Niclas Berggren 11:17 den 13 February 2010

Men om bistånd inte ger tillväxt?

Ekonomisk tillväxt utgör nu ett mål för svensk biståndspolitik. Det kan tyckas utmärkt — men en fråga infinner sig. Eftersom de vetenskapliga utvärderingar av bistånd som har gjorts — se t.ex. här, här och här — inte lyckas påvisa någon effekt av bistånd på ekonomisk tillväxt, hur ska det här målet användas i praktiken?

Jag ser några alternativ framför mig:

De vetenskapliga resultat som redan finns tas på allvar, men biståndet påverkas inte. ”Det har ju andra positiva effekter.” Det må så vara — men då kan det nya målet likaväl tas bort på direkten, om oförmåga till måluppfyllelse inte har någon påverkan på biståndet.
De vetenskapliga resultat som redan finns tas på allvar och biståndet påverkas. Det kan låta bra, men frågan är hur det i så fall ska påverkas — ska det läggas om, minskas eller ökas? — när forskningen inte lyckas påvisa att bistånd påverkar tillväxten.
Ovetenskapliga utvärderingar genomförs som sägs visa på en positiv effekt.

Som jag ser det är Gunilla Carlssons motiv lovvärt, men hur ska målet operationaliseras?

Se även inlägget ”Hur förbättras livet för världens fattiga?”. Media: SvD

Niclas Berggren 7:38 den 13 February 2010

En gång fuskare, alltid fuskare?

Gordon Tullock (som fyller 88 år idag) påpekar i ”Adam Smith and the Prisoners’ Dilemma”, publicerad i Quarterly Journal of Economics, att människor tenderar att inte fuska därför att fusk ger dåligt rykte, vilket försvårar framtida samarbete med andra. Han konstaterar också följande:

If an individual has lost reputation, there is little or no reason why he should play cooperative strategies in the future. If anyone agrees to play with him, which is not terribly likely, it would take a large number of plays before his reputation for reliability was as good as that of the person who had not already blotted his copy book even if he played cooperatively each time. Under the circumstances, he should attempt to con people into games, and when he gets them in, the decision to play noncooperatively may well be perfectly rational. All of this would provide one more explanation for the tendency of people who once slipped to continue on that course of action. Thus, the habitual criminal or the ”shady” businessman who continues to be ”shady” are both responding rationally to their situation. Once they have a bad reputation, the cost of building up a reputation for reliability is extremely high.

Utgör inte detta ett socialt dilemma? Å ena sidan är det bra att ett hot om straff föreligger — det torde göra de flesta mindre benägna att fuska. Å andra sidan kan straff, när de väl har utdelats, leda till ett förevigande av en fuskande tillvaro. Är man redan stämplad som opålitlig finns kanske ingen annan utväg än att fortsätta leva i opålitlighet. Denna senare aspekt tycks många, som talar sig varma för ”tuffa tag”, glömma bort. Det gör dock inte Gordon Tullock, och det gör inte Bruno Frey.

Niclas Berggren 14:48 den 12 February 2010

Olika syn på Hayek

Då jag läste Karen Horns intervjubok Roads to Wisdom: Conversations with Ten Nobel Laureates in Economics fann jag det intressant att notera, att åtminstone fyra av de intervjuade uttalade sig om en annan ekonomipristagare, F. A. Hayek. Tre verkar positivt inställda, en är tydligt negativ:

Douglass North:

I mentioned Friedrich August von Hayek earlier. Did he leave a mark on you?
Oh yes. … He still seems to me the greatest economist of the twentieth century, and by a long way. If you look for people who really want to try to understand the world, Hayek came closer to that ideal than anybody who has ever lived.

Vernon Smith:

Who is your favorite economist today?
Friedrich Hayek is probably the person that I most admire, largely because late in life, I discovered how relevant his comments were to experimental economics. … And Reinhard Selten, a wonderful man with an intense curiosity. He ranks second after Hayek.

Edmund Phelps:

What was the most important theoretical breakthrough?
Of course, Adam Smith brought about a breakthrough. It is impossible to exaggerate his importance. Also, in the 20th century, the theories of John Maynard Keynes and Friedrich Hayek.

Kenneth Arrow:

In your mind, what has been the most misleading theoretical approach in economics?
The Austrian a priori dogmatism (von Mises especially; Hayek, to a lesser degree).

Jag kan aldrig riktigt bestämma mig hur jag ser på Hayek, men det faktum att jag relativt ofta funderar på saken gör att jag måste anse honom läsvärd.

Se även det tidigare inlägget ”Hayeks ekonomiska insikter”.

Niclas Berggren 11:42 den 11 February 2010

Feministisk attack på ekonomisk teori

I ett nytt bidrag till Stanford Encyclopedia of Philosophy, ”Feminist Perspectives on the Self”, går Diana Meyers till synnerligen hårt angrepp mot det vanliga sättet att modellera mänskliga aktörer i nationalekonomin (liksom mot kantianismen):

Feminist critique exposes the partiality of the ostensibly universal Kantian ethical subject and homo economicus. These conceptions of the self are: 1) androcentric because they replicate masculine stereotypes and ideals; 2) sexist because they demean anything that smacks of the feminine; and 3) masculinist because they help to perpetuate male dominance. I leave the heterosexist, racist, ethnocentric, ableist, and classist dimensions of these conceptions to other encyclopedia articles.

Det är inte utan att man blir nyfiken på de där andra artiklarna. Nå, det är en intressant kritik mot antagandet om en rationell beslutsfattare med givna preferenser, att det innefattar implicita genusantaganden. Enligt artikeln uttrycker homo economicus en idé om “The Man with the Plan”. Själv har jag aldrig tänkt på den aspekten (vilket säkert Meyers skulle se som en del av problemet). Det är förvisso sant att en hel del aspekter inte fångas i denna modellering, men det är också en viktig poäng med den. All teori innefattar med nödvändighet förenklingar. Frågan är om något väsentligt missas av att inte ta hänsyn till det specifikt kvinnliga. Jag känner mig inte helt övertygad om det.

