Economists with inconsistent beliefs tended to be more accurate than average, and consistent Bayesians were substantially less accurate.
I och för sig har jag tidigare rapporterat om att många inte förmår använda sig av Bayes sats och att denna oförmåga tycks större bland högutbildade. Nå, skulle jag välja mellan att vara konsekvent och att ha rätt skulle jag välja det senare, men jag kan inte sluta tycka att en kombination vore optimal.
I argue that the IPCC has a natural monopoly, as a new entrant would have to invest time and effort over a longer period to perhaps match the reputation, trust, goodwill, and network of the IPCC. The IPCC is a not-for-profit organization, and it is run by nominal volunteers; it therefore cannot engage in the price-gouging that is typical of monopolies. However, the IPCC has certainly taken up tasks outside its mandate; the IPCC has been accused of haughtiness; innovation is slow; quality may have declined; and the IPCC may have used its power to hinder competitors. There are all things that monopolies tend to do, against the public interest. The IPCC would perform better if it were regulated by an independent body which audits the IPCC procedures and assesses its performance; if outside organizations would be allowed to bid for the production of reports and the provision of services under the IPCC brand; and if policy makers would encourage potential competitors to the IPCC.
Jag instämmer, inte därför att jag misstror IPCC:s övergripande slutsatser, utan därför att jag anser att man som lekman i regel bör underordna sig experters kunskapsutlåtanden. Kan man förbättra den process genom vilken experterna kommer fram till sina uppfattningar är det inte minst viktigt för den okunnige lekmannen, men också förstås för politiker som fattar beslut.
Om man förstärker demokratin, hur påverkar det genomförandet av liberaliserande, ekonomiska reformer? Är demokrati förknippad med större eller mindre reformbenägenhet? Teoretiskt finns det argument som talar för båda delarna; i en ny empirisk studie, ”Democracy and Reforms: Evidence from a New Dataset”, som studerar demokrati (mätt enligt Polity IV) och ekonomiska reformer i 150 länder under perioden 1960-2004, rapporteras följande:
The main conclusions of the paper are that 1) democracy and economic reforms are positively correlated (after controlling for country and reform-specific characteristics, any interaction between country and reform characteristics, and global reform waves); 2) this correlation is robust even after we control for standard factors, which are usually correlated with reforms and democracy, including bureaucratic quality and education, and political stability; 3) the correlation is also robust to the variables that are usually associated with reforms (but not necessarily with democracy) such as crises, neighboring country effects, and compensation schemes; and 4) there is no evidence that economic reforms pave the way for political reforms. The strong correlation between (lagged) democracy and the adoption of economic reforms, even controlling for many possible omitted factors as well as the finding that past economic reforms are not associated with the adoption of democracy, point to the fact there is probably a causal link from democracy to reforms.
Högintressant. Är man en vän av liberaliserande, ekonomiska reformer bör man välkomna förstärkt demokrati. Det som förvånade mig var resultatet att ekonomiska reformer inte verkar orsaka demokratisering: jag hade tänkt mig att när ekonomiska reformer, och därpå grundat välstånd, givit människor en högre materiell levnadsstandard skulle de börja efterfråga och få politisk frihet i högre grad.
Utbildning har många positiva effekter: en starkare ställning på arbetsmarknaden är kanske den mest uppmärksammade. Men en ny studie, ”Education and Freedom of Choice: Evidence from Arranged Marriages in Vietnam”, indikerar att utbildning också förmår stärka människors, särskilt kvinnors, ställning på äktenskapsmarknaden:
Using household data from Vietnam, we provide evidence on the causal effects of education on freedom of spouse choice. We use war disruptions and spatial indicators of schooling supply as instruments. The point estimates indicate that a year of additional schooling reduces the probability of an arranged marriage by about 14 percentage points for an individual with 8 years of schooling.
Den huvudsakliga förklaringen är att utbildningen stärker barn i förhandlingar med föräldrar, genom att barnen genom utbildning har större möjlighet att leva ett gott liv även utan föräldrarna och genom att barnen åtnjuter större respekt, samt genom att barnen får större kännedom om andra sätt att leva än de traditionella. Det är måhända därför mörkermän i regel har sett med skepsis på utbildning och upplysning och det är inte minst därför jag själv ser positivt på dessa fenomen.
Det meddelades just att Peter Diamond, Dale Mortensen och Christopher Pissarides har erhållit Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för 2010. Liksom förra årets pristagare får även årets sägas utgöra något av en överraskning. De fick priset för analys av marknader med sökkostnader, som kan skapa friktioner som förhindrar att utbud och efterfrågan möts. Detta är särskilt intressant vad gäller arbetsmarknaden. Läs mer på Nobelstiftelsens hemsida.
Nå, jag tänkte tipsa om tre artiklar av dessa professorer som ligger lite vid sidan av det de får priset för men som jag själv finner intressanta:
Diamond m. fl.: ”Money Illusion”: ”The term ‘money illusion’ refers to a tendency to think in terms of nominal rather than real monetary values.” (Diamond har även skrivit en rapport till Globaliseringsrådet om det svenska pensionssystemet.)
Mortensen: ”Growth, Unemployment, and Labor Market Policy”: ”The purpose of this paper is to sketch a simple model of endogenous growth and unemployment and to explore its implications for the effects of tax and employment protection policies. The implication of the model is that both policies increase unemployment.”
Pissarides m. fl.: ”Entrepreneurship, Start-Up Costs and Employment”: ”We show that higher start-up costs discourage entrepreneurs and increase the fraction of the population who become workers. Job creation suffers and employment settles at a lower level.”
Punishment should be sensitive to the severity of the crime. Yet in three studies the authors found that increasing the number of people victimized by a crime actually decreases the perceived severity of that crime and leads people to recommend less punishment for crimes that victimize more people. … [T]he scope-severity paradox is a robust, real-world effect. They collected archival data of actual jury verdicts spanning a 10-year period and found that juries required defendants to pay higher punitive damages when their negligent behavior harmed fewer people.
Forskarna menar alltså att denna paradox uppkommer därför att människor, när de bedömer brott, finner brott mer allvarliga om de är lättare att sätta sig in i och identifiera sig med, i regel genom att färre drabbas. Detta påminner om resultat som tyder på att kön och sexuell läggning påverkar straffutdelningen, trots att brottet är detsamma. Nu är det förvisso inte självklart att ”värre brott, hårdare straff” är en eftersträvansvärd princip: det viktiga, enligt mitt förmenande, är att straff utformas optimalt.
Tidigare forskning har identifierat ett negativt samband mellan starka familjer och tillit till människor i allmänhet. En möjlig förklaring skulle kunna vara att om man växer upp inom ramen för en liten, stark gemenskap lär man sig att främst lita på ”de sina” och misstro ”de andra”. En ny studie, ”Do Strong Family Ties Inhibit Trust?”, publicerad i JEBO, finner också stöd för ett sådant negativt samband:
We provide direct evidence that people with strong family ties have a lower level of trust in strangers than people with weak family ties, and argue that this association is causal. We also investigate the mechanisms that underlie this effect, and provide evidence that these revolve around the level of outward exposure: factors that limit exposure limit subjects’ experience as well as motivation to deal with strangers. Our findings are based on experimental data derived from a new design of the ‘trust game’ combined with panel survey data, both drawn from a sample of the British population.
Eftersom tillit till människor i allmänhet enligt forskningen är positivt relaterad till en rad av många högt värdesatta utfall, som tillväxt, hälsa, ärlighet och lycka, torde dessa nya resultat kunna ligga till grund för att ifrågasätta ett alltför starkt vaktslående om family values. Starka familjeband medför, som det verkar, en social kostnad.
We also find that openness to trade has both deepened the contractionary effects on employment and allowed for a faster recovery. High severance pay dampened the employment effect in both domestic crises and global economic downturns, whereas very high unemployment benefits were associated with stronger reductions in employment growth.
I dessa figurer visas skattningar av sysselsättningseffekterna vid globala respektive inhemska kriser vid låg respektive hög grad av frihandel:
Dessa resultat påminner mig lite om mitt resonemang om varför marknadsekonomin, trots återkommande kriser, trots allt inte är ett så dumt ekonomiskt system. Det går ned — men det går också upp, och sannolikt mer upp än under alternativa system.
The current study examined whether or not individuals who vicariously win a competition seek out pornography relatively more often than individuals who vicariously lose a competition. By examining a portion of Google keyword searches during the 2004, 2006 and 2008 US election cycles, the relative popularity of online pornography keywords searches was computed for each state and the District of Columbia the week before and the week after each election. Consistent with the Challenge Hypothesis, following all three election cycles, individuals located in states voting for the winning political party tended to search for pornography keywords relatively more often than individuals residing in states voting for the losing political party.
Härav skulle man kunna gissa att personer i de delar av Sverige där Alliansen dominerade ökade sin porrkonsumtion relativt mer efter valet än personer i andra delar av Sverige. Frågan är om det är rimligt att tro att politisk konkurrens, och vinst i val, påverkar sexuella variabler av detta slag (såsom testosteronhalter påverkas hos olika djur vid aggressiv konkurrens hannar emellan). Finns det andra förklaringar till detta samband?
Det är svårt för många överviktiga att gå ner i vikt. En metod för att ge de feta starka incitament att banta är vadslagning: en person vinner om han eller hon går ner en angiven vikt före ett visst datum. En ny studie, ”Betting on Weight Loss … and Losing: Personal Gambles as Commitment Mechanisms”, publicerad i Applied Economics Letters, innehåller dock nedslående resultat:
If obese individuals have time-inconsistent preferences then commitment mechanisms, such as personal gambles, should help them restrain their short-term impulses and lose weight. Correspondence with the bettors confirms that this is their primary motivation. However, it appears that the bettors in our sample are not particularly skilled at choosing effective commitment mechanisms. Despite payoffs of as high as $7350, approximately 80% of people who spend money to bet on their own behaviour end up losing their bets.
Vad skulle hända om det belopp som stod på spel tiodubblades? Eller är hela ansatsen med vadslagning felaktig? Varför då, i så fall? Är den ett försök av spelbolag att exploatera människors tidsinkonsistensproblem?
Att entreprenörskap har med risktagande att göra är allmänt accepterat. Att ägna tid och kraft åt att göra något nytt, vars mottagande på marknaden är osäkert, när man istället hade kunnat vara anställd och erhålla en fast lön, antyder en villighet att riskera en del av sin trygghet för möjligheten att lyckas. En ny studie, ”The Impact of Risk Attitudes on Entrepreneurial Survival”, publicerad i JEBO (preliminär gratisversion här), finner dock att det kanske är bäst med lagom mycket vilja till risktagande:
Risk attitudes influence the complete life cycle of entrepreneurs. Whereas recent research underpins the theoretical proposition of a positive correlation between risk attitudes and the decision to become self-employed, the effects on survival are not as straightforward. Psychological research posits an inverse U-shaped relationship between risk attitudes and entrepreneurial survival. On the basis of experimentally validated data of the German Socio-Economic Panel (SOEP), we examine the extent to which risk attitudes influence survival rates in self-employment in Germany. The empirical results confirm that persons whose risk attitudes are in the medium range survive significantly longer as entrepreneurs than do persons with particularly low or high risk attitudes.
Resultatet förvånar mig inte: är man väldigt riskälskande är det nog lätt att överskatta den nya idéns kommersiella bärkraft. Samtidigt ligger det i entreprenörskapets natur att många misslyckanden uppkommer. Det går sannolikt inte att veta vilka idéer som kommer att lyckas på förhand, varför ett omfattande experimenterande kan vara viktigt för att se vilka idéer som fungerar och blir framgångsrika över tid. Därför ser jag det inte nödvändigtvis som negativt med en riklig förekomst av högt risktagande och många konkurser. Om tio personer med medelmåttigt risktagande startar småföretag som överlever länge kan det vara mindre bra för ekonomin än om tio personer med högt risktagande startar småföretag, där merparten av dem går under och där ett eller två överlever och utvecklas med stark tillväxt.
Not: Det finns ett problem med att likställa egenföretagande och entreprenörskap. En egenföretagare behöver inte vara entreprenör (i meningen introducera nya idéer) och en entreprenör behöver inte vara egenföretagare.
Male characters in slasher horror films are more likely to experience relatively quick, graphic, and serious acts of violence. Comparatively, female characters are more likely to be victims of less serious and less graphic forms of violence, such as stalking or confinement, with increased cinematic focus on depicting close-up states of prolonged terror. Women in slasher films are also more likely to be featured in scenes involving sexual content. … Although portrayals of violence against female characters were less serious and graphic, this study does reinforce concerns about women being frequently depicted in states of abject terror and helplessness.
Är det ett problem att kvinnor framställs som hjälplösa i utdragna scener? Är det ett problem att kvinnor oftare framställs i sexualiserade våldsscener? Kan detta befästa stereotypa föreställningar och kanske t.o.m. inspirera vissa män att bete sig illa mot kvinnor?
Följande könsmönster återfinns när det gäller angripare och angripna:
As expected, the perpetrator of violence in the vast majority of violent PAT-level interactions was male (72.8%, n = 776). In less than 10% of violent interactions, the perpetrator of violence was female (6.3%, n = 67), and in 20.9% of cases, the gender of the perpetrator was unknown (n = 223). Comparatively, in over half of the violent interactions, the victim was female (51.7%, n = 551) while in 46.4% of violent interactions the victim was male (n = 495). In five interactions, the gender of the victim was unknown and in an additional 15 interactions, violence was targeted at both a male and female victim, simultaneously.
Att män utför de flesta våldsamma attacker torde stämma väl överens med verklig våldsutövning.
Dan Ariely har frågat amerikaner om hur fördelningen av förmögenhet ser ut och, på Rawlsianskt manér, hur de önskar att den skulle se ut. Den faktiska fördelningen samt resultatet av undersökningen visas i denna intressanta figur:
Ariely har flera funderingar om resultatet. Här är två till:
Om klyftor ger olycka, och om vi har lycka som övergripande mål, kan man fråga sig om det här resultatet inte är bra (och om det inte är dåligt att sprida kunskap om den faktiska fördelningen). Om människor tror att klyftorna är mindre än de är torde de då bli vara lyckligare. Det som spelar roll är med andra ord inte den objektiva fördelningen utan den subjektiva. Detta knyter an till tidigare forskning om att människor felbedömer skatter – se här och här – vilket torde påverka skatters effektivitetseffekter.
