Ett av mina största intressen är dans, särskilt balett. Då och då funderar jag på om de manliga dansare jag ser och beundrar är hetero- eller homosexuella — inte minst därför att frågan om varför det skulle kunna finnas en koppling mellan ett (konstnärligt) yrkesval och sexuell läggning ter sig intressant. En studie, ”Sexual Orientation and Professional Dance”, publicerad i Archives of Sexual Behavior, bringar lite mer klarhet i frågan:

We interviewed 136 professional dancers about the prevalence of homosexuality among dancers, the dancers’ own sexual development, and relationships between dancers of different sexual orientations. Dancers estimated that over half of male dancers are gay, but that only a small minority of female dancers are lesbian. Gay men recalled more intense early interest in dance compared to heterosexual men and women, and were more feminine as boys than were heterosexual men. Gay men’s homosexual feelings typically preceded their dance experience, and only one gay man felt that his dance experiences may have influenced his sexual orientation. Heterosexual men voiced some mild complaints about gay male dancers, but these were balanced by positive sentiments.

I enlighet med den stereotypa uppfattning som ser manliga dansare som homosexuella tycks det alltså vara så att de är kraftigt överrepresenterade.* Icke desto mindre är många av dem heterosexuella, och jag kan förstå att det är lite besvärande för dem att betraktas som homosexuella i andras ögon. Inte för att det skulle vara fel, i deras ögon, att vara homosexuell, men därför att de faktiskt inte är det. Jag har läst två intervjuer på senare år (en dansk och en svensk) med manliga balettdansare och noterat att de heterosexuella har velat betona det maskulina inslaget i professionell dans: att den bygger på stenhård träning, att jämföra med en elitidrottares, och att sådan dans också ger gott om tillfällen att komma nära kvinnliga dansare.

Nu torde inte dansarnas sexuella läggning spela någon roll för den estetiska upplevelsen (som kan röra såväl kroppar som själva dansen); snarare rör mina funderingar hur en koppling kan förklaras. Är homosexuella mer (naturligt) intresserade av estetisk verksamhet? Är atletiska homosexuella mer benägna att satsa på dans än på sport pga. större öppenhet för homosexuella inom dansen? Eller finns andra möjliga förklaringar?

Läs gärna är en intervju med en av mina favoritdansare Marcelo Gomes (homosexuell), som bl.a. rör dessa frågor.

_____________________

*Jag utgår förenklat från att resultaten är generaliserbara, vilket förstås inte är säkert.