Fängelse kan sänka brottsligheten

Debatten om huruvida fängelse är en effektiv metod för att sänka brottsligheten tycks evig, med polariserade uppfattningar. Som tur är bedrivs bra forskning på området. Den nya studien ”Incarceration, Recidivism and Employment” (preliminär gratisversion här) tittar på Norge och visar följande:

[W]e find that imprisonment discourages further criminal behavior, and that the reduction extends beyond incapacitation. Incarceration decreases the probability an individual will reoffend within 5 years by 29 percentage points, and reduces the number of offenses over this same period by 11 criminal charges.

En stark negativ effekt på framtida brottslighet av att sitta i fängelse, alltså! Hur kan resultatet förklaras?

[W]e find the decline in crime is driven by individuals who were not working prior to incarceration. Among these individuals, imprisonment increases participation in programs directed at improving employability and reducing recidivism, and ultimately, raises employment and earnings while discouraging further criminal behavior.

Fängelse påverkar alltså en stor kategori fångar, som inte tidigare hade anställning, genom rehabiliteringsprogram. I den meningen tycks den inriktning på fängelser som finns i Norden gynnsam för lägre framtida brottslighet. Det handlar inte om en regelrätt tillämpning av ”hårdare tag” mot fångar, med andra ord.

Annonsering av sexuella tjänster minskade våldet mot kvinnor

Inte sällan medför olika typer av åtgärder oavsedda, och ibland också kontraproduktiva, konsekvenser. Som jag har skrivit om tidigare tycks den svenska sexköpslagen ha ökat våldet mot kvinnor. Detta var förstås inte avsikten när lagen antogs, och resultatet utgör en kostnad som bör beaktas när lagen utvärderas. En ny studie, ”Craigslist Reduced Violence Against Women”, visar att när annonssajten Craigslist började tillåta annonsering av sexuella tjänster minskade det dödliga våldet mot kvinnor:

[W]e estimate that ERS [erotic services sections] reduced the female homicide rate by 10-17 percent, with the reduction driven by street prostitution moving indoors and by helping sex workers to screen out the most dangerous clients.

Det allvarliga är att Craigslist efter en lagändring såg sig tvingade att stänga ned denna tjänst förra året, vilket kan förväntas leda till ökat dödligt våld mot kvinnliga prostituerade.

Historiska rötter för EU-stöd

Stödet för EU varierar en hel del runtom i Europa. I den dagspolitiska debatten, i synnerhet i flyktigt rapporterande medier, får man lätt intryck av att denna typ av attityd bestäms av tillfälliga och framförallt aktuella händelser. Man kan dock tänka sig att det finns mer djupt liggande historiska förklaringar till varierande stöd för EU. Den saken undersöks i den nya studien ”Overcoming History through International Organizations: Historical Roots of EU Support and Euroscepticism”. Den idé som testas är att i regioner som har utsatts för negativ behandling av nationalstater genom historien är stödet för internationella organisationer, som EU, större, då den internationella organisationen ses som en garant för att övergrepp inte sker framöver.

Resultat:

I use the historically homogeneous regions of Alsace and Lorraine in France as a natural experiment. A municipal level geographical regression discontinuity design documents that more negative exposure led to persistently higher EU support in three important referenda and less success of Eurosceptic parties in parliamentary elections. This effect is not driven by linguistic differences, migration, socioeconomic factors or public good provision, but linked to a stronger European identity. This stronger identity is neither explained by perceived economic benefits, nor comes at the expense of a weaker national or regional identity.

Det är högst intressant att attityder av detta slag har djupare rötter än vad som normalt verkar antas vara fallet. Samtidigt kanske resultatet inte stämmer överallt – jag har t.ex. fått höra av många tjecker att deras EU-skepticism har att göra med att de genom historien har behandlats illa av främmande makter och med att de upplever att EU också vill styra och ställa och lägga sig i (likt Österrike-Ungern och Sovjetunionen).

Värdet av flexibla arbetstider

Bildresultat för uber

Det finns en tendens att utvärdera arbete utifrån den inkomst som erhålles. Givetvis är pengar viktiga, men det finns många andra aspekter av arbete som kan värderas (positivt eller negativt) av individen. En sådan faktor kan vara flexibla arbetstider. En ny studie, ”The Value of Flexible Work: Evidence from Uber Drivers (preliminär gratisversion här) undersöker om det påverkar hur Uber-förare upplever sitt arbete:

Measuring time variation in drivers’ reservation wages allows us to estimate the surplus and labor supply implications of Uber relative to alternative, less-flexible work arrangements. Despite other drawbacks to the Uber arrangement, we estimate that Uber drivers earn more than twice the surplus they would in less-flexible arrangements.