Hur meningsfulla är frågor om hur en fördelning ska se ut? Beror inte människors inställningar (och bör de inte bero) på hur olika fördelningar uppkommer? Det finns det tidigare forskning som indikerar — se här, här och här.
Restrictive eating attitudes and behaviors have been hypothesized to be related to processes of intrasexual competition. According to this perspective, within-sex competition for status serves the adaptive purpose of attracting mates. As such, status competition salience may lead to concerns of mating desirability. For heterosexual women and gay men, such concerns revolve around appearing youthful and, thus, thinner. Following this logic, we examined how exposure to high-status and competitive (but not thin or highly attractive) same-sex individuals would influence body image and eating attitudes in heterosexual and in gay/lesbian individuals. Results indicated that for heterosexuals, intrasexual competition cues led to greater body image dissatisfaction and more restrictive eating attitudes for women, but not for men. In contrast, for homosexual individuals, intrasexual competition cues led to worse body image and eating attitudes for gay men, but not for lesbian women. These findings support the idea that the ultimate explanation for eating disorders is related to intrasexual competition.
Tre små observationer/reflexioner:
De som söker kvinnlig partner (oavsett sexuell läggning) påverkas, som det verkar, inte av en närvaro av individer med hög status och konkurrenskraft. Följaktligen verkar det vara män (oavsett sexuell läggning) som främst premierar smala/unga utseenden — eller är det mest vad de som konkurrerar om män som partner tror?
Jag fann det intressant att det inte vara smala/unga utseenden som fick heterosexuella kvinnor och homosexuella män att vilja se smalare och yngre ut utan hög status och konkurrenskraft i vidare mening. Om man bekymrar sig över reklam med smala modeller, och deras inverkan på andra, bör man möjligen, mot bakgrund av detta resultat, beakta att missnöje med kroppar inte behöver vara relaterade till andra kroppars utseende.
Varför inte göra som jag och förkasta den romantiska kärleken? Då kan man strunta i denna konkurrens och vara nöjd med sin kropp! (Jag önskar att det vore så enkelt…)
Vad ger ekonomiskt välstånd? Denna grundläggande fråga upphör aldrig att fascinera ekonomiska forskare. Ett av de mer intressanta bidragen till denna forskning utgörs av en ny studie, ”Culture, Institutions and the Wealth of Nations”, som undersöker vilken roll individualism och kollektivism spelar. Med andra ord undersöks om kulturen i ett land kan påverka hur ekonomin fungerar. Huvudresultat:
Our key finding is that individualistic culture has a strong causal effect on economic development, shedding new light on what determines the wealth of nations. The effect of individualism on long-run growth is robust and quantitatively important even after accounting for a variety of alternative theories.
En huvudförklaring är att i individualistiska kulturer ger innovationer inte bara materiell belöning utan också social status, vilket får människor att anstränga sig mer för att generera ekonomisk utveckling.* För att illustrera resultaten, som förstås beläggs ekonometriskt, kan denna figurer över sambandet mellan individualism och BNP per capita visas:
Som forskarna påpekar är det sannolikt svårt att medvetet förändra ett lands kultur; men som jag tolkar dessa resultat implicerar de i vilket fall att det kanske inte är önskvärt att försöka motverka individualism i en kultur som präglas av sådant tänkande. Om sådana försök lyckades skulle de kunna medföra en försämrad välståndsutveckling.
_______________________
*Som jag tidigare har varit inne på — se här, här, här, här och här — missar forskare som Robert Frank, som klagar på statusjakt, lätt att också ekonomiska framsteg, som inte är givna företeelser, i hög grad kan drivas av status och strävan efter en högre relativ position.
We analyze whether preferential trade agreements (PTAs) affect the incidence and pattern of antidumping (AD) filings. We estimate AD provisions in PTAs have decreased the incidence of intra-PTA AD cases by 33-55% and have increased the number of AD actions against non-PTA members by 10-30%. The net effect of PTA rules on total AD filings is small. Our results are robust to alternative estimation approaches and controlling for a myriad of other PTA-related phenomena. Our results suggest a protection analogue to the “trade creation-trade diversion” impact of PTAs. PTA members are spared from AD actions but non-PTA members face even greater AD scrutiny.
På det hela taget påverkar alltså frihandelsområden inte protektionismen (i alla fall inte den typ som här studeras): den minskar för de länder som ingår i dem men ökar för andra. Detta pekar på en möjlig roll för ”metafrihandelsområden”, som omfattar allt fler länder och till slut kanske hela världen.
Att lita mindre på utsagor framförda av en person med utländsk brytning kan ha med misstro mot det främmande att göra. En ny studie, ”Why Don’t We Believe Non-Native Speakers? The Influence of Accent on Credibility”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology, visar dock att det snarare kan handla om att det blir kognitivt svårare att behandla det som sägs:
Non-native speech is harder to understand than native speech. We demonstrate that this “processing difficulty” causes non-native speakers to sound less credible. People judged trivia statements such as “Ants don’t sleep” as less true when spoken by a non-native than a native speaker. When people were made aware of the source of their difficulty they were able to correct when the accent was mild but not when it was heavy. This effect was not due to stereotypes of prejudice against foreigners because it occurred even though speakers were merely reciting statements provided by a native speaker.
Detta resultat utgör en faktor som får mig att vilja bo kvar i Sverige: att inte uppfattas som lika trovärdig som andra enbart pga. det sätt man uttalar ord är (för mig) en stor kostnad. Resultatet får mig också att fundera på om man bör lägga mer kraft på att arbeta bort brytningar i språkundervisning. (Det kanske förutsätter lärare utan brytning, och sådana är, enligt min personliga erfarenhet, sällsynta.) Slutligen: om man talar med utländsk brytning talar det måhända för arbeten där man främst uttrycker sig i skrift snarare än i tal.
Mexiko är ett av de länder som har liberaliserat sin handel med omvärlden på senare år. Hur har det påverkat landets kvinnor, som i genomsnitt har en sämre ekonomisk position än männen? En ny studie, ”Did Trade Liberalization Help Women? The Case of Mexico in the 1990s”, finner följande:
We find that that women’s relative wage remained stable while employment increased, leading to an increase in women’s wage bill share. Between-industry shifts, consistent with trade-based explanations, account for up to 40 percent of the growth in women’s wage bill share between 1990 and 2000. Comparing across industries, we find tariff cuts and exports are positively related to industry growth and women benefited since some of the fastest growing industries were female-intensive industries. … Finally, we find suggestive evidence that household bargaining power shifted in favor of women. Expenditures shifted from goods associated with male preference, such as men’s clothing and tobacco and alcohol, to those associated with female preference such as women’s clothing and education.
Givetvis finns ingen garanti för att frihandel särskilt gynnar kvinnor men resultatet är ändå intressant därför att det visar att mindre politisk styrning av ekonomin inte nödvändigtvis missgynnar ekonomiskt svagare grupper.
Nej, inte nödvändigtvis. Man skulle kunna tro att personer som beter sig på ett sätt som gynnar gruppen de ingår i välkomnas av alla, men den nya studien ”The Desire to Expel Unselfish Members from the Group”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology, finner att så inte är fallet. Tvärtom ratas väldigt altruistiska gruppmedlemmar, enligt flera experiment. Forskarna förklarar varför:
Parks and Stone found that unselfish colleagues come to be resented because they ”raise the bar” for what is expected of everyone. As a result, workers feel the new standard will make everyone else look bad. It doesn’t matter that the overall welfare of the group or the task at hand is better served by someone’s unselfish behavior, Parks said.
Människor tycks alltså inte bara beakta absoluta effekter av beteende, i det här fallet att alla får det bättre av altruisternas insatser, utan också relativa effekter, hur de själva framstår i förhållande till andra.
Jag finner det ofta plågsamt att sitta intill någon som talar med någon i mobilen. Samtidigt störs jag sällan av två personer som talar med varandra. Hur kan det komma sig? En ny studie, ”Overheard Cell-Phone Conversation: When Less Speech Is More Distracting”, publicerad i Psychological Science, verkar ha svaret:
Overhearing someone on a cell phone means hearing only half of a conversation-a ”halfalogue.” We show that merely overhearing a halfalogue results in decreased performance on cognitive tasks designed to reflect the attentional demands of daily activities. By contrast, overhearing both sides of a cell-phone conversation or a monologue does not result in decreased performance. This may be because the content of a halfalogue is less predictable than both sides of a conversation. In a second experiment, we controlled for differences in acoustic factors between these types of overheard speech, establishing that it is the unpredictable informational content of halfalogues that results in distraction. Thus, we provide a cognitive explanation for why overheard cell-phone conversations are especially irritating: Less-predictable speech results in more distraction for a listener engaged in other tasks.
Jag har tidigare trott att det beror på ljudvolym: att personer som talar i mobil talar högre, men så tycks det alltså i regel inte vara. Mot bakgrund av detta resultat undrar jag om det är så bra av flygbolag att snart börja tillåta passagerare att tala i mobilen på flygplan.
Att tillit människor emellan har många goda konsekvenser är välbelagt i forskningen. En ny studie av Christian Bjørnskov och Pierre-Guillaume Méon, ”The Productivity of Trust”, finner en positiv relation mellan tillit och total faktorproduktivitet (TFP):
This paper consequently looks further into the association between social trust and both the level and the growth of TFP. In doing so, we extend the work of Hall and Jones (1999) and Olson et al. (2001) who respectively showed a positive relationship between institutional quality and both the level and the growth of TFP. In Williamson’s (2000) terms, we therefore take the analysis from the second to the first level of social analysis, the social embeddedness level, where norms, traditions and basic beliefs are located. We first find a clear and robust association between levels of TFP and social trust. We next move on to showing a clear and robust relation between social trust and the growth of TFP. Most of all, we find in both instances that trust affects TFP by increasing the quality of some formal institutions. More precisely, we find the transmission channel of trust to TFP to be property-rights institutions, but not political institutions.
Inte minst det sista resultatet finner jag intressant, att tillit stimulerar en viss typ av institutioner som i sin tur har positiv effekt på produktiviteten.
Frederick van der Veen’s team at the Erasmus Medical Centre in Rotterdam, the Netherlands, gave 25 female volunteers a single dose of either paroxetine – a selective serotonin reuptake inhibitor (SSRI) which briefly increases serotonin levels – or a placebo. Four hours later they were asked to watch one of two emotional movies: Brian’s Song, in which the hero dies of cancer, or Once Were Warriors, about domestic violence, and to indicate if, and to what extent certain scenes had made them cry. On another day, the women watched the second film with their treatments swapped over. ”It didn’t matter which movie they saw, we saw a strong and consistent effect of paroxetine,” says van der Veen, who presented the results at the Forum of European Neuroscience in Amsterdam last week. ”Higher serotonin levels lead to less crying.”
Psykologen Jesse Bering går igenom forskning som visar att barns beteendemönster — i synnerhet könsotypiska sådana — relativt väl kan prediktera vilken sexuell läggning de kommer att ha. En pojke som leker mycket med Barbie är mer sannolikt homosexuell senare i livet än en pojke som mest spelar fotboll; en flicka som brottas mycket med pojkarna är mer sannolikt lesbisk senare i livet än en flicka som mest leker med Barbie. Därmed inte sagt att korrelationen nödvändigtvis ligger nära 1 mellan könsotypiskt beteende och homosexualitet. Nå, Bering nämner bl.a. studien ”Sexual Orientation and Childhood Gender Nonconformity: Evidence from Home Videos”, publicerad i Developmental Psychology:
Retrospective studies have also shown large differences in childhood gender nonconformity, but these studies have been criticized for possible memory biases. The authors studied an indicator of childhood gender nonconformity not subject to such biases: childhood home videos. They recruited homosexual and heterosexual men and women (targets) with videos from their childhood and subsequently asked heterosexual and homosexual raters to judge the gender nonconformity of the targets from both the childhood videos and adult videos made for the study. Prehomosexual children were judged more gender nonconforming, on average, than preheterosexual children, and this pattern obtained for both men and women. This difference emerged early, carried into adulthood, and was consistent with self-report.
Själv minns jag hur jag en gång blev retad i skolan efter att någon hade fått nys om att jag hade önskat mig en Barbie i julklapp — och hur jag gråtande bad min pappa att få slippa spela fotboll när jag var sju. Så blev jag som jag blev också (även om de tidiga tecknen i mitt fall nog inte finns på film).
Vissa är mer poppis än andra. Det har förstås sina förtjänster, men en ny studie, ”Social Network Sensors for Early Detection of Contagious Outbreaks”, publicerad i PLoS ONE, finner att populära studenter får influensa tidigare än andra. Dessa figurer illustrera det, och nedan anges forskarnas kommentar:
We compared two groups, one composed of individuals randomly selected from our population, and one composed of individuals who were nominated as a friend by members of the random group. The friend group was observed to have significantly higher measured in-degree and betweenness centrality than the random group (see Supporting Information Text S1). In the left panel, a nonparametric maximum likelihood estimate (NPMLE) of cumulative flu incidence (based on diagnoses by medical staff) shows that individuals in the friend group tended to get the flu earlier than individuals in the random group. Moreover, predicted daily incidence from a nonlinear least squares fit of the data to a logistic distribution function suggests that the peak incidence of flu is shifted forward in time for the friends group by 13.9 days (right panel). A significant (p<0.05) lead time for the friend group was first detected with data available up to Day 16. Raw data for daily flu cases in the friend group (blue) and random group (red) is shown in the inset box (right panel).
