Kategoriarkiv: sport

Niclas Berggren 16:54 den 30 March 2022  

Är det orättvist med transkvinnor i sport?

The Economist menar att det föreligger en orättvisa i att transkvinnor tävlar mot andra kvinnor i sporter där styrka är av stor betydelse, eftersom de förra har kroppar präglade av testosteron som har gjort dem starkare. Jag har en undran om detta ställningstagande.

Är det inte så att sporttävlingar mellan kvinnor som inte är trans, och i vilka styrka är av stor betydelse, innefattar tävlande med olika styrka? Är det i så fall inte orättvist? Vissa sådana kvinnor föds eller blir relativt starka jämfört med andra kvinnor, och deras chans att lyckas i sporter där styrka är av stor betydelse torde vara större än för kvinnor med mindre styrka. Någon kanske invänder att skillnaderna i styrka mellan cis-kvinnor är betydligt mindre och därför inget att bry sig om. Det är troligen sant, men gör det en vinst av en starkare cis-kvinna mindre orättvis? En vinst är en vinst, och det räcker att vara lite starkare för att vinna. Någon är alltid lite starkare än någon annan. Ibland mycket starkare.

Mot denna bakgrund undrar jag om det verkligen är större styrka hos transkvinnor som upprör många, eftersom större styrka torde ligga bakom många sportvinster bland icke-transkvinnor, och dessa vinster befinns ej vara problematiska. Är det kanske istället att skillnaden i styrka är av viss storlek som stör? Och att det gör att det blir mindre spännande med sport? ”Nu kommer transkvinnan vinna igen, det vet vi ju!” Tjusningen med sport kanske ligger i att ”alla” tävlande har en hyfsad chans att vinna, i betydelsen att skillnader i styrka inte säkert avgör vinst. Om styrkeskillnaderna är små kan andra skillnader, såsom mental styrka eller teknisk skicklighet, avgöra, och vem som för dagen har den bästa kombinationen av egenskaper är oklart, vilket ger spänning.

I så fall offras lika tillträde till sportens värld för transkvinnor, inte på grund av ett vurmande för rättvisa, utan för att man vill ha mer spänning. Sport blir roligare då. Inte lika nobelt, tycks det mig.

Men jag är inte säker på att min hypotes om spänning som grund för att vilja utestänga transkvinnor håller. Ty få verkar upprörda över de ”superkvinnor” som dominerar vissa sporter, såsom Serena Williams. Om det inte är orättvisa, och inte mindre spänning, vad kan det i så fall röra sig om?

Niclas Berggren 5:37 den 1 April 2019  

Vackra kvinnliga tennisspelare

CW

Som läsare av denna blogg är jag fascinerad av skönhet, såväl som människa och som forskare. Jag har nyligen stött på två studier om kvinnliga tennisspelares utseende.

Den första, ”Are Attractive Female Tennis Players More Successful? An Empirical Analysis”, finner följande:

[W]e investigate professional female tennis players, which were ranked in the top 100 of the tennis world ranking in one selected week in 2011. OLS regressions demonstrate a significant positive relationship between physical attractiveness and sporting success in terms of prize money for the years 2012 and 2013 as well as for the whole career. … Furthermore, the study examines whether the probability of winning an individual tennis match is influenced by physical attractiveness. The logit model used shows that the larger the difference in physical attractiveness, the higher the probability of winning for the more attractive tennis player in individual matches.

Den andra, ”Does Online Media Put Beauty Before Performance? The Impact of Physical Attractiveness on the Popularity of Female Tennis Players in Online Media”, finner följande:

Based on a sample of the top 100 Women’s Tennis Association (WTA) single ranking of one selected calendar week in 2011 and 2012, we find that physical attractiveness significantly increases the popularity on Facebook, SI.com, and Google, as well as the change in online popularity for Facebook and WTA news. Nevertheless, a tennis player’s performance has a larger effect on online popularity than physical attractiveness.

Skönhet tycks alltså vara en gynnsam egenskap även för kvinnliga tennisspelare. Det är mer troligt att de vinner (kan det tänkas bero på att skönhet är kopplat till hälsa/styrka av evolutionära skäl?), och de blir mer poppis på nätet (även om de fysiska prestationerna är ännu viktigare). Jag undrar nu om dessa resultat även gäller manliga tennisspelare. Man kan misstänka det.

Niclas Berggren 19:16 den 6 December 2018  

Kung för en kväll

Det tycks som om Drottning Silvia, om så bara för en afton i Washington, DC, i förra veckan, har bytt ut sin vanlige man mot en betydligt vackrare sådan: NHL-spelaren André Burakovsky!

Silvias glammiga cocktailmingel med popdrottningen

Christian Djoos med partner; André Burakovsky; Drottning Silvia; Nicklas Bäckström med partner

Niclas Berggren 5:01 den 27 March 2011  

Bryr sig fotbollsspelare om skatten?

Frågan om hur skatter påverkar människors beteende är ständigt aktuell. I en ny studie, ”Taxation and International Migration of Superstars: Evidence from the European Football Market”, undersöks hur skatter påverkar fotbollsstjärnors flyttbenägenhet i Europa. Studien finner stöd för rätt stora effekter, i synnerhet för toppspelare:

Our results show that (i) the overall location elasticity with respect to the net-of-tax rate is positive and large, (ii) location elasticities are extremely large at the top of the ability distribution but negative at the bottom due to ability sorting effects, and (iii) cross-tax effects of foreign players on domestic players (and vice versa) are negative and quite strong due to displacement effects.

Det finns alltså många resultat i studien; jag väljer här att ge prov på tre smakprov i form av diagram (som främst handlar om utvecklingen efter Bosman-domen). Först har vi en plott över sambandet mellan genomsnittlig toppskattesats för inhemska spelare i olika länder och den genomsnittliga andel av spelarna från ett land som spelar i någon av de europeiska toppligorna som spelar i det egna landets toppliga:

Som synes tycks förmågan att behålla de duktigaste inhemska spelarna samvariera negativt med den skattesats de möter. Det andra diagrammet visar samma skattemått samt hur många poäng ländernas samtliga klubbar har fått i Champion’s League, UEFA Cup och Cup Winners’ Cup:

Höga skattesatser för toppinkomster samvarierar i viss grad negativt med ländernas fotbollsprestationer. Slutligen ett diagram som jämför Danmark, som har lägre skattesats för utländska fotbollsspelare, och Sverige:

Forskarna kommenterar:

First, until the reform in 1992, there are very few top foreigners in Denmark and only slightly more in Sweden. Second, immediately following the reform, the fraction of top foreigners in the Danish league increases while the fraction of top foreigners in the Swedish league falls, so that Denmark overtakes Sweden in terms of attracting good foreign players. But the short-run effect is not very large as the pre-Bosman rules imposes tight bounds on the potential migration impact of the Danish tax scheme. Third, after the Bosman ruling, the gap in the fraction of foreigners in the two countries substantially widens and by 2008 the fraction of top foreigners is about 6 times as large in the Danish first league than in the Swedish first league.

Se där: det verkar som om den institutionella konkurrensen är verksam för toppspelare i fotboll. Dessa resultat ger upphov till många frågor — t.ex. om resultaten gäller annan toppkompetens i samhället (och vilka effekterna av att locka till sig färre i den kategorin i ett land blir) och hur särskilda skattesatser för fotbollsspelare och andra toppyrkesmän kan motiveras i ett rättviseperspektiv (kan man klara sig i konkurrensen om den bästa arbetskraften och ha kvar en generell skattepolitik?).

Niclas Berggren 4:56 den 23 January 2011  

Effekten av en vacker kvinna

Jag har tidigare rapporterat om hur manliga schackspelare påverkas av vackra kvinnliga motspelare. En ny studie, ”The Presence of an Attractive Woman Elevates Testosterone and Physical Risk Taking in Young Men”, publicerad i Social Psychological and Personality Science, finner att unga skejtarkillar också påverkas:

The results of this field experiment provide evidence that young men take greater physical risks when in the presence of an attractive woman and that increases in circulating testosterone partially explain this effect. Such displays of physical risk taking might best be understood as hormonally fueled advertisements of health and vigor aimed at potential mates and signals of strength, fitness, and daring intended to intimidate potential rivals. The finding that increased risk taking led to both more successes and more crashes suggests that although sexual displays in human males might be adaptive in terms of reproductive success, they might also be costly in terms of survival, as has been found in other species (Hunt et al., 2004). Other instances of physical risk taking that contribute to men’s early mortality, such as dangerous driving and physical aggression, might also be influenced by increases in testosterone brought about by the presence of attractive women. The possibility that male risk taking emerges in part because of an adaptive legacy that wages survival against reproductive success offers a Darwinian perspective on the causes of such costly expressions of risk taking.