Niclas Berggren 6:27 den 11 February 2010

Att få välja skola

När jag gick i skolan fanns ingen möjlighet att välja vilken offentlig skola man skulle gå i. Man placerades i en skola, beroende på var man bodde. Vilka blir effekterna av att tillåta val av offentlig skola? En israelisk studie, ”Effects of Choice Among Public Schools”, publicerad i Review of Economic Studies (preliminär gratisversion här), finner följande:

[T]he results consistently suggest that choice significantly reduces the drop-out rate and increases the cognitive achievements of high-school students. It also improves behavioural outcomes such as teacher–student relationships and students’ social acclimation and satisfaction at school, and reduces the level of violence and classroom disruption.

Det låter som en bra reform, det där.

Niclas Berggren 6:40 den 10 February 2010

Kommunist som ung

Ekonomipristagaren James Buchanan är uttalat liberal och har bl.a. varit ordförande i Mont Pelerin Society. Intressant nog hade han en annorlunda politisk syn som ung, starkt påverkad av en favorisering i den amerikanska flottan av soldater som kom från de fina universiteten på östkusten:

It was overtly discriminatory towards those of us who were not members of the establishment. That made me into a flaming communist. I would have signed up immediately to the Communist Party had a recruiter come along. I had already had strong left-wing socialist leanings, but now it was stronger than ever. I think I felt this stronger than anybody else. Even today, there is a residue there. I don’t ever get rid of that… Anyway, no recruiter came along, and I didn’t sign my name on any communist manifest. But I would have!*

Jag anar att denna reaktion i viss mån förklarar varför Buchanan inte vill betraktas som konservativ utan som liberal. Liberalen torde i mångt och mycket dela socialistens aversion mot diskriminering, hierarkier och rangordning, särskilt när det är staten som ligger bakom.

*Ur Horn, Karen Ilse (2009). Roads to Wisdom: Conversations with Ten Nobel Laureates in Economics. Cheltenham: Edward Elgar: 95.

Niclas Berggren 13:18 den 9 February 2010

Vad utmärker Chicago-skolan?

Från en intervju med professor Eugene Fama:

I spoke to Becker. His view is that what remains distinctive about Chicago is its degree of skepticism toward the government.

Right—that’s true even of Dick (Thaler). I think that is just rational behavior. (Laughs) It took people a long time to realize that government officials are self-interested individuals, and that government involvement in economic activity is especially pernicious because the government can’t fail. Revenues have to cover costs—the government is not subject to that constraint.

Jag delar denna skepticism (fastän jag befinner mig i Stockholm). Den innebär inte att jag ser marknader som perfekta, men jag anser inte att det av marknadsimperfektioner utan vidare kan antas följa, att statliga åtgärder kommer att förbättra situationen. Det finns även politikimperfektioner.

Se även, i intervjun, Famas försvar av den effektiva marknadshypotesen samt Scott Sumners försvar av Famas försvar.

Niclas Berggren 7:20 den 4 February 2010

Personen Adam Smith

Dåvarande chefredaktören för The Economist Walter Bagehot skrev 1876 en betraktelse över nationalekonomins fader Adam Smith. Detta fann jag intressant:

The founder of the science of business was one of the most unbusinesslike of mankind. He was an awkward Scotch professor, apparently choked with books and absorbed in abstractions. He was never engaged in any sort of trade, and would probably never have made sixpence by any if he had been.

En vanlig missuppfattning torde vara att personer med praktisk erfarenhet är de bästa att analysera och föreslå regelverk för en viss verksamhet. Det finns en risk att sådana personer inte förmår sätta in verksamheten i ett större sammanhang — för det krävs en teoretisk förmåga och ett systematiskt empiriskt kunnande.

Niclas Berggren 5:43 den 2 February 2010

Diskrimineras män?

När det talas om att missgynnas på arbetsmarknaden är det i regel kvinnor som fokuseras. Ny australisk forskning, ”Do Employers Discriminate by Gender? A Field Experiment in Female-Dominated Occupations”, accepterad för publicering i Economics Letters, visar dock att även män kan missgynnas, i yrken där kvinnor dominerar stort:

[W]e find a pro-female bias in callbacks only in occupations in which the percentage of females is 80 percent or more. For less female-dominated occupations, we find no significant bias towards either sex, in contrast to Riach and Rich (2006). What might cause this pro-female bias in occupations that are heavily female? One explanation is gender-stereotyping. If certain jobs are perceived as more appropriate for women, male applicants may be (implicitly or explicitly) evaluated less favorably because they do not fit society’s prescriptions about what is appropriate for men.

Forskarna finner inte stöd för att kvinnliga eller professionella rekryterare påverkar resultatet på ett statistiskt signifikant sätt. Nå, är detta resultat upprörande? Har man en kollektivistisk syn kan man tänkas anse att detta är ett icke-problem, eftersom kvinnor sannolikt missgynnas i högre grad än män på arbetsmarknaden. Har man ett mer individualistiskt synsätt är varje särbehandling på basis av karakteristika som är irrelevanta för jobbets utförande upprörande.

Niclas Berggren 17:00 den 1 February 2010

Livslängdens betydelse för miljön

Människor orsakar miljöförstöring — implicerar det att det är bra för miljön ju färre människor det föds och ju kortare tid de människor som föds lever? Det är inte alls säkert. En ny teoretisk analys, i ”Life Expectancy and the Environment”, betonar att personer som lever längre har större incitament att bry sig om miljön, eftersom miljön påverkar deras livskvalitet i högre grad:

Agents may invest in environmental care, depending on how much they expect to live. In turn, environmental conditions affect life expectancy. As a result, our model produces a positive correlation between longevity and environmental quality, both in the long-run and along the transition path. Eventually, multiple equilibria may also arise: some countries might be caught in a low-life-expectancy / low-environmental-quality trap.

Kan detta resultat förklara varför utvecklingsländer, med relativt kort genomsnittlig livslängd, har varit förhållandevis obenägna att reducera sina koldioxidutsläpp? Kanske, men å andra sidan har människor i utvecklingsländer fler barn, och i den mån föräldrar är altruister gentemot sin avkomma borde den effekten verka i motsatt, miljövänlig riktning. Man kan se det som att föräldrarna lever vidare genom sina barn och att deras tidshorisont därigenom förlängs. (Detta får mig att tänka på en kritik mot Keynes: att han förespråkade kortsiktig politik därför att han saknade barn.)

