspunkter som rättigheter eller nytta eller sociala kontrakt. En estetisk liberal kan förstås uppskatta sådana inslag och tankemodeller, men inte för att de anses vara moraliskt högstående utan för att de är estetiskt tilltalande, varken mer eller mindre.

Likaså kan en person som grundar sin politiska hållning i estetik förkasta synsätt som är fula.

Vad säger en estetisk liberal till en estetisk socialist? Båda uppskattar sina ideologier på grund av en i känslor grundad skönhetsbetraktelse. Liberalen kan försöka sig på att påverka socialistens känslor av skönhet – kanske kan den senare förevisas aspekter av och inslag i liberalismen som var okända? Likaså kan liberalen försöka sig på att påpeka inslag av fulhet i socialismen. Men! Om socialisten inte påverkas av sådana försök kommer de inte vidare. Om båda accepterar skönheten i demokratin får väljarna (vilka grunder de nu drivs av) avgöra vilken skönhetsvision som politiken ska närma sig.

Kanske kan en estetisk liberalism erbjuda en liberalism med en själ? Kanske är det den enda möjlighet att övervinna auktoritär populism?

Det går att se skönhet och fulhet i något så stort som ett politiskt eller ideologiskt betraktelsesätt. Det är svårt att förneka att auktoritära ideologier som genuin fascism och kommunism har inslag av skönhet – det ordnade mönstret, symbolerna, ritualerna. Men har man lärt sig se skönheten i frihet, autonomi och spontan ordning väger den fulhet som ofrihet, dominans och centralstyrning utgör så tungt att slika ideologier lätt förkastas (av mig) på estetisk grund.

Jag tror dock att många intellektuella har dragits till socialismen på estetisk grund. Planeringen, rationalismen, kontrollen, utopin att sträva mot, den upphöjda position som de intellektuella själva kan inta – till skillnad från den svårförståeliga och oöverskådliga ”marknaden” som ”nyliberalismen” ger fri lejd och som belönar de som lyckas tillfredsställa konsumenter (med de mest osmakliga produkter och tjänster).

Detta är synnerligen preliminära tankar, men de har varit roliga att välkomna och dryfta. Kanske kan de utvecklas på ett redigt sätt framöver. Någonstans ska man börja.

Slöja och solglasögon

Bildresultat för veiled woman

Karl Lagerfeld svarar på en fråga:

I like that you make it clear that you don’t want to be photographed or filmed without your sunglasses on. I don’t either. Who would?
They’re my burka.

Döm om min förvåning då jag upptäckte en akademisk analys av solglasögon och sätt att dölja kroppen, genom slöja, burka etc! Men denna analys, presenterad i artikeln ”Veils and Sunglasses”, ger, till skillnad från Karl Lagerfeld, vid handen att solglasögon och burka snarast har motsatt effekt och karaktär:

Both the veil and sunglasses aim to disrupt gazes. Marshal McLuhan has analysed sunglasses and their relationship with his system of hot and cool media. The attractive eyes of the veiled woman invite the gaze to further scrutiny. A general but relatively profound attraction is effectuated first, which will then create the desire to discover the rest of the face. The perceptual mechanics of dark glasses works the other way. Here the official part of the face is freely exposed, but it loses a part of its attractiveness because the deeper or ‘‘real’’ meaning of the features cannot be fully construed and, in many cases, is not supposed to be construed at all. By hiding in an apparently ‘‘cool’’ way one’s official facial expressions, the resulting play with desire and attraction makes the veil rather hot in the McLuhanian sense.

Fascinerande. För övrigt är jag emot slöjförbud.

Vackra kvinnliga tennisspelare

CW

Som läsare av denna blogg är jag fascinerad av skönhet, såväl som människa och som forskare. Jag har nyligen stött på två studier om kvinnliga tennisspelares utseende.

Den första, ”Are Attractive Female Tennis Players More Successful? An Empirical Analysis”, finner följande:

[W]e investigate professional female tennis players, which were ranked in the top 100 of the tennis world ranking in one selected week in 2011. OLS regressions demonstrate a significant positive relationship between physical attractiveness and sporting success in terms of prize money for the years 2012 and 2013 as well as for the whole career. … Furthermore, the study examines whether the probability of winning an individual tennis match is influenced by physical attractiveness. The logit model used shows that the larger the difference in physical attractiveness, the higher the probability of winning for the more attractive tennis player in individual matches.

Den andra, ”Does Online Media Put Beauty Before Performance? The Impact of Physical Attractiveness on the Popularity of Female Tennis Players in Online Media”, finner följande:

Based on a sample of the top 100 Women’s Tennis Association (WTA) single ranking of one selected calendar week in 2011 and 2012, we find that physical attractiveness significantly increases the popularity on Facebook, SI.com, and Google, as well as the change in online popularity for Facebook and WTA news. Nevertheless, a tennis player’s performance has a larger effect on online popularity than physical attractiveness.