Människan tycks i hög grad fungera som andra djur och följa biologiska impulser. Några reflexioner:

  • I vilken mån kan och bör impulser av detta slag medvetandegöras och ifrågasättas? (Jag har Paglia i åtanke.)
  • Hur påverkas mäns beteende och prestationer av enkönade miljöer, såsom internatskolor, fängelser, idrottslag och kloster? Blir de mer passiviserade i sådana?
  • Hur skiljer sig män som inte tävlar om kvinnors gunst, t.ex. sådana som lever i celibat och homosexuella, från skejtarpojkarna?

Se även inlägget ”Skejtarkulturen är fascinerande”.

Niclas Berggren 4:38 den 20 January 2011  

Påverkar fotbollsresultat börskurser?

Sportens ekonomiska betydelse ska inte underskattas. Det understryks i studien ”Scoring on the Stock Exchange? The Effect of Football Matches on Stock Market Returns: An Event Study”, publicerad i Applied Economics:

We analyse the effect of results of football matches on the stock market performance of football teams. We analyse 1274 matches of eight teams in the national and European competition during 2000-2004. We find that the stock market response is significant and positive for victories and negative for defeats. The response is significantly stronger in the case of defeat.

Resultatet är kanske inte helt förvånande: ett lags ekonomiska värde borde rimligen variera med dess matchprestationer. Kan spelarnas insatser förbättras om de görs delaktiga i ägandet av laget, ungefär som när vd:ar antas anstränga sig mer för att vinstmaximera sina företag om de äger aktier i dem? Kan sådana incitament i så fall leda till kortsiktigt tänkande för fotbollslagens ledare och spelare (som verkar vara fallet för vd:ar)?

Niclas Berggren 4:57 den 5 August 2010  

Sportens mörka sida

Ofta framställs sportengagemang enbart i positiv dager. Det finns även negativa sidor, vilket framkommer i Mikael Priks nya studie ”Does Frustration Lead to Violence? Evidence from the Swedish Hooligan Scene”, publicerad i Kyklos:

In this paper I test the so called frustration-aggression hypothesis, which holds that thwarted expectations from a reference point tend to lead to violent behavior. I use unique data on hooligan violence in Sweden. I find that frustration, generated by a team’s bad performance, indeed leads to unruly supporter behavior. A one-position drop in the soccer league leads to approximately 5 percent more unruly behavior by the team’s supporters.

Måttet på våld är inslängande av föremål från publikområdet in på fotbollsplanen. Själv har jag alltid förundrats över hur människor så regelmässigt identifierar sig med ett visst lag. Jag förstår att det ger en positiv känsla av identifikation för många, men uppenbarligen kan det också ge upphov till en negativ känsla av frustration, när det inte går så bra. Netto undrar jag om det inte vore bättre att engagera sig lite mindre. Och varför byter människor inte lag att heja på lite oftare: istället för att bli frustrerade över ett visst lags dåliga instatser kan man överge det och välja ett nytt, som ger upphov till gladare sinnesstämning.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Niclas Berggren 9:04 den 2 July 2010  

Sportutilitarism

Vilket lag ska man heja på? Jo, laget från det land för vilket följande kalkyl ger högst summa:

num_native_fans * (joy_of_native_fans_upon_winning –
misery_upon_losing) + num_foreign_fans * (joy – misery)

Eller som jag skrev i Svensk Linje 2004:

Det tycks alltså som om sportnationalismen dras med vissa problem som åtminstone bör stämma till eftertanke. Men kan man tänka sig något bra alternativ? Kanske erbjuder utilitarismen ett sådant. Frågan blir då vilket lags vinst som ger upphov till störst aggregerad lycka, vilket är det lag man bör heja på. Denna målvariabel torde vara en funktion bland annat av antalet invånare (ju fler, desto större aggregerad lycka vid vinst), inställningen till landet i andra länder (ju mer positiv, desto större aggregerad lycka vid vinst), graden av överraskning (ju mer oväntad en vinst är, desto större aggregerad lycka) och spelarnas utseende (ju snyggare, desto större aggregerad lycka).

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Niclas Berggren 13:53 den 21 June 2010  

Sportnationalist i Wimbledon

Robin Söderling är på plats för att spela Wimbledon-tennis. I en intervju i DN idag uttalar han sig om ett annat pågående sportevenemang, fotbolls-VM:

Har du hunnit titta på fotbolls-VM?
—Ja, lite strötittande har det blivit. Men det är inte samma sak när Sverige inte är med.

Vem håller du på.
—Ingen. Jag unnar ingen annan framgång, säger han med ett skratt.

Ett skratt? Är sportnationalism rolig? Jag tycker faktiskt inte det.

För övrigt hejar jag på Rafael Nadal i Wimbledon.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Niclas Berggren 5:37 den 15 May 2010  

Att titta på lättklädda flickor

Människor vill uppfatta sig själva, och vill att andra ska uppfatta dem, på ett visst sätt. Därför finns en tendens att försöka rättfärdiga beteenden som kan anses tvivelaktiga. Detta beläggs i den nya experimentella studien ”‘I Read Playboy for the Articles’: Justifying and Rationalizing Questionable Preferences”. Forskarna bad manliga studenter att välja mellan två sporttidningar. Mind Hacks sammanfattar resultaten:

One had more articles, but the other featured more sports. When a participant was asked to rate a magazine, one of two magazines happened to be a special swimsuit issue, featuring beautiful women in bikinis. When the swimsuit issue was the magazine with more articles, the guys said they valued having more articles to read and chose that one. When the bikini babes appeared in the publication with more sports, they said wider coverage was more important and chose that issue. This, as it turns out, is a common pattern in studies of this kind, and crucially, participants are usually completely unaware that they are post-justifying their choices.

Finns det fördelar med denna typ av (ofta omedveten) lögn? Forskarna skriver:

First, from a strictly utilitarian point of view, it enables an individual to engage in self-serving behavior without incurring psychological costs. Second, preserving a sense of one’s morality despite evidence to the contrary allows individuals not just to see themselves as good, but as better and more moral than others (Chambers & Windschitl, 2004; Codol, 1975; Epley & Dunning, 2000). Individuals who deceive themselves in these ways may be happier than others – normal psychology is characterized by people seeing themselves as “above-average,” while depression is linked to realism (Dunning & Storey, 1991). Thus rationalization and justification can involve a tradeoff between the truth – people admitting the real reasons for their questionable behavior – and their well-being – denying those reasons leads them to be happier. We would suggest that while the benefits may outweigh the costs for an individual, those costs are likely assumed by that person’s peers: We would likely not want to be the partner, roommate, or subordinate of a person comfortable sacrificing truth for personal happiness.

Håller du med forskarna på slutet? Är sanning viktigare än välmående? Man kan också ställa frågor till dessa peers: ”Om en person i din närhet känner behov av att ljuga om sina förehavanden för att framstå i god dager inför dig, säger det något om dina värderingar och hur du framför dem? Bör du kanske mjuka upp dem? Är det du som ska sluta fördöma någon som tittar på flickor i bikini?”

Niclas Berggren 14:53 den 27 February 2010  

Nackdel med att vara lång

Jag har tidigare rapporterat om fördelar med att vara lång. Det finns dock också nackdelar. En sådan är att det ofta blir trångt att sitta i många sammanhang. En annan, från sportens värld, beläggs i den nya studien ”How Embodied Cognitions Affect Judgments: Height-Related Attribution Bias in Football Foul Calls”:

Many fouls committed in football (called soccer in some countries) are ambiguous, and there is no objective way of determining who is the “true” perpetrator or the “true” victim. Consequently, fans as well as referees often rely on a variety of decision cues when judging such foul situations. Based on embodiment research, which links perceptions of height to concepts of strength, power, and aggression, we argue that height is going to be one of the decision cues used. As a result, people are more likely to attribute a foul in an ambiguous tackle situation to the taller of two players. We find consistent support for our hypothesis …

Forskningsresultat av det här slaget bör integreras i domarutbildningar.