Det verkar alltså inte som om de populära studenterna samlat blir sjukare än andra, bara att de blir sjuka tidigare än andra, vilket kan användas i utformningen av epidemologiska strategier. Nå, enligt min mening borde de som är poppis, och som rimligen borde kunna betraktas som normsättare, fundera på att sluta skaka hand och att använda munskydd vid sjukdomstendenser, för att minska sjukdomsspridning ut i befolkningen. Handskakning är en osund företeelse (vilket såväl Kim Jong-Il som Smittskyddsinstitutet har insett); nyttjande av munskydd är däremot en lovvärd sådan.
[W]e show in this section that Fair Trade does not seem to be an effective instrument for reducing social inequalities between quinoa producers. In fact, it actually seems to exaggerate these inequalities. This is a paradoxical situation given the objectives of assisting marginalized producers proclaimed by the Fair Trade movement, and it looks to us as if it is due to three concomitant factors: on the one hand, the most disadvantaged producers quite simply do not belong to the producers organizations that benefit from Fair Trade; on the other hand, the targeting of ”small producers” defended by the Fair Trade organizations that import quinoa, such as Solidar’Monde or Alter Eco, does not correspond to the objectives of the organizations of producers with which they work; finally, the FLO standards of Fair Trade for quinoa (FLO, 2004) do not make any social distinctions between producers.
Genom att den produktionsförening som bedriver rättevisehandel betalar lika mycket per enhet till bönder som har tillgång till land där maskiner används och till bönder som måste odla på bergssluttningar, och som därför har högre produktionskostnader, tenderar alltså rättvisehandeln att öka inkomstklyftorna mellan bönderna. Nå, det vore intressant om man kunde jämföra effekter på såväl absolut som relativ inkomstnivå av rättvisehandel, såväl inom som mellan länder, jämfört med ett frihandelsinriktat system utan ett sådant inslag.
We investigate how changes in the supply of fast food restaurants affect weight outcomes of 3 million children and 3 million pregnant women. Among ninth graders, a fast food restaurant within 0.1 miles [160 m] of a school results in a 5.2 percent increase in obesity rates. Among pregnant women, a fast-food restaurant within 0.5 miles [800 m] of residence results in a 1.6 percent increase in the probability of gaining over 20 kilos.
Here we report the data on measurements of facial symmetry of 503 Turkish senior year high school students aged 17 to 18 years, of whom 133 males and 117 females were recruited from a slum district of Şentepe in Ankara (Group 1), and 131 males and 122 females from three high schools in wealthy central urban areas (Group 2). Digital images were used to assess the degree of facial asymmetry as measured from seven paired traits and calculated as a composite score. Facial asymmetry of participants in Group 1 (slum district) was significantly higher than that of participants in Group 2 (urban areas). Moreover, males in Group 1 were found to have higher facial asymmetry than females, while no sex difference was observed in Group 2. We conclude that poor living conditions have an influence on DI [development instability] in humans, which manifests itself in the form of facial asymmetry, and that this might be particularly true for males.
Eftersom skönhet är relaterad till en rad positiva utfall i livet, såsom högre lön och större stöd som politiker, och eftersom fulhet bl.a. är relaterad till brottslighet, är frågan om denna skillnad i utgångsläge mellan slum och innerstad talar för någon form av skönhetsgrundad omfördelning, för att skapa en jämnare spelplan. Kan man tänka sig en längdskatt kanske man kan tänka sig en skönhetsskatt. Vidare finner jag frågan om den långsiktiga utvecklingen och kausaliteten intressant: är det så att fula (lättare) blir relativt fattiga och att fattiga (lättare) blir relativt fula, etc?
Varför så få kvinnor i naturvetenskapliga ämnen? En hypotes är att andelen män bland de duktigaste i matematik är högre. Det leder vidare till frågan hur det i så fall kommer sig. En ny studie, ”Sex and Science: How Professor Gender Perpetuates the Gender Gap”, publicerad i Quarterly Journal of Economics (preliminär gratisversion här), finner att föresläsares kön kan utgöra en delförklaring:
Our results suggest that although professor gender has little impact on male students, it has a powerful effect on female students’ performance in math and science classes, and high-performing female students’ likelihood of taking future math and science courses, and graduating with a STEM degree. The estimates are largest for students whose SAT math scores are in the top 5% of the national distribution. The gender gap in course grades and STEM majors is eradicated when high-performing female students are assigned to female professors in mandatory introductory math and science coursework.
Här tycks ett moment 22-problem föreligga: kvinnliga föreläsare i naturvetenskap och matematik måste först vara duktiga kvinnliga studenter i dessa ämnen, men det är svårare för dem att bli duktiga som studenter om föreläsarna är män. Nå, det är inte minst intressant att högpresterande kvinnliga studenter verkas gynnas allra mest av kvinnliga föreläsare. Det kan dock fortfarande vara så att bland de allra mest högpresterande studenterna (säg den procent som presterar bäst) dominerar män ändå. Om så är fallet, kan även denna grupp bli jämställd om flickor ges andra villkor och bemötanden? Forskningen lär fortsätta.
Det finns religiösa människor som med fysikens hjälp tror sig kunna fastslå att en viss gud existerar. De har formulerat ett s.k. fine-tuning argument:
(P1) The combination of physical constants that we observe in our universe is the only one capable of sustaining life as we know it. (P2) Other combinations of physical constants are conceivable. (C3) Therefore, some explanation is needed why our actual combination of physical constants exists rather than a different one. (P4) The very best explanation of the given fact is that our universe, with the particular combination of physical constants that it has, was created out of nothing by a single being who is omnipotent, omniscient, all-loving, eternal, and interested in sentient organic systems, and that he ”fine-tuned” those constants in a way which would lead to the evolution of such systems. (P5) But such a being as described in (P4) is what people mean by ”God.” (C6) Hence [from (P4) & (P5)], there is good evidence that God exists.
Nu visar ny forskning att antagandet om att det existerar en enda kombination av fysiska konstanter (α) kanske inte håller:
Why alpha takes on the precise value it has, so delicately fine-tuned for life, is a deep scientific mystery. A new piece of astrophysical research may, however, have uncovered a crucial piece of the puzzle. In a paper just submitted to Physical Review Letters, a team led by John Webb and Julian King from the University of New South Wales in Australia present evidence that the fine-structure constant may not actually be constant after all. Rather, it seems to vary from place to place within the universe. If their results hold up to the scrutiny, and can be replicated, they will have profound implications—for they suggest that the universe stretches far beyond what telescopes can observe, and that the laws of physics vary within it. Instead of the whole universe being fine-tuned for life, then, humanity finds itself in a corner of space where, Goldilocks-like, the values of the fundamental constants happen to be just right for it.
(C3) tycks dubiös om denna teori stämmer, eftersom andra α-värden då faktiskt existerar i andra delar av universum. Vi råkar helt enkelt befinna oss i den del där värdet tillåter liv; på annat håll gör värdet inte det, och liv finns följaktligen inte heller där. Nå, det som slår mig är behovet av ödmjukhet. Det är så mycket om dessa komplexa och fundamentala frågor som vetenskapen inte har kunnat klarlägga.
Övergångar till privat drift undersöks under tre olika år: 1999, 2002 och 2005. Inkomstutvecklingen för de anställda fr o m året före övergången t o m 2007 beräknas och jämförs med inkomstutvecklingen för en kontrollgrupp som inte är med om en dylik övergång. Resultaten indikerar att de arbetstagare som övergår från offentlig anställning till att arbeta i privat driven verksamhet har en bättre löneinkomstutveckling än de som stannar i offentlig verksamhet. … Analysen tyder på att det främst är inom vård och omsorg som övergångar är förknippade med en förbättrad inkomstutveckling.
Effekten illustreras i denna figur:
Det verkar särskilt vara kvinnor som gynnas av övergång till privat anställning. Det märkliga är att effekten för de anställda av att tillåta privata alternativ nästan aldrig diskuteras.
Poor economic conditions may lead more able, better-educated individuals to participate in terror attacks, allowing terror organizations to send better-qualified terrorists to more complex, higher-impact, terror missions. Using the universe of Palestinian suicide terrorists against Israeli targets between the years 2000 and 2006 we provide evidence on the correlation between economic conditions, the characteristics of suicide terrorists and the targets they attack. High levels of unemployment enable terror organizations to recruit more educated, mature and experienced suicide terrorists who in turn attack more important Israeli targets.
Två reflexioner är att terrorism trots allt har drag av rationalitet och att det är viktigt att inte med politiska medel försvåra ett drägligt vardagsliv byggt på sysselsättning för minoritetsgrupper som står i konflikt med en regering.
Children growing up in homes with many books get 3 years more schooling than children from bookless homes, independent of their parents’ education, occupation, and class. This is as great an advantage as having university educated rather than unschooled parents, and twice the advantage of having a professional rather than an unskilled father. It holds equally in rich nations and in poor; in the past and in the present; under Communism, capitalism, and Apartheid; and most strongly in China. Data are from representative national samples in 27 nations, with over 70,000 cases …
Det gäller att ha 500 böcker eller mer. Själv har jag definitivt det — men inga barn som kan dra nytta av dem. Forskarna påpekar att det inte är antalet böcker per se som spelar roll utan ”den kultur av lärande” som de symboliserar. Studien fokuserar emellertid bara på antalet böcker: jag undrar om effekten skulle skilja sig åt beroende på vilken typ av böcker det rör sig om. Det vore intressant att jämföra hem med 500 kiosklitterära alster (typ Liza Marklund), hem med 500 böcker i filosofi och nationalekonomi och hem med 500 högkvalitativa romaner.
Som läsare av denna blogg känner till vurmar jag för renlighet, särskilt för händer. En känsla av fysisk renhet kan medföra en oavsedd konsekvens, enligt den nya studien ”A Clean Self Can Render Harsh Moral Judgment”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology:
Physical cleanliness has many medical benefits, such as protection from the dangers of contagion. We explore a potential unintended consequence of cleanliness. Given the metaphorical association between physical cleanliness and moral purity (Zhong & Liljenquist, 2006), we contend that a clean self may also be linked to a virtuous self. This enhanced moral self-perception can in turn license harsher moral judgment. Three experiments found that cleanliness, whether induced via physical cleansing or through a visualization task, licensed severe judgment on morally contested issues such as abortion and pornography.
Man skulle kunna tänka sig att det inte är känslan av fysisk renhet som ger intolerans, utan att det finns en bakomliggande faktor som får vissa att vilja hålla sig (och andra) rena såväl på det fysiska som på det ”moraliska” området. Men om valet står mellan medmänniskor som har rena händer och medmänniskor som är toleranta mot abort och porr, vad ska man då välja?
Det finns en föreställning om att religion är bra i ett samhälle därför att den ger en grund för moraliskt beteende. Stämmer det? En österrikisk studie, ”Honesty on the Streets — A Natural Field Experiment on Newspaper Purchasing”, ger vid handen att den uppfattningen inte är självklart sann. Undersökningen bestod av att låta människor oövervakat välja hur mycket de skulle betala för en söndagstidning, där priset angavs till 60 cent. I en enkät fann forskarna bl.a. följande:
People who regularly attend service at church pay 22.1 cents less for the Sunday tabloid … This is a large effect, and we can only speculate with regard to its reasons. One reason might be that the church attendees lacked the coin money to make a proper payment. Active religious participation is high in the region, and on a typical Sunday morning it is plausible that many people might have donated some of their coin money to the church. Of course, this explanation does not change the fact that church attendees are particularly dishonest when paying for the newspaper. Another possible explanation is that the church attendees share relevant social traits. Gneezy (2005) found that honesty interacts with social preferences towards the person who benefits from one’s honesty. According to this explanation, a typical church attendee might believe that it would do little harm to the wealth of the publisher if he does not pay for the paper.
Åtminstone kan de kristna fuskarna antas vara ärliga när de tillfrågas om vad de betalade. Alltid något, men de utgör knappast på det hela taget ett moraliskt föredöme.
Det finns många teorier om vad som bestämmer tilliten människor emellan i ett samhälle. Detta är intressant eftersom tillit i sin tur är relaterad till en mängd utfall som brukar värderas positivt, såsom ekonomisk tillväxt, god hälsa och lycka. En ny japansk studie med individdata, ”Government Size and Trust”, undersöker vilken effekt den offentliga sektorns storlek på regionnivå har på tilliten:
After splitting the sample into worker and non-worker samples, government size does not influence generalized trust for non-workers whereas it significantly reduces generalized trust for workers. This suggests that workers, through their work experience, might confront the greater bureaucratic red tape coming from “larger government”, leading to negative externality effects on the trustful relationship in the labor market.
Är man sysselsatt är alltså relationen mellan den offentliga sektorns storlek och tillit negativ. En möjlig förklaring är den som anges i studien, att en större stat innebär mer byråkrati och korruption, vilket tenderar att minska tilliten hos dem som i sitt yrkesliv kommer i kontakt därmed. En annan tänkbar förklaring skulle kunna vara den kausalt motsatta: att en lägre grad av tillit hos sysselsatta medför efterfrågan på en större stat, kanske för att staten tros kunna styra upp människors beteende eller för att staten kan erbjuda sysselsättning för personer som inte litar på andra och som därför passar bra i korrumperade byråkratier. Andra förklaringar?
In males (but not females), poorer school performance predicted fewer children and grandchildren. This was primarily mediated via probability of marriage; mortality and fertility within marriage were not important mediating pathways.
Det vore intressant att utröna i vilken mån detta mönster upprepas för personer födda senare. Kan välfärdsstatens framväxt tänkas ha minskat denna typ av effekt?
Students in a large introductory microeconomics course at a major research university were randomly assigned to live lectures versus watching these same lectures in an internet setting, where all other factors (e.g., instruction, supplemental materials) were the same. … [W]e find modest evidence that live-only instruction dominates internet instruction. These results are particularly strong for Hispanic students, male students, and lower-achieving students.
Det högre mått av struktur och den högre grad av interaktivitet som schemalagda liveföreläsningar innebär tycks alltså kunna resultera i bättre studieresultat, i alla fall för vissa studentgrupper. (Detta påminner mig om resultat som antyder att betyg kan vara särskilt viktiga för pojkar med lågutbildade föräldrar.) Även om effekterna inte är jättestora, även om de pengar som sparas skulle kunna användas för studiestödjande åtgärder av annat slag och även om man skulle kunna variera det sätt på vilket nätföreläsningarna ges, tycks det ändå påkallat med viss försiktighet innan nätföreläsningar tas i bruk.