Skönhet tycks alltså vara en gynnsam egenskap även för kvinnliga tennisspelare. Det är mer troligt att de vinner (kan det tänkas bero på att skönhet är kopplat till hälsa/styrka av evolutionära skäl?), och de blir mer poppis på nätet (även om de fysiska prestationerna är ännu viktigare). Jag undrar nu om dessa resultat även gäller manliga tennisspelare. Man kan misstänka det.

Skönhet får folk att stödja högern

Nyligen presenterade jag en del studier som indikerar att intelligens är relaterad till politiska attityder. Enligt studien ”Effects of Physical Attractiveness on Political Beliefs” (preliminär gratisversion här) verkar mänsklig skönhet också vara det:

Controlling for socioeconomic status, we find that more attractive individuals are more likely to report higher levels of political efficacy, identify as conservative, and identify as Republican.

Detta stämmer väl överens med resultat i min forskning med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara, som vi presenterar i ”The Right Look: Conservative Politicians Look Better and Voters Reward It”. Där visar vi att vackra politiker på högersidan belönas mer av väljarna för sin skönhet än politiker på vänstersidan; men också att högerpolitiker i genomsnitt ser bättre ut.

Hur menar vi att denna koppling mellan skönhet och en ideologisk högerorientering kan förklaras?

A simple economic explanation of the appearance gap in favor of the right is that beautiful people earn more money (Hamermesh and Biddle, 1994, Mobius and Rosenblat, 2006, Scholz and Sicinski, 2015), and the more people earn, the more they are inclined to oppose redistribution (Alesina and Giuliano, 2011) and, arguably, to support, get active in and represent parties to the right. A more general psychological explanation could be that good-looking people are more likely to perceive the world as a just place, since they are treated better than others (Langlois et al. 2000), achieve higher status (Anderson et al. 2001) and are happier (Hamermesh and Abrevaya, 2013) – and a frequent reason for people to sympathize with the left is a perception of the world as unfair.7 In line with this, it has been found that greater self-reported attractiveness is negatively related to a preference for egalitarianism, typically associated with the left: The more beautiful people consider themselves, the less they are in favor of redistribution (Price et al., 2011, Belmi and Neale, 2014).

Det är viktigt att förstå hur politik faktiskt fungerar. Visst spelar sakfrågor (rätteligen) en stor roll, men andra faktorer, som utseende, spelar nog en större roll än många tror. En skicklig politisk analytiker beaktar detta för att bättre förstå, och kanske också ta sig fram och få bättre genomslag i, politiken. Den riktigt ambitiöse kan försöka ändra hur politiken fungerar på denna punkt. Lättare sagt än gjort, tror jag.

Estetik i allt

Bildresultat för cecil beaton

Cecil Beaton

Jag rekommenderar den dokumentär om Cecil Beaton som visas på Svt Play (t.o.m. den 9 febuari 2019). Som Wikipedia beskriver honom:

Sir Cecil Walter Hardy Beaton, CBE (14 January 1904 – 18 January 1980) was an English fashion, portrait and war photographer, diarist, painter, interior designer and an Oscar–winning stage and costume designer for films and the theatre.

Det jag slogs mest av i filmen var hur estetiken styrde honom genom allt. När London bombades under andra världskriget tog han många bilder, och en sak som skiljde hans foton från andras var att han även i de hemskaste av omständigheter lyfte fram den skönhet som trots allt stod att finna. T.ex. tog han bilder av vackra soldater. För mig, som upplever skönhet som det kanske mest meningsskapande och glädjande i livet, är detta syn- och tillvägagångssätt ytterst inspirerande. Det går att anlägga ett estetiskt perspektiv på i stort sett allt – även i krig.

Men är det inte ytligt? Ska man inte se hemskheten för vad den är och se och acceptera livets brutalitet? Kanske det, men givet insikten om livets fundamentala meningslöshet måste människan, för att inte gå under, ”skapa” mening. Om det sålunda är möjligt att finns livsglädje i skönhet är det eftersträvansvärt att söka efter, ta del av och (likt Beaton) sprida skönhet, även – och kanske särskilt – i svåra tider och situationer.

Man behöver inte (enbart) tolka det estetiska perspektivet som att man lägger stor vikt vid skönhet; man kan (även) tolka det i ett metaperspektiv. Det går att se livet som ett slags teater vars form är minst lika väsentlig som dess hårda innehåll – och vars form inte är helt huggen i sten utan i många stycken förändrings- och tolkningsbar. Kanske kan man säga att det handlar om att spela människa, snarare än att vara det.

Slutligen ser jag inte ett estetiskt perspektiv som oförenligt med allvar och hårt arbete. Kanske blir det t.o.m. enklare att utföra det senare med upplevelser av skönhet och med en metasyn som i viss mån ”tar bort allvaret” i något slags fundamental mening men som ändå möjliggör en konstruktion av allvar – eller en syn på allvar som fiktion.

Ta en titt på Beatons fotografier av kändisar här.