Niclas Berggren 11:35 den 29 January 2010

Lockar nationalekonomin egoister?

Är studenter i nationalekonomi mer egoistiska än andra? Vad beror det i så fall på? Tidigare studier kommer till olika svar på dessa frågor. En ny studie, ”Why Are Economics Students More Selfish than the Rest?”, hävdar att nationalekonomistudenter är mer egoistiska, och har följande att säga om hur det kommer sig:

A substantial body of research suggests that economists are less generous than other professionals and that economics students are less generous than other students. We address this question using administrative data on donations to social programs by students at the University of Washington. Our data set allows us to track student donations and economics training over time in order to distinguish selection effects from indoctrination effects. We find that economics majors are less likely to donate than other students and that there is an indoctrination effect for non-majors but not for majors.

Det verkar alltså som om de som studerar nationalekonomi som huvudämne är mindre generösa än andra men att de inte har blivit mindre generösa efter det att de började studera detta ämne. Detta skulle kunna förstås som att nationalekonomin traditionellt har ett rykte om att studera egoistiska aktörer, vilket kan få själviska studenter att söka sig till ett ämne där de kan förvänta sig att höra hemma. Studenter som inte studerar nationalekonomi som huvudämne men tar en del kurser tycks däremot bli mer själviska pga. ämnet.

Emellertid finner jag studiens slutsatser tveksamma, av två skäl:

De två sociala program det rörde sig om har båda en politisk och aktivistisk prägel åt vänsterhållet. Det är på intet sätt liktydigt med egoism att inte vilja donera till dem.
Studien kontrollerar inte för givande eller beteende i övrigt. Det kan mycket väl vara så att studenter i nationalekonomi ger på annat sätt, eller tar hand om en sjuk mamma, eller sparar pengar för att kunna starta projekt som kommer många till del.

Därmed inte sagt att studenter i nationalekonomi inte är mer själviska än andra, bara att jag inte övertygas av denna studie.

Niclas Berggren 17:43 den 25 January 2010

Asocial ekonom

Ekonomipristagaren Vernon Smith:

What do you think is your main personal flaw?
I don’t like cocktail parties, and I get bored quickly. I’m not really a very social person.

Jag är likadan, men jag anser inte detta vara en negativ karaktärsegenskap (förutom i så måtto att andra kan se den som en negativ karaktäregenskap, vilket kan vara negativt för en själv).

*Ur Horn, Karen Ilse (2009). Roads to Wisdom: Conversations with Ten Nobel Laureates in Economics. Cheltenham: Edward Elgar: 95.

Niclas Berggren 8:23 den 24 January 2010

Status, nyrika och korsetter

Thorstein Veblen är en man vars tänkande man bör stifta närmare bekantskap med. Mest känd är hans bok The Theory of the Leisure Class. Nu kan man ta del av centrala delar av hans analys i uppsatsen ”Thorstein Veblen and American Social Criticism”; t.ex. kan man läsa om statusjakten som fundamental mänsklig drivkraft och om de förmögnas oproportionerligt stora inflytande på den sociala utvecklingen, inte därför att de dominerar andra utan därför att andra imiterar dem.

En intressant del av uppsatsen tar upp hur de traditionellt förmögna trendsättarna reagerar på nyrika som tar plats i deras mitt:

One of the peculiar things about the rules governing status is that they must often remain tacit in order to be effective. This is why people react with such hostility to the arriviste. Newer members of a social class tend to be acting out, quite consciously, a script that older members of the class have long ago internalized … The arriviste or the nouveau riche are often accused of vulgarity. Yet often the problem is not that they are doing anything wrong, it’s that they are doing it all too consciously. This leaves more entrenched members of the class feeling exposed, because it reveals the artifice underlying what they prefer to regard as a purely natural form of behavior. … As a result, the conventions associated with any given status hierarchy often cannot survive explicit articulation, simply because this exposes the artificiality of the practice.

Statusjakten är alltså evig, den tar sig bara nya former. Det är bl.a. därför jag är skeptisk till förslag, från Robert Frank och andra, att genom beskattning av statusvaror försöka minska statusjaktens omfattning. Denna jakt är, misstänker jag, likt det där monstret med många huvuden: hugger man av ett kommer bara ett nytt. Exempel på det ges i uppsatsen.

Jag roades, slutligen, av en lista över saker Veblen ogillade:

He disapproved of duels (a “barbarian recrudescence”), sports (“serviceable evidence of an unproductive expenditure of time”), manners (“the voucher of a life of leisure”), dogs (“the filthiest of the domestic animals”), corsets (“crucifixion of the flesh”), churches (“the priestly vicarious leisure class”), captains of industry (“quasi-predatory careers of fraud”), cap and gown in academia (“atavistic conformity”), and so on.

Fast mest förtjust är jag i Veblens syn på vad som ska hända efter döden.

Niclas Berggren 8:47 den 23 January 2010

Nationalekonomens uppgift i samhällsdebatten

Ekonomipristagaren George Stigler, i ”The Economist and the State”, publicerad i American Economic Review:

Their competence consists in understanding how an economic system works under alternative institutional frameworks. If they have anything of their own to contribute to the popular discussion of economic policy, it is some special understanding of the relationship between policies and results of policies. The basic role of the scientist in public policy, therefore, is that of establishing the costs and benefits of alternative institutional arrangements.

Denna nationalekonom instämmer.

Niclas Berggren 6:48 den 22 January 2010

Fattigdomen faller

När man, som jag, dagligen läser DN Kultur (ett alster fullt av högstämd retorik men tomt på statistik och data), får man lätt intryck av att tillvaron för världens fattiga har försämrats kraftigt under de senaste decenniernas globalisering och liberalisering. Om man tar del av forskning på området får man revidera det intrycket. I en ny studie, ”Parametric Estimations of the World Distribution of Income”, finner Maxim Pinkovskiy och Xavier Sala-í-Martin följande:

Using the official $1/day line, we estimate that world poverty rates have fallen by 80% from 0.268 in 1970 to 0.054 in 2006. The corresponding total number of poor has fallen from 403 million in 1970 to 152 million in 2006. … We find that various measures of global inequality have declined substantially …

Andelen fattiga i världen illustreras i denna figur:

När det gäller inkomstfördelningen har ginikoefficienten i världen utvecklats så här:

Förvisso är det lätt att se att mycket nöd återstår i världen, men det är ändå glädjande att utvecklingen i stort inte bara har gynnat världens rika utan även stora delar av de fattiga.