Jag har ett intryck av att även egenföretagare i viss mån motiveras av att kunna lägga upp sitt arbete som de själva vill, vilket är lättare i egen verksamhet än i anställning. Ytterligare en anledning att möjliggöra andra former av arbete än det traditonella lönearbetet, särskilt som teknologisk utveckling ger nya möjligheter.

Är kvinnliga ledare mer eller mindre krigiska?

Bildresultat för queen victoria

Ibland hajar man till när man ser en titel på en artikel – som när jag häromdagen såg titeln ”Queens”! Det visade sig att studien handlar om huruvida länder med kvinnliga politiska ledare under hundratals år av europeisk historia hamnar mer eller mindre i konflikt med andra länder, jämfört med länder ledda av män. Forskarna skriver om sin studie:

To conduct our analysis, we construct a new panel dataset which tracks the genealogy and conflict participation of European polities during every year between 1480 to 1913. Our primary sample covers 193 reigns in 18 polities, with queens ruling in 18% of these reigns. We include polity fixed effects, holding constant time invariant features of a polity that affect conflict, and exploit variation over time in the gender of the ruler. Using the first born male and sister instruments, we find that polities ruled by queens were 39 percentage points more likely to engage in a war in a given year, compared to polities ruled by kings. These estimates are economically important, when compared to mean war participation of 30 percentage points over this period.

Det tycks alltså som att drottningar har haft en betydligt starkare tendens att hamna i krig än kungar! Detta resultat förvånade mig.

Varför flagga för Gustav II Adolf?

Bildresultat för gustav adolf

Som läsare av denna blogg torde känna till är jag allmänt skeptisk till flaggor. Detsamma gäller flaggdagar. Jag finner det osmakligt att genom symbolism av detta slag förstärka kollektivistiska känslor, särskilt när det handlar om att ”hedra” på myter baserade händelser (religiösa helgdagar), nationalistiska stämningar (nationaldagen) eller socialistiska strävanden (1 maj). Men den dag jag nog finner allra mest frånstötande att flagga på är Gustav Adolf-dagen. Varför ska Sverige ”hedra” minnet av en man som orsakade lidande och död i Europa? Jag finner det förfärligt – och skulle inte heller äta en bakelse med denne mans nuna på denna dag.

Kvinnor och män reagerar olika politiskt vid en ekonomisk kris

Brasiliens president Jair Bolsonaro väcker starka känslor, liksom liknande högerpopulistiska politiker i andra länder. Det som kanske utmärker honom är hans mycket konservativa syn på könsroller.

Vad är det då som formar människors inställning till denna typ av politiker? Kan ekonomiska kriser påverka hur folk röstar? En ny studie, ”#EleNão: Economic Crisis, the Political Gender Gap, and the Election of Bolsonaro”, tyder på det – men på olika sätt för kvinnor och män:

Brazil’s virtuous cycle of economic growth, declining poverty, and falling inequality came to an end in 2014, with the onset of a severe economic recession. This article investigates the consequences of this economic shock for the election of far-right Jair Bolsonaro, in October 2018. … [W]e find evidence that, in locations where the shock 37 hits men harder, Bolsonaro obtains a higher percentage of votes. In sharp contrast, in regions where the shock hits women harder, there is a reduction in: (1) % of votes for Bolsonaro, (2) abstention, and (3) null/blank votes. Interestingly, we do not find similar effects for the race-specific shocks. This supports the interpretation that gender was an important dimension of Bolsonaro’s polarizing effect.

Hur kan det förklaras att män som drabbas av en arbetsmarknadschock blir mer benägna att rösta på Bolsonaro? Forskarna skriver:

We hypothesize that, once facing economic insecurity, men might feel more compelled to vote for a figure that exacerbates masculine stereotypes, as a way of compensating for the loss of economic status.

Och angående kvinnornas minskade stöd:

While the voting response of males to the economic crisis can be associated to existing norms of masculinity, the female response will likely combine multiple factors. In addition to the repulse for an openly misogynous candidate, women’s voting behavior may reflect different preferences for redistribution and social protection in the context of the Brazilian economic recession.

Detta är välgjord forskning som hjälper oss att bättre förstå grogrunden för högerpopulism. Ekonomiska kriser tycks utlösa starka emotionella reaktioner i väljarkåren; och inte minst är frågan om hur mäns upplevelse av sänkt status i samband med ekonomiska nedgångar kan motverkas (på andra sätt än att misogyna politiker kommer till makten).