Kan tillit motverka ekonomisk-politisk polarisering?

I dessa tider uppmärksammas ofta att många väljare intar relativt extrema politiska ståndpunkter i många demokratiska länder, även när det gäller den ekonomiska politiken. Kan en sådan tendens mildras av social tillit, dvs. av att människor litar på människor i allmänhet? Det tycks så, enligt den nya studien ”Radical Distrust: Are Economic Policy Attitudes Tempered by Social Trust?”. I studien studeras ca 190 000 individer i 70 demokratier under perioden 1990–2014. Frågan är hur sannolikheten för att inta extrema attityder i dessa fyra frågor påverkas av om en person litar på andra eller ej:

  • Income equalization: ”Incomes should be made more equal“ vs. „We need larger
    income differences as incentives.”
  • Government responsibility: ”People should take more responsibility to provide for themselves” vs. ”The government should take more responsibility to ensure that everyone is provided for.”
  • State ownership: ”Private ownership of business should be increased” vs. ”Government ownership of business should be increased.”
  • Competition attitudes: ”Competition is good. It stimulates people to work hard and develop new ideas” vs. ”Competition is harmful. It brings out the worst in people.”

Svaren avges från 1 till 10, och extrema ståndpunkter, och ett mått på extremism som används är att någon har svarat 1 eller 10. Man kan således vara en fanatisk marknadsanhängare eller en fanatisk marknadsmotståndare. Vad finner då forskarna? Jo:

The findings forwarded in this paper indicate that social trust at the individual level is negatively related to a variety of extreme policy attitude measures. Our interpretation of this result is that trusting people have a systematic tendency towards preference moderation, at least when it comes to expressing their political views.

Människor som litar på andra tycks alltså mindre benägna att vara fanatiska i ekonomisk-politiska frågor, oavsett om fanatismen handlar om stöd för eller motstånd mot marknadsekonomin och dess mekanismer. En intressant implikation av detta resultat kan vara att hög tillit på detta sätt kan bidra till samsyn, kompromisser och ekonomisk-politiska reformer i ett land (i linje med resultaten i denna studie).

Marknadsekonomi och materialism

Det finns en föreställning om att marknader och välstånd leder till att människor blir giriga och materialistiska. Det behöver inte vara fallet, enligt den nya studien ”Economic Freedom and Materialism: An Empirical Analysis”:

Our findings suggest that countries with more economic freedom, i.e. those countries that embrace markets to a greater extent, are less materialistic. We also find that countries with a higher GDP per capita are correlated with less materialism.

Forskarna använder mått på materialism från World Values Survey och kopplar det till mått på ekonomisk frihet, särskilt rättsstatens kvalitet, öppenhet för internationell handel och och kapitalrörelser samt sparsamma regleringar, liksom till BNP per capita. De empiriska resultaten tyder alltså på negativa samband – att ekonomiskt friare och rikare länder har invånare som är mindre materialistiska.

Hur skulle detta kunna förklaras? Forskarna föreslår två möjliga mekanismer:

  • The market makes us richer and being richer allows us to focus on alternative, non‑material things.

  • Economic freedom may lead to faith in the rules of the system and so there’s not a need to be as material‑focused.

Att bra rättsystem och vissa marknadsmekanismer kan ge ”goda” kulturella utfall tyder även tidigare forskning av mig och mina medförfattare Henrik Jordahl och Therese Nilsson på (se t.ex. här och här).

Att vinna val ger längre liv

Att ge sig in i politiken kan medföra fördelar och nackdelar. Utöver rent politiska sådana kan även personliga konsekvenser uppstå. T.ex. på livslängden! Den nya studien ”Longevity Returns to Political Office” undersöker just den saken:

Does political office cause worse or better longevity prospects? Two perspectives in the literature offer contradicting answers. First, increased income, social status, and political connections obtained through holding office can increase longevity. Second, increased stress and working hours associated with holding office can have detrimental effects on longevity. To provide causal evidence, we exploit a regression discontinuity design with unique data on the longevity of candidates for US gubernatorial office. The results show that politicians winning a close election live 5–10 years longer than candidates who lose.

Tänk om resultaten är applicerbara i Sverige. Tänk på alla de år då Socialdemokraterna vann och vann – så välgörande, kan man tänka, för de politikernas hälsa. Huruvida det svenska samhällets hälsa gynnades, ja, därom tvista de lärde.

Skattesänkningar minskade staten

Jag har tidigare skrivit omstarving the beast”-hypotesen: idén att om man driver igenom skattesänkningar kommer det att leda till en mindre stat (snarare än till budgetunderskott och ökad statsskuld). Den har inspirerat vissa politiker på högerkanten att förespråka ofinansierade skattesänkningar. En studie jag refererade till i det tidigare inlägget fann svagt eller inget empiriskt stöd för hypotesen. Men det gör en ny tysk studie!

I ”Tax Cuts Starve the Beast! Evidence from Germany” rapporteras följande:

Our results suggest that an exogenous decrease in tax revenues triggers a reduction in public spending of roughly the same amount, with a delay of two to three years. We find that a revenue decline of one Euro reduces public spending on administration and, with a larger delay, social security, by 30 to 45 cents in each case. Spending on infrastructure declines by ten cents. We find no significant effects on spending on education, legal protection and public safety, or culture.

Frågan är vad som gör att lägre skatteintäkter ger lägre utgifter på vissa platser och under vissa tidsperioder. Måhända formella och informella institutioner avgör? Formella institutioner – t.ex. i form av budgetregler – kan ”tvinga fram” utgiftsnedskärningar. Informella institutioner – normer bland politiker (och andra) rörande hur man bör hantera lägre offentliga inkomster – kan innefatta ett ogillande av ”oansvarig” finanspolitik. I denna typ av kontext kan hypotesen stämma!

Hur påverkar handel kvinnors deltagande i arbetslivet?

I många länder med låg medelinkomst är kvinnors deltagande i arbetslivet inte alls lika vanligt som i länder med hög medelinkomst. En ny studie, ”Trade and Female Labor Participation: Stylized Facts Using a Global Dataset”, undersöker om andelen kvinnor som är anställda i 29 000 tillverkningsföretag i 64 länder med relativt låg medelinkomst påverkas av om företagen är involverade i internationell handel eller ej.

Resultat:

The study finds a female labor share premium for all four trading types [exporters, importers, global value chain participants and foreign firms], controlling for firm output, capital intensity, total factor productivity, and fixed effects. The findings also hold after controlling for differences in relative wages between men and women and excluding traditional export sectors (apparel and electronics) from the sample. The female labor share premium is much higher for production workers compared with non-production workers, implying that women specialize in low-skill production. In line with these findings, the study finds that the female labor share premium for exporters and global value chain participants is highest in low-tech sectors. And female ownership and management expand the female labor share premium for trading firms.

Detta kanske kan ses som ytterligare en fördel av handel länder emellan: Fenomenet tycks bidra till att underlätta för kvinnor att lönearbeta. Dessutom:

[T]he results suggest that although average wage rates are lower for firms with higher female labor shares, this negative correlation is smaller for trading firms.

Hur miljöengagerade män uppfattas

Tidigare forskning har påvisat att män som ägnar sig åt miljövänlig konsumtion tenderar att uppfattas som mer feminina än andra män. En sådan stereotyp kanske avskräcker många män från att konsumera på ett mer ”grönt” sätt. Nu visar dock en ny studie, ”The Green Mate Appeal: Men’s Pro‐Environmental Consumption Is an Honest Signal of Commitment to their Partner”, att sådan konsumtion kan göra män mer attraktiva som långsiktiga partner:

[O]ur current research shows that men who engage in green consumption are likely to increase their mate value under specific circumstances. More precisely, we found that men who display green consumption behaviors are perceived as more environmentally conscious, more feminine, and more altruistic (Study 1) and are perceived by heterosexual women as more desirable long‐term (but not short‐ term) partners (Study 2). Fatherhood has no effect on womenʼs inferences about a manʼs eco‐friendliness though (Study 3), while father commitment (Study 4a) and partner commitment (Study 4b) do. Finally, we checked whether these inferences about men are true (Study 5). We found that (a) fathers, even committed ones, are not eco‐friendlier consumers and that (b) committed men are eco‐friendlier consumers, suggesting that green consumption is an honest signal of partner commitment but not of father commitment …

Själv är jag nog inte en särskilt grön konsument, men så har jag också förkastat den romantiska kärleken. De män som inte har gjort det kan göra klokt i att överväga en omläggning i mer miljövänlig riktning då de shoppar. Det kan påverka hur de uppfattas i positiv riktning.