Jag hade tillfälle att konversera med min gode vän Ralf Bader (filosof på New York University) häromdagen, och han berättade då om ”Nozick-testet”. I en intervju för några år sedan angav Robert Nozick ett kriterium för att avgöra om ett problem är värt att ägna tid åt att analysera. Som forskare finns det mycket man kan studera och tänka på, och det gäller att fokusera på det viktiga. Men hur ska ”det viktiga” förstås? Nozick föreslog följande test. Antag att du har börjat fundera på ett spännande problem x men att du en dag blir påkörd av en buss och hamnar i koma i två år. När du vaknar upp och återvänder till din arbetsplats får du höra nyheten: problem x har lösts under din tid i koma. Du får även veta att det skulle ta ett år för dig att sätta dig in i och förstå lösningen. Om du då skulle välja att göra det, är det ett bevis för att det är ett problem värt att arbeta med.
I en tid när många forskare primärt verkar välja problem att analysera utifrån publiceringschanser i bra tidskrifter, fann jag detta test mycket tänkvärt. Vilka är motiven bakom att ta sig an vissa problem? Prioriterar vi rätt?
De två Harvard-professorerna Alberto Alesina och Ed Glaeser frågar i ”Why Doesn’t the United States Have a European-Style Welfare State?”, publicerad i Brookings Papers on Economic Activity, hur det kommer sig att USA har en mindre omfattande välfärdsstat än de flesta europeiska länder. De anger bl.a. denna möjliga delförklaring:
The open frontier in a country of immigrants strengthened individualistic feelings and beliefs in equality of opportunities rather than equality of outcomes. In fact, one may argue that self-selection led to a systematic difference between those Europeans who migrated to the United States and those who did not. The former might have been those that, ceteris paribus, were more responsive to individual incentives and less risk averse. This, of course, contributed to cementing an anti-statist feeling that still pervades American culture.
We use newly available data from the German Socio-Economic Panel to measure directly the relationship between migration and risk attitudes. We find that individuals who are more willing to take risks are more likely to migrate. Our estimates are substantial compared to unconditional migration probabilities, as well the effects of conventional determinants of migration, and are robust to controlling for a variety of demographic characteristics. We find no evidence that our results are the result of reverse causality.
Måhända drar ett land långsiktigt stor nytta av att välkomna risktagande människor från andra länder.
Hur ska man se på utbildning av små barn? I vissa länder är det vanligt med s.k. preschool-undervisning, där barn i åldrarna 3-5 år får lära sig att läsa och räkna. I Sverige har jag en känsla av att många istället primärt vill låta barnen leka under dessa år, även om daghem nog försöker utbilda barnen en del. Om målet är att förbättra barnens kognitiva förmåga inför kommande skolstart förefaller utbildning av små barn utmärkt, enligt den nya studien ”Cognitive and Noncognitive Peer Effects in Early Education”, publicerad i Review of Economics and Statistics (preliminär gratisversion här):
We find statistically significant and robust spillover effects from preschool on math and reading outcomes, but statistically insignificant effects on various behavioral and social outcomes. We also find that peer externalizing problems, which most likely capture classroom disturbance, hinder cognitive outcomes. Our estimates imply that ignoring spillover effects significantly understates the social returns to preschool.
En fråga är om detta resultat talar mot vårdnadsbidrag och, mer allmänt, mot att låta barn primärt växa upp med hemmavarande föräldrar. Visst kan föräldrar lära barn att räkna och läsa, men i vilken mån görs det? Och med vilken grad av skicklighet? Annars kan man tänka sig preschool-utbildning även för hemmavarande barn, om föräldrar får kännedom om hur berikande de kan vara. En annan fråga är om mer regelrätt undervisning inte bör införas på daghem. Finns det kanske privata daghem som har gjort det redan? Vore jag förälder skulle jag i så fall välja ett sådant.
Se även denna artikel i New York Times om hur viktiga förskolelärare verkar vara.
Hur kommer det sig att vissa tror, och att andra inte tror, att människor har en fri vilja? Kan det i viss mån bero på psykologiska, i kontrast mot filosofiska, orsaker? En ny experimentell studie, ”Distance, Anger, Freedom: An Account of the Role of Abstraction in Compatibilist and Incompatibilist Intuitions”, accepterad för publicering i Philosophical Psychology, finner att människors intuitioner på detta område påverkas av hur abstrakt en viss frågeställning är.
I ett av experimenten fick deltagarna först läsa en text som sades vara från en föreläsning — där vissa fick veta att de skulle få höra den ”om några dagar” och där andra fick veta att de skulle få höra den ”om några år”. I föreläsningen angavs först att det är fastslaget av vetenskapsmän att universum är deterministiskt; sedan berättades om Bill:
Bill became attracted to his secretary, and he decided that the only way to be with her would be to kill his wife and 3 children. Knowing that it would be impossible to escape from his house in the event of a fire, he set up a device in his basement that burned down the house and killed his family.
De fick därefter ange hur de skulle besvara denna fråga ”om några dagar” (vissa deltagare) eller ”om några år” (övriga deltagare):
Assuming these scientists are right, when Bill decided to set the fire, was that a decision he made freely?
Svaren angavs på en skala från 1 (helt ofri) till 7 (helt fri). Det visar sig att resultaten skiljer sig åt mellan dem som ska besvara frågan i närtid och dem som ska besvara frågan långt in i framtiden:
As hypothesized, participants in the distant condition attributed lower levels of free will to Bill (M=4.90 (SD=2.43) for distant and M=5.89 (SD=1.94) for near; t(113)=-2.41, p=.02, all tests two-tailed). … A judgment made in the near future is based more on anger, whereas a judgment made in the distant future is based more on cognitive considerations.
En implikation av denna studie är att våra uppfattningar i filosofiska frågor nog inte enbart bör ses som bestämda av förnuftsmässig analys: vi påverkas av subtila faktorer av olika slag. (Är detta resultat om hur våra uppfattningar bestäms i sig ett argument för att vi inte har fri vilja?)
Hur skulle du själv besvara frågan förresten? (Nu.)
I first analyze the macro-level dimensions of market protections by examining the European Union’s program for origin-designation labels that delineates particular foods as nationally owned. The micro-level, empirical case—the politics surrounding foie gras in France—demonstrates how gastronationalism functions as a protectionist mechanism within lived experience.
Denna del i EU:s politiska program tycks alltså i hög grad handla om att upprätta nationella ”monopol” av olika slag.
Ett av mina största intressen är dans, särskilt balett. Då och då funderar jag på om de manliga dansare jag ser och beundrar är hetero- eller homosexuella — inte minst därför att frågan om varför det skulle kunna finnas en koppling mellan ett (konstnärligt) yrkesval och sexuell läggning ter sig intressant. En studie, ”Sexual Orientation and Professional Dance”, publicerad i Archives of Sexual Behavior, bringar lite mer klarhet i frågan:
We interviewed 136 professional dancers about the prevalence of homosexuality among dancers, the dancers’ own sexual development, and relationships between dancers of different sexual orientations. Dancers estimated that over half of male dancers are gay, but that only a small minority of female dancers are lesbian. Gay men recalled more intense early interest in dance compared to heterosexual men and women, and were more feminine as boys than were heterosexual men. Gay men’s homosexual feelings typically preceded their dance experience, and only one gay man felt that his dance experiences may have influenced his sexual orientation. Heterosexual men voiced some mild complaints about gay male dancers, but these were balanced by positive sentiments.
I enlighet med den stereotypa uppfattning som ser manliga dansare som homosexuella tycks det alltså vara så att de är kraftigt överrepresenterade.* Icke desto mindre är många av dem heterosexuella, och jag kan förstå att det är lite besvärande för dem att betraktas som homosexuella i andras ögon. Inte för att det skulle vara fel, i deras ögon, att vara homosexuell, men därför att de faktiskt inte är det. Jag har läst två intervjuer på senare år (en dansk och en svensk) med manliga balettdansare och noterat att de heterosexuella har velat betona det maskulina inslaget i professionell dans: att den bygger på stenhård träning, att jämföra med en elitidrottares, och att sådan dans också ger gott om tillfällen att komma nära kvinnliga dansare.
Nu torde inte dansarnas sexuella läggning spela någon roll för den estetiska upplevelsen (som kan röra såväl kroppar som själva dansen); snarare rör mina funderingar hur en koppling kan förklaras. Är homosexuella mer (naturligt) intresserade av estetisk verksamhet? Är atletiska homosexuella mer benägna att satsa på dans än på sport pga. större öppenhet för homosexuella inom dansen? Eller finns andra möjliga förklaringar?
Although women have nearly attained equality with men in several formerly male-dominated fields, they remain underrepresented in the fields of science, technology, engineering, and mathematics (STEM). We argue that one important reason for this discrepancy is that STEM careers are perceived as less likely than careers in other fields to fulfill communal goals (e.g., working with or helping other people). Such perceptions might disproportionately affect women’s career decisions, because women tend to endorse communal goals more than men. As predicted, we found that STEM careers, relative to other careers, were perceived to impede communal goals. Moreover, communal-goal endorsement negatively predicted interest in STEM careers, even when controlling for past experience and self-efficacy in science and mathematics.
Ingen av dessa båda förklaringar innefattar, såvitt jag kan se, med nödvändighet diskriminering, men det är värt att notera att könsskillnader i matematisk förmåga inte behöver vara medfödda. Huruvida intresse av att hjälpa andra är medfött vet jag mindre om. I vilket fall, är det mot bakgrund av dessa resultat att betrakta som ett problem att andelen kvinnor bland naturvetare och matematiker på hög akademisk nivå är relativt låg? I så fall, hur kan man göra något åt saken?
In line with previous research, we find that women are more risk-averse than men. A novel finding is that males choose more aggressive strategies when playing against female opponents even though such strategies reduce their winning probability.
Männen beter sig alltså irrationellt när de möter lika duktiga kvinnor. Forskarna spekulerar om att detta kan bero på överdrivet självförtroende när de möter kvinnor, eller på en stereotyp uppfattning om kvinnor som mindre duktiga. Kanske kan det även ha med en vilja att visa sig manlig och stark att göra? Jag undrar om män som har uppfostrats av genuscertifierade dagisfröknar beter sig så här i lika hög grad som andra.
Many believe that deliberative democracy, where individuals discuss alternatives before voting on them, should result in collectively superior outcomes because voters become better informed and decisions are justified using reason. These deliberations typically involve a moderator, however, whose role has been under-examined. We conduct a field experiment to test the effects moderators may have. Participants in a class of 107 students voted on options over their writing and exam requirements. Before voting, they participated in group discussions of about five people each with one moderator. Some (randomly assigned) moderators remained neutral throughout, while others made limited interventions, supporting a specific option. We find a substantial moderator effect. Our experiment is structured like deliberations used world-wide to make community decisions and thus should have some external validity. The results indicate that if organized interest groups had influence over moderators, they might be able to hijack a deliberative decision-making process.
Mitt intryck av litteraturen om deliberativ demokrati är att den tenderar att lite naivt tro att de gemensamma diskussionerna med nödvändighet leder till bättre politiska beslut, och jag ser denna studie som en förtjänstfull påminnelse om att så inte behöver vara fallet. Den institutionella inramningen behöver analyseras noga för att klargöra effekterna av medborgardeltagande av olika slag.
Vad förklarar företagsvinster? En icke-traditionell faktor, uppfattningar om VD:ars ansikten, föreslås i studien ”The Face of Success: Inferences from Chief Executive Officers’ Appearance Predict Company Profits”, publicerad i Psychological Science. Forskarna bad studenter att bedöma ansiktsbilder på ett antal amerikansk börsföretags-VD:ar, dels i termer av en del egenskaper som signalerar makt respektive värme och dels i termer av ledaregenskaper. Resultat:
Ratings of power-related traits from CEOs’ faces, after controlling for age, affect, and attractiveness, were significantly related to company profits, r(41) = .36, p < .025. Thus, some element of financial success seems to be communicated through facial appearance. Further, ratings of CEO leadership were also strongly related to company profits, r(41) = .30, p < .05; however, power and leadership were not significantly related to one another, r(41) = –.08, p = .60.
Som forskarna påpekar är kausaliteten oklar: det kan vara så att vinstrika företag väljer VD:ar vars ansikten uppfattas som mäktiga och ledardugliga, snarare än att det är VD:arnas utseende som ger högre vinster. I vilket fall ska inte utseendets betydelse för framgång i näringslivet underskattas.
Jag är mycket förtjust i Gus Van Sants film Elephant, som behandlar den berömda skolskjutningen i Columbine. Själva fenomenet skolskjutningar är emellertid allt annat än förtjusande. Att som elev uppleva en sådan måste vara fasansfullt. I en ny studie av Panu Poutvaara och Olli Tapani Ropponen, ”School Shootings and Student Performance”, undersöks hur elever i Finland påverkades av en skolskjutning på ett universitet där 2008:
The shooting coincided with national high-school matriculation exams. As there were exams both before and after the shooting, we can use a difference-in-differences analysis to uncover how the school shooting affected the test scores compared to previous years. We find that the average performance of young men declined due to the school shooting, whereas we do not observe a similar pattern for women.
Forskarna menar att könsskillnaden kan bero på att kvinnor ingår i mer stödjande nätverk, som kan mildra effekterna av traumatiska upplevelser. Studien pekar enligt min uppfattning på det viktiga i att stödja inte minst manliga elever vid skolskjutningar.
We find that in a country like France the annual flow of inheritance was about 20%-25% of national income between 1820 and 1910, down to less than 5% in 1950, and back up to about 15% by 2010. A simple theoretical model of wealth accumulation, growth and inheritance can fully account for the observed U-shaped pattern and levels. Using this model, we find that under plausible assumptions the annual bequest flow might reach about 20%-25% of national income by 2050. … [T]he main contribution of this paper is to demonstrate empirically and theoretically that there is nothing inherent in the structure of modern economic growth that should lead a long run decline of inherited (non-human) wealth relatively to labor income.
