Den svenska tillväxtkulturen

Det har under senare år blivit vanligt bland nationalekonomer att betona institutionernas betydelse för ekonomisk utveckling. Rätteligen! Mycket ekonomisk-historisk och nationalekonomisk forskning tyder på att såväl politiska som ekonomiska regelverk spelar en viktig roll för hur ett lands ekonomi fungerar, inte minst på lång sikt. Även i Sverige finns det goda skäl att förmoda att diverse reformer under 1800- och 1900-talet genererade Sveriges höga ekonomiska tillväxt, från andra halvan av 1800-talet och åtminstone fram till 1970 – se t.ex. Johan Myrhmans bok Hur Sverige blev rikt och Andreas Berghs Den kapitalistiska välfärdsstaten (som just kommit upp i ny upplaga).

I en ny artikel i Ekonomisk Debatt framför Christian Bjørnskov och jag tesen att den goda svenska ekonomiska utvecklingen också har gynnats av vad vi kallar ”den svenska tillväxtkulturen”. Den handlar i hög grad om hur vi betraktar oss själva och andra och kan sammanfattas med orden tillit, tolerans, individualism och tålmodighet. Ett flertal undersökningar tyder på att Sverige har bland den starkaste förekomsten av dessa egenskaper i befolkningen i hela världen.

I artikeln presenterar vi en hel del forskning som visar hur tillit människor emellan påverkar näringsliv och marknadsekonomi. Bl.a. tycks hög tillit bidra till att generera innovationer och nya och växande företag; tillit underlättar omställningen när företags varor och tjänster inte längre efterfrågas; tillit bidrar till ett icke-hierarkiskt sätt att styra företag; tillit gör det mer sannolikt att den offentliga byråkratin är icke-korrupt och effektiv; och tillit påverkar vilken politik som förs – bl.a. underlättas genomförandet av reformer, inte minst liberaliserande sådana.

En del vill hävda att ”institutioner förklarar nästan allt” eller att ”kultur förklarar nästan allt”. Vår syn är att båda påverkar hur människor tänker och beter sig, på ett systematiskt och för ekonomins utveckling synnerligen viktigt sätt. Det är inte antingen eller utan både och. Det försöker vi hävda har varit fallet i Sverige under lång tid. Vi behöver vårda och förbättra både våra institutioner och vår kultur inför framtiden.

Därutöver finns förstås en rad andra variabler som påverkar ekonomisk tillväxt, som naturresurser, om man har varit med i krig, utbildningsnivån, hur heterogen befolkningen är i olika dimensioner, etc. Men dessa typer av faktorer har andra skrivit mycket om, och vi ser vår artikel som ett sätt att komplettera den komplicerade berättelsen om tillväxtens drivkrafter.