Niclas Berggren 18:29 den 14 February 2010  

Dags att börja följa OS?

Efter att ha noterat vem som vann den första bronsmedaljen under OS i Vancouver — Gregor Schlirenzauer, i skidhopp — undrar jag om jag trots en föresats att helt ignorera OS ska ändra mig:

Se även de tidigare inläggen ”Sport och skönhet” samt ”Den primitiva OS-nationalismen”.

Niclas Berggren 8:30 den 10 January 2010  

Dansande machokillar

Jag följer och uppskattar tv-serien Glee. I ett avsnitt försöker skolans fotbollslag skapa förvirring hos motståndarna genom att dansa till Beyoncés hit ”Single Ladies”:

Många män förefaller, till skillnad från dessa dansande machokillar, rädda att släppa fram och att visa sina ”kvinnliga” sidor. (Här kan man se originalvideon till låten.)

Niclas Berggren 7:35 den 8 January 2010  

Vinnarsupportrarna blir mest våldsamma

Man tänker sig lätt att det förlorande lagets supportrar blir mer våldsamma efter en match i sporter som fotboll och rugby, men ett par studier antyder att det tvärtom är det vinnande lagets supportrar som blir det:

  • ”Winning, Losing, and Violence”, publicerad i Injury Prevention: ”Matches which the Wales team won (p = 0.03), match attendance (p<0.001), and weekend matches (p<0.001) were positively associated with ED assault related injury attendances. Assault frequency measured in this way was no different for home and away matches. … Assault injury resulting in ED treatment was more frequent when national teams won than when they lost.”
  • ”The Effect of Rugby Match Outcome on Spectator Aggression and Intention to Drink Alcohol”, publicerad i Criminal Behaviour and Mental Health: ”Analyses were performed on 197 male spectators (mean age 42 years). Spectators in ‘win’ (z = 2.63, p < 0.01) and ‘draw’ (z = 2.76, p < 0.01) groups rated themselves as more aggressive than those in the pre-game group, but those in the losing group did not (z = -0.03, p > 0.05). … This study suggests that team success but not failure may increase aggression among supporters, and that aggression, not celebration, drives post-match alcohol consumption.”

Skulle en förklaring kunna vara att hormonellt baserad upphetsning i högre grad infinner sig när det lag man identifierar sig med vinner? I vilket fall kan polisinsatser dämpa våld i samband med sportevenemang.

Niclas Berggren 15:57 den 19 December 2009  

Rugbyspelare kommer ut

Apropå en relevant fråga berättar rugbyspelaren Gareth Thomas nu att han är homo-gay:

He said he realised in summer 2006 that he could no longer live a lie. He told his wife, Jemma, that he was gay and felt like his life was ”falling apart” as his four-year marriage broke down. … Thomas said he knew from the age of 16 or 17 that he was gay but could not accept it and feared it would affect his playing career. He said he made up stories about girls to fit in with his male friends and felt he was sometimes overly aggressive as he played the straight man.

En bättre illustration av heteronormativitet in action – och av dess höga personliga kostnader för de homo-gays som inte vågar leva sina liv på ett ärligt och öppet sätt och för personer i deras närhet, som Jemma Thomas – har jag svårt att tänka mig.

Se även inlägget ”Män som lever heterosexuellt…”.

Niclas Berggren 4:52 den 17 December 2009  

En teologisk fråga

Fotbollsspelaren Jamie Carragher  i Liverpool tror tydligen på existensen av en gud. Inte nog med det, denna gud tros också vilja favorisera just hans eget lag:

Jag ber till Gud att vi ska vinna FA-cupen eller Europa League och att vi blir bland de fyra bästa i ligan.

Antag att en gud existerar. Vad finns det för skäl att tro att hon skulle bry sig om just Liverpool? Har hon favoriter? Något för teologerna att bita i! De brukar ju analysera de viktiga frågorna.

Se tidigare inlägg om religion och sport här, här, här och här. Media: Expressen, Dagen.

Niclas Berggren 10:21 den 12 December 2009  

Vem vinner Wimbledon?

Hur ska man kunna prediktera vem som vinner en tävling? En vanlig syn torde vara att förlita sig på experter, som har djup kunskap om de tävlande. Men det finns skäl att tro att människor utan djup kunskap kan vara duktiga på att använda sig av heuristika, eller tumregler, för att göra relativt goda prediktioner. Studien ”Predicting Wimbledon 2005 Tennis Results by Mere Player Name Recognition”, publicerad i International Journal of Forecasting, visar att detta kan stämma i fallet med en känd tennisturnering:

Our results show that a ranking of tennis players based on aggregated name recognition by laypeople and amateurs was as effective in predicting match outcomes as official ATP rankings and Wimbledon experts’ seedings. Also, for cases in which the recognition heuristic can be applied, individual decisions made based on mere name recognition are as accurate as predictions made by ATP rankings or Wimbledon experts.

En möjlig förklaring:

In the domain of professional tennis, media coverage — and through this, also recognition — is correlated with success. This could explain why the recognition heuristic performs well, even though it makes predictions based on partial ignorance.

Människor är inte perfekt rationella och kunniga, men det intressanta är att vi i många fall tycks ha utvecklat metoder för en relativt god prediktionsförmåga i alla fall.

Niclas Berggren 10:40 den 11 December 2009  

Fotbollsspelares fötter är guld värda

Vissa fotbollsspelare är tvåfotade – närmare bestämt ca 1/6 av spelarna i Europas fem främsta fotbollsligor. Det ska de vara glada för. Enligt artikeln ”Wage Returns to Scarce Talent: The Case of Professional Football Players” ger nämligen den talangen högre lön:

Does this talent translate into wages? The answer is ”yes”. The table shows the raw premium of over 60% relative to right-footed players falls to around 40% controlling for demographic characteristics, position in the team and the team’s ability to pay players. It falls by half to around 20% when controlling for other performance measures, but remains at around 20% with all these controls. It remains large even within teams. This is strong evidence of a clear link between performance and wages among professional football players.

Man tjänar alltså 20 procent mer som tvåfotad spelare jämfört med en högerfotad spelare (när man kontrollerar för andra bestämningsfaktorer). Även vänsterfotade tjänar mer än högerfotade: ca 10 procent mer, närmare bestämt.

Tre reflexioner:

  • Kan detta ses som stöd för den neoklassiska teorin (lanserad av bl.a. Knut Wicksell) om ett samband mellan produktivitet och lön?
  • Om du är förälder och har ett barn som är duktigt på fotboll kan det vara värt att notera att man kan lära sig att bli tvåfotad spelare om man börjar träna tidigt på det.
  • Hur är det i tennis: ger det fördelar att vara dubbelhänt eller vänsterhänt?
Niclas Berggren 17:07 den 6 December 2009  

När favoritlaget förlorar

Det finns många som hejar på ett visst idrottslag. Hur hanterar sådana personer den besvikelse som en förlust innebär? Studien ”Use of Retroactive Pessimism as a Method of Coping with Identity Threat”, publicerad i Group Processes & Intergroup Relations, antyder att de tenderar att revidera sin bedömning av lagets chanser i efterhand:

Retroactive pessimism involves retrospectively lowering one’s evaluations of a group’s chances for success after a failed competition. … [W]e hypothesized that displays of retroactive pessimism would be magnified in persons with strong allegiances to a group. This hypothesis was tested by having supporters of two college basketball teams evaluate the chances for victory for each team both prior to the game between the teams and subsequent to the contest. Regression analyses confirmed expectations (the greatest magnitude of retroactive pessimism was reported by highly identified supporters of the losing team in their evaluations of the winning team).

En förståelig psykologisk försvarsmekanism. Ett alternativ vore kanske att inte binda sig så starkt till ett lag och att inte ha överdrivna förväntningar (eller förhoppningar) om vinst från början.

Niclas Berggren 11:20 den 26 November 2009  

Sport och brott

Att ägna sig åt sport ger många människor gemenskap, motion och spänning. Men vilka är de vidare effekterna av denna form av fritidsintresse? I en ny studie, ”Relational Goods at Work! Crime and Sport Participation in Italy”, påvisas samband mellan sportdeltagande och brottslighet:

fotbollResults show that: (i) there is a robust negative association between sport participation and property crime; (ii) There is a robust negative association between sport participation and juvenile crime; (iii) There is a positive association between sport participation and violent crime, but it is only weakly significant.

