Brottsanklagade politiker sänker tillväxten

Spelar det roll för ekonomins funktionssätt vilka politiker som väljs till lagstiftande församlingar? Detta undersöks med indiska data i en ny studie, ”Do Criminally Accused Politicians Affect Economic Outcomes? Evidence from India”. Resultat:

We study the causal impact of electing criminally accused politicians to state legislative assemblies in India on the subsequent economic performance of their constituencies. … [We] find that narrowly electing a criminally accused politician lowers the growth of the intensity of night-time lights by about 24 percentage points (approximately 2.4 percentage point lower GDP growth).

Således kan konstateras att det uppstår en stor kostnad av att välja politiker som anklagas för brott – särskilt i delstater som präglas av låg utvecklingsnivå, korruption och svaga institutioner. Håller svenska partier koll på om kandidater har anklagats för brott?

Media som orsak till hatbrott mot muslimer

Enligt BRÅ utsätts muslimer för en hel del hatbrott i Sverige:

Skärmklipp 2019-09-14 21.13.02

Även i andra europeiska länder förekommer hatbrott mot muslimer. Vad beror dessa på? Det finns en rad bestämningsfaktorer, men en ny studie, ”Jihadi Attacks, Media and Local Hate Crime”, undersöker hur terrordåd i andra länder som rapporteras tydligt i media påverkar hatbrotten mot muslimer i Manchester. Från en sammanfattning av resultaten:

Data from Greater Manchester Police reveal a spike in Islamophobic hate crime and incidents following ten international jihadi attacks. Other jihadi attacks that were much less prominent in the UK media, but no less lethal, did not generate the same spikes, suggesting that anti-Muslim hate crime is magnified by media coverage.

Detta ställer pressetiska frågor i centrum: Hur rapporteras det om terrordåd utförda av muslimer runtom i världen? Bakgrunden är denna tendens hos vissa människor att dra slutsatser om muslimer i allmänhet utifrån extremisters beteenden.

Hur har flyktinginvandring påverkat röstandet i Danmark?

Inte bara Sverige, utan även t.ex. Danmark, har tagit emot många flyktingar på senare år. Liksom i Sverige går åsikterna i befolkningen starkt isär om huruvida detta har varit en god politik eller ej. Man kan mycket väl tänka sig att missnöjda väljare börjar rösta på ett parti som förespråkar en mer restriktiv politik. En ny studie, ”Refugee Migration and Electoral Outcomes”, undersöker hur flyktingars ankomst i Danmark 1989–1998  påverkade röstandet på Framstegspartiet och Danska Folkpartiet:

We find that refugee allocation has a considerable effect on voting outcomes. Looking at municipalities with a population below the 95th percentile (which, for simplicity, we will refer to as “rural” municipalities throughout the paper), we find that a one percentage point increase in the refugee share of the municipal population between electoral cycles increases the vote share for anti-immigration parties by 1.34 in parliamentary and 2.32 percentage points in municipal elections. These are sizeable responses considering these parties’ overall vote shares of 7.60% (5.58%) in parliamentary (municipal) elections. However, the far right parties are not the only ones to gain. The centre-right parties similarly increase their vote share in response to refugee allocation, although to a lesser extent, while parties on the left side of the political spectrum lose. Overall, refugee allocation leads to a clear shift in the vote distribution towards the right of the political spectrum. On the other hand, voter responses to refugee allocation in the municipalities above the 95th size percentile (which, for simplicity, we will refer to as “urban” municipalities throughout the paper), are markedly different. Here, increased refugee allocation causes—if anything—a decrease in the vote share for anti-immigration parties. This signals a divide in the political responses of urban and rural populations to refugee allocation.

Man ser här samma spricka som i viss mån verkar finnas även i Sverige, där många i mindre städer motsätter sig (fler) flyktingar, medan storstadsmänniskor tenderar att vara mer positivt inställda. Det hela förefaller svårhanterligt för partier som försöker röstmaximera: det de kan vinna i en typ av städer kan de mycket väl förlora i en annan.

Intelligens och övning i schack

Bildresultat för chess

Det verkar finnas vissa som tror mycket starkt på arvets betydelse i förklaringar av mänskligt beteende och mänsklig förmåga, medan andra betonar miljöns roll. De flesta inser nog emellertid att både arv och miljö är viktiga, vilket också beläggs i den nya studien ”The Joint Influence of Intelligence and Practice on Skill Development throughout the Life Span”:

In a longitudinal study that tracked chess players throughout their careers, we show that both intelligence and practice positively affect the acquisition and retention of chess skill. Importantly, the nonlinear interaction between the 2 factors revealed that more intelligent individuals benefited more from practice. With the same amount of practice, they acquired chess skill more quickly than less intelligent players, reached a higher peak performance, and arrested decline in older age.

Det intressanta här är inte bara att både intelligens och övning predicerar framgång i schack, utan även att de samspelar. Övning ger mer för smarta. Som Bibeln uttrycker det:

Ty den som har, åt honom skall varda givet …

Korruption och ekonomisk tillväxt

Sverige är relativt okorrumperat (även om vissa hävdar att det finns mer korruption än många tror). Andra länder är mer utsatta. Här illustreras den upplevda korruptionen i olika länder, enligt Transparency Internationals undersökning:

Visualizing Corruption Around the World

Vilka är då de ekonomiska konsekvenserna av korruption? Det finns det som menar att korruptionen kan vara positiv för den ekonomiska utvecklingen om den undanröjer olika effektivitetssänkande hinder för investeringar. De flesta har dock funnit negativa effekter. En ny studie, ”Corruption and Economic Growth: New Empirical Evidence”, hävdar att tidigare studier har använt Transparency Internationals korruptionsindex (CPI) på ett felaktigt sätt, då det inte har gått att jämföra över tid. Det har dock varit möjligt sedan 2012. Med beaktande av detta finner studien följande:

We employ new data for 175 countries over the period 2012–2018 and re-examine the nexus between corruption and economic growth. The cumulative long-run effect of corruption on growth is that real per capita GDP decreased by around 17% when the reversed CPI increased by one standard deviation. The effect of corruption on economic growth is especially pronounced in autocracies and transmits to growth by decreasing FDI and increasing inflation.

Korruption förefaller alltjämt synnerligen skadligt för den ekonomiska utvecklingen.

Hur reagerar bilförare på böter?

Bildresultat för speeding car

Fortböter i kombination med kameraövervakning verkar vara ett effektivt sätt att sänka hastigheten i trafiken, enligt den nya tjeckiska studien ”Learning from Law Enforcement”:

While driving frequencies remain unchanged, the average car’s speeding rate – i.e., the fraction of rides above the speed limit – drops by a third (from 30 to 20%); the chances of getting a (further) ticket decline by 70%. These numbers reflect a pronounced shift in the speed distribution. ..[T]he average speed declines by 3%, with larger changes at the top of the speed distribution.

Böter utfärdas med automatik om man kör 14 km/h mer än hastighetsgränsen. När forskarna följer bilar över tid finner de att effekten dessutom är bestående:

[W]e document that the drop in speeding is immediate and very persistent over time. Over two years after receiving a ticket, there is no evidence of ”backsliding” towards speeding.

Deras sätt att förklara detta är att böter gör att bilförare lär sig hur stor sannolikheten är att man åker fast om man kör för fort, och de reagerar då (rationellt) på denna nya kunskap.

Policyslutsats:

[O]ur evidence shows that automated speed camera systems are highly effective at enforcing speed limits. After receiving a speeding ticket, cars persistently reduce their speed in different speed camera zones, with no evidence on compensatory speeding on un-monitored parts of the road.

Eftersträvas högre trafiksäkerhet förefaller detta vara ett användbart system.

Kvinnor i toppen på företag

Kön verkar alltjämt påverka utfall på arbetsmarknaden, ofta till kvinnors nackdel. En aspekt av detta förhållande är att relativt få kvinnor når toppositioner – de drabbas av vad som ibland kallas ett glastak – och när de väl når sådana positioner får de ofta lägre lön än män. (För en sammanfattning av forskningen om glastak, se Marianne Bertrands bilder från ett föredrag på SNS i december 2018).

Vad händer då när kvinnor når toppositioner? En ny italiensk studie, ”Do Female Executives Make a Difference? The Impact of Female Leadership on Gender Gaps and Firm Performance” (preliminär gratisversion här), undersöker två konsekvenser: dels hur lönefördelningen i företag påverkas, dels hur företagens försäljning, förädlingsvärde och produktivitet förändras. Resultat:

Our results show that the impact of female executives is positive on women at the top of the wage distribution but negative on women at the bottom of the wage distribution. We estimate the opposite effect on men. As a result, we find that female leadership at the firm reduces the gender wage gap at the top of the wage distribution and widens it at the bottom, with essentially no effects on average. We estimate that the impact of female leadership on firm performance – as measured by sales per worker, value added per worker, and total factor productivity (TFP) – is a positive function of the proportion of female workers employed by the firm. The magnitude of the impact is substantial: a female CEO would increase overall sales per employee by about 3.7% if leading a firm employing a proportion of women equal to the average in the sample (about 20%.)

Det verkar alltså inte så dumt med kvinnliga direktörer. Dels jämnas lönefördelningen ut på ett sätt som bättre reflekterar individuell produktivitet, dels går företagen bättre (i synnerhet om andelen kvinnlig anställda är hög). Det är intressant att kvinnliga personer i topposition alltså verkar ha ett kunskapsövertag om de anställda – vad de bidrar med och, därför, hur de bäst allokeras till olika uppgifter i företaget. Detta leder förstås tillbaka till frågan: Hur ska glastaket kunna fås att krackelera än mer?