Se även ”Fattigdomen minskar pga. ekonomisk tillväxt” och ”Är omfördelning viktig?”.

Niclas Berggren 13:52 den 21 January 2010

Tilltagande nedskräpning

År 1982 lanserade James Wilson och George Kelling teorin om trasiga fönster. Den säger att om enkla förseelser inte åtgärdas och beivras, som när trasiga fönster inte byts ut och när fönsterkrossare inte bestraffas, signalerar det att man kan bete sig slarvigt eller t.o.m. kriminellt utan att det har några konsekvenser för en. Det leder till fler förseelser. En ny studie av João Ramos och Benno Torgler, ”Are Academics Messy? Testing the Broken Windows Theory with a Field Experiment in the Work Environment”, undersöker om teorin stämmer på en universitetsinstitution:

We explore academics’ and postgraduate students’ behaviour under an order condition (clean environment) and a disorder condition (messy environment). We find strong support that signs of disorderly behaviour triggers littering. In the disorder treatment 59% of the subjects litter compared to 18% in the order condition. The results remain robust when controlling compared to previous studies for a large set of factors in a multivariate analysis. When academic staff members and postgraduate students observe that others violated the social norm of keeping the common room clean the probability of littering increases ceteris paribus by around 40 percent.

Det gäller alltså att se till att förfallet inte börjar, för börjar det, eskalerar det. Frågan är hur man bäst undviker att förfallet börjar. Ska man utse någon ansvarig? Ska man hota med straff? Ska man ordna med höjd risk för upptäckt? Övervakningskamera? Vädja till omsorg om det allmänna bästa?

Niclas Berggren 7:37 den 21 January 2010

Förtroendet för bankerna är högt

Man skulle kunna tro att den ekonomiska krisen har eroderat tilliten till bankerna. Så tycks i vilket fall inte vara fallet i Österrike, enligt den nya studien ”Trust in Banks? Evidence from Normal Times and from Times of Crisis”:

Employing survey evidence from Austrian households, we show that trust in banks is mainly affected by ”subjective” variables like the individuals’ assessment of the current economic and financial situation and by their future outlooks. After controlling for these variables we show that the financial crisis has caused a reduction in trust (around -7.5pp) which is sizable but not dramatic. Even at its lowest point (in the first quarter of 2009) 65% still report to have trust in the banking system, which is a higher percentage than for many other institutions.

Detta kan bero både på att många ser bankernas agerande som klokt och balanserat efter krisen och på att staten har agerat, med insättningsgaranti och penningpolitiska åtgärder, till stöd för banksystemet. Hursomhelst torde det vara positivt för en ekonomi med ett högt förtroende för banksystemet, eftersom det annars skulle kunna bli mindre resurser för utlåning till investeringsprojekt och eftersom en misstro skulle kunna kräva åtgärder som egentligen inte är ekonomiskt rationella.

Niclas Berggren 17:16 den 20 January 2010

Hälften kvar

Ekonomipristagaren Paul Samuelson får följande fråga:

What is the absolute limit to taxation (give a maximum percentage of GDP)?

Hans svar:

Above 50% marginal tax rates are self-defeating.

Lyssnar svenska politiker på nationalekonomins (nyss avlidne) nestor?

Ur Horn, Karen Ilse (2009). Roads to Wisdom: Conversations with Ten Nobel Laureates in Economics. Cheltenham: Edward Elgar: 266.

Niclas Berggren 7:54 den 19 January 2010

Liberaliseringar ger tillväxt

Läser man DN Kultur kan man lätt få för sig att liberaliserande reformer av den ekonomiska politiken inte medför några fördelar. Som tur är finns mer högkvalitativ litteratur att tillgå. En ny studie, ”Structural Policies and Growth: Time Series Evidence from a Natural Experiment”, publicerad i Journal of Development Economics, undersöker effekten på ekonomisk tillväxt av sådana reformer (närmare bestämt ”price liberalization, foreign exchange/trade liberalization, small/large scale privatization, enterprise reform, competition policy reform, banking sector reform, and reform of non-banking financial institutions”) samt av en förstärkt rättsstat i före detta kommunistländer. Deras resultat:

In this paper we utilize an eleven year panel of 26 transition countries to identify short term effects of structural policies that are large and significant. A ten percent change in the quality of structural policies (or the Rule of Law) towards OECD standards is shown to raise annual growth by about 2.5%. To control for endogeneity, we develop an instrument using the hierarchy of institutions hypothesis and find that it holds a robust explanatory power. We also document that early reformers reap the greatest benefits, but that it is never too late to begin structural policy reforms.

Värderar man ökat ekonomiskt välstånd förefaller de vidtagna reformerna ha varit synnerligen bra.

Niclas Berggren 17:08 den 18 January 2010

En enkel ekonomipristagare

Paul Samuelson, på frågan om vilken favoriträtt han har:

Skim milk.

Ur Horn, Karen Ilse (2009). Roads to Wisdom: Conversations with Ten Nobel Laureates in Economics. Cheltenham: Edward Elgar: 267.

Niclas Berggren 14:14 den 17 January 2010

Rationella, trots allt?

Det är populärt, numera, att framställa människor som irrationella. Experimentell forskning sägs visa att människor inte beter sig i enlighet med teorin om förväntad nytta, och som alternativ har bl.a. prospect theory utvecklats. Den sägs på ett bättre sätt kunna förklara människors val under osäkerhet. Nu går Krzysztof Kontek till teoretisk motattack, i ”The Illusion of Irrationality”:

Expected Utility Theory, based as it is on the assumption that wealth changes are perceived in absolute terms, can neither predict nor explain the preference reversals observed in the Common Ratio and Allais paradoxes. This leads to the conclusion that people are irrational. However, once it is assumed that wealth changes are perceived in relative terms, the preference reversals are fully predictable and there is no reason to regard people as irrational. As the perception of wealth changes in relative terms was stated even by Kahneman and Tversky, people’s behavior should be regarded as rational and the relative utility function should be used for its description. It follows that the stated irrationality is merely a result of using an improper model. This is what we call the illusion of irrationality.