Blandade resultat, alltså. Man kan tänka sig kausala förklaringar för den negativa relationen: genom att ägna sig åt sport har potentiella brottslingar mindre tid att ägna sig åt brott, och de kommer in i ett socialt sammanhang där de skolas till empati och laganda, och där de kanske också övervakas mer. Man kan även tänka sig en kausal förklaring för den positiva relationen: sport kan skapa spänningar mellan rivaliserande lag och innefattar ibland alkohol, vilket kan påverka våldsbenägenheten hos vissa. Samtidigt går det att, i båda riktningarna, tänka sig kausalitet i motsatt riktning. Angående en positiv relation kanske t.ex. sport utgör en attraktiv sysselsättning för många i ett samhälle med hög brottslighet (som distraktion, tröst eller rentav som forum för att träffa medbrottslingar).

Hursomhelst finns forskning som visar att huliganbrott i samband med större sportevenemang minskar när polisresurserna ökar.

Niclas Berggren 11:11 den 2 November 2009  

Intellektuella och fotboll

Jag förundras varje gång jag stöter på intellektuella som tar fotboll på allvar — i synnerhet när de favoriserar ett visst lag och, likt barn, fullständigt lever sig in i dess fram- och motgångar. Jag har noterat flera exempel efter AIK:s SM-vinst.

Även mycket framstående tänkare tycks kunna fungera på detta sätt. Jag drar mig till minnes att filosofen A.J. Ayer hade en slik passion för Tottenham Hotspur. Från biografin A.J. Ayer: A Life (s. 239–240):

tottenham fansAlthough Ayer’s future wife, Dee, remembered him pointing out the patterns the players made on the field — ”Pretty, aren’t they?” — there was nothing especially high-minded or aesthetic in Ayer’s appreciation of football: the pleasure in the game, as in life, was to immerse oneself in it, to identify with one’s chosen team — and his enjoyment was sincere and unselfconscious. Julian, not uncritical of his father, recalled that he would roar himself hoarse during a match in a genuine display of excitement and then, sharing a cab with other supporters, ”would argue all the way home, at it hammer and tongs”.

Två reflexioner:

  • Även om jag inte riktigt förstår fenomenet inser jag att det kan ha sina fördelar: även jag tycker att det är bra att ”immerse oneself” i saker och ting för att skapa lyckoupplevelser.
  • Jag har dock svårt att värja mig från uppfattningen att det är aningen primitivt och atavistiskt att ingå i ett kollektiv på detta sätt och att stödja ett visst lag med frenesi på godtyckliga grunder. Om ändå det lag man hejade på valdes rationellt, utifrån klara kriterier — vilket också implicerar en möjlighet att byta lag att heja på — skulle jag finna det lättare att acceptera.

Se även inläggen ”Vilket lag ska man heja på?”, ”Sport och skönhet” och ”Värderingar och fakta”. Media: SvD1, SvD2, DN1, DN2, AB1, AB2, Expr.

Niclas Berggren 11:53 den 15 September 2009  

Heteronormativ fotboll

lippiI Sverige har vi kommit långt. Icke så i Turkiet, där en homosexuell man inte får döma fotboll längre. I Italien tycks det inte mycket bättre:

Homosexuella spelare är inte välkomna i italienska landslaget. Det säger förbundskapten Marcello Lippi i ett uttalande som rör upp känslorna rejält i Italien.

Även känslorna hos denna bloggare rörs upp.

Niclas Berggren 18:18 den 12 September 2009  

Nadal i New York

Trots problem med skador återfinns vår favorit Rafael Nadal i US Open i år igen. Han bjuder som vanligt på sig själv; vissa kan rentav inte hålla händerna i styr i hans närhet:

nadal4nadal1nadal3Nadal2

Media: SvD, DN, AB

Niclas Berggren 18:41 den 27 August 2009  

Religion som kommunism

Vad handlar egentligen religion om? Vissa ser den som vägen till frälsning; andra som vägen till genuin och stark gemenskap. Den senare synen torgförs av Gerald Heard i Social Substance of Religion:

Those who were swept by the gospel, were attempting nothing so cold, individual and intellectual, as the saving of their own souls after death. … They found real salvation from the lust for self-salvation  in complete devotion to the group, to the new, small, intensely beloved community of like believers.

Heard finner alltså den vanliga kristna synen på religion som väg till individuell frälsning egoistisk och frånstötande. Intressant nog fann W. H. Auden Heards syn tilltalande:

The images in this passage excited Auden. He believed that ideally such a group would number no more than twelve. ”The Middle Class are well aware of the satisfaction of this kind of group from team games,” he wrote in 1934. ”Those who have complained of athletics in schools as a religion were right in their diagnosis.”

Den vidskepliga tron på att människan behöver ”frälsas” är löjeväckande, medan strävan efter nära gruppgemenskap, med det uppgivande av autonomi som den sortens kommunism innebär, ter sig skrämmande. (Vem minns inte de påtvingade gruppsportaktiviterna i skolan med rysningar?) Nej, jag får fortsätta att avvisa all religion och förespråka atomistisk sammanhållning istället.

Citaten är från Davenport-Hines, Richard (2003). Auden. London: Vintage: 119. Se även inlägget ”Katoliker och kommunister”.

Niclas Berggren 19:29 den 23 August 2009  

Motion på arbetstid

Nationalekonomen Marc von der Ruhr beskrivs så här:

He enjoys breaking up his workdays with brief workouts that include running regressions and jumping to conclusions.

Niclas Berggren 7:38 den 3 August 2009  

Hyllad i Madrid

Cristiano Ronaldo spelade i tisdags sin första match för Real Madrid (och gjorde förstås mål). Han har fått ett varmt välkomnande i klubben:

Jag fick rysningar då jag såg presentationen av honom på stadion. Det fick han nog själv också. Divino.

Niclas Berggren 23:06 den 21 July 2009  

Ung världsmästare

Det ryste i hela kroppen på mig då Tom Daley, blott 15 år gammal, idag blev världsmästare i simhopp på tio meter. Det är alltid speciellt att se överraskande stor talang. OS-mästaren Matthew Mitcham blev till slut bara fyra pga. ett misslyckat sista hopp. Det svänger fort i simhopp, vilket gör sporten extra spännande, förutom estetiskt tilltalande. Här är Tom i sitt sista hopp i finalen:

Se även inläggen ”Irriterande sportnationalism” och ”Tilltalande sport.

Niclas Berggren 8:43 den 29 June 2009  

Golf-sötisar

Förutom tennis tycker jag om att titta på golf. Igår såg jag upplösningen av BMW International Open, där två sötisar placerade sig som etta och tvåa: Nick Dougherty från England och Rafa Echenique från Argentina. Den senare slog en fantastisk albatross på sista hålet. Vad sägs om vinnaren Dougherty?

nick dougherty

Niclas Berggren 16:07 den 22 June 2009  

Simmare från Italien

Dolce & Gabbana låter oss beskåda Paolo Bossini, Emiliano Brembilla, Nicola Cassio, Mirko Di Tora och Alessandro Terrin:

dg

Fotograf:  Mariano Vivanco.

Niclas Berggren 15:23 den 19 June 2009  

Varför Rafael Nadal lockar

rafael_nadal

Från ett längre New York Times-reportage om min favorittennisspelare:

Nadal’s arms, both of them, have inspired over the years a fervent subgroup of admirers, especially once he began appearing at international matches in what became his trademark outfit: sleeveless shirt, wide headband knotted around the unruly hair and his celebrated piratas, rakish knee-length shorts that made him look like a surfer who lifted weights in his spare time.

Oh yeah. Måtte bara hans tendinit (i båda knäna) vara av övergående slag.

Media: SvD1, SvD2, DN, AB

Niclas Berggren 17:50 den 11 June 2009  

Ronaldo är värd varje krona

ronaldoReal Madrid vill köpa över Cristiano Ronaldo för motsvarande en miljard kronor. SvD:s Ola Billger kommenterar:

Självfallet är ingen människa värd så mycket pengar.

Vafalls? Finns det ett objektivt kriterium enligt vilket en fotbollsspelare maximalt kan vara värd X kr? Vad ligger då X på? Under en miljard, tydligen, men ligger det på 500 000 eller två miljoner eller vad? Hur har det fastställts?

Själv unnar jag framgångsrika idrottsutövare varje krona. (Eller euro.)

Media: SvD, DN, AB, Sydsv

Niclas Berggren 18:07 den 31 May 2009  

De hejade på Robin

Robin Söderling spelade mot Rafael Nadal i Franska öppna mästerskapen idag — och vann, till min stora förgrämelse.

söderling

En sak som irriterar mig storligen är att sportkommentatorerna på Eurosports hemsida var partiska (ett fenomen som jag tidigare har klagat på i samband med simhopp). De hejade i sina kommentarar på Söderling. Se t.ex. vad de skrev när Nadal vann en boll 16.08 och inför en boll 16.46:

tennistennis3

Jag förespråkar strikt neutrala sportkommentatorer, som enbart ger expertkunskap till läsare och lyssnare, helt utan normativa (i regel nationalistiska) proklamationer.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, DN1, DN2, DN3, DN4, AB1, AB2, AB3, AB4, Sydsv

Niclas Berggren 6:44 den 19 May 2009  

Ska sport och smink beskattas?

En del varor är positionella, dvs. de eftersträvas inte främst därför att de ger nytta i sig utan därför att de ger nytta genom att man genom dem positionerar sig mot andra människor (som kanske har mindre av varorna i fråga) och får status. Ekonomer som Robert Frank förespråkar (hög och progressiv) beskattning av sådana varor, eftersom de anses leda till välfärdsförluster. (”Skulle inte alla ha det bättre om vi inte köpte så dyra grillar?” etc.) Nå, Robin Hanson ställer en del relevanta frågor till Frank et alii, på basis av en kartläggning av vilka varor som uppvisar positionella drag:

hanson

Since sport effort seems especially positional, should we tax sports, instead of subsidizing them as we often do now? Since education seems to be at least as positional as income, should we drastically reduce educational subsidies, or even tax it? And since government spending seems far more positional than income, shall we greatly reduce our unprecedented levels of such spending? Perhaps Frank would suggest that other compensating side effects justify vast government spending as well as sport and education subsidies. But what about personal beauty, which our evidence suggests is one of our most positional goods? Yes, exercise also improves health, but it is very hard to see any large compensating side effects justifying makeup, hairdressing, and nice clothes. Will folks like Frank at least agree that severely taxing beauty aids is one of the clearest policy implication of our evidence on positional effects?

Ja, vad säger de som vill minska konsumtionen av positionella varor? Ska vi beskatta konsumtion av sport, utbildning och smink hårt? Om svaret är nej pga. kompenserande positiva effekter, kan inte detsamma vara fallet även för den positionella varan inkomst?

Se även blogginlägg på näraliggande teman av Jonas Vlachos, Robert Östling och Jesper Roine.

Niclas Berggren 16:16 den 24 March 2009  

Men hur ser han bollen?

Jag ser nu andra säsongen av Friday Night Lights, en tv-serie om den lilla staden Dillon, Texas, på dvd. Jag kan starkt rekommendera serien. En av stjärnorna i det lokala fotbollslaget är Tim Riggins, spelad av Taylor Kitsch. Oh mama!

kitschtaylor_kitsch1

Niclas Berggren 10:17 den 22 March 2009  

Träna vid förkylning?

Jag har alltid fått höra att man inte ska ägna sig åt fysisk träning när man är förkyld. Är det ett bra råd? Vårdguiden rekommenderar att man inte ska träna vid förkylning. Dr. Lina Martinsson ger uttryck för samma syn:

Grundregeln är att man inte ska träna om man har feber eller någon form av förkylningssymptom. Om man har varit förkyld men fortfarande dras med till exempel lätt hosta, kan det vara okej att träna om man tar det lite lugnare.

Men i USA verkar inställningen mer positiv till motion i samband med förkylning, så länge man inte har feber eller några symptom nedanför halsen, t.ex. i lungorna, musklerna eller lymfkörtlarna. Som en artikel i New York Times uttrycker det:

Exercising does not appear either to reduce or aggravate the symptoms of a cold.

Se även här och här. Vem ska man tro på?

Niclas Berggren 5:33 den 20 March 2009  

Sportteologi

nicola1

Nicola Legrottaglie och en annan man

Katoliken och fotbollsspelaren Nicola Legrottaglie har kommit ut med en bok:

Homosexualitet är på modet nu. För många är det ett sätt att protestera på. Bibeln berättar att homosexualitet inte är bra. Därför uppmanar jag homosexuella, både kvinnor och män, att läsa Bibeln, skriver han.

En skarp analys — visst är det så att homosexualitet är ett mode och ett sätt att protestera på istället för en icke-vald sexuell läggning som folk numera, inte minst pga. kyrkans försvagade position, vågar berätta om för andra — och ett kärleksbudskap som imponerar. Påven är säkert nöjd med sin undersåte.

Se de tidigare inläggen ”Sport, skönhet och dumhet”, ”Fascisten i Rom”, och ”Jesus är en domare”.
Media: SvD

Niclas Berggren 15:57 den 27 February 2009  

Nadals doft

Tidigare gällde Prada och Burberry. Nästa gång blir det självklart Lanvin:

nadal_lanvin

(Nej, jag är inte sponsrad på något sätt av Lanvin. Måhända är skönheten från Mallorca det.)

Niclas Berggren 7:22 den 31 January 2009  

Vackrast vinner

Rafael Nadal besegrade Fernando Verdasco i semifinalen i Australian Open — ¡Rafa es siempre mejor y más hermoso! — men de verkar inte ha blivit ovänner för det. Nej, kärleken flödar down under:

closefriends

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN, Aftonbladet1, Aftonbladet2, Sydsvenskan

Niclas Berggren 22:06 den 26 January 2009  

Ska man berömma andra?

Efter en tennismatch mellan två ungdomar öser några damer beröm över dem. Men bredvid sitter ett stramt rättsråd, och han förmanar damerna:

”Nåja”, inflikade rättsrådet, ”låt oss inte överdriva. Man ska inte vara för frikostig med beröm. Om folk bara insåg i vilken utsträckning beröm brukar stiga folk åt huvudet, skulle de säkert besinna sig. En sund kritik är alltid bättre”, tillade han och putsade sin pincené. ”Och man bör inte överskatta sportens betydelse!”

Så kloka ord. Från Witold Gombrowicz roman De besatta (s. 23).

Niclas Berggren 8:41 den 29 December 2008  

Skönhet på golfbana

Mina föräldrar ser mycket på Viasat Golf, vilket jag också har gjort under julledigheten. Igår fick jag upp ögonen för Gregory Norman, son till golflegenden Greg Norman:

Som vanligt har Peter Jihde helt fel.

Niclas Berggren 8:15 den 14 December 2008  

Dags för tiokamp

Jag tror bestämt att jag måste börja följa sporten tiokamp. Björn Barrefors (f 1987) tävlar i den:

bjorn1bjorn2bjorn3

Ett annat skäl är sportens fascinerande poängsystem.

Niclas Berggren 11:20 den 2 December 2008  

Ödmjuk stjärna

ronaldo

Cristiano Ronaldo har blivit utnämnd till Europas bäste fotbollsspelare. Han verkar inte omedveten om sin egen storhet:

Ronaldo sade själv förra veckan att han inte bara är den bäste fotbollspelaren i världen utan också den näst bäste och tredje bäste.

Media: SvD, DN, Aftonbladet, Sydsvenskan

Niclas Berggren 0:18 den 23 November 2008  

Kärlek inom sporten

Det pågår Davis Cup-final i Argentina. Spanien vann just en dubbelmatch och leder med 2-1 inför söndagens avslutande singelspel (trots att Nadal är skadad). Här kan spanjorerna Fernando Verdasco och Feliciano López ses efter dagens vinst:

74408507MS013_DAVIS_CUP_FIN

Media: SvD1, SvD2, El País, Aftonbladet, Sydsvenskan

Niclas Berggren 17:00 den 16 November 2008  

Två trivialiteter?