Här är en illustration som visar att betydelsen av arv och gåvor har ökat i Frankrike sedan 1950:
I Sverige avskaffade Socialdemokraterna arvs- och gåvoskatten 2004. Var det så klokt? (Detta frågar jag utan att veta hur motsvarande tidsserie ser ut för Sverige.) Även liberala ekonomer, som ekonomipristagaren James Buchanan, verkar öppna för dessa typer av skatter, även om det förstås också finns argument emot.
Ett annat intressant diagram visar kvoten mellan förmögenhet och inkomster:
Jag har aldrig funderat över denna kvot. Vad talar för och emot en hög kvot? Jag tänker särskilt på effekterna på ekonomisk dynamik och tillväxt.
In this paper I test the so called frustration-aggression hypothesis, which holds that thwarted expectations from a reference point tend to lead to violent behavior. I use unique data on hooligan violence in Sweden. I find that frustration, generated by a team’s bad performance, indeed leads to unruly supporter behavior. A one-position drop in the soccer league leads to approximately 5 percent more unruly behavior by the team’s supporters.
Måttet på våld är inslängande av föremål från publikområdet in på fotbollsplanen. Själv har jag alltid förundrats över hur människor så regelmässigt identifierar sig med ett visst lag. Jag förstår att det ger en positiv känsla av identifikation för många, men uppenbarligen kan det också ge upphov till en negativ känsla av frustration, när det inte går så bra. Netto undrar jag om det inte vore bättre att engagera sig lite mindre. Och varför byter människor inte lag att heja på lite oftare: istället för att bli frustrerade över ett visst lags dåliga instatser kan man överge det och välja ett nytt, som ger upphov till gladare sinnesstämning.
Irland tog bort avgifterna för högre studier 1996 med syfte att öka den socioekonomiska jämlikheten bland studenterna. Vad blev resultatet? I den nya studien ”What Did Abolishing University Fees in Ireland Do?” rapporteras:
It finds that the reform clearly did not have that effect. It is also shown that the university/SES [socioeconomic] gradient can be explained by differential performance at second level which also explains the gap between the sexes. Students from white collar backgrounds do significantly better in their final second level exams than the children of blue-collar workers.
Två kommentarer:
Om man vill upppnå socioekonomisk jämlikhet bland studenter på universitetsnivå, förefaller åtgärder för utjämning av socioekonomiska skillnader tidigare i livet väsentliga.
Man kan kanske förvänta sig att införandet av sådana här avgifter på motsvarande sätt inte påverkar den socioekonomiska profilen hos universitetsstuderande, vilket i mångas ögon nog kan förstärka önskvärdheten med avgifter.
I de flesta kulturer finns ett tabu mot incest. Orsaken till det är omdebatterad: Edvard Westermarck ansåg orsaken vara biologisk (en anpassning med syfte att öka genetisk diversifiering), medan Sigmund Freud ansåg den vara kulturell (ett sätt för att motverka de incestuösa tendenser som han menade finns hos de flesta). En ny studie, ”Westermarck, Freud, and the Incest Taboo: Does Familial Resemblance Activate Sexual Attraction?”, publicerad i Personality and Social Psychology Bulletin, tycks ge Freud rätt:
Evolutionary psychological theories assume that sexual aversions toward kin are triggered by a nonconscious mechanism that estimates the genetic relatedness between self and other. This article presents an alternative perspective that assumes that incest avoidance arises from consciously acknowledged taboos and that when awareness of the relationship between self and other is bypassed, people find individuals who resemble their kin more sexually appealing. Three experiments demonstrate that people find others more sexually attractive if they have just been subliminally exposed to an image of their opposite-sex parent (Experiment 1) or if the face being rated is a composite image based on the self (Experiment 2). This finding is reversed when people are aware of the implied genetic relationship (Experiment 3).
Dvs. kännedom om genetiskt släktskap minskar graden av sexuell upphetsning, medan genetiskt släktskap som är dolt ökar graden av sådan upphetsning. Detta är skrämmande forskningsresultat för de av oss som omfattas av ett tabu mot incest.
Som alltid förespråkar jag emellertid rationell analys, vilket ger upphov till tre frågor:
När någon förfasas över incest anförs ofta synbart rationella skäl, som ”det ökar sannolikheten för genetiska skador på avkomman”. Antag att två närbesläktade personer båda är sterila. Är då sexuell aktivitet dem emellan moraliskt fel? De som svarar ”ja” kan, mot bakgrund av de nya forskningsresultaten, tänkas resonera i enlighet med känslomässigt inlärda reaktioner utan saklig grund.
Antag att två icke-besläktade personer försöker skaffa barn med kännedom om förhöjd risk för skador på det eventuella barnet (t.ex. Downs syndrom eller hjärtproblem). Är detta moraliskt fel? De som förkastar incestuösa förhållanden med argumentet att de innefattar förhöjd risk för skador på eventuell avkomma men som svarar ”nej”på denna fråga tycks mig inkonsekventa.
Bör incestuösa förhållanden vara olagliga? Det anser jag inte. Däremot kan man fundera på om det inte är rimligt att stigmatisera försök att skaffa barn inom ramen för sådana förhållanden (precis som i alla förhållanden där förhöjd risk för skador på eventuella barn kan konstateras). I den mån en villighet att testa fostret och att abortera vid förekomst av skador finns, kan grunden för stigmatiseringen dock falla.
Jag har noterat en negativ effekt av att bo på femstjärninga hotell, äta på gourmetrestauranger och att flyga i business class: jag blir lätt missnöjd med tjänster av lägre kvalitet. En ny studie, ”Money Giveth, Money Taketh Away: The Dual Effect of Wealth on Happiness”, publicerad i Psychological Science, finner apropå det följande:
This study provides the first evidence that money impairs people’s ability to savor everyday positive emotions and experiences. In a sample of working adults, wealthier individuals reported lower savoring ability (the ability to enhance and prolong positive emotional experience). … [W]e found that participants exposed to a reminder of wealth spent less time savoring a piece of chocolate and exhibited reduced enjoyment of it compared with participants not exposed to wealth. This article presents evidence supporting the widely held but previously untested belief that having access to the best things in life may actually undercut people’s ability to reap enjoyment from life’s small pleasures.
Är det då inte bättre att nöja sig med det enkla livet? Kanske det. John Stuart Mill var inne på en sådan linje:
I have learned to seek my happiness by limiting my desires, rather than in attempting to satisfy them.
En annan möjlig väg framåt är att uppleva tillväxt i den mängd pengar man har. Adam Smith ansåg att det gav möjlighet till lycka — genom att ständigt få det bättre kan allt högre förväntningar tillfredsställas, gång på gång på gång. Eftersom jag har svårt för att se mig som buddhistisk munk — har man väl smakat det goda livet är det svårt att släppa taget om det — får jag hoppas på tillväxt för egen del.
Addendum. En allmän fördel av ett samhälle där människor inte nöjer sig med det enkla livet är innovationer som gynnar mänskligheten i stort. Om alla hela tiden är nöjda med vad de har skulle ekonomisk utveckling stanna av: se de tidigare inläggen ”Att få det bättre än andra” och ”Ett samhälle utan social rörlighet”. I så måtto tror jag att det enkla livet är en ”lyx” man kan unna sig så länge de flesta andra inte gör det.
Det är en ovanlig upplevelse för en forskare att uppvaktas av media, men igår och idag har jag ”störts” under min semester i anledning av min forskning, bedriven tillsammans med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara, om utseendets betydelse för politisk framgång. Jag misstänker att det stundande valet gör ämnet intressant för många.
Närmare bestämt har vi i dagsläget två publikationer på detta tema:
Jag har tidigare lyft fram den poetiska nationalekonomen Jean-Paul Carvalho. Nu är det befogat att göra det igen, då han analyserar bärandet av slöja, liksom förbud mot sådant bärande på offentlig plats, i den nya uppsatsen ”Veiling”:
Veiling among Muslim women is modelled as a form of cultural resistance which inhibits the transmission of secular values. Individuals care about opinions of their community members and use veiling to influence these opinions. Our theory predicts that veiling is highest when individuals from highly religious communities interact in highly secular environments. This accounts for puzzling features of the new veiling movement since the 1970s. Though veiling helps retain religious values, we show that bans on veiling aimed at assimilation can be counterproductive. By inducing religious types to segregate in local communities, bans on veiling can lead to increased religiosity.
Jag ser denna möjliga effekt — att ett slöjförbud i själva verket leder till ökad religiositet och ökad sammanhållning i den religiösa gemenskapen — som plausibel och som en orsak för personer som ogillar konservativa religioner att motsätta sig förbud mot bärande av slöja på offentlig plats. Ett sådant förbud kommer inte åt det grundläggande problemet och kan alltså förvärra det. (Även om ett slöjförbud skulle minska konservativ religiositet, är ett slöjförbud i mitt liberala tycke förkastligt, men om det dessutom ökar sådan religiositet är det ännu värre.) Som Mårten Schultz påpekar finns andra legala metoder för att komma åt förtryck av kvinnor i konservativt religiösa sammanhang.
Vad säger forskningen om alkoholens påverkan på brottslighet och om vilka metoder som är mest effektiva för att reducera en sådan eventuell inverkan? Detta klargörs i den nya översiktsartikeln ”Alcohol Regulation and Crime”:
Our final assessment is that there is ample evidence to conclude that at least some of the extensively documented correlations between alcohol availability, alcohol consumption, crime, and violence do, in fact, represent ”true” causal effects of alcohol use on crime commission. … We focus our review on four main types of alcohol regulations: price/tax restrictions, age-based availability restrictions, spatial availability restrictions, and temporal availability restrictions. We conclude that there is strong evidence that tax- and age-based restrictions on alcohol availability reduce crime.
Medan punktskatter och åldersbegränsningar alltså har en distinkt negativ effekt på alkoholrelaterad brottslighet, tycks inte begränsningar på försäljning i tid och rum ha det. Fler Systembolagsbutiker, gårdsförsäljning och mer generösa öppettider förefaller alltså inte leda till högre kriminalitet.
Forskning visar att vackra människor uppfattas och behandlas annorlunda än fula människor. Detta gäller såväl på det ekonomiska som på det politiska området. I regel gynnas man av skönhet. En ny studie, ”Don’t Hate Me Because I’m Beautiful”, accepterad för publicering i Journal of Experimental Social Psychology, visar emellertid att man får se upp, som vacker, när man möter personer av samma kön:
The current research demonstrates that the nature of this bias depends on whether one is evaluating a member of the same sex or the opposite sex. Experiment 1 (N = 2639) investigated selection of scholarship applicants and demonstrated that a pro-attractiveness bias held only for selection of opposite-sex scholarship applicants; no such bias was observed for highly attractive same-sex applicants. Experiment 2 (N = 622) investigated evaluations of prospective job candidates and demonstrated again that pro-attractiveness bias was observed only for opposite-sex candidates; participants discriminated against highly attractive same-sex candidates.
Forskarna menar att mindre vackra kan känna sig hotade av vackra personer av samma kön och därför behandlar dem negativt. Om de vackra vill dra fördel av sitt utseende i ansökningssituationer får de försöka hitta utvärderare av motsatt kön — eller homosexuella av samma kön.
In reviewing the neuroanatomical and physiological evidence in the fetus, it was apparent that connections from the periphery to the cortex are not intact before 24 weeks of gestation and, as most neuroscientists believe that the cortex is necessary for pain perception, it can be concluded that the fetus cannot experience pain in any sense prior to this gestation. After 24 weeks there is continuing development and elaboration of intracortical networks such that noxious stimuli in newborn preterm infants produce cortical responses. Such connections to the cortex are necessary for pain experience but not sufficient, as experience of external stimuli requires consciousness. Furthermore, there is increasing evidence that the fetus never experiences a state of true wakefulness in utero and is kept, by the presence of its chemical environment, in a continuous sleep-like unconsciousness or sedation.
Åtminstone fram till 24 veckors ålder finns det alltså goda skäl att utgå från att foster inte upplever smärta; troligen gör de inte det därefter heller. Är det dags att öka tidsgränsen, så att abort kan utföras utan särskilt tillstånd också efter den 18:e veckan?
Humans are the only primates that make music. But the evolutionary origins and functions of music are unclear. Given that in traditional cultures music making and dancing are often integral parts of important group ceremonies such as initiation rites, weddings or preparations for battle, one hypothesis is that music evolved into a tool that fosters social bonding and group cohesion, ultimately increasing prosocial in-group behavior and cooperation. Here we provide support for this hypothesis by showing that joint music making among 4-year-old children increases subsequent spontaneous cooperative and helpful behavior, relative to a carefully matched control condition with the same level of social and linguistic interaction but no music. Among other functional mechanisms, we propose that music making, including joint singing and dancing, encourages the participants to keep a constant audiovisual representation of the collective intention and shared goal of vocalizing and moving together in time — thereby effectively satisfying the intrinsic human desire to share emotions, experiences and activities with others.
Jag finner resultaten och tesen rimliga. Det är nog ingen slump att organisationer — alltifrån staten till kyrkor och revolutionära kampgrupper — använder sig av musik för att försöka skapa enhet och glöd. Vad sägs om ”Rule Britannia” som exempel?
Själv blir jag, som individualist-atomist-autonomist, nervös av musikens förmåga att verka i riktning mot gemenskap och närhet. Det kanske kan förklara varför musiken inte spelar en så stor roll i mitt liv och varför jag, särskilt teoretiskt, kan tilltalas av udda, dissonant musik som snarast skrämmer iväg andra. (Måhända indikerar det att jag är hjärnskadad. Eller neurotisk.) Det normala verkar hursomhelst vara att söka gruppgemenskap genom musik — eller åtminstone att uppleva sådan gemenskap av musik.