Vad säger beteendeekonomerna om detta? (Man kan kanske fråga sig om detta är en substantiell eller semantisk diskussion.)

Niclas Berggren 14:29 den 14 January 2010

Kan löner sänkas?

I dessa kristider har jag hört anekdotiska bevis för att lönesänkningar faktiskt ibland accepteras av löntagarna. Om valet står mellan sänkta löner eller oförändrade löner och avskedanden, tycks det finnas viss öppenhet för det förra alternativet. En ny studie, ”Downward Nominal and Real Wage Rigidity: Survey Evidence from European Firms”, finner dock att detta inte är ett allmänt mönster i ett antal europeiska länder:

This paper examines the flexibility of wages across European firms. We look at the extent of rigidities in base wages by estimating the frequency of wage freezes (downward nominal wage rigidity) and the incidence of wage indexation (downward real wage rigidity). We address these issues using a unique survey with a large sample of firms and data from fourteen countries. A substantial proportion of firms who participated in the survey report that they have frozen wages or that there exists an automatic link between wages and inflation. Instead, less than 1% of the more than 47 million workers that the survey represents have experienced a wage cut during the five-year period prior to the survey. This leads us to the conclusion that wage rigidities, both nominal and real, are quite prevalent in Europe.

Det föreligger förvisso betydande skillnader mellan länder, vilket enligt forskarna bl.a. har med institutionerna på arbetsmarknaden att göra:

The regression results imply that high collective bargaining coverage increases real wage rigidity. Analysis of the union contracts negotiated at different levels … implies that firm-level contracts are a more likely source of real wage rigidity in centralised wage-setting environments. … Another institutional aspect that influences wage rigidity is related to how difficult it is for employers to lay off workers. We find that nominal wage rigidity is positively associated with the extent of permanent contracts. In addition, permanent contracts have a stronger effect on wage rigidity in countries with stricter labour regulations.

Rigida löner neråt är förstås tilltalande för dem som har jobb, men mindre tilltalande för dem som blir och är arbetslösa.

Niclas Berggren 7:37 den 14 January 2010

Gynnas miljön av ett högre bensinpris?

Miljöpartiet förespråkar höjd skatt på bensin med ca 2 kronor per liter. Vad skulle det få för effekter? Att döma av en ny amerikansk studie, ”Pain at the Pump: The Differential Effect of Gasoline Prices on New and Used Automobile Markets”, skulle effekterna på bilmarknaden bli stora:

We find that a $1 increase in gasoline price [motsvarande ca 2 kr per liter] changes the market shares of the most and least fuel-efficient quartiles of new cars by +20% and -24%, respectively. In contrast, the same gasoline price increase changes the market shares of the most and least fuel-efficient quartiles of used cars by only +3% and -7%, respectively.

För nya bilar ger en sådan prisförändring på bensin alltså upphov till en kraftigt ändrad efterfrågan, mot mer bränslesnåla fordon. Effekten för begagnade bilar är betydligt mindre, pga. en annorlunda utbudssida, men även där ser man en förändring mot mer bränsesnåla fordon. Det kan alltså vara så att ett högre bensinpris leder personer att köra mindre med de bilar de har eller till att byta fordon. Positivt för miljön, som det verkar. (Om inte de som köper mer bränslesnåla bilar känner att de nu har råd att köra längre sträckor.)

Niclas Berggren 7:56 den 13 January 2010

Prostituerades timlön

Vad bestämmer prostituerades priser? I en studie av topprostituerade, s.k. eskorter, ”The Wages of Sin”, finner Lena Edlund, Joseph Engelberg och Christopher Parsons att de beror på ålder men också på den kostnad som prostitution innebär i termer av försämrade möjligheter på äktenskapsmarknaden. För detta kräver de prostituterade kompensation. Forskarna skriver:

Both the level and the shape of the wage profile are strongly suggestive of the marriage market being an important factor driving opportunity cost for prostitutes.

I figuren nedan visas överst timlönen för eskorter i olika åldrar. Notera toppen vid den ålder då de flesta gifter sig. Eskorter som inte har sex och transsexuella eskorter, som inte är aktuella för äktenskap, uppvisar inte någon sådan ”kompensationstopp”.

Det är för övrigt intressant att notera den höga timlönen, som mest ungefär 2 000 kr i timman. Edlund et al. skriver:

On average, escorts who provide sex command some $280/hour, a wage rate that on a full time basis would place them in the top 0.5 percentile of the US earnings distribution, or roughly in the top 0.05 percentile of the female earnings distribution [Kopczuk et al., 2008, table 12B]. Most likely, escorts do not work 2,000 hours per year, but a mere 20% employment would suffice to secure a position in the top quintile of the U.S. household income distribution (an income roughly at par with that of the median household whose head holds a Master’s degree).

Det förefaller orimligt att se alla prostituerade som värnlösa offer.

Se även inläggen ”Gratis prostituerade”, ”Förenklad syn på prostitution”, ”Prostitution som rationellt val” och ”Marknaden för manlig prostitution fungerar väl”.

Niclas Berggren 20:08 den 11 January 2010

Krävs stora löneökningar?

LO kräver löneökningar med motivationen att konsumtionen behöver öka. Sloped Curve kommenterar:

Detta är alltså enligt mig helt fel. Det som är och har varit problemet är verkligen inte konsumtionen, utan investeringarna och exporten. Konsumtionen kommer att utvecklas positivt även vid ett nollavtal (vilket vi dock förstås inte kommer att få). Detta på grund av två faktorer. För det första har konsumenterna fått mycket mer i plånboken tack vare lägre skatter och räntor. För det andra har man inte ännu fullt ut tagit ut detta i form av ökad konsumtion. Sparkvoten var preliminärt hela 9,9% under det tredje kvartalet 2009, exklusive sparande i tjänstepension och premiepension. Allteftersom varslen fallit har detaljhandeln tagit fart (se figur 1), vilket är en indikator på att även den totala konsumtionsutvecklingen kommer att vara positiv. Med en sparkvot som långsamt återgår till det normala kommer konsumtionsutvecklingen vara stark, alldeles oavsett om någon löneökning uppnås.

