Låt mig ta en lite närmare titt på tre frågor som rör vackra och fula människor.

1. Favoriseras vackra framför fula?
Svar: Ja, det finns starkt stöd i forskningen för det — se t.ex.

• denna översikt av Langlois m.fl.;
• pionjärstudien av Hamermesh och Biddle som visar att vackra tjänar mer;
• min egen forskning med Jordahl och Poutvaara om skönhetens betydelse i politiken.

2. Är detta diskriminering?
Svar: Inte nödvändigtvis — se t.ex.

• en studie av holländska reklamanställda som visar att vackra anställda förvisso tjänar mer än fula, men de drar också in betydligt mer intäkter till sina företag (vilka mer än täcker deras högre löner);
• ett argument om att det finns en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Det bygger på fyra antaganden:

”(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.”

Om vackra människor i genomsnitt är mer produktiva och mer intelligenta behöver bättre möjligheter och högre lön för vackra inte innebära diskriminering.

3. I de fall fula faktiskt diskrimineras, är det dåligt?
Svar: Det kan vara så att fula behandlas sämre enbart pga. en smak för skönhet, dvs. att de diskrimineras. Om detta är dåligt beror förstås på ens värderingar. Professor Robert Barro vid Harvard besvarar t.ex. frågan nekande, och han vänder sig särskilt mot att staten ska lägga sig i företags (och privatpersoners) beslut på området.