Hur resonerar människor om sambandet mellan brott och straff? En ny studie, ”The Scope-Severity Paradox: Why Doing More Harm Is Judged to Be Less Harmful”, publicerad i Social Psychological and Personality Science, antyder att resonemangen ofta är paradoxala:

Punishment should be sensitive to the severity of the crime. Yet in three studies the authors found that increasing the number of people victimized by a crime actually decreases the perceived severity of that crime and leads people to recommend less punishment for crimes that victimize more people. … [T]he scope-severity paradox is a robust, real-world effect. They collected archival data of actual jury verdicts spanning a 10-year period and found that juries required defendants to pay higher punitive damages when their negligent behavior harmed fewer people.

Forskarna menar alltså att denna paradox uppkommer därför att människor, när de bedömer brott, finner brott mer allvarliga om de är lättare att sätta sig in i och identifiera sig med, i regel genom att färre drabbas. Detta påminner om resultat som tyder på att kön och sexuell läggning påverkar straffutdelningen, trots att brottet är detsamma. Nu är det förvisso inte självklart att ”värre brott, hårdare straff” är en eftersträvansvärd princip: det viktiga, enligt mitt förmenande, är att straff utformas optimalt.