Bra ekonomisk analys.

Niclas Berggren 14:22 den 9 January 2010

Är människor irrationella när de vinner pengar?

Enligt teorin om förväntad nytta påverkas inte människors risktagande av storleken på deras tillgångar. Vissa studier har dock funnit att när människor plötsligt vinner, tenderar de att öka sitt risktagande (vilket brukar kallas the house-money effect, HME). Detta har tolkats som att spelare uppvisar irrationella drag. Men gör de verkligen det? En ny studie, ”A Reexamination of the House Money Effect: Rational Behavior or Irrational Exuberance?”, talar för att tidigare resultat inte är robusta:

We proceed to answer the question [whether the HME survives the choice of the particular bidding mechanism] by using the BDM bidding mechanism that has been shown in the literature to induce unconditionally truthful revelations among participants. In doing so, we find almost no evidence of the HME – only the presence of a short term HME related to the subjects’ initial endowments. We find no evidence of the prevalence of the HME through subsequent trading periods after the initial period. Put differently, subjects show evidence of bidding recklessly in the very short term, when endowed with larger sums of money. However, in the longer term, the same subjects clearly revert to rational behavior in their bidding strategies. In fact, their bids in subsequent periods (after the initial period) appear to be dominated by their rationality rather than behavior consistent with the HME.

Den klassiska nationalekonomiska teorin är inte så överspelad som man ibland får intryck av när man lyssnar till en del beteendeekonomer och deras beundrare.

Niclas Berggren 7:48 den 5 January 2010

Försvårar bistånd export?

Forskningen om biståndets effekter har haft svårt att finna stöd för att bistånd förmår stimulera den ekonomiska tillväxten i mottagarländerna. En möjlig förklaring kan vara ”den holländska sjukan” – när inflöde av utländskt kapital apprecierar växelkursen och försvårar export. En ny studie av Raghuram Rajan och Arvind Subramanian, ”Aid, Dutch Disease, and Manufacturing Growth”, accepterad för publicering i Journal of Development Economics, finner visst stöd för en sådan mekanism:

We examine the effects of aid on the growth of manufacturing, using a methodology that exploits the variation within countries and across manufacturing sectors, and corrects for possible reverse causality. We find that aid inflows have systematic adverse effects on a country’s competitiveness, as reflected in the lower relative growth rate of exportable industries. We provide some evidence suggesting that the channel for these effects is the real exchange rate appreciation caused by aid inflows. We conjecture that this may explain, in part, why it is hard to find robust evidence that foreign aid helps countries grow.

En vilja att hjälpa implicerar inte alltid en förmåga att hjälpa.

Niclas Berggren 6:38 den 30 December 2009

Har moraliska uppmaningar effekt?

Moralister finns det gott om i denna värld. Men har uppmaningar om att ”göra det rätta” någon effekt på faktiskt beteende? En ny experimentell studie, ”‘Do the Right Thing:’ The Effects of Moral Suasion on Cooperation”, rapporterar att sådana uppmaningar faktiskt kan ha effekt. Utgångspunkten var ett spel där en summa kunde gå till individen själv eller till hela gruppen. I det senare fallet ökade totalsumman med 40 procent men individen fick själv mindre. Den unika Nashjämvikten är att behålla hela summan för sig själv. Några resultat:

När man uppmanade deltagarna att ge till hela gruppen med två moraliska budskap (den gyllene regeln respektive utilitarism) ökade givandet till gruppen.
Effekten blev bara tillfällig – såvida inte det fanns en möjlighet att straffa individer som började behålla summan för sig själva. I närvaro av en straffmöjlighet fortsatte det moraliska budskapet att ha effekt på givandet.
Effekten beror både på en förväntan om att andra kommer att ge till gruppen och påverkade egna preferenser.

Uppenbarligen kan moraliska uppmaningar påverka beteende och därmed fylla en funktion – under vissa omständigheter:

[O]ur results also indicate that the potential for persistent positive effects depends on the richness of the strategic environment in which moral suasion is used. In our experiment, the interaction of a moral frame and the presence of punishments appears important to sustain cooperation when moral messages or punishments alone could not do so.

Niclas Berggren 14:39 den 27 December 2009

Pengar till fattiga länder

Stora belopp – uppskattningsvis 250-400 miljarder dollar – skickas hem varje år av utvandrare från fattiga länder som arbetar i rika länder. Faktum är att mer pengar överförs på det viset än via bistånd. Vilka är effekterna på välståndsutvecklingen i dessa fattiga länderna av dessa överföringar? Två nya studier kommer till delvis olika slutsats:

”Remittances, Financial Development, and Growth”, publicerad i Journal of Development Economics, finner följande:

[W]e find that remittances boost growth in countries with less developed financial systems by providing an alternative way to finance investment and helping overcome liquidity constraints. This finding controls for the endogeneity of remittances and financial development, does not depend on the particular measure of financial sector development used, and is robust to a number of robustness tests, including threshold estimation. We also provide evidence that there could be an investment channel trough which remittances can promote growth especially when the financial sector does not meet the credit needs of the population.

”Do Workers’ Remittances Promote Economic Growth?”, ett working paper vid IMF, finner följande:

[O]ur findings suggest that decades of private income transfers—remittances—have contributed little to economic growth in remittance-receiving economies and may have even retarded growth in some. We find that when remittances are properly measured, and when the growth equations are well specified and instrumented, we cannot find a robust and signficiant positive impact of remittances on long-term growth, and often find a negative relationship between remittances and growth.

Att bara föra över pengar är, som det verkar, ingen garanti för att välståndsutvecklingen stimuleras, utom möjligen i länder med svaga och outvecklade finansmarknader. Liknande resultat har konstaterats för bistånd.

Niclas Berggren 9:16 den 23 December 2009

Progressiva skatter påverkar viljan att utbilda sig

Inkomstskillnaderna före skatt är högre i USA än i Europa – och är, om man jämför olika länder, mindre ju mer progressivt skattesystemet är. Hur kan det komma sig, när skatter i regel antas påverka inkomstskillnader efter skatt? I den nya studien ”Taxation of Human Capital and Wage Inequality: A Cross-Country Analysis” anges en mekanism som har med utbildning att göra:

Wage inequality arises from differences across individuals in their ability to learn new skills as well as from idiosyncratic shocks. Progressive taxation compresses the (after-tax) wage structure, thereby distorting the incentives to accumulate human capital, in turn reducing the cross-sectional dispersion of (before-tax) wages. We find that these policies can account for half of the difference between the US and the CEU in overall wage inequality and 76% of the difference in inequality at the upper end (log 90-50 differential).

