Leder friare handel till en större stat?

För drygt 20 år sedan publicerade Dani Rodrik artikeln ”Why Do More Open Economies Have Bigger Governments?”, som presenterade belägg för att länder som är mer öppna för internationell handel också har en större stat (som andel av BNP). Förklaringen till detta ansågs vara att människor i ekonomiskt öppna länder är mer oroliga för ekonomiska störningar utifrån och att de därför efterfrågar ett bättre ekonomiskt skyddsnät.

Nu har en ny studie,”On the Relationship between Trade Openness and Government Size”, undersökt hur det står till med denna sak under 2000-talet.

Forskarna börjar med att utveckla följande hypotes:

We propose that trade openness is associated with bigger governments if (i) the price volatility of a country’s export basket is substantial and (ii) the country is democratic. The first condition satisfies the prior that open trade barriers indeed introduce uncertainty and external risk — something that is not necessarily the case for all trade. The second condition ensures that the people’s desire for greater economic security can be realized through government spending.

Resultaten sammanfattas på detta vis:

Empirical evidence for 143 countries (accounting for approximately 96 percent of world population) from 2000-2016 is consistent with this hypothesis. Exploring areas of public spending, we find intuitive patterns: Consistent with the compensation hypothesis, government spending on economic affairs and housing increases significantly with trade openness, whereas public spending on education, health care, and the military are not immediately concerned. As with our general result, this is only the case in democracies that are subject to high price volatility on the global market.

Studiens resultat är alltså högst förenliga med Rodriks tes i stort men förfinar den alltså genom att studera prisrörligheten för exportvaror och om det politiska systemet spelar roll. En intressant aspekt, om man accepterar resultatet, är att en marknadsliberal politik för handel i en demokrati tycks riskera att leda till en marknadsoliberal politik i termer av en större välfärdsstat (och högre skatter). Ett intressant politiskt dilemma.

Högutbildade politiker är mer reformbenägna

Ofta efterfrågas reformer i politiken. Område si och område anses fungera mindre bra, varför justeringar av regelverket föreslås. Men vad får politiker att föreslå och genomföra liberaliserande reformer? Det finns självfallet en rad bestämningsfaktorer  –däribland den grad av social tillit som finns i samhället. En annan faktor av betydelse – politikers högre utbildning – identifieras i den nya studien ”Empowering Knowledge: Political Leaders, Education, and Economic Liberalization”:

Our analysis establishes a robustly positive relationship between leaders’ total years of education and reforms toward economic liberalization during the leaders’ tenure. This relationship holds in democracies as well as autocracies, and in parliamentary as well as presidential systems. Further investigation on the fields of study suggests that the effect is more pronounced for economics (and business), social science, and natural science. By contrast, higher education in engineering, humanities, and the military does not produce a strong effect of inducing liberalization relative to less educated leaders.

Ytterligare en positiv externalitet av (vissa typer av) universitetsutbildning kan alltså konstateras.

Kolonisering gav ekonomisk utveckling

Skärmklipp 2019-09-28 09.29.41

Det är en kontroversiell fråga hur den europeiska koloniseringen har påverkat de länder i vilken den ägde rum. Många är nog av den uppfattningen att kolonisering är moraliskt förkastlig även om den bidrar till en, i någon mening, bättre samhällsutveckling – nationellt självbestämmande är med andra ord en omhuldad princip. Icke desto mindre är det intressant att ta del av forskning som undersöker koloniseringens konsekvenser. Ett exempel från Australien utgörs av den nya studien ”It’s Time for Westernization: The Advantages of the Early Start for Long-Term Economic Development at the Local Level”. Resultat:

This article examines the ”early start” hypothesis at the local level in the context of Australian colonization. It is found that the longer a place experiences economic activity under European management, the higher the level of economic development it achieves in the long-run.

På kartan ovan visas, genom svarta trianglar, de australiensiska städer som ingår i studien. Dessa koloniserades vid olika tidpunkter, vilket möjliggör studiens fokus på den tidslängd under vilken städerna varit under brittiskt kolonialstyre.

Intressant att denna kolonisering verkar ha bidragit till en god ekonomisk utveckling (i form av högre medianinkomst). Även om man förkastar kolonisering är det väl tveklöst bättre om den har varit kopplad till mer gynnsamma långsiktiga materiella omständigheter (ett sakförhållande som också finner stöd i studien ”The European Origins of Economic Development”).

Reagerar konsumenter på skattesänkningar?

Två intressanta (och relaterade) frågor rörande skatter:

  • Påverkas människors beteende av högre/lägre skattesatser?
  • Kan sänkt skatt fungera som en stimulansåtgärd i tider av ekonomisk nedgång?