Sara Danius klänning

Bildresultat för sara danius

Det har blossat upp en metadebatt om Sara Danius klänning i samband med årets Nobelprisutdelning. Frågan rör om det ska anses försvarbart att uppmärksamma klänningen – är det inte ett tecken på dekadens att fokusera på något så ytligt när vi egentligen bör tala om Nobelpristagarnas vetenskapliga bidrag?

Mitt svar är nej. Jag anser inte att man bör ställa framstående vetenskap och glimrande estetik mot varandra. Båda är värda att uppmärksamma, diskutera och hylla! Angående synsättet att det skulle vara ytligt att bry sig om utsidan, vill jag låta Lord Henry Wotton komma till tals:

It is only shallow people who do not judge by appearances. The true mystery of the world is the visible, not the invisible.

Men är det inte naivt att tro att båda kan få tillräckligt utrymme? Om klänningar hamnar i fokus finns inte tid eller plats för rapportering om vetenskap, kanske någon menar. Måhända, men jag tror att många har förmåga att uppskatta och notera bådadera; och i vilket fall att de som främst lockas av det estetiska knappast skulle uppmärksamma det vetenskapliga mer om alla på Nobelprisutdelningen var gråtrist klädda.

Det är en utmaning för vetenskapssamhället att göra vetenskapen spännande och intressant för en bredare publik! (Själv tycker jag att Nobelstiftelsen lyckas bra med att i media föra ut kunskap om vad pristagarna har gjort.) Klarar man inte av konkurrensen från en klänning är problemet inte att människor tycker om att notera och diskutera klänningar.

Se även inlägget ”Ska vi bara bry oss om insidan?”.

Kung för en kväll

Det tycks som om Drottning Silvia, om så bara för en afton i Washington, DC, i förra veckan, har bytt ut sin vanlige man mot en betydligt vackrare sådan: NHL-spelaren André Burakovsky!

Silvias glammiga cocktailmingel med popdrottningen

Christian Djoos med partner; André Burakovsky; Drottning Silvia; Nicklas Bäckström med partner

Vacker som ung, välbetald som vuxen

Forskningen om skönhetens ekonomiska effekter inleddes med ”Beauty and the Labor Market”, publicerad i American Economic Review 1994. Resultat:

Plain people earn less than average-looking people, who earn less than the good-looking. The plainness penalty is 5-10 percent, slightly larger than the beauty premium.

Ny forskning, i form av studien ”Facial Attractiveness and Lifetime Earnings: Evidence from a Cohort Study”, bekräftar dessa tidigare resultat genom att visa att skönhet under skoltiden är associerad med högre inkomst långt senare i livet:

We use unique data from the Wisconsin Longitudinal Study to document an economically and statistically significant positive correlation between the facial attractiveness of men in their senior year in high school and their labor market earnings when they are in their mid-30s and early-50s. … [E]ven after including a lengthy set of characteristics, including IQ, high school experiences, proxy measures for confidence and personality, and family background and additional respondent characteristics in an empirical model of earnings, the attractiveness premium is present in the respondents’ early-50s. Our findings are consistent with attractiveness being an enduringly valuable labor market characteristic.

Beror detta på att de vackra lyckas charma dem som sätter löner eller på att de bidrar till företagens vinstutveckling på ett starkare sätt? Forskarna bakom den nya studien gör följande bedömning:

We think the evidence is most consistent with attractiveness being an intrinsically productive labor market characteristic.

Resultaten innebär alltså inte med automatik att fula diskrimineras.

Tips: Henrik Jordahl.

Ger skönhet lycka?

Blir man lycklig av att vara vacker? Den frågan besvaras i den nya studien ”Beauty Is the Promise of Happiness?”:

We measure the impact of individuals’ looks on their life satisfaction or happiness using various sets of data from the U.S., Canada, the U.K., and Germany. The results show that: 1. Personal beauty raises happiness. 2. The majority of this positive effect comes about because personal beauty improves economic outcomes – incomes, marriage prospects, and others – that increase happiness. Thus much of the positive effect of beauty on happiness is indirect – through its effects on aspects of economic life that increase happiness. 3. The total effects of beauty on happiness are about the same for men and women. But the direct effect is larger among women – beauty affects their happiness independent of its impact on their incomes, marriage prospects, and other outcomes. Because the beauty measures are collected in a variety of ways, and because happiness is also measured in various ways, we can be quite confident in the general validity of the conclusions.

Resultaten är inte helt förvånande, givet tidigare forskning, som visar att vackra personer behandlas bättre i alla möjliga sammanhang, från barnsben och uppåt.

Känns brottslingar igen?