Jag tolkar detta som att progressiva skatter minskar utbildningspremien och gör incitamenten att berika sitt humankapital genom universitetsstudier svagare. Det gör i sin tur inkomstskillnaderna före skatt mindre, eftersom skillnaderna i skicklighet och produktivitet är mindre.

Detta resultat får mig att undra om de som eftersträvar små inkomstskillnader är beredda att fundera på andra metoder än kraftigt progressiva skatter och vilka dessa metoder skulle vara. Det tycks klart att progressiva skatter medför en kostnad i termer av lägre utbildningsnivå, vilket i sin tur torde påverka det långsiktiga välståndet.

Niclas Berggren 12:33 den 22 December 2009

Smart och rik

Vad bestämmer hur rika människor blir? Är det slumpmässigt eller varierar förmögenhet systematiskt med diverse variabler? En ny studie, ”Cognition and Economic Outcomes”, finner tecken på ett samband mellan intelligens och förmögenhet. Den visar bl.a. följande:

… that the ability to answer three simple mathematical questions is a significant predictor of wealth, wealth growth, and wealth composition for people over 50 years of age.

Förvisso är kausaliteten, som så ofta, något oklar, men forskarna argumenterar för att den primärt går i riktningen från intelligens till förmögenhet.

I såväl ett rättvise- som i ett incitamentsperspektiv är resultatet synnerligen intressant. Är det mer eller mindre önskvärt med förmögenhetsskatt om förmögenheters storlek i hög grad beror på intelligens?

Niclas Berggren 8:56 den 21 December 2009

Homosexuella på universitetet

Forskning i USA tyder på att homosexuella i högre grad än heterosexuella skaffar sig en universitetsutbildning. Men är den sexuella läggningen – om man är homo-, bi- eller heterosexuell – relaterad till prestationer? Studien ”Sexual Orientation and Outcomes in College”, publicerad i Economics of Education Review, finner t.ex. detta för manliga studenter:

After conditioning on observable demographic characteristics and institution fixed effects, we find that (compared to their heterosexual peers): (1) gay males have higher college grade point averages and perceive their academic work as more important; (2) gay and bisexual males are more likely to report the presence of a faculty member or administrator with whom they could discuss a problem; and (3) gay and bisexual males place more importance on participating in student organizations, volunteer activities, the arts, and politics.

Det finns ibland en tendens i den offentliga debatten att framställa homosexuella som svaga offer. Ibland finns det förvisso skäl att uppröras, även i upplysta länder, över diskriminering; men prestationsmässigt tycks homosexuella inte skilja sig från andra i negativ riktning i alla fall.

Tips: Henrik Jordahl.

Niclas Berggren 9:40 den 19 December 2009

Arbetslösheten framöver

Det ser mörkt ut på svensk arbetsmarknad. Viss tröst kanske kan finnas i att det inte ser lika mörkt ut framöver som tidigare och att arbetslösheten ser ut att kunna fall rejält med start om ett par år. I dagens DI hittar jag denna prognos från Konjunkturinstitutet över arbetslöshetens utveckling:

Niclas Berggren 7:05 den 18 December 2009

Fildelningens välfärdseffekter

Detta kanske kan vara av intresse för Moderaterna, som är på väg att tänka om i frågan om upphovsrätt. Fildelning (från person till person, s.k. P2P) minskar skivbolagens vinster, men den innebär också större spridning av nyttohöjande musik. En ny studie, ”Piracy on the Internet: Accomodate It or Fight It? A Dynamic Approach”, finner att fildelningen utgör en samhällsekonomisk nettovinst:

In the comparative static analysis of the model, one of our most important findings is that total welfare is negatively related to the generic cost factor of downloading. … This implies that by making file-sharing more difficult for the consumers, the government is effectively curbing the society from enjoying a high welfare level that P2P technology would generate.

Frågan är väl hur incitamenten att skapa ny musik ter sig med fildelning. Kanske är de trots allt goda?

Se även inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Gynnas kreativiteten av långt upphovsrättsskydd?”.

Niclas Berggren 9:31 den 17 December 2009

Varför välkomnas inte kvalificerad arbetskraft?

Sverige har infört ett mer flexibelt system för arbetskraftsinvandring. De flesta länder är dock avvisande till kvalificerad arbetskraftsinvandring, trots att forskning visar att sådan invandring kan förbättra välståndutvecklingen. Hur kan det komma sig? En ny studie av Giovanni Facchini och Anna Maria Mayda, ”Individual Attitudes towards Skilled Migration: An Empirical Analysis across Countries”, undersöker saken:

We find that more educated natives are less likely to favor skilled immigration … while richer people are more likely to do so. Our results also show that skilled immigrants are perceived to be more desirable than non-skilled ones on non–economic grounds, especially by individuals who are concerned about security and by those who value traditions and customs.

En förklaring till de stängda gränserna för denna grupp potentiella invandrare kan alltså vara att intressegruppen inhemsk kvalificerad arbetskraft är rädd att förlora sina jobb och att de har stort politiskt inflytande i många länder. Det kanske är dags för politiker att köra över dessa, till gagn för allmänintresset? De rika, som är positiva till denna typ av invandring, borde kunna utöva mer inflytande.

Niclas Berggren 13:26 den 16 December 2009

Ska böneutrop tillåtas?

Moskén i Fittja har ansökt om tillstånd för böneutrop:

I dag sker böneuppropen inför varje bön i moskén. Men nu vill alltså föreningen att utropen ska ske från minareten.

Min uppfattning är enkel: om ringning i kyrkklockor tillåts, ska böneutrop från minareter tillåtas.

Se även inläggen ”Glassbilen och kyrkklockor”, ”Smarta tål inte oljud”, ”Oljud i det offentliga rummet” och ”Ett parti för mig?”.