Vad spelar snöblandat regn och rusk för roll när man möter nyheter som dessa?

ronaldo_mal1darin81

1. Cristiano Ronaldo gör sitt 100:e mål för Manchester United! Detta är särskilt imponerande med tanke på att hans ex-flickvän nu försöker svärta ned honom.

2. Darin är tillbaka! Fler än jag blir alldeles till sig av det:

Darin berättar om skivsigneringen i Vällingby centrum. En äldre kvinna var nära att svimma när hon kom fram till honom.
– Hon började skaka och blev kons­tig, säger han.

Efter dessa nedslag utan djupanalys kanske jag drabbas av Bo Rothsteins vrede:

Mina egna intryck från att under denna höst försökt ta del av vad som debatteras i ”bloggosfären” ger vid handen att bloggland till en stor del består av osorterade trivialiteter …

Jag har åtminstone sorterat mina trivialiteter i två punkter.

Niclas Berggren 9:53 den 22 October 2008  

Håll isär sport och religion

Fem distriktsidrottsförbund i ishockey, handboll, innebandy, bordtennis och fotboll erbjuder i samarbete med en frikyrka konfirmationsläger. Pastor Anders Marklund:

Vi ser idrottskonfirmation som ett väldigt bra sätt att nå ungdomar med det kristna budskapet.

Det tror jag, det: kristna älskar att influera de unga. Men hur kommer det sig att idrottsförbunden vill underlätta denna propagandaverksamhet? Jag finner det upprörande att de inte står religiöst neutrala.

Niclas Berggren 13:36 den 4 October 2008  

Cristiano Ronaldos ben

Oscar Wilde sa följande om en ung man han beundrade i Oxford:

His left leg is a Greek poem.

Jag skulle vilja säga detsamma om Cristiano Ronaldos högra ben (från hans kalender för 2009):

Niclas Berggren 11:08 den 21 September 2008  

Markus är het

Markus Rosenberg gör succé. DN har helt rätt:

Rosenberg het i skrällseger.

SvD har ännu mer rätt när de beskriver honom som

… rykande het i klubblaget.

Felet de gör är att begränsa hans hethet till skrällsegrar och klubblaget. Markus är het, alltid och överallt. Se även ett tidigare inlägg där han figurerar.

Niclas Berggren 15:59 den 18 September 2008  

Äntligen tillbaka på plan

Nu är vår väntan över: Cristiano Ronaldo is back! Förvisso är han tjusig i kostym, som när han tidigare i år lät sig fotograferas av amerikanska Vogue i uppenbart förtjust sällskap av den kanadensiska modellen Daria Werbowy, men det är ändå på plan vi vill se honom.

Niclas Berggren 6:53 den 15 September 2008  

Skilj på fotbollsvåld och narkotikahandel

På DN Debatt argumenterar BRÅ för att fotbollsvåldet ska bekämpas med nya strategier:

Det finns likheter mellan de grupperingar av risksupportrar som kallas firmor och de grupperingar som exempelvis förser den svenska marknaden med narkotika.

De förslag som ges är väl värda att pröva. Men är kopplingen till bekämpandet av narkotika övertygande? Professor Robert Barro menar att den repressiva politiken på det området har varit ett misslyckande:

The experience with drug enforcement shows that prohibitions of recreational drugs drive up prices, stimulate illegal activity, have only a moderate negative effect on consumption, and impose unacceptable costs in terms of high crime, expansion of prison populations, and deterioration of relations with the foreign countries that supply the outlawed products. A better idea would be to leave intact the existing regulatory structure for cigarettes—which includes substantial but not outrageous tax rates and restrictions on sales to minors—and apply this apparatus to the currently illegal drugs.*

Ekonomipristagaren professor Gary Becker instämmer:

Legalizing drugs is far from a panacea for all the distress caused by drugs, but it will eliminate most of the profit and corruption from the drug trade. Ending Prohibition almost immediately cleaned up the liquor industry. To be sure, legalization will increase drug use by, among other things, lowering street prices, but that can be partially offset through sizable excise taxes on producers. In many nations, retail prices of cigarettes, alcohol, and gasoline are several hundred percent higher than their wholesale prices because of large “sin” taxes on them. The revenue collected from large taxes on drugs could be used to treat addicts and educate youngsters about the harmful effects of many drugs.**

Och professor Jeffrey Miron och professor Jeffery Zwiebel drar följande slutsats efter en genomgång av argumenten för och emot förbud mot narkotika:

The existing evidence relevant to drug policy is far from complete. Given the evidence, however, our conclusion is that a free market in drugs is likely to be a far superior policy to current policies of drug prohibition. A free market might lead to a substantial increase in the number of persons who use drugs and possibly to a significant increase in the total amount of drugs consumed. But that policy would also produce substantial reductions in the harmful effects of drug use on third parties through reduced violence, reduced property crime and a number of other channels. On net, the existing evidence suggests the social costs of drug prohibition are vastly greater than its benefits.***

Så medan fotbollsvåld entydigt bör vara förbjudet och bekämpas kraftfullt av lagens långa arm, är samma slutsats långtifrån självklar när det gäller narkotikahandel. 

Se ett tidigare inlägg om polisens betydelse för att reducera fotbollsvåld.

___________________________

*Barro, Robert J. (1997). Getting It Right: Markets and Choices in a Free Society. Cambridge, MA: The MIT Press: 143.
**Becker, Gary S. (2001). ”It’s Time to Give Up the War on Drugs.” Business Week, September 17: 32. För ett utvecklat argument till förmån för punktbeskattning snarare än förbud, se Becker, Gary S., Grossman, Michael och Murphy, Kevin M. (2004). ”The Economic Theory of Illegal Goods: The Case of Drugs.” NBER Working Paper nr 10976. Cambridge, MA: NBER.
***Miron, Jeffrey A. och Zwiebel, Jeffrey (1995).  ”The Economic Case Against Drug Prohibiton”. Journal of Economic Perspectives, 9(4): 175—192.

Niclas Berggren 5:26 den 8 September 2008  

Förlust för skönhet

Aj, aj, aj, Rafael Nadal förlorade mot Andy Murray i US Open. Eftersom den förre är överlägsen den senare på skönhetsfronten beklagar jag detta.

Niclas Berggren 21:10 den 2 September 2008  

Andy i fin form

US Open pågår för fullt. Andy Roddick har gått vidare och ser ut att vara i mycket fin form:

Se tidigare inlägg om Andy här, här och här.

Niclas Berggren 17:02 den 26 August 2008  

Polisen minskar huliganismen

Polis jagar huliganer

Polis jagar huliganer

Nu har huliganer burit sig illa åt i samband med en fotbollsmatch igen. Det finns säkert många metoder som kan prövas för att reducera denna typ av sportrelaterat gruppvåld, men en väldigt viktig faktor är polisens resurser. En studie av nationalekonomerna Panu Poutvaara och Mikael Priks visar att när polisinsatserna i Stockholm minskade, ökade huliganvåldet kraftigt:

This paper isolates the causal effect of policing on group violence, using unique panel data on self-reported crime by soccer and ice hockey hooligans. The problem of reverse causality from violence to policing is solved by two drastic reallocations of the Stockholm Supporter Police unit to other activities following the 9/11 terrorist attack in September 2001 and the Tsunami catastrophe in December 2004. Difference-in-difference analysis reveals that Stockholm-related hooligan violence increased dramatically during these periods.

En viktig insikt för dem som vill reducera brottslighet.

Niclas Berggren 17:49 den 23 August 2008  

Glädjetårar

Apropå gråtande idrottsutövare bör det inte förglömmas att tårar inte behöver vara tecken på sorg. 20-årige Matthew Mitcham (som för övrigt kom ut som homo-gay tidigare i år) vann idag OS-guld i simhopp. Han blev glad.

Niclas Berggren 12:43 den 23 August 2008  

Den primitiva OS-nationalismen

Jag har svårt för att se på OS-sändningarna i SVT. Skälet är reportrarnas nationalism, som jag finner outhärdlig. Så fort en svensk dyker upp i en tävling hejar reportrarna på denne, ofta dessutom i emotionella fomer, med tillrop, pustanden och stönanden. Jag såg t.ex. en bordtennismatch, och när den kines som mötte en svensk förlorade en boll utbrast reportern:

Det tackar vi för!

Vad är detta för oprofessionalism och primitivt, atavistiskt grupptänkande? Min bestämda uppfattning är att en sportreporter ska delge tittaren kunskaper — om sporten, om de tävlande, om tidigare resultat, om vad som händer under tävlingen och hur det kan förstås — inte sina egna värderingar. När två svenska fotbollslag tävlar mot varandra i Allsvenskan anses det inte acceptabelt att en reporter öppet och entusiastiskt hejar på ett av lagen — men när det svenska landslaget möter ett annat landslag tycks ingen se det som problematiskt att öppet och frejdigt heja på svenskarna.

Sportnationalismen är inte den allvarligaste formen av nationalism, men den är påträngande och påminner om hur vi människor i hög grad fortfarande tänker i klantermer. Det är ”vi” mot ”dem”. Och jag är rädd för att sportnationalism cementerar och kanske också förstärker den sortens tänkande. Jag står för något annat.

För vidare läsning: Domare Posner har varnat för OS-nationalismen, Steven Levitt påpekar att den påverkar medaljrapporteringen och jag har tidigare noterat sportreporternationalism.

Niclas Berggren 17:08 den 18 August 2008  

Gud lägger sig i OS

Jamaica har vunnit guldmedalj i OS. Kristna på ön tror sig veta varför:

Gud har låtit detta ske när vi börjat känna att det inte finns något hopp för Jamaica.

Vilken god gud! Han låter vissa, men inte andra, vinna. Hur var det nu med fair play?

Niclas Berggren 8:29 den 18 August 2008  

Domare mot sportnationalism

Domare Richard Posner ser, liksom jag, negativt på fenomenet sportnationalism:

The nationalistic fervor and great-power aspirations that Olympic competition stimulates seem to me a negative externality.

Se mina tidigare inlägg i detta ämne här, här och här.

Niclas Berggren 14:26 den 17 August 2008  

Det spanska guldet

Min favorit Rafael Nadal besegrade idag Fernando González i OS-finalen i tennis. Och imorgon blir han världsetta på ATP-rankningen. Vilken strålande idrottsman!

En lekamen i toppform

En lekamen i toppform

OS-mästaren från Mallorca

OS-mästaren från Mallorca

Ung och vacker

Bestämd blick redan i unga år

Niclas Berggren 17:05 den 14 August 2008  

Gråtande idrottsutövare

Josefin Lillhage grät efter lagkappen i simning i OS. Det påminner en om att sportens värld är hård. Ungefär som modebranschen, enligt Heidi Klum kännetecknad av följande:

One day you’re in, the next day you’re out.*

Nå, sport är kul när man heter Michael Phelps, men inte lika kul när man inte når ändra fram. Som denne unge brottare — hård på utsidan, mjuk på insidan (från 2.36):

Fylls man inte av medlidande? Se gärna också ett tidigare inlägg om män som gråter.

___________________

*Det är därför jag är så imponerad av Karl Lagerfeld, som har hållit sig kvar på toppen i decennier.

Niclas Berggren 12:54 den 11 August 2008  

OS-bön med logisk spänning

Den anglikanska kyrkan har låtit formulera en OS-bön:

Everlasting God, giver of joy and source of abundant life,
we pray for all who are involved in the Beijing Olympic Games,
and especially those who represent Great Britain:
for their safe-keeping and well-being;
and as we celebrate the skill and resolve of those who compete
we pray that, throughout the Games, there would be
a striving for excellence,
a spirit of humility and fair play,
and a respect for others,
and that all who wait on you may find their strength renewed
in Jesus Christ our Lord. Amen.

Oförarglig, kan tyckas, men notera den logiska spänningen mellan att å ena sedan be Jahve att särskilt hjälpa tävlande från Storbritannien och att å andra sidan be denne gud om fair play.

Se tidigare inlägg om religion och sport här, här och här.

Niclas Berggren 8:47 den 8 August 2008  

Tännsjö har rätt om dopning

Ben Johnson, dopad idrottsman

Ben Johnson, dopad idrottsman

Torbjörn Tännsjö och Claudio Tamburrini skriver i DN idag att dopning bör tillåtas:

Men om det inte blir möjligt att fortsätta kriget mot dopningen, hur ska man då göra? Vi har sedan länge anvisat en väg …: gränsvärden för till exempel halten av röda blodkroppar – snarare än bannlysning av vissa sätt att uppnå höga halter. Man kan resonera på samma sätt då det gäller muskelmassa.

Som jag tidigare meddelat har jag samma syn. (Jag vill även tillåta intellektuell dopning.) Men även om jag håller med Tännsjö och Tamburrini om att dagens system är orättvist och mer hälsofarligt än ett system där dopning är tillåten, tycker jag att de inte nog betonar det som jag anser vara det främsta argumentet för en legalisering. Det har filosofisk grund och handlar om att vi inte har en fri vilja.

Om vi inte har fri vilja kan ingen sägas vara förtjänt av att vinna. Att någon föds med bättre gener är inget som i yttersta mening kan utgöra grund för att ta åt sig ära, då det inte bygger på en av en själv orsakad prestation. Utöver gener påverkas idrottsprestationer av träning, kost och utrustning. Men inte heller beslut rörande dessa ting är ytterst orsakade av en själv utan av faktorer bortom ens kontroll (liksom alla val). Därför är inte heller den som tränar mer, äter nyttigare eller har bäst utrustning värd att vinna mer än någon annan. Det finns, så att säga, ingen ”genuin” grund för att anses värd att vinna.

Och därmed är alla grunder lika godtagbara! Om någon vinner pga. bättre gener, pga. bättre skor eller pga. dopning spelar ingen normativ roll. Därför bör alla sätt att påverka prestationer vara tillåtna, givet att de inte hotar hälsan, med det yttersta syftet att roa publiken.

Niclas Berggren 20:19 den 7 August 2008  

Fotbollsskönhet

Jag tror bestämt att jag har identifierat Sveriges snyggaste målvakt: Jonas Sandqvist i MFF. Han borde beredas plats i landslaget.

Jonas Sandqvist, snyggo

Jonas Sandqvist — snyggast i mål

Niclas Berggren 8:30 den 31 July 2008  

Stönande idrottsutövare

Jag har på senare tid råkat ut för personer som stönar när de springer på löpbandet bredvid mitt. Det låter som om de får multipla orgasmer. Det hela är mycket irriterande när jag försöker koncentrera mitt tänkande på olika saker!

Hur ska man mer allmänt se på idrottsutövare som stönar? Saken har inte minst diskuterats inom tennisen:

Maria Sharapova

Maria Sharapova

”At Wimbledon on Tuesday, defending champion Sharapova shattered her own personal record with a grunt of 101.2db – almost as loud as a police siren heard at close-quarters. She, like Seles and other grunters before her, denies that it is a tactical move to put off opponents. It is, they say, simply a natural release of pent-up energy as the ball is hit. But Mr Mills has told reporters that not only are these grunts deliberate, tennis coaches are teaching women players to grunt the loudest.”

I grunden är jag negativt inställd till stönandet, inte bara för att jag finner det störande utan också för att det kan påverka spelet till stönarens fördel.

Lyssna gärna på två riktiga stönare: Maria Sharapova och Rafael Nadal. Nu råkar de två vara väldigt vackra, så kanske kan man stå ut med just deras stön…

Uppdatering: Inga stön i OS: Sharapova är axelskadad.

Niclas Berggren 8:40 den 28 July 2008  

Nadal i fin form inför OS

Rafael Nadal vann även Rogers Cup i Toronto. Han måste betraktas som storfavorit inför OS, som liksom den kanadensiska tävlingen använder sig av hard court.

Rafael Nadal

Niclas Berggren 8:24 den 24 July 2008  

Suspekt förbud

Cristiano Ronaldo

Katolska kyrkans krav på celibat för präster tror jag kan förklara en hel del udda beteenden från dessa. Det kan inte vara sunt att tvingas avstå från att bejaka en i grunden sund och njutbar biologisk drift. Men inte bara i religionens värld, utan även i sportens, tillämpas sexförbud. Finns det studier som belägger att sexförbud ger bättre prestationer på andra områden, såsom på fotbollsplanen? Eller upprätthålls dylika regler på basis av gissningar och vidskepelse? Och hur övervakas spelarna?