Jag har tidigare rapporterat om en studie som indikerar att brottslingar är relativt fula. I den nya studien ”The Accuracy of Inferences about Criminality Based on Facial Appearance”, publicerad i Journal of  Social, Evolutionary, and Cultural Psychology, rapporteras följande:

[P]articipants were able to distinguish between criminals and non-criminals based on static facial images alone, controlling for race, age, facial hair and markings, attractiveness, or any other obvious indicators of criminal status. This finding was replicated with a different set of photos, a refined rating system, affect control measures, and using three new criminal types. Thus, while replicating the main finding finding from the initial experiment, we also ruled out factors that may have affected the ratings in the first experiment, namely emotional display cues that may have been specific to the situation in which criminals were photographed. We also showed that our previous finding was not a function of the particular photos or criminal types used in the first experiment.

Vårt ansikte tycks säga mycket om oss, men inte allt. Exempelvis kunde deltagarna i studien inte, på basis av utseende, skilja mellan våldsamma och icke-våldsamma brottslingar.

Existerar skönhetssömn?

Det finns en gammal föreställning om att sömn är gynnsam för hur vacker man ter sig för andra. Nu visar den svenska studien ”Beauty Sleep: Experimental Study on the Perceived Health and Attractiveness of Sleep Deprived People”, publicerad i British Medical Journal, att denna föreställning verkar ha fog för sig:

Our findings show that sleep deprived people appear less healthy, less attractive, and more tired compared with when they are well rested. This suggests that humans are sensitive to sleep related facial cues, with potential implications for social and clinical judgments and behaviour.

Denna positiva effekt av sömn kanske något kan dämpa den irritation man annars lätt kan känna över att behöva sova.

Skönhet till vänster och höger

Vackra politiker får fler röster, det har fastslagits i flera studier (bl.a. denna). Skiljer sig skönheten och effekten av skönhet på antalet röster åt mellan politiska kandidater på höger- och vänsterkanten? Det undersöks i den nya studien ”The Right Look: Conservative Politicians Look Better and Their Voters Reward It”. Som titeln antyder finner forskarna skillnader:

We establish two main results. First, we find that candidates on the right look better than candidates on the left. Second, we find a greater effect of good looks, in terms of more votes, for candidates on the right. The difference in appearance is found both in parliamentary and in municipal elections, whereas the difference in the electoral effects of appearance is only found in municipal elections.

Hur kan skillnaden i skönhetspremium för vänster och höger på lokal nivå förklaras?

Our interpretation of this gap in the beauty premium for left and right candidates at the local level is that voters, in a setting with low information, use beauty as a cue for candidate ideology or quality. For instance, beautiful candidates seem less egalitarian. In the parliamentary elections, voters have access to more information, not least since most parliamentary candidates have been politicians at the municipal level, which reduces the weight of beauty as a cue and pushes the beauty premia of left and right candidates toward equalization.

Varför är dessa resultat intressanta? Främst därför att de bidrar till en bättre förståelse av hur politiken faktiskt fungerar. Man kan t.ex. fråga sig om högerpartier i högre grad förmår att utnyttja det faktum att väljare tilltalas av vackra politiska kandidater och om deras politik därigenom gynnas.

Heta professorer

Forskningen om skönhetens betydelse befinner sig i ett expansivt skede. Att skönhet ger högre lön på arbetsmarknaden och fler röster i politiska val har visats förut; den nya studien ”Hot or Not: How Appearance Affects Earnings and Productivity in Academia” undersöker om utseendet är av någon betydelse i akademins värld. Det är det, även där:

In this paper we examine the impact of a professor’s hotness, as rated by students, on his or her salary, controlling for research and teaching productivity. We also estimate the impacts of a professor’s hotness on the quality of his or her teaching, as evaluated by students, and the impact of hotness on research productivity, as measured by citations, publications, co-authorship, and grant funding. Our study is based on data describing economics professors at sixteen universities. Although a relatively small proportion of our sample is rated “hot” by students, hotness generates, for some, a significant earnings premium, even with comprehensive controls for productivity. We find a strong relationship between hotness and teaching productivity, but a much weaker relationship between hotness and research productivity. The unique contribution of this paper is the use of data on actual productivity, which is generally unavailable in papers assessing the returns to appearance.

Att skönhet inte påverkar om man är mer framgångsrik i forskningen förvånar mig inte, bl.a. eftersom den vetenskapliga processen (med publikationer) i hög grad bygger på anonymitet; inte heller att man blir mer uppskattad som lärare om man ser bra ut. Om man bl.a. kontrollerar för produktivitet, hur mycket mer tjänar heta manliga professorer (effekten är inte säkerställd för kvinnliga)?

The effect of hotness on salary is, for our sample as a whole, always positive. Once controls for differences between universities, changes over time and productivity are added, the effects are both economically and statistically significant. In the specification with the best fit, Case 5, the coefficient on appearance ($12,957) is somewhat larger than earnings premium enjoyed by full professors over associates ($9,626, s.e. $2,598) and similar in size to the male earnings premium ($11,423, s.e. $3296). To put this number into perspective, bear in mind that, conditional upon earning $100,000 or more, the average salary in our sample is $127,017, so our highest estimates of the effects of hotness on earnings are approximately 10 percent of the average observed salary.

En ganska betydande effekt på lönen, alltså. Åt den som har skall varda givet.