Niclas Berggren 9:18 den 13 December 2009

Pigou i praktiken

Mario Rizzo skriver tänkvärt om den engelske nationalekonomin Arthur Pigou, som bl.a är känd för att ha förespråkat skatter på aktiviteter som ger upphov till negativa externaliteter. Även om sådana skatter kan verka effektivitetshöjande i teorin varnade, enligt Rizzos första inlägg, Pigou själv för två praktiska problem. Pigou skrev 1955:

It must be confessed, however, that we seldom know enough to decide what fields and to what extent the State, on account of them, could usefully interfere with individual freedom of choice. Moreover, even though economists were able to provide a perfect blueprint for beneficial State action, politicians are not philosopher kings and a blueprint might quickly yield place on their desks to the propaganda of competing pressure groups.

Det finns alltså, enligt Pigou, ett ”kunskaps”- och ett ”motivationsproblem” i politiskt beslutsfattande som gör det svårt att tro att pigouvianska skatter faktiskt införs i enlighet med teorin. Det är svårt att veta hur sådana skatter ska utformas, och det kan vara så att politiska beslutsfattare inte har intresse av att införa dem ens om de vet hur de ska utformas.

I ett andra inlägg kritiserar Rizzo förslag av ”mjuka” paternalister att införa skatter på negativa ”internaliteter”, som uppkommer när jag-idag beter mig på ett sätt som jag-imorgon påverkas negativt av. Det kan t.ex. handla om att hjälpa människor att inte äta så mycket att de blir feta genom en fettskatt. Rizzos invändningar mot sådana skatter tycks mig starka och i linje med Pigous egen varning ovan.

Läs inläggen här:

Se även ekonomipristagaren Ronald Coase analys, i ”The Problem of Social Cost”, av hur externaliteter kan hanteras utan statlig inblandning vid väldefinierade äganderätter och låga transaktionskostnader.

Niclas Berggren 16:32 den 11 December 2009

Ungdomsarbetslöshet ger brottslighet

Ungdomsarbetslösheten stiger från ett redan högt utgångsläge. En ny studie, ”Youth Unemployment and Crime in France”, publicerad i Journal of the European Economic Association, visar att detta kan medföra obehagliga konsekvenser:

[W]e find that increases in youth unemployment induce increases in crime. Using the predicted industrial structure to instrument unemployment, we show that this effect is causal for burglaries, thefts, and drug offenses. To combat crime, it appears thus that all strategies designed to combat youth unemployment should be examined.

Sådana strategier skulle t.ex. kunna innefatta sänkta ingångslöner och mer flexibla turordningsregler; det förefaller också viktigt att inte höja a-kassan. Fler förslag?

Niclas Berggren 10:40 den 11 December 2009

Fotbollsspelares fötter är guld värda

Vissa fotbollsspelare är tvåfotade – närmare bestämt ca 1/6 av spelarna i Europas fem främsta fotbollsligor. Det ska de vara glada för. Enligt artikeln ”Wage Returns to Scarce Talent: The Case of Professional Football Players” ger nämligen den talangen högre lön:

Does this talent translate into wages? The answer is ”yes”. The table shows the raw premium of over 60% relative to right-footed players falls to around 40% controlling for demographic characteristics, position in the team and the team’s ability to pay players. It falls by half to around 20% when controlling for other performance measures, but remains at around 20% with all these controls. It remains large even within teams. This is strong evidence of a clear link between performance and wages among professional football players.

Man tjänar alltså 20 procent mer som tvåfotad spelare jämfört med en högerfotad spelare (när man kontrollerar för andra bestämningsfaktorer). Även vänsterfotade tjänar mer än högerfotade: ca 10 procent mer, närmare bestämt.

Tre reflexioner:

Kan detta ses som stöd för den neoklassiska teorin (lanserad av bl.a. Knut Wicksell) om ett samband mellan produktivitet och lön?
Om du är förälder och har ett barn som är duktigt på fotboll kan det vara värt att notera att man kan lära sig att bli tvåfotad spelare om man börjar träna tidigt på det.
Hur är det i tennis: ger det fördelar att vara dubbelhänt eller vänsterhänt?

Niclas Berggren 5:21 den 10 December 2009

Ersättning ökar donationen av blod

Det råder brist på blod. Vissa hävdar fortfarande, måhända inspirerade av Richard Titmuss bok The Gift Relationship, att materiell belöning motverkar blodgivande genom att förstöra en inre, altruistisk motivation att hjälpa. En ny studie, ”Will There Be Blood? Incentives and Substitution Effects in Pro-social Behavior”, visar tvärtom att sådan belöning, t.ex. i form av t-shirts, muggar och presentkort, har positiva effekter:

[W]e find that blood donors respond to the presence of extrinsic incentives in a standard way; donations increase when incentives are offered, the increase is greater for incentives of higher economic value, and donors substitute toward blood drives with incentives and away from drives without incentives, and more so the greater the value of incentive offered. Furthermore, the presence of incentives does not disproportionately attract individuals to a drive who are not eligible to donate.

Så här såg en inbjudan att delta ut i det fältexperiment som studiens resultat bl.a. bygger på:

Denna studie är inte den enda som visar att materiell belöning kan uppmuntra till prosocialt beteende: lotter, medaljer och presentkort har tidigare visat sig kunna stimulera människor att donera blod. Denna slutsats tycks mig mycket viktig.

Niclas Berggren 17:01 den 8 December 2009

Lyckan varierar under veckan

En kritik som har riktats mot lyckoforskningen är att måttet på lycka inte är helt pålitligt, då människors svar när de ska poängsätta sin lyckonivå skulle kunna bero på en rad tillfälliga faktorer. Att det finns visst fog för denna kritik visas i den nya studien ”Sundays Are Blue: Aren’t They? The Day-of-the-Week Effect on Subjective Well-Being and Socio-Economic Status” av Alpaslan Akay and Peter Martinsson:

Our results suggest that overall subjective well-being is largely influenced by the day of the week it is reported. We find that Sunday is the bluest day in Germany; i.e. this is the day that individuals on average report the lowest level of subjective well-being. Saturday and Friday are the other two days that individuals report lower subjective well-being. Hence, weekends result in lower subjective well-being than weekdays.

Intervjuar man människor om deras upