För några år sedan var deliberativ demokrati en populär normativ teori (och förespråkades t.ex. på flera ställen i Demokratiutredningens betänkande). Grundidén är att en demokrati, för att vara levande, kräver ett deltagarinslag, där medborgarna gemensamt diskuterar politikens innehåll. En ny studie, ”Participatory Decision Making: A Field Experiment on Manipulating the Votes”, visar på en fara med en sådan typ av demokrati:

Many believe that deliberative democracy, where individuals discuss alternatives before voting on them, should result in collectively superior outcomes because voters become better informed and decisions are justified using reason. These deliberations typically involve a moderator, however, whose role has been under-examined. We conduct a field experiment to test the effects moderators may have. Participants in a class of 107 students voted on options over their writing and exam requirements. Before voting, they participated in group discussions of about five people each with one moderator. Some (randomly assigned) moderators remained neutral throughout, while others made limited interventions, supporting a specific option. We find a substantial moderator effect. Our experiment is structured like deliberations used world-wide to make community decisions and thus should have some external validity. The results indicate that if organized interest groups had influence over moderators, they might be able to hijack a deliberative decision-making process.

Mitt intryck av litteraturen om deliberativ demokrati är att den tenderar att lite naivt tro att de gemensamma diskussionerna med nödvändighet leder till bättre politiska beslut, och jag ser denna studie som en förtjänstfull påminnelse om att så inte behöver vara fallet. Den institutionella inramningen behöver analyseras noga för att klargöra effekterna av medborgardeltagande av olika slag.

Jag rekommenderar även artiklarna ”Hayekian Political Economy and the Limits of Deliberative Democracy” (av min gode vän Mark Pennington) och ”The Communicative Character of Capitalistic Competition: A Hayekian Response to the Habermasian Challenge” (av min gode vän Michael Wohlgemuth), som utgör två ytterligare kritiska röster med bas i Hayeks förståelse av hur marknad respektive politik fungerar, samt böckerna Deliberative Democracy och Why Deliberative Democracy?, som presenterar argument för deliberativ demokrati.