Hemligt pervers

Jag lyssnar regelbundet på Savage Lovecast, i vilken Dan Savage ger råd om sex och samlevnad. Han återkommer då och då till ett fenomen som han kallar permissible secret perving (PSP). Två exempel som har berörts:

  • En skoförsäljare erfar sexuell stimulans av att se och röra skor och fötter, men han håller det hemligt och ingen, vare sig kollegor eller kunder, uppfattar vad som försiggår i hans inre.
  • En person går till en tatuerare och upplever sexuell stimulans av att bli berörd och omhändertagen av tatueraren, men tatueraren uppfattar inte attraktionen.

Som framgår av det första ordet i begreppet PSP anser Dan att detta är etiskt acceptabelt. Jag gör också det och kan erkänna att jag själv kanske kan kallas för hemligt pervers i en viss situation: i säkerhetskontroller på flygplatser. Om jag noterar en säkerhetskontrollant som jag finner attraktiv hoppas jag att maskinen indikerar något suspekt så att jag blir genomsökt. Jag gör dock inte något medvetet för att orsaka en genomsökning, då jag finner det etiskt tveksamt att ta knappa resurser i anspråk för egen njutnings skull när dessa bättre används för att lokalisera riktiga säkerhetshot. (Denna aspekt återfinns inte i de två exemplen ovan.)

Hur ser du på de hemligt perversa? Är deras beteende etiskt acceptabelt, under antagande att perversionen verkligen är och förblir en hemlighet och att det inte orsakar någon annan negativ effekt? (Man kan anse ett beteende etiskt acceptabelt men ändå ogilla det på estetisk grund, helt enkelt därför att man personligen inte tilltalas av eller t.o.m. äcklas av det beteendet rör. Här frågar jag dock enbart om den etiska bedömningen.)

Intelligens ger sofistikerad produktion

En bärande tanke i den svenska modellen för produktion och arbetsmarknad har varit att omställning ska uppmuntras, så att ekonomisk dynamik får verka och omvandla ekonomin från låg- till högproduktiv produktion. Tanken har varit att de politiska beslutade institutionerna och praxis bland arbetsmarknadens parter har förmåga att stimulera en sådan dynamisk ordning. Jag hajade därför till när jag noterade en ny studie som kopplade produktion av sofistikerade produkter till något helt annat. I studien ”Intelligence and Economic Sophistication” undersöker nämligen forskarna hur genomsnittlig IQ hänger samman med hur sofistikerade de produkter som exporteras från ett land är. Här är först en enkel plott:

Skärmklipp 2019-12-01 18.01.51.png

Som synes är relationen positiv. Vad ger regressionsresultat vid handen? Jo:

We empirically establish that collective intelligence is indeed related to a more sophisticated product space and that besides having a direct positive effect on economic growth (e.g., Weede and Kämpf 2002; Jones and Schneider 2006), intelligence has an indirect beneficial effect on a country’s growth through the country’s “knowledge”-endowment that is required to produce varied, sophisticated goods. Furthermore, we find that this indirect effect is reinforced by the presence of democratic institutions.

I den mån dessa resultat anses trovärdiga implicerar de dels att länder som eftersträvar en produktiv ekonomisk struktur stimulerar kognitiv förmåga, t.ex. genom ett högkvalitativt utbildningssystem, dels att sådana länder är meritokratiska och låter de med hög kognitiv förmåga komma till sin rätt.

Påverkar kvinnliga politiker politiken?

child-care-happy-kids.jpg

Vissa verkar mena att kön inte har någon betydelse för vilka uppfattningar en person har och vilka prioriteringar som görs. Jag har dock tidigare påvisat att kvinnlig rösträtt fick politisk betydelse. En ny studie, ”Does the Entry of a Woman into Political Office Affect Policy Choices?”, undersöker hur kvinnliga politiker påverkar den politik som förs. Resultat:

[W]e analyze whether higher female representation has substantive consequences for policy choices using the example of child care – a public good arguably valued by women. We hand-collect micro-data for 224,644 candidates running in the local council elections of 2002, 2008 and 2014 across 1,634 municipalities in the German state of Bavaria. Exploiting an open-list electoral system, we run RDD regressions centered around mixed-gender races for the last council seat that accrues to a party. We find that a female victory in a mixed-gender race accelerates the expansion of public child care provision by 40-50%. Our main strategy to explore mechanisms uses information from hand-collected minutes of 7,721 monthly council meetings. An additional woman in the council leads to more frequent discussions on child care and induces all female councilors to speak up more often.

Kön spelar politisk roll i Bayern, inte minst genom att kvinnor verkar inspirera varandra att tala och agera i politiska församlingar. Måhända gäller detta även i Sverige. Tidigare forskning (se här och här) tyder på det.

Hur påverkar globalisering social rättvisa?

Begreppet social rättvisa är omstritt – dels hur det ska förstås, dels vilken vikt man ska lägga vid det. Hayek är känd för att anse begreppet meningslöst och, i försök till tillämpning, farligt i en marknadsekonomi – han valde t.ex. The Mirage of Social Justice som underrubrik till andra delen av sin trilogi Law, Legislation and Liberty. Bl.a. skriver han:

The commitment to “social justice” has, in fact, become the chief outlet for moral emotion, the distinguishing attribute of the good man, and the recognized sign of the possession of a moral conscience. … But the near-universal acceptance of a belief does not prove that it is valid or even meaningful any more than the general belief in witches or ghosts proved the validity of those concepts. What we have to deal with in the case of “social justice” is simply a quasi-religious superstition of the kind which we should respectfully leave in peace so long as it merely makes those happy who hold it, but which we must fight when it becomes the pretext of coercing other men. And the prevailing belief in “social justice” is at its present probably the gravest threat to most other values of a free civilization.

Ord och inga visor. Men de flesta i vår politiska diskurs verkar icke desto mindre anse begreppet användbart och dessutom tilltalande.

Om man nu gör det är det intressant att försöka utröna vad som påverkar graden av social rättvisa. I studien ”Globalization and Social Justice in OECD Countries” undersöks hur globaliseringen är relaterad till social rättvisa inom OECD. Som mått på social rättvisa används ett index som Bertelsmann Stiftung har tagit fram och som består av dessa delar:

The social justice indicator is based on five sub-indicators: poverty prevention, equitable access to education, labor market inclusiveness, social cohesion and equality, and intergenerational justice.

När forskarna relaterar detta mått till globalisering finner de följande:

The results show that countries that experienced rapid globalization enjoy social justice. The results are important because advocates of the dark side of globalization propagate the view that globalization reduces social justice. It is conceivable that globalization enhances social justice because voters demand more active governments when globalization is proceeding rapidly. The relationship between globalization and social justice is pronounced for poverty prevention, social cohesion and equality, and intergenerational justice, and thus supports the compensation hypothesis. Globalization, however, was not associated with the indicators on equitable access to education and labor market inclusiveness. These findings are plausible because the equitable access to education indicator is based on future-oriented measures and election-motivated governments are more concerned about the present than the future. Governments also do not directly influence market outcomes on which the labor market inclusiveness indicator is based.

Dessa regressionsbaserade resultat är i linje med dessa enkla plottar:

Skärmklipp 2019-12-01 17.30.34

Det verkar alltså som om globalisering är positivt relaterad till tre av de fem delarna av indexet och inte alls till två av dem; men i inget fall kan en negativ relation identifieras. Ett resultat som kan jämföras med andra studier som har undersökt sambandet mellan globalisering och fattigdom, barns hälsa, tolerans, livslängd och inkomstjämlikhet.

Blir väljare trötta av folkomröstningar?

Inställningen till folkomröstningar varierar. Man kan kanske ana en ökad avoghet mot denna typ av direktdemokrati efter Brexit, med de låsningar och slitningar den folkomröstningen har gett upphov till. Det land som har flest folkomröstningar torde vara Schweiz. En ny studie, ”Overstrained Citizens? The Number of Ballot Propositions and the Quality of the Decision Process in Direct Democracy”, undersöker hur väljarna reagerar på att få ta ställning i politiska frågor på detta sätt:

Using three comprehensive data sets from Switzerland with over 3,500 propositions, we exploit variation in the number of federal and cantonal propositions. Voters know the most about the content of federal propositions when they are exclusively presented and less with a high number of concurrent cantonal propositions on the ballot. Across other outcomes we find no consistent indications that – for the observed variation in the exposure to popular votes – a high number of propositions impedes the quality of decision making in Swiss federal direct democracy. In the medium to longer term, more federal propositions on the ballot rather relate to higher perceived political influence and satisfaction with democracy.

Åtminstone i den schweiziska politiska kulturen verkar (federala) folkomröstningar alltså i huvudsak ses som ett positivt inslag av många väljare, och dessa väljare verkar inte bli mindre kunniga om de politiska sakfrågorna av fler omröstningar. Dessa verkar rentav lyckobringande. Kan detta ses som skäl att uppvärdera folkomröstningar (trots Brexit och svenska erfarenheter)?

Hur kan kvinnors minskade inkomst efter barnafödande motverkas?

Det är välkänt att kvinnors inkomstutveckling påverkas negativt av barnafödande. En studie med danska data finner t.ex. att barnafödande skapar ett gap på lång sikt mellan kvinnors och mäns inkomster på 20%. Hur ska detta kunna motverkas? Det är en av de saker som undersöks i den nya studien ”What Causes the Child Penalty? Evidence from Same Sex Couples and Policy Reforms”, som använder norska data. Forskarna finner följande:

[W]e provide causal estimates on the impact of two family policies aimed at reducing the relative child penalty: paternity leave and subsidized early child care. Our precise and robust regression discontinuity results show no significant impact of paternity leave use on the relative child penalty. Early subsidized care seems to have more promise as a policy tool for affecting child penalties, as we find a 25% reduction in child penalties per year of child care use from a large Norwegian reform that expanded access to child care.

En fråga i svensk kontext är möjligen om mer verkligen kan göras med subventioner av tidig barnomsorg, eftersom subventionerna redan är betydande.