Niclas Berggren 20:32 den 10 July 2008  

Fyra tennisstjärnor om OS

I detta videoinslag framkommer att Roger Federer, Rafael Nadal, Andy Murray och Novak Djokovic samtliga hoppas på guld i Beijing. Min favorit är förstås Nadal. I inslaget får vi, på hans charmiga engelska, reda på om han sätter en grand slam eller ett OS-guld högst.

Niclas Berggren 9:08 den 9 July 2008  

Är det rättvist med rika idrottsmän?

Prispotten i US Open i tennis är större än någonsin:

”Sammanlagt kan motsvarande 138 miljoner kronor delas ut över startfältet, meddelar det amerikanska tennisförbundet på tisdagen. Dam- respektive herrvinnaren kammar hem 1,5 miljoner dollar vardera, i vad som blir den mest lönsamma – ur spelarsynvinkel – hard court-tävlingen någonsin.”

DN:s läsare verkar inte tycka om detta (enligt en webbomröstning, avläst kl. 8.34):

Detta får mig att tänka på Robert Nozicks exempel med basketspelaren Wilt Chamberlain i Anarchy, State, and Utopia. Nozick menar att det viktiga när man bedömer om en förmögenhetsfördelning är rättvis är hur den har uppkommit, inte hur stora klyftorna är. Om den har uppkommit genom frivilliga transaktioner grundade på rättmätigt ägande är den per definition rättvis.

Wilt Chamberlain

De flesta människor — illustrerat av webbomröstningens resultat ovan — tycks dock lägga vikt vid klyftorna i sig. Dvs. det anses inte rättvist att bli rik, om skillnaderna människor emellan blir för stora, även om förmögenhetsfördelningen har uppstått på ett legitimt sätt. De kanske har läst Nozicks kritiker G. A. Cohen, som menar att så länge människor inte har fullständig kunskap om konsekvenserna av frivilliga transaktioner kan den förmögenhetsfördelning som följer ifrågasättas. Ty om människor, när de betalar 25 cent vardera för att se Wilt Chamberlain, inte förstår att förmögenhetsfördelningen förändras på ett sätt de ogillar, kan deras betalning inte ses som ett godkännande av vilken förmögenhetsfördelning som helst.

Själv har jag en tilltagande känsla av att människors uppfattningar om rättvisa inte är särskilt genomtänkta — se t.ex. här och här — och att dessa uppfattningar i vilket fall inte uppfyller Cohens krav på att vara grundade på fullständig kunskap.

Själv unnar jag idrottsstjärnorna varje krona.

Uppdatering: Jesper Roine diskuterar hur det kommer sig att superstjärnor tjänar så mycket.

Niclas Berggren 7:58 den 7 July 2008  

Skönheten regerar i Wimbledon

Vilken tennismatch! Utsökt spel rakt igenom. Jag är förstås lycklig över att den enastående, vackre Rafael Nadal — ungdom, kraft och skönhet personifierade — kunde kämpa hem segern.

Jag var inte var helt säker på tie-break-reglerna före matchen, och TV4:s kommentatorer informerade dåligt nog inte heller om dem. Läs mer om tennisreglernas charm hos dr Bergh.

Niclas Berggren 7:50 den 5 July 2008  

Fräckt fotbollsmål

Dr Erlingsson undrar om hans läsare har fotbollsabstinens så här efter EM. Visst har jag det. Men det går att  dämpa saknaden med hjälp av nätet. Får man t.ex. spela fotboll så här fräckt?

Niclas Berggren 8:53 den 3 July 2008  

Skönhetsprodukter på män?

Behöver män skönhetsprodukter? Vissa gör det inte i alla fall:

I wanted to ask you if you use body moisturiser on your gorgeous arms! They always look so good!
Claire, Wirral

Rafa: No, not really. Thanks for the compliment.

Niclas Berggren 8:28 den 2 July 2008  

Rafael i sängen

Rafael Nadal fortsätter att svara på las preguntas importantes på sin Wimbledon-blogg:

”My question is a little bit indiscreet. For sleeping, do you wear pyjamas, underpants or nothing?
Céline, Paris

Rafa: Underpants.”

(Finns det någon som sover i pyjamas nuförtiden?)

Niclas Berggren 15:27 den 27 June 2008  

Rafael gillar Cristiano

Rafael Nadal bloggar under Wimbledon. Han svarar ibland på frågor. En sötis om en annan:

”Are you hoping that Christiano Ronaldo signs for Real Madrid next season?
Adeline, from Malaysia

Rafa: Regarding Ronaldo, yes I hope he comes since I love the way he plays.”

Vem gör inte det?

Niclas Berggren 16:01 den 26 June 2008  

Sportintresset är fortsatt starkt

Många i min omgivning har ett stort sportintresse. Det har även jag. I fotbolls–EM får vi t.ex. se mer av Lukas Podolski:

Och fastän vi inte får se mer av Novak Djokovic i Wimbledon, får vi se mer av Marat Safin. Det är fint att se hur tennis förbrödrar:

Niclas Berggren 11:04 den 22 June 2008  

Sötis på plan

Nu hoppas jag att Ryssland vinner fotbolls–EM. Det skulle inte bara glädja flest människor (tyskar och turkar finns det trots allt färre av); Ryssland bör dessutom premieras för att ha Andrei Arsjavin med i laget!

Lite fakta:

”Andrei Arshavin (Russian: Андрей Сергеевич Аршавин) (born May 30, 1981 in Leningrad) is a Russian international football forward who currently plays for Zenit St. Petersburg. He is a versatile second striker who can also play as an attacking midfielder and winger. He is best known for his close control, vision, playmaking ability, speed and pace.”

Det är inte ofta båda mina kriterier för att heja på ett lag är uppfyllda.

Niclas Berggren 8:56 den 21 June 2008  

Snabbare simning

Det tar 20 minuter för simmarna att ta på sig de nya Speedo-dräkterna. Men det är värt besväret — nu sätts nya rekord på löpande band. Jag har inget principiellt emot de nya dräkterna men finner dem mindre tilltalande, rent estetiskt, än badbyxor. Så här ser OS-hoppet Michael Phelps ut i sin dräkt:

Niclas Berggren 22:54 den 18 June 2008  

Bra att Ryssland vann

Ryssland slog ut Sverige ur EM. Jag blev glad av fyra skäl:

1. Ryssland har EM:s yngsta lag (26,17 år), Sverige har det äldsta (29,17 år). Lagens genomsnittsålder:

Som Lord Henry Wotton uttrycker det:

Youth! Youth! There is absolutely nothing in the world but youth!

2. Det finns många fler ryssar än svenskar, och eftersom sportnationalismen florerar såväl här som där innebär det att många fler blev lyckliga av att Ryssland vann. Lyckomaximering!

3. Jag står inte ut med alla kollektivistiska sportnationalister i blågula tröjor som springer runt på stan.

4. Jahve struntade i ”EM-prästen” Ingos böner. Ho ho.

Niclas Berggren 13:44 den 16 June 2008  

Fotboll ger gudomliga svar

Pascal’s wager säger att man bör tro på gud eftersom man har allt att vinna och inget att förlora på det. Om gud inte finns spelar det ju ingen roll om man tror eller ej — men om han finns vinner man evig lycka i himlen om man tror på honom och evig olycka i helvetet om man inte tror på honom.

Det finns dock många problem med argumentet. Ett av dem är: Vilken gud ska man tro på? Som tur är vet vi nu åtminstone lite mer om den saken. Utgångspunkten är att gud bryr sig om fotboll. Och Turkiet vann över Tjeckien, vilket implicerar att Allah pwns Jahve. Ska man vara på den säkra sidan när det gäller evig lycka verkar det, åtminstone för tillfället, bättre att bli muslim än kristen.

Niclas Berggren 9:32 den 13 June 2008  

Rättvis fotboll

Ärkebiskopen och en annan biskop vill att vi enbart ska köpa rättvisemärkta fotbollar:

”Arbetsgivare föredrar att exploatera barn för att det anses legitimt att betala dem lägre lön, och därmed öka vinsten.”

Jovisst, men det finns ett litet problem. De barn som tillverkar fotbollar som inte är rättvisemärkta kommer med största sannolikhet att få det sämre, vilket jag har påpekat, med stöd i forskning, här och här. Detta dilemma ignorerar biskoparna.

Se även dr Vlachos och dr Santesson-Wilson i denna fråga.