När variationen i fattigdom (eller välstånd) mellan världen diskuteras, brukar både kort- och långsiktiga förklaringar anges: kvaliteten på institutionerna, kolonialismen och vädret är tre exempel. I en ny studie, ”Was the Wealth of Nations Determined in 1000 BC?”, publicerad i American Economic Journal: Macroeconomics, presenteras resultat som tyder på en mycket långsiktig bestämningsfaktor av dagens välståndsnivåer:
The main finding of this paper is a simple one. Technology in 1500 AD is associated with the wealth of nations today. This is robust to including continent dummies and geographic controls, so it is not just driven by “Europe versus Africa” or “tropical versus temperate zones.” There are two notable parts of the finding. The first is that technology as old as 1500 AD is a historical correlate of development when we consider that most historical discussions of developing countries start with post-1500 European contact and colonization. The second notable aspect of our finding is that the magnitude of the association between historical technology adoption and current development is nontrivial. In our baseline specification for migration-adjusted technology, going from having none to having adopted all the technologies available in 1500 AD is associated with an increase in current per capita GDP by a factor of 26. More realistically, after including a battery of controls, this multiple is still between 5.9 and 13.3.
Sambandet illustreras i denna plott:
Ett fascinerande resultat, som pekar på att det finns faktorer som påverkar välstånd som inte så lätt ändras. Kvarvarande skillnader kan alltså, tycks det, i hög grad förklaras av historiska teknologinivåer. Icke desto mindre tycker jag det är viktigt att betona att det finns faktorer som går att påverka — och mycket riktigt har en hel del fattigdom försvunnit i världen de senaste decennierna, vilket har påpekats av bl.a. Xavier Sala-í-Martin, Robert Lucas och Jagdish Bhagwati. En vidare fråga är: Vad bestämde teknologinivåerna år 1500 (förutom tidigare teknologinivåer)?
Hur reagerar människor när de får höra att vetenskapliga resultat motsäger deras uppfattningar? Tyvärr verkar många ovilliga till omprövning: snarare försöker man bortförklara resultaten än att tänka om. Detta bekräftas i en ny studie, ”The Scientific Impotence Excuse: Discounting Belief-Threatening Scientific Abstracts”, publicerad i Journal of Applied Social Psychology:
The scientific impotence discounting hypothesis predicts that people resist belief-disconfirming scientific evidence by concluding that the topic of study is not amenable to scientific investigation. In 2 studies, participants read a series of brief abstracts that either confirmed or disconfirmed their existing beliefs about a stereotype associated with homosexuality. Relative to those reading belief-confirming evidence, participants reading belief-disconfirming evidence indicated more belief that the topic could not be studied scientifically and more belief that a series of other unrelated topics could not be studied scientifically. Thus, being presented with belief-disconfirming scientific evidence may lead to an erosion of belief in the efficacy of scientific methods.
Detta är ett intressant sätt att motsätta sig en revidering av etablerade uppfattningar: att anse de studerade frågorna olämpliga för vetenskaplig analys. Finns det sådana frågor? Den aktuella studien studerade homosexualitet; en annan fråga som jag kommer att tänka på där jag tror att psykologiska försvarsmekanismer av det här slaget lätt sätter in är klimatfrågan. I vilket fall är det särskilt olyckligt om en reaktion av det här slaget leder till allmän misstro mot vetenskapen.
Our empirical results show that WTP [willingness to pay] for music only has a significant negative effect on music piracy insofar as controls for parental income are omitted. In other words, one’s WTP for music is driven largely by one’s full income, which includes parental income for the college students considered in this paper. More importantly, we find that transactions costs significantly affect the decision to pirate music. For a 1 percent increase in a respondent’s subjective assessment of the likelihood that she will get caught pirating music, the likelihood that her last song was pirated decreases by almost 0.5 percent. For a 10 percent increase in a respondent’s morality proxy, the likelihood that her last song was pirated decreases by 0.2 percent. Finally, respondents who had recently received an iTunes gift card were 15 percent less likely to have pirated their last song, and the lower the annual income of a respondent’s parents, the more likely she was to have pirated her last song.
Det jag fann mest intressant var att sannolikheten för att bli åtalad utövar en starkt återhållande effekt (där mitt intryck är att fallen med åtal är mycket få; en avskräckande effekt skulle kunna uppnås om risken att ”åka fast” ökades). Likaså var det intressant att notera ett samband mellan moralsyn i vidare mening och beteende. Den som anser det fel att fuska, bryta mot lagen och utsätta andra för risker mer allmänt är också mindre benägen att piratkopiera. Frågan är om en vilja att piratkopiera därmed är förknippad med en öppenhet för fusk och lagbrott på andra områden.
We surveyed the existing literature looking at the trade-offs between government size and economic growth throughout the world. While results vary, the most recent research, by Diego Romero-Avila in the European Journal of Political Economy (2008) and by Andreas Bergh and Martin Karlsson in Public Choice (2010) find a negative correlation between government size and economic growth in rich countries. The weight of the evidence demonstrates that when government spending increases by 10 percentage points of GDP, the annual growth rate drops by 0.5 to 1 percentage point.
Deras budskap är att politiker bör beakta denna negativa effekt på välståndsutvecklingen av högre statliga utgifter.
Andreas Berghs artikel, som nämns ovan, har jag bloggat om tidigare. Även Magnus Henrekson har forskat på detta område: se här och här. Diego Romero-Ávilas artikel, som också nämns ovan, återfinns här.
När irrationellt beteende konstateras på det ekonomiska området drar många slutsatsen att politiska ingrepp krävs för att ställa saker till rätta. Men tänk om även politikens deltagare uppvisar irrationellt beteende? En ny studie, ”When Corrections Fail: The Persistence of Political Misperceptions”, publicerad i Political Behavior, rapporterar om resultatet av experiment i vilket deltagarna fick läsa påhittade nyheter som var och en innehöll en falsk men ändå spridd uppfattning: att det fanns massförstörelsevapen i Irak, att Bushs skattesänkningar ökade statens intäkter och att Bush-regeringen införde ett totalförbud för stamcellsforskning. Efter varje nyhet stod, i vissa fall, en tydlig korrigering. Resultat:
We conducted four experiments in which subjects read mock news articles that included either a misleading claim from a politician, or a misleading claim and a correction. Results indicate that corrections frequently fail to reduce misperceptions among the targeted ideological group. We also document several instances of a “backfire effect” in which corrections actually increase misperceptions among the group in question.
Det verkar som om människor inte bara som konsumenter utan också som medborgare och väljare är långtifrån perfekta beslutsfattare.
Ibland genomförs kampanjer mot multinationella företag för att få dem att höja lönerna i fabriker i tredje världen. Vad har sådana kampanjer för effekter? I ”Multinationals and Sweatshop Activism”, publicerad i American Economic Review, undersöks denna fråga:
[W]e exploit geographic variation in the anti-sweatshop movement within the TFA [textile, footwear, and apparel] sector in Indonesia. The anti-sweatshop campaign targeted contractors for Nike, Reebok, and Adidas. Consequently, we compare the real wage growth of TFA plants in districts with contractors working for these firms relative to TFA plants in other districts. … Comparing wage growth in districts targeted by activists relative to other districts, the effects are even larger. Real wages increased as much as 30 percent in large foreignowned and exporting TFA plants relative to other TFA plants.
Kampanjerna verkar alltså ha haft en stor, positiv effekt på lönerna — utan att sänka sysselsättningen:
One question that naturally arises is how such large real wage increases could be sustained without adverse consequences for employment. We examine whether these higher wages led firms to cut employment or shut down operations. Our results suggest that the minimum wage increases led to employment losses for production workers across all sectors in manufacturing. While anti-sweatshop activism did not have additional adverse effects on employment within the TFA sector, it did lead to falling profits, reduced productivity growth, and plant closures for smaller exporters.
Det finns en avvägning här: risken är att företag slås ut i konkurrensen med andra och lägger ner när lönerna ökar kraftigt. Sådana tendenser har börjat skönjas i Indonesien: mycket produktion flyttar t.ex. till Vietnam. Det kan också vara så att löneökningarna är tillfälliga. Men kampanjerna gav, som det verkar, resultat, vilket förvånade mig.
I en ny studie, ”Optimal Grading”, förklarar Robertas Zubrickas bl.a. hur en sådan här utveckling kan komma till stånd. Grundproblemet är lärarnas incitament: det medför ingen kostnad för dem att dela ut höga betyg. En möjlig lösning är att påtvinga betygsättande lärare en viss fördelning eller ett visst medelbetyg, dvs. att införa relativa betyg (som Sverige hade tidigare):
[W]hen the job market does not observe grading rules, the teacher faces a commitment problem of not overusing good grades, as we discussed before. In this event, grading on a curve would actually bind and could possibly fix the commitment problem of the teacher.
En annan möjlig lösning skulle kunna vara att offentliggöra lärares betygssättning och göra den tillgänglig för potentiella arbetsgivare och andra skolor; en annan metod kan vara att använda sig av standardiserade prov i högre grad. Att något bör göras åt det nuvarande betygsystemet tycks helt klart (vilket är en fråga som har kommit i skymundan av frågan när betyg ska börja ges).
Färgen påverkar dock inte pga. tjuvarnas estetiska preferenser eller pga. risken att bli tagen av polisen. Forskarna konstaterar:
Differences in theft rates between cars in common and uncommon colour suggest that resale value is on the mind of car thieves. We find evidence that it is indeed the resale value rather than the fear of getting caught that is driving this difference. If the aversion to driving a car in an offbeat colour is not too high – or if someone actually enjoys it – then buying deterrence through an uncommon car colour may be at least as good a deal as buying deterrence through an expensive car security device.
(Själv skulle jag nog hellre utsätta mig för hög stöldrisk än att köra runt i en gul bil.)
Två debattörer anser att Sverige inte ska sträva efter ekonomisk tillväxt utan efter högre lycka. Låt mig komma med två invändningar.
För det första: Debattörerna hävdar bl.a. följande:
Lagen om avtagande marginalnytta gäller i allra högsta grad mellan pengar och lycka, vilket gör att lyckan i ett rikt land som Sverige inte ökar nämnvärt vid en BNP-ökning.
Detta är inte helt korrekt. Lyckan ökar visst när BNP ökar i ett rikt land som Sverige. Förvisso ökar lyckan inte lika mycket som i ett land med lägre BNP-nivå, men den ökar. Detta klargörs i ”Subjective Growth and Subjective Well-Being: Reassessing the Easterlin Paradox”, publicerad i Brookings Papers on Economic Activity:
Across the world’s population, variation in income explains a sizeable proportion of the variation in subjective well-being. There appears to be a very strong relationship between subjective well-being and income, which holds for both rich and poor countries, falsifying earlier claims of a satiation point at which higher GDP is not associated with greater wellbeing.
För det andra: Lyckoforskarna Bruno Frey och Alois Stutzer varnar i ”Should National Happiness Be Maximized?” för att länder ska börja maximera lyckan, av åtminstone fyra skäl:
Invändningar från välfärdsekonomin: a) Svårigheten att mäta kardinal nytta och att jämföra den människor emellan och b) Arrows omöjlighetssats.
Invändning från lyckoforskningen: Många förändringar i livsomständigheter har bara en kortlivad effekt på subjektivt välmående eftersom människor anpassar sig till nya situationer.
Invändningar från public choice: a) Människor förvandlas från demokratiskt aktiva medborgare till ”mätstationer”, b) det finns ingen klar gräns för ingrepp i privatlivet och c) det är inte självklart att lycka är allas mål.
Invändningar från incitament: a) Politiker, byråkrater och intressegrupper kommer att ha incitament att uttolka vad lycka är och manipulera beslutsprocessen och b) respondenter kommer att ha incitament att inte vara sanningsenliga när de uppger sin lyckonivå — de kan ”play the system”.
Jag är sammantaget inte förtjust i uppfattningen att BNP-tillväxt ska nedtonas som mål för den ekonomiska politiken — just därför att jag delar debattörernas mål om högre lycka.
Suppose a Man born blind, and now adult, and taught by his touch to distinguish between a Cube, and a Sphere of the same metal, and nighly of the same bigness, so as to tell, when he felt one and t’other; which is the Cube, which the Sphere. Suppose then the Cube and Sphere placed on a Table, and the Blind Man to be made to see. Qaere, Whether by his sight, before he touch’d them, he could now distinguish, and tell, which is the Globe, which the Cube.
Upphovsmannen var irländaren William Molyneux; denna formulering är från John Lockes An Essay Concerning Human Understanding (1694), efter att Molyneux hade bett Locke redogöra för sin uppfattning. Båda dessa besvarade frågan nekande; det gör även Shaun Gallagher i How the Body Shapes the Mind (kap. 7), med bas i modern forskning i utvecklingspsykologi och neurofysiologi. (Själv hade jag gissat på ett jakande svar.)
Det finns en grupp kvinnor som går under beteckningen ”fag hags”, därför att de har många och kanske främst homosexuella män som vänner. Varför umgås dessa kvinnor i så hög grad med bögar? Känner de sig fula och räds umgänget med heterosexuella män? Nej, snarare tvärtom, enligt studien ”The Relation Between Women’s Body Esteem and Friendships with Gay Men”, publicerad i Body Image:
We tested two hypotheses: (a) women with gay male friends have poor body esteem and are rejected by heterosexual men, and (b) more contact with gay men is positively related to body esteem. Participants were 154 heterosexual women, who completed measures of their friendships with gay men, straight men and women, body esteem, relationship involvement and break-ups. Results supported the hypothesis that women’s body esteem, specifically feelings of sexual attractiveness, is positively associated with friendships with gay men.
Det kanske är så att dessa kvinnor anser sig och anses vara attraktiva och att homosexuella män trots det kan och vill umgås med dem utan sexuella avsikter, vilket kan uppfattas som tilltalande för kvinnorna i fråga. Det kanske också finns gemensamma intressen mellan kvinnor som uppfattar sig som attraktiva och homosexuella män, t.ex. av ett estetiskt slag (mode, heminredning, diskussioner om snygga män).
W.H. Auden har i vilket fall utfärdat en varning till dessa kvinnor (som dock tycks utgå från ett romantiskt intresse som inte nödvändigtvis finns där).
An experiment was carried out where 18—20-year-old single female participants were exposed to romantic lyrics or to neutral ones while waiting for the experiment to start. Five minutes later, the participant interacted with a young male confederate in a marketing survey. During a break, the male confederate asked the participant for her phone number. It was found that women previously exposed to romantic lyrics complied with the request more readily than women exposed to the neutral ones.
Se där! Det gäller att sätta på rätt musik när man vill få romantisk respons hos andra (i studien användes den mycket romantiska sången ”Je l’aime à mourir”). Tidigare forskning visar att musik med prosocial text ökar dricksbeloppen på restauranger och empatin för andra. Musikvalet är alltså inte helt oviktigt.
När privatiseringar och avregleringar diskuteras brukar effekter på konsumenter och producenter stå i fokus. (Hur påverkas priser och utbud? Ökar vinsterna?) Ganska sällan tas frågan om hur de anställda påverkas upp. En ny studie av Lena Hensvik, ”Competition, Wages and Teacher Sorting: Four Lessons Learned from a Voucher Reform”, gör emellertid det, genom att studera hur svenska lärarlöner har påverkats av friskolor:
The results suggest that competition translates into higher wages, also for teachers in public schools. While the average increases are modest new teachers gain 2 percent and high ability teachers in math and science receive 4 percent higher wages in the most competitive areas compared to areas without any competition from private schools.
Jag har tidigare rapporterat att svenska lärarlöner är låga. Högre och mer differentierade löner kan nog påverka vilka som väljer att bli lärare, vilket kan ha effekter på kompetensen och kvaliteten på undervisningen. Det är inte minst intressant att även kommunalt anställda lärare berörs (liksom elever i kommunala skolor tycks beröras av förekomsten av friskolor).
Det ska bli intressant att se om farmaceuter får uppleva en liknande löneeffekt i det nya, omreglerade apotekssystemet.
a phenomenon where it becomes difficult to detect local feature changes in an upside down face, despite identical changes being obvious in an upright face.
Namnet kommer sig av artikeln ”Margaret Thatcher: A New Illusion”, publicerad i Perception, i vilken denna effekt illustrerades med en bild av den brittiska premiärministern:
Våra hjärnor verkar kunna ”läsa” ansikten som är rättvända, och ändrade egenskaper i ansiktet blir svåra att upptäcka när vi ser ett uppochnedvänt ansikte. Även apor upplever Thatcher-effekten!
Vad bestämmer tillitens omfattning i ett samhälle? Vad gör att över 60 procent av svenskarna litar på människor i allmänhet, medan bara 3 procent av invånarna på Kap Verde gör det? Frågan är intressant eftersom tillit verkar kunna ge upphov till en rad positiva effekter. Som klargörs i boken Generating Social Capital finns det en kulturell och en institutionell skola. Den förra ser tilliten som svårpåverkbar och bestämd av historia, traditioner och kultur; den senare ser tilliten som bestämd av moderna institutioner såsom välfärdsstatens regelverk och rättsstatens kvalitet. Nu indikerar en ny studie, ”A Genetic Basis for Social Trust”, publicerad i Political Behavior, att tilliten i hög grad kan vara genetiskt bestämd:
We use data collected from samples of monozygotic and dizygotic twins to estimate the additive genetic, shared environmental, and non-shared environmental components of trust. Our results show that the majority of the variance in a multi-item trust scale is accounted for by an additive genetic factor. On the other hand, the environmental influences experienced in common by sibling pairs have no discernable effect; the only environmental influences appear to be those that are unique to the individual. Our findings problematise the widely held view that the development of social trust occurs through a process of familial socialization at an early stage of the life course.
I den mån detta stämmer är det inte helt enkelt att påverka tillitsnivån i ett samhälle genom medvetna åtgärder (förutom kanske att uppmuntra invandring från länder med hög tillitsnivå). Vad gäller kausalitet kan då tidigare studier, som påvisar att tilliten påverkas på kort sikt av institutioner och annat, snarare tolkas som att effekten går från tillit till institutioner och inte tvärtom. Det är då tillit som ger välfärdsstat och inte välfärdsstat som ger tillit, vilket bl.a. Bo Rothstein hävdar.
Ungdomsarbetslösheten är tre gånger så hög som arbetslösheten för övriga. Hur kommer det sig? Två viktiga förklaringar:
Lagen om anställningsskydd (enligt docent Per Skedinger): ”[E]n av de starkaste slutsatserna från den samlade forskningen att ett starkt anställningsskydd missgynnar ungdomar.”
Höga ungdomslöner (enligt professor Mats Persson och professor Claes-Henric Siven): ”Genom att dra alla låglönejobb över en kam, och höja ungdomslönerna till en sådan nivå att de traditionella ungdomsjobben slogs ut, drev man fram en fördubbling av ungdomarnas relativa arbetslöshetstal under en tioårsperiod.”
Båda resultaten är intuitiva. Om det är svårt att avskeda och dyrt att anställa oprövad och ännu-inte-så-produktiv arbetskraft väljer man som arbetsgivare annan arbetskraft istället. Nå, varken regering eller opposition har varit pigga på att föreslå reformer som kan tänkas påverka dessa båda faktorer, med undantag för Centerpartiet. Om nu reformer hjälper…
Vad förklarar hur omfattande omfördelningen av inkomster är i ett land? En faktor kan vara hur varma känslor människor i ett land har för varandra. Om människor är lika varandra är de kanske i regel mer altruistiska. Nu visar studien ”Linguistic Diversity and Redistribution”, publicerad i Journal of the European Economic Association (preliminär gratisversion här), att en sådan effekt kan konstateras:
This paper investigates the effect of linguistic diversity on redistribution in a broad cross-section of countries. We use the notion of “linguistic distances” and show that the commonly used fractionalization index, which ignores linguistic distances, yields insignificant results. However, once distances between languages are accounted for, linguistic diversity has both a statistically and economically significant effect on redistribution. With an average level of redistribution of 9.5% of GDP in our data set, an increase by one standard deviation in the degree of diversity lowers redistribution by approximately one percentage point.
Dvs. språkklyftor, som ett mått på olikhet inom ett land, leder till lägre grad av omfördelning (mätt som statliga transfereringar som andel av BNP). Detta resultat är inte minst intressant med tanke på välfärdsstatens framtid. I den mån befolkningar blir mer heterogena kan stödet för omfördelning försvagas.
Boston researchers determined that gay women were more than twice as likely as straight women to be obese, while gay men were 50 percent less likely to be obese compared to their heterosexual counterparts … After scrutinizing a health survey of more than 67,000 Massachusetts residents between the ages of 18 and 64, the researchers found that 14 percent of gay men were obese versus 21 percent of straight men. The opposite was true of gay women: 26 percent were found to be obese, as compared with 17 percent of the straight women.
Kan dessa skillnader bero på olika skönhetsideal i olika subkulturer? För manlig attraktion kan det visuella intrycket vara viktigare, vilket gör att homosexuella män håller sig i bättre form; för kvinnlig attraktion kanske inre egenskaper är relativt viktigare, vilket i helt kvinnliga miljöer leder till ett mindre fokus på kroppsform.
En orsak till att jag har en skeptisk grundinställning till paternalism är att jag tror att människor har förmåga att lära av sina misstag. I ett dynamiskt perspektiv kan det ha sina fördelar att låta människor försöka lösa olika uppgifter och ibland göra fel, även om vi genom välmenande ingripanden direkt kan minska risken att göra fel. En ny studie, ”Unsuccessful Retrieval Attempts Enhance Subsequent Learning”, publicerad i Journal of Experimental Psychology, kanske kan sägas ge visst stöd för denna hållning. Resultaten kan sammanfattas så här:
People remember things better, longer, if they are given very challenging tests on the material, tests at which they are bound to fail. In a series of experiments, they showed that if students make an unsuccessful attempt to retrieve information before receiving an answer, they remember the information better than in a control condition in which they simply study the information. Trying and failing to retrieve the answer is actually helpful to learning.
Kan en leende publik dämpa den stress många erfar inför ett offentligt tal? Kan övningar i tidig ålder göra det? Att ta till alkohol har ju sina risker, såväl på kort och lång sikt, och kan man hitta andra metoder för att komma åt problemet torde det vara att välkomna.
Paired-samples t tests indicated that students significantly overestimated the number of drinks it would take to vomit, have unwanted sexual experiences, experience hangovers, and black out in comparison with the actual self-reported number of drinks consumed the last time identical consequences were experienced. In addition, a series of multiple-regression analyses revealed that greater misperceptions between the perceived and actual number of drinks associated with each type of consequence were consistently associated with heavier drinking.
Resultaten illustreras i detta diagram:
De svarta staplarna visar studenternas uppskattning av hur många drinkar de skulle behöva dricka för att de olika konsekvenserna skulle inträda; de vita staplarna visar hur många drinkar som faktiskt krävs (enligt studenternas egna, tidigare erfarenheter). Låt mig gissa att skillnaderna mellan staplarna minskar med åren; bland åldringar kan jag t.o.m. tänka mig att de vita staplarna är högre än de svarta.
There is growing evidence from current developing countries that insecure property rights may limit economic development. Complementing that literature, the historical development of American agriculture appears to have been limited when farmers were unable to protect frontier lands from encroachment by others’ cattle. In the United States, this institutional failure was resolved not by legal reform but by technological change: the introduction of barbed wire fencing. Following the introduction of barbed wire, low-woodland areas that had been especially costly to fence experienced substantial relative increases in agricultural development. Increases along intensive margins were particularly rapid and substantial: land improvement, crop production, and crop productivity. Land values increased substantially, indicating a large increase in total economic production.
Dels är det intressant att äganderätt de jure inte alltid räcker för äganderätt de facto; dels är det intressant att det än en gång fastslås att skydd av privat ägande ger incitament till ekonomisk utveckling.
This article analyses the impact enlargements have had on the social cohesion of the European Union (EU), measured as generalized interpersonal trust between EU nationalities. Based on a quantitative-dyadic approach, Eurobarometer surveys from 1976 to 1997 are utilized. The key result is that enlargements do not necessarily weaken cohesion, but southern enlargement and the recent eastern enlargement did.
Minskad sammanhållning är i vissa avseenden en negativ konsekvens av utvidgning: det EU gör bra blir därmed svårare att upprätthålla på sikt. Själv ser jag dock i huvudsak en minskad sammanhållning i EU som positiv, eftersom det torde försvåra harmonisering av regelverk och införandet av en gemensam finanspolitik. Minskad sammanhållning är i själva verket mitt främsta skäl för att vilja välkomna Turkiet som medlem.
Ibland ses nära döden-upplevelser som indikationer på att något slags liv finns efter döden. Nya rön verkar kunna förklara sådana upplevelser på annat sätt:
“We think the near-death experiences could be caused by a surge of electrical energy released as the brain runs out of oxygen,” said Lakhmir Chawla, an intensive care doctor at George Washington University medical centre in Washington. “As blood flow slows down and oxygen levels fall, the brain cells fire one last electrical impulse. It starts in one part of the brain and spreads in a cascade and this may give people vivid mental sensations.”
Även om detta är preliminära resultat som inte på något avgörande sätt fastslår om det finns liv efter döden, så kan nog budskapet ses som trösterikt av dem som har nära döden-upplevelser men som inte vill fortsätta leva. Filosofen A.J. Ayer är ett sådant exempel; se hans ”What I Saw When I Was Dead”.
I dessa tider av arbetslöshet lovas och genomförs det arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ett skäl till sådana satsningar kan vara en tro att de hjälper arbetslösa in på arbetsmarknaden; ett annat kan vara en vilja att vinna fler röster. En ny tysk studie, ”Political Cycles in Active Labor Market Policies”, finner stöd för det senare:
In accordance with our theoretical model, politicians increased the growth rate of the number of individuals in job-creation schemes in election years. The coefficient of the election variable tells us that before elections in the German states, the growth rate of the job-creation schemes increased by about 0.4% per month. … In contrast, the post-election variable does not turn out to be statistically significant … Thus, politicians behaved opportunistically.
Studien finner inte stöd för hypotesen att vänsterregeringar är mer benägna till arbetsmarknadspolitiska satsningar än högerregeringar. Nå, att arbetsmarknadspolitik kan ha till syfte att dölja den sanna arbetslösheten i syfte att vinna fler röster kan vara bra att ha i åtanke som väljare.
First, higher temperatures substantially reduce economic growth in poor countries but have little effect in rich countries. Second, higher temperatures appear to reduce growth rates in poor countries, rather than just the level of output. Third, higher temperatures have wide-ranging effects in poor nations, reducing agricultural output, industrial output, and aggregate investment, and increasing political instability.
Även en analys av OECD pekar på en asymmetrisk effekt, där särskilt Afrika kan förväntas drabbas hårt av ett varmare klimat framöver. Regnbrist tycks kunna förklara mycket av Afrikas ekonomiska problem. Frågan är om de rika länderna kommer att vilja bekämpa den globala uppvärmningen om dess negativa effekter främst drabbar ”de andra”.
According to their mothers’ reports, the 17-year-old daughters and sons of lesbian mothers were rated significantly higher in social, school/academic, and total competence and significantly lower in social problems, rule-breaking, aggressive, and externalizing problem behavior than their age-matched counterparts in Achenbach’s normative sample of American youth.
Detta, att barn till lesbiska kan må bättre än andra barn, är i linje med tidigare forskning. Översiktsartikeln ”(How) Does the Sexual Orientation of Parents Matter?”, publicerad i American Sociological Review, rapporterar:
Most of the differences in the findings discussed above cannot be considered deficits from any legitimate public policy perspective. They either favor the children with lesbigay parents, are secondary effects of social prejudice, or represent ”just a difference” of the sort democratic societies should respect and protect.
Resultatet visar att barnen i den undersökta gruppen i genomsnitt har ett bättre självförtroende än normgruppen. Grupperna följer samma mönster vad gäller totalengagemanget i sina familjemedlemmar, men den undersökta gruppen visar ett starkare engagemang i kategorin ”syskon”. Kategorin ”extraförälder” finns enbart i den undersökta gruppen. Barnens engagemang i den kategorin är jämförbar med engagemanget i ”pappa”. Den undersökta gruppen har goda kamratrelationer samt god social förmåga, även om det finns tecken på en viss reservation inför omgivningen.
Man ska förstås ta dessa forskningsresultat med en nypa salt — det finns metodologiska problem med dessa studier som kan göra det svårt att generalisera utifrån dem — men de ger åtminstone en samlad indikation på att tvärsäkra uttalanden som ifrågasätter homosexuellt föräldraskap ”för barnens bästa” bör avvisas.
Ska man som företagsägare sträva efter att anställa en företagsledare med starkt självförtroende? Den nya studien ”Are Overconfident CEOs Better Innovators?” finner följande:
[W]e find that over the 1993-2003 period, firms with overconfident CEOs have greater return volatility, invest more in innovation, obtain more patents and patent citations, and achieve greater innovative success for given research and development (R&D) expenditure. Overconfident managers only achieve greater innovation than non-overconfident managers in innovative industries.
Att våga tro på sig själv och sin gärning och våga satsa kan, som det verkar, ses som en tillgång hos en VD, i alla fall i innovativa branscher. Den försiktiga kamrerstypen ska nog inte leda företag där. (Eller är det så att VD:ar för företag som lyckas med innovationer får starkt självförtroende? De kanske var kamrerstyper från början.)
Inom Sverige och inom andra länder skiljer sig sådant som sjukfrånvaro och arbetslöshet åt. Hur kan det komma sig? En potentiell förklaring skulle kunna vara kulturella skillnader i synen på arbete. En sådan delförklaring får stöd i den nya studien ”Does Culture Affect Unemployment? Evidence from the Röstigraben”:
This paper studies the role of culture in shaping unemployment outcomes. The empirical analysis is based on local comparisons across a language barrier in Switzerland. This Röstigraben seperates cultural groups, but neither labor markets nor political jurisdictions. Local contrasts across the language border identify the role of culture for unemployment. Our findings indicate that differences in culture explain differences in unemployment duration on the order of 20 %. Moreover, we find that horizontal transmission of culture is more important than vertical transmission of culture and that culture is about as important as strong changes to the benefit duration.
Nu är det förstås svårt att ändra kulturella skillnader av det här slaget, men resultaten kanske kan inskärpa betydelsen av att inte ha mycket generösa ersättningsnivåer och -perioder för arbetslösa. I en kultur där arbetssökande inte prioriteras så hårt kan det leda till onödigt höga kostnader, såväl för arbetslösa individer som för de som betalar för a-kassan.
The current investigation tested the hypothesis that people would be able to detect a propensity for violence in other people, based only on a brief glance at their face. Participants estimated the propensity for violence in 87 registered sex offenders after seeing photos of them for 2 s each. Estimated likelihood of violence was significantly related to actual violent history, suggesting that violent tendencies can be accurately inferred from a brief look at a person’s face. Cues indicative of high masculinity and high levels of male sex hormones (heavy brow, general facial masculinity, high physical strength, younger age) were related to accurate judgments.
I use the database of IQ tests assembled by Lynn and Vanhanen (2002, 2006) and find a robust relationship between national average IQ and the conditional rate of total factor productivity growth over the 1960-1995 period. In a horse race between IQ and education, national average IQ performs better as a predictor of TFP growth.
Sambandet illustreras i denna figur:
Man kan fundera på hur vad sambandet beror på. Kanske innebär en genomsnittlig hög IQ en högre förmåga att inse vilken ekonomisk politik som ger tillväxt? Kanske innebär högre IQ en större förmåga till samarbete?
[P]eople bear income inequality more easily when they perceive their society as mobile, but also – surprisingly – when their society is actually rather immobile.
Dvs. i studien görs en åtskillnad mellan uppfattad och faktiskt social rörlighet, och dessa båda mått interageras med inkomstjämlikhet. Det visar sig alltså att det är det förra måttet som dämpar den negativa effekt på lycka som inkomstojämlikhet medför, medan faktisk social rörlighet snarast har motsatt effekt. Detta är inte minst intressant mot bakgrund av att USA ofta uppfattas som socialt rörligare än Sverige, medan det faktiskt förhåller sig tvärtom. En implikation kan vara att inte berätta för låginkomsttagare i USA att den amerikanska drömmen inte är så realistisk som många av dem tror.
Människan är inte så speciell: mycket har hon gemensamt med andra djur. Såsom beskattning:
The more closely knit an animal society is, and the more interdependent its members, the higher the rate of taxation. … Among another Australian species of cooperatively breeding birds, the superb fairy-wren, dominant males notice when their helpers are less than superb about paying their taxes. Should a helper fail to feed and groom the dominant’s nestlings, or to give an alarm call on seeing intruders enter the territory, the dominant male will angrily chase, harass and peck at the helper, for up to 26 hours at a time.
Vill man tillhöra gruppen får man alltså betala priset för det, oavsett om man är människa eller fågel. Däremot torde det kunna gå att rationellt utvärdera vilken nivå och typ av beskattning som är mest ändamålsenlig om man är människa: se här och här. Jag är inte säker på att fåglarna har den förmågan.
Är små barngrupper på dagis och i skolan gynnsamma för barnens kognitiva utveckling? Många verkar utgå från att så är fallet (men tidigare forskning ger inte entydiga resultat). Nå, i takt med att fler och fler läser på högskola är en intressant fråga hur föreläsningspublikens storlek påverkar studenters prestationer. En ny studie, ”Heterogeneous Class Size Effects: New Evidence from a Panel of University Students”, accepterad för publicering i The Economic Journal, studerar sambandet mellan storlek på föreläsningsgruppen och tentaresultat på ett universitet i Storbritannien. Forskarna sammanfattar:
The effect of class size on students’ performance is – as expected – negative; students do worse in big classes. Namely, a given student receives lower marks in courses with larger classes, everything else equal. To get a sense of the magnitude of this effect, our estimates imply that a one standard deviation increase in class size from the mean (that is going from the average class of 56 to a class size of 89) would decrease the mark by 9% of the observed variation in marks within a given student.
Det visar sig dock att denna effekt varierar mellan olika gruppstorlekar och mellan olika typer av studenter. Exempelvis verkar de duktigaste studenterna påverkas mest negativt av stora föreläsningsgrupper.
Fler studenter har förstås sina positiva sidor, främst i det att fler får tillgång till högre utbildning som kan förmera deras humankapital, men man bör även beakta negativa effekter av det här slaget (vid givna anslag).
Den stora krisen har fått många att ifrågasätta värdet av en dynamisk och innovativ finansiell sektor. Uppenbarligen medför en sådan risker av olika slag, men en sak som ofta glöms bort i debatten är att den också medför fördelar. Det senare utgör en viktig insikt när nya regleringar diskuteras. I studien ”Financial Innovation and Endogenous Growth” presenteras (förutom en intressant teoretisk modell) empiriska belägg för den finansiella sektorns betydelse för ekonomisk tillväxt:
First, the model predicts that technological innovation should be positively correlated with financial innovation. We assess this prediction by examining whether labor productivity growth in the financial sector is correlated with that of other industries from 1967 to 2000 in the United States. The correlation coefficient between productivity growth in the financial and manufacturing sectors is almost one (0.99), suggesting a powerful link between technological and financial innovation.
Our theory suggests that it is the rate of financial innovation that determines the likelihood of a country converging to the growth rate of the frontier economy. This is what we find. Using the growth rate of the ratio of private credit to GDP as an empirical proxy for financial innovation, the evidence is consistent with the view that financial innovation is crucial for economic growth.
[H]istory exemplifies the importance of financial innovation for igniting and sustaining economic growth. For example, Harris (1994; 1997; 2000) stresses that legal impediments to financial innovation, especially limits on the creation of limited liability corporations, temporarily slowed technological invention and economic growth in England and France during the 18th and 19th centuries. … According to Kuran (2006), the Islamic system stymied financial innovation and therefore severely hindered technological innovation and growth.
Forskarna drar följande slutsats:
Growth eventually stops in the absence of financial innovation. Legal, regulatory, or policy impediments to financial innovation stymie technological change and economic growth in the long-run.
Valet kanske därför står mellan en stabil men stationär eller en volatil men välståndsskapande tillvaro. Viss dämpning av volatiliteten kan säkert vara välfärdshöjande även till priset av lägre välstånd, men optimum torde inte ligga på noll risk och volatilitet. Ibland får man intryck av att vissa debattörer tror det.
Att synen på kulturpolitik kan skilja sig åt mellan väljare på vänster- och högersidan visas i den nya studien ”Ideology and Cultural Policy” av Niklas Potrafke:
By examining voting behavior in a referendum on the construction of a concert hall in Germany, I show that political ideology influences cultural policy. The results suggest that resistance to the concert hall was particularly strong in electoral districts in which majorities of citizens vote for the social democrats. By contrast, constituents of rightwing parties voted more in favor of the project.
En svaghet i studien är att den inte kontrollerar för inkomst och utbildning. Om resultaten skulle visa sig hålla även efter en sådan kontroll, har jag några reflexioner:
Är det inte intressant med en folkomröstning i vilken vänsterväljare motsätter sig en ny, stor offentlig utgift medan högerväljare välkomnar den?
Skulle röstmönstret ha varit det omvända om det inte hade rört sig om ett konserthus utan om ett dansbandspalats eller en byggnad för graffitimålning?
Var finns de högerväljare som principiellt motsätter sig offentliga kultursatsningar? Är högerväljare i Tyskland mer konservativa än libertarianska?
Jag nämnde nyligen att viljan att omfördela påverkas av hur människor uppfattar orsaken till inkomstskillnader. Nu visar en ny norsk studie, ”Fairness and the Development of Inequality Acceptance”, publicerad i Science, att detta sätt att tänka är mindre vanligt hos barn men att det blir vanligare i tonåren:
We found that as children enter adolescence, they increasingly view inequalities reflecting differences in individual achievements, but not luck, as fair, whereas efficiency considerations mainly play a role in late adolescence.
Dvs. när barn är små vill de dela lika, men när de blir större tycker de i allt högre grad att inkomstskillnader är acceptabla om de beror på att vissa har ansträngt sig mer än andra. Några frågor:
Är barnens uppfattning mer tilltalande än ungdomarnas, dvs. kan ungdomarnas syn ses som mer insiktsfull och välövervägd eller som mer korrumperad och kopplad till själviska impulser?
Anser de som accepterar inkomstskillnader att dessa är rättvisa eller att de är orättvisa, där orättvisa accepteras därför att konsekvenserna för någon annan målvariabel anses väga tyngre?
Varför förs aldrig eller sällan resonemang av det här slaget i den politiska debatten? Anser de som talar sig varma för distributiv rättvisa att några inkomstskillnader kan anses rättvisa? På vilken grund?
Är du kvinna och vill attrahera män kanske du ska börja fundera på färgen på dina kläder. Enligt den nya studien ”Romantic Red: Red Enhances Men’s Attraction to Women”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology, gäller nämligen följande:
In many nonhuman primates, the color red enhances males’ attraction to females. In 5 experiments, the authors demonstrate a parallel effect in humans: Red, relative to other achromatic and chromatic colors, leads men to view women as more attractive and more sexually desirable. Men seem unaware of this red effect, and red does not influence women’s perceptions of the attractiveness of other women, nor men’s perceptions of women’s overall likeability, kindness, or intelligence.
Å andra sidan ger detta resultat också kunskap för de kvinnor som inte vill attrahera män, såsom lesbiska och gifta kvinnor som enbart vill befinnas attraktiva av sina egen män. (De senare kan ha röda kläder i hemmiljö.) Frågan är om denna aspekt påverkade Margaret Thatcher, som alltid undvek röda kläder som premiärminister. Den officiella motiveringen var att rött är socialismens färg, men möjligen ville hon genom sina blåa klänningar hålla andra män än Dennis stångna.
Svenska riksdagsledamöter är sedan några år tillbaka skyldiga att redovisa ekonomiska intressen till riksdagen. Motivet är att olika typer av lojaliteter och bindningar ska klargöras, för att se om politiker kan tänkas styras av intressegrupper av olika slag. Jag anser en sådan öppenhet rimlig, inte minst mot bakgrund av resultaten i den nya studien ”Disclosure by Politicians”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics:
We collect data on the rules and practices of financial and conflict disclosure by members of Parliament in 175 countries. Although two-thirds of the countries have some disclosure laws, less than one-third make disclosures available to the public, and less than one-sixth of potentially useful information is publicly available in practice, on average. Countries that are richer, more democratic, and have free press have more disclosure. Public disclosure, but not internal disclosure to parliament, is positively related to government quality, including lower corruption.
Kanske kan tveksamheten hos vissa i Sverige inför införandet av reglerna om öppenhet ha att göra med att vårt land präglas av en hög grad av tillit och, såvitt man kan bedöma, en låg grad av korruption, vilket helt enkelt gör behovet av öppenhet mindre. Å andra sidan misstänker man att tveksamheten kan ha att göra med en oro för att vissa ekonomiska intressen ska uppfattas som graverande.
Using religion-related data as well as demographic and economic data from 22 Eastern European countries after the fall of Communism, the existence of any form of religious restrictions is found to reduce church attendance rates.
En viktig förklaringsfaktor tycks alltså vara olika grad av statliga regleringar, som håller den religiösa aktiviteten stången. Detta är i linje med tidigare forskning. Ska man som ateist (och anti-teist) välkomna sådana regleringar? Nej, jag anser att staten ska förhålla sig neutral i religiösa frågor. Den ska varken uppmuntra eller försvåra besök i religiösa lokaler. Låt kyrkan sköta sig själv (vilket förvisso implicerar vissa politiska reformer).
Our main finding is that higher per capita GDP growth is significantly negatively linked to the support for extreme political positions. While estimates vary between specifications, we find that roughly a one percentage point decline in growth translates into a one percentage point higher vote share of right-wing or nationalist parties.
Som forskarna konstaterar är denna effekt inte så stor att normala svängningar i BNP per capita medför att nationalistiska partier tar över makten; men i tider av ekonomiska kriser kan sådana partier få ett större uppsving. Politik och ekonomi hör samman.
Nonicoclolasos 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.