Skönhet och intelligens

I artikeln ”Why Beautiful People Are More Intelligent”, publicerad i Intelligence, utvecklas en teori om varför det kan förväntas finnas en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Den bygger på fyra antaganden:

(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.

I den nya studien ”Intelligence and Physical Attractiveness”, publicerad i samma tidskrift, presenteras vissa empiriska belägg för teorin:

This brief research note aims to estimate the magnitude of the association between general intelligence and physical attractiveness with large nationally representative samples from two nations. In the United Kingdom, attractive children are more intelligent by 12.4 IQ points (r = .381), whereas in the United States, the correlation between intelligence and physical attractiveness is somewhat smaller (r = .126). The association between intelligence and physical attractiveness is stronger among men than among women in both nations. The association remains significant net of a large number of control variables for social class, body size, and health.

Sista ordet är nog inte sagt om detta (bl.a. därför att skönhetsmåttet i den brittiska delen av studien är problematiskt, då det baseras på lärarbedömningar). Men visst är det spännande med detta forskningsfält!

Oro för Arnold

Arnold Schwarzenegger berättar i en intervju för en österrikisk tidning om en händelse i sin ungdom. Här översatt:

As a young boy my room was plastered with photos of bodybuilders. Naked, oiled male bodies. That got my mother so concerned, she asked our family doctor one day to take a look at that. ‘Other boys put images of women on their walls, and mine does this!’ She actually believed I was gay. Well, that’s nothing wrong, but for her it was unimagineable back then. However, the doctor, a wise man, calmed her down. Everyone had idols, he said, others would hang up pictures of the Beatles, even though they were men as well. ”Look at it like this, Mrs. Schwarzenegger: as an athlete he surely won’t start to smoke or drink!” That assured her. Her worry lines stayed though.

Jag antar att strejta män tittar på (bilder av) andra män ibland, inte för estetisk eller erotisk tillfredsställelse utan mer för att de män som beskådas utgör personliga förebilder. De kanske har ett utseende eller beteende som uppfattas som fördelaktigt och som är inspirerande för dem som tittar. En bild på Cristiano Ronaldo kan t.ex. vara en påminnelse om att träna hårdare nästa fotbollsträning.

Tips: Patrik Lindenfors. För övrigt finns det inte stöd i modern forskning för att doktorn kan ”bota” homosexualitet.

Påverkas läkare av patienters utseende?

Hur påverkas vi av andras utseende? Behandlar vi fula annorlunda än vackra? Jag gör det definitivt. Även läkare, som det verkar, enligt studien ”Are Physicians’ Ratings of Pain Affected by Patients’ Physical Attractiveness?”, publicerad i Social Science & Medicine:

The results showed that physician’s ratings of pain were influenced both by attractiveness of patients and by nonverbal expressions of pain. Unattractive patients, and patients who were expressing pain, were perceived as experiencing more pain, distress, and negative affective experiences than attractive patients and patients who were not expressing pain. Unattractive patients also received higher ratings of solicitude on the doctor’s part and lower ratings of health than attractive patients. Physician’s assessments of pain appear to be influenced by the physical attractiveness of the patient.

I det här fallet är det dock inte klart om det är en fördel att vara vacker. Vill man inte, som patient, att läkaren ska uppfatta det som att man upplever smärta?

Intellektet förstör

Karl Andersson rapporterar intellektuellt om en, som det verkar, fantastisk bok, Forbidden Colours av Yukio Mishima. Ett av de citat som jag fångades av är detta:

The spring-time of intellect, the time when it begins to grow – that was the poison, he felt, that caused the young man to lose his youth even as he watched.

Intellekt, och framförallt av intellekt uppblåst ålderdom, är överskattade: tacka vet jag ungdomens spontana, enkla och oförstörda fräschör!

Varför värderar vi skönhet?

Hur kommer det sig att människor fångas av skönhet, runtom i världen, oavsett kultur? Denis Dutton ger en evolutionär förklaring i detta mycket sevärda TED-föredrag:

Dutton utvecklar dessa idéer i boken The Art Instinct: Beauty, Pleasure, and Human Evolution. (Jag kommer att tänka på en fras i Pet Shop Boys-låten ”Paninaro”: ”Girls, boys, arts, pleasure”.) Min egen syn på skönhet stämmer väl överens med den Lord Henry Wotton formulerar.

Hängande byxor

Tänka sig, att finna en sådan här estetiskt tilltalande bild i Dagens Industri av alla ställen (s. 41, 27/10 2010)!

Foto: Claudio Bresciani. Se även inläggen ”Skejtarkulturen är fascinerande”, ”Hängbyxor, ja tack”, ”Mode i Hollywood””En eftermiddag på stan”, ”Otidsenlig rektor”, ”Hänger tillväxten på byxorna?”, ”Charmig artist”, ”Klädfascist i New York” och ”Fint med hängbyxor”.