De besvaras för Turkiet i den nya studien ”The Effects of Fiscal Stimulus: Firm-Level Evidence from Selective Temporary Consumption Tax Cuts”. Forskarna undersöker effekten av en tillfällig sänkning av en konsumtionsskatt på vissa kapitalvaror och finner följande:

Using data on the change of sales of firms that benefited from this measure and of those that did not over different periods, we find positive and robust effects of consumption tax cuts on the change of firm sales. In line with theoretical predictions, we also find a reversal of these effects following the expiration of the tax cuts.

Denna typ av åtgärd kan vara värd att ha i åtanke när nästa lågkonjunktur infinner sig. Stimulansåtgärder behöver uppenbarligen inte ta formen av nya statliga utgiftssatsningar.

Kommunismens finansiella ekonomi

Finansiella marknader har sina belackare. De mest devota motståndarna återfinns nog inom kommunismen. I östblockets kommuniststater fanns inte möjlighet att handla med aktier, och propagandan mot sådan och annan finansiellt inriktad ”kapitalistisk” verksamhet torde ha varit omfattande. Har det satt några spår? En ny studie, ”The Long-Lasting Effects of Experiencing Communism on Attitudes towards Financial Markets”, undersöker den saken och finner följande:

Utilizing comprehensive German brokerage data, we show that, decades after Reunification, East Germans still invest significantly less in the stock market than West Germans. Consistent with communist friends-and-foes propaganda, East Germans are more likely to hold stocks of companies in communist countries (China, Russia, Vietnam), and are particularly unlikely to invest in American companies or the financial industry. Effects are stronger for individuals exposed to positive “emotional tagging,” e. g., those living in celebrated communist showcase cities. Effects reverse for individuals exposed to negative experiences, e. g., environmental pollution, suppression of religious beliefs, or lack of access to (Western) TV entertainment.

F.d. medborgare i DDR är alltjämt drabbade av negativa konsekvenser av det kommunistiska systemet. De missgynnas ekonomiskt pga. attityder präglade av kommunistisk propaganda och praxis – studien finner belägg för att de ”östtyskar” som idag äger aktier har mindre diversifierade portföljer och lägre avkastning – men det finns också andra negativa konsekvenser, som lägre tillit.

Ger ökad ojämlikhet starkare stöd för omfördelning?

Att inkomstojämlikheten har ökat i många västländer, så även i Sverige, under senare år har nog undgått få. En del kanske därmed har tänkt att detta mer eller mindre automatiskt kommer att leda till ökat stöd för partier som förespråkar mer omfördelning av inkomster. Så verkar inte ha skett. En möjlig anledning till detta kan vara att partival påverkas av icke-ekonomiska faktorer som invandring och kultur, och om personer som i och för sig ogillar ojämlikhet lägger starkare vikt vid dessa kan andra partier ändå väljas. En annan möjlig anledning har att göra med att preferenser om omfördelning är relativt stabila och bestämda av tidigare faktorer i livet. Just det tycks vara fallet i Schweiz, enligt den nya studien ”How do Economic Circumstances Determine Preferences? Evidence from Long-run Panel Data”:

Preferences for redistribution and social spending are correlated with income and unemployment risk, but it is unclear how these relationships come about. I build a theory emphasizing that only large changes in economic circumstances provide the information and motivation needed for people to change their preferences. Stable long-run preferences are shaped mainly by early socialization, which includes economic and ideological influences from the family, and early labor market experiences. Enduring shocks, low intergenerational mobility and the tendency of left-wing parents to be poorer generate correlations between circumstances and preferences. Because preferences are stable, greater inequality may not increase aggregate support for redistribution. Support is found for the theory with panel data from Switzerland, using a range of empirical tests.

En utmaning för traditionella vänsterpartier.

Korruption och ekonomisk tillväxt

Sverige är relativt okorrumperat (även om vissa hävdar att det finns mer korruption än många tror). Andra länder är mer utsatta. Här illustreras den upplevda korruptionen i olika länder, enligt Transparency Internationals undersökning:

Visualizing Corruption Around the World

Vilka är då de ekonomiska konsekvenserna av korruption? Det finns det som menar att korruptionen kan vara positiv för den ekonomiska utvecklingen om den undanröjer olika effektivitetssänkande hinder för investeringar. De flesta har dock funnit negativa effekter. En ny studie, ”Corruption and Economic Growth: New Empirical Evidence”, hävdar att tidigare studier har använt Transparency Internationals korruptionsindex (CPI) på ett felaktigt sätt, då det inte har gått att jämföra över tid. Det har dock varit möjligt sedan 2012. Med beaktande av detta finner studien följande:

We employ new data for 175 countries over the period 2012–2018 and re-examine the nexus between corruption and economic growth. The cumulative long-run effect of corruption on growth is that real per capita GDP decreased by around 17% when the reversed CPI increased by one standard deviation. The effect of corruption on economic growth is especially pronounced in autocracies and transmits to growth by decreasing FDI and increasing inflation.

Korruption förefaller alltjämt synnerligen skadligt för den ekonomiska utvecklingen.