Vackra schackspelare

Skönhetsforskningen intar nya områden. En färsk studie av Anna Dreber, Christer Gerdes och Patrik Gränsmark, ”Beauty Queens and Battling Knights: Risk Taking and Attractiveness in Chess”, undersöker i vilken mån motståndares skönhet påverkar schackspelare:

Our results suggest that male chess players choose significantly riskier strategies when playing against an attractive female opponent, although this does not improve their performance. Women’s strategies are not affected by the attractiveness of the opponent.

Ett fascinerande resultat. Om något kan männens beteende ses som irrationellt, eftersom de mer riskfyllda strategier som tillämpas verkar i riktning mot att försämra deras schackprestationer. Forskarna påpekar att annan forskning ger stöd för att män reagerar på visuella intryck av vackra kvinnor, och de spekulerar om att detta kanske kan ha fördelar på andra arenor än schackspel. Kanske kan det vara så, att om andelen kvinnor och, i synnerhet, andelen vackra kvinnor är låg i just schack så blir reaktionen desto större, just eftersom det är en så ovanlig företeelse jämfört med andra arenor? Borde inte män kunna lära sig att stå emot den här typen av reaktioner om de får kunskap om att de inte gynnar det mål som de önskar uppnå i en viss kontext (i det här fallet att vinna i schack)?

Se även de tidigare inläggen ”Världens främste schackspelare”, ”Charmig schackspelare” och ”Aggressiva schackspelare”. För min egen forskning med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara om skönhetens betydelse i politiken, se här.

La Stupenda är död

Min favoritsångare, Dame Joan Sutherland, har avlidit, 83 år gammal. Hon kallades rätteligen La Stupenda. För mig blev det kärlek vid första lyssningen. Ingen sångröst har berört mig så mycket. Hon kritiserades ibland för att inte ha rätt utseende (hon var relativt stor och lite klumpig); för att inte ha tillräcklig dramatisk förmåga; och för att inte uttala orden hon sjöng med tillräcklig tydlighet. För mig spelade den kritiken ingen roll: dels var den starkt överdriven, dels gjorde hennes röst henne unik i framförandet av operaroller, särskilt i koloraturarepertoaren. Man kan och bör enligt min mening bedöma Joan utifrån en ”ren” konstsyn (som jag tidigare har skrivit om vad gäller tavlor och dans) — bortom gestaltningen av roller och (ibland fåniga) operabudskap och i termer av hennes direkt konstnärliga bidrag, genom röstens skönhet och tekniska skicklighet. Pure beauty and genius!

Min favoritoperainspelning med Joan är av Bellinis opera Norma. En utmärkt samlingsskiva som jag varmt rekommenderar är Coloratura Spectacular. Här är en intervju med Joan.

Du kan lyssna till Joan: se de tidigare inläggen ”Dame Joan — min favoritsångerska”, ”Monumental lycka”, ”Röstakrobatik i den högre skolan”, ”De höga tonerna flödar”, ”Tre barockarior”, ”Brottslingar i sömnen” och ”Magisk sång”.

Påverkar fattigdom utseendet?

Symmetriska ansikten bidrar till att människor uppfattas som vackra. Vad förklarar skillnader i symmetri? I den nya studien ”Facial Symmetry in Young Girls and Boys from a Slum and a Control Area of Ankara, Turkey”, publicerad i Evolution and Human Behavior, finner man visst stöd för att socioekonomisk bakgrund spelar roll:

Here we report the data on measurements of facial symmetry of 503 Turkish senior year high school students aged 17 to 18 years, of whom 133 males and 117 females were recruited from a slum district of Şentepe in Ankara (Group 1), and 131 males and 122 females from three high schools in wealthy central urban areas (Group 2). Digital images were used to assess the degree of facial asymmetry as measured from seven paired traits and calculated as a composite score. Facial asymmetry of participants in Group 1 (slum district) was significantly higher than that of participants in Group 2 (urban areas). Moreover, males in Group 1 were found to have higher facial asymmetry than females, while no sex difference was observed in Group 2. We conclude that poor living conditions have an influence on DI [development instability] in humans, which manifests itself in the form of facial asymmetry, and that this might be particularly true for males.

Eftersom skönhet är relaterad till en rad positiva utfall i livet, såsom högre lön och större stöd som politiker, och eftersom fulhet bl.a. är relaterad till brottslighet, är frågan om denna skillnad i utgångsläge mellan slum och innerstad talar för någon form av skönhetsgrundad omfördelning, för att skapa en jämnare spelplan. Kan man tänka sig en längdskatt kanske man kan tänka sig en skönhetsskatt. Vidare finner jag frågan om den långsiktiga utvecklingen och kausaliteten intressant: är det så att fula (lättare) blir relativt fattiga och att fattiga (lättare) blir relativt fula, etc?

Det lägre är det högre

Det finns en tanke hos Witold Gombrowicz, denna mästerliga analytiker av människans tillstånd, som jag förstod till fullo först denna sommar, då jag i London såg den fantastiska musikalen Billy Elliot. Däri finns en scen där den unge Billy dansar till musik från Svansjön, samtidigt som den vuxne Billy dansar bredvid. Den unge Billy dansar rent tekniskt sämre: han är ung, ny, oskolad, otränad, ofullbordad, imperfekt. Han är den lägre. Det tänkande som dominerar vårt samhälle är att den stora, den starka, den fullvuxna, den fullbordade, den perfekta är beundransvärd, medan den lägre förvisso kan uppskattas och beredas plats — men främst därför att han är den stora, den starka, den fullvuxna, den fullbordade, den perfekta i vardande. Han kommer en dag bli det som ger fullt värde, det högre, och det är denna potential som beundras, snarare än det unga, det nya, det oskolade, det otränade, det ofullbordade, det imperfekta i sig. Detta trots att det senare innefattar genuinitet och frihet från band som binder; däri ryms livslust, lekfullhet, skapande — däri finns tillväxt: kurvan är uppåtgående, mot mer liv. På den perfekta toppen bjuds inte längre på överraskningar; därifrån kan bara nedgång följa.

Gombrowicz i Testamente (s. 15, 45, 107–110):

Det lägre blev mitt ideal för alltid. … Jag var nästan säker på att en revision av den europeiska formen bara kunde göras från en utomeuropeisk position, från en punkt där den är lösare och inte så fullkomlig. Den inre övertygelsen att det ofullkomliga är överlägset det fullkomliga (eftersom det är mer skapande) var en av de mest grundläggande aningarna i Ferdydurke. … Den här sanningen att ”ungdomen är det lägre” gav jag mycket tidigt efter för, och det skedde i ett enda slag, som inför något obestridligt. Ja, att vara ung innebär att vara svagare, lägre, otillräcklig, omogen… alltså att stå under varje värde… och (märk väl) under sig själv (i framtiden!). Det unga varat måste alltså underkastas den Vuxne, och den Vuxnes herravälde över den Unge är riktigt. Och det var naturligtvis ungdomen och ingenting annat som förde mig till alla de andra underlägsenheterna, sociala och till och med andliga. … Men hur kan det då komma sig att ungdomen, som är ofullkomlig och lägre, ändå är skönare? Det är ju mycket förståeligt ur biologisk synvinkel att den som är svag, lägre, behöver skydd och är oskicklig kan finna nåd hos den starkare. Den mogna människan behöver inte förföra, han är mäktig, han dominerar och styr. Charmen och skönheten är kvinnans, ynglingens och barnets vapen. Man då måste man dra slutsatsen att… skönheten är något lägre, underlägsenhet. … [M]änniskan har två ideal, det gudomliga och ungdomen. Hon vill vara fullkomlig, odödlig, allsmäktig, hon vill vara Gud. Och hon vill vara blomstrande, ny och alltid vara kvar i livets uppåtgående stadium — hon vill vara ung! Hon strävar mot fullkomlighet men är rädd för fullkomligheten, ty hon vet att den betyder döden. Hon förkastar det ofullkomliga men attraheras av det, ty det betyder liv och skönhet.

Ja, det (som anses vara) lägre är i själva verket det högre. Det är ungdomen, inte ”åldringen” med sina belastande, formbundna, repetitiva — och kanske perfekta — erfarenheter, som bör dyrkas. Att så inte sker i särskilt hög grad följer av vilka som har makten. Som Gombrowicz skriver i Dagboken (s. 229):

Men just de redan döende människorna hade övertaget, de förfogade över den styrka som ackumulerades under deras liv, och det var de som skapade kulturen och tvingade den på de andra. Kulturen var de äldres verk — de döendes verk.

Se även de tidigare inläggen ”Ungdom och skönhet”, ”Ungdomen framför allt”, ”Ungdomen framför allt 2”, ”Ungdomen framför allt 3”, ”Gammal och ung”, ”Åldrandets tragik preciserad”, ”Ungdom och skönhet hör ihop”, ”Den gudomliga ungdomen”, ”Den moderna flickans insikt”, ”Tvist om ungdom” och ”Att bli gammal fort”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Uppvaktad av media

Det är en ovanlig upplevelse för en forskare att uppvaktas av media, men igår och idag har jag ”störts” under min semester i anledning av min forskning, bedriven tillsammans med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara, om utseendets betydelse för politisk framgång. Jag misstänker att det stundande valet gör ämnet intressant för många.

Närmare bestämt har vi i dagsläget två publikationer på detta tema:

Vi håller på med ytterligare forskning på området.

Nå, om någon vill ta del av mediarapporteringen (och höra min röst) kan jag hänvisa till följande:

En del medier är mer seriösa än andra. Nu återgår jag till semestern: idag har jag besökt Sveriges bästa theme park, Astrid Lindgrens Värld!

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Diskriminering av vackra

Forskning visar att vackra människor uppfattas och behandlas annorlunda än fula människor. Detta gäller såväl på det ekonomiska som på det politiska området. I regel gynnas man av skönhet. En ny studie, ”Don’t Hate Me Because I’m Beautiful”, accepterad för publicering i Journal of Experimental Social Psychology, visar emellertid att man får se upp, som vacker, när man möter personer av samma kön:

The current research demonstrates that the nature of this bias depends on whether one is evaluating a member of the same sex or the opposite sex. Experiment 1 (N = 2639) investigated selection of scholarship applicants and demonstrated that a pro-attractiveness bias held only for selection of opposite-sex scholarship applicants; no such bias was observed for highly attractive same-sex applicants. Experiment 2 (N = 622) investigated evaluations of prospective job candidates and demonstrated again that pro-attractiveness bias was observed only for opposite-sex candidates; participants discriminated against highly attractive same-sex candidates.

Forskarna menar att mindre vackra kan känna sig hotade av vackra personer av samma kön och därför behandlar dem negativt. Om de vackra vill dra fördel av sitt utseende i ansökningssituationer får de försöka hitta utvärderare av motsatt kön — eller homosexuella av samma kön.

Se även inlägget ”Diskrimineras fula?”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Bar överkropp på offentlig plats?

Sommaren bjuder på mycket att titta på när man rör sig på gator och torg. Det har fått mig att fundera på följande. Antag att du kan och måste välja mellan en av två regler:

  1. Den som så önskar får gå med bar överkropp på offentlig plats. Du får då negativa externaliteter (av att beskåda fula överkroppar) och positiva externaliteter (av att beskåda vackra överkroppar). Antag att antalet fula och antalet vackra överkroppar är lika.
  2. Ingen får gå med bar överkropp på offentlig plats. Du får då inga externaliteter av att beskåda bara överkroppar.

Se även inlägget ”Oanständighet på offentlig plats”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Kvinnor som umgås med homosexuella män

Det finns en grupp kvinnor som går under beteckningen ”fag hags”, därför att de har många och kanske främst homosexuella män som vänner. Varför umgås dessa kvinnor i så hög grad med bögar? Känner de sig fula och räds umgänget med heterosexuella män? Nej, snarare tvärtom, enligt studien ”The Relation Between Women’s Body Esteem and Friendships with Gay Men”, publicerad i Body Image:

We tested two hypotheses: (a) women with gay male friends have poor body esteem and are rejected by heterosexual men, and (b) more contact with gay men is positively related to body esteem. Participants were 154 heterosexual women, who completed measures of their friendships with gay men, straight men and women, body esteem, relationship involvement and break-ups. Results supported the hypothesis that women’s body esteem, specifically feelings of sexual attractiveness, is positively associated with friendships with gay men.

Det kanske är så att dessa kvinnor anser sig och anses vara attraktiva och att homosexuella män trots det kan och vill umgås med dem utan sexuella avsikter, vilket kan uppfattas som tilltalande för kvinnorna i fråga. Det kanske också finns gemensamma intressen mellan kvinnor som uppfattar sig som attraktiva och homosexuella män, t.ex. av ett estetiskt slag (mode, heminredning, diskussioner om snygga män).

W.H. Auden har i vilket fall utfärdat en varning till dessa kvinnor (som dock tycks utgå från ett romantiskt intresse som inte nödvändigtvis finns där).

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Är kvinnor mindre kräsna?

Från en intervju med Christopher Hitchens:

Hitchens was exuberantly bisexual in his younger days – until his looks ”declined to the point where only women would go to bed with me” …

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Skönhet som hinder

Daniel Björk tycker sig notera att allt vackrare människor återfinns i media; bl.a. gäller det fotomodeller:

Min känsla är nämligen att en större och större del av mode handlar om snygga människor. Hur ofta är inte en modebild bara en snygg människa-bild egentligen? Och hur tråkigt är inte det? Problemet med snygga människor är att de är som hägringar eller synvillor. Man ser inte modet för att det finns en sjukt attraktiv människa mellan dig och kläderna och som får dig att se dem som genom en opiumdimma.

Trots att jag inte håller med om att det är tråkigt med vackra människor i modesammanhang (eller i andra sammanhang) — jag hyllar tvärtom mänsklig skönhet och ser den som oerhört lyckobringande — förstår jag poängen. Om det är så att något annat är tänkt att hamna i fokus, då kan mänsklig skönhet förblinda och dölja det där andra. Trots allt finns det annat av värde, som ibland bör hamna i fokus. (Eftersom Daniel Björk själv är så snygg höll jag på att inte förstå poängen i hans text, men jag lyckades till slut tränga mig igenom opiumdimman.)

Prisade arkitekter

Det har kallats ”arkitekturens Nobelpris”, The Pritzker Architecture Prize. Jag blev mycket förtjust i en del skapelser av årets pristagare, japanerna Kazumo Sejima och Ryue Nishizawa. Vad sägs om dessa två smakprov?

Är det inte dags för dem att ta sig an Stockholm snart? (De skulle säkert motverkas av ”Skönhetsrådet” om de försökte.) Läs mer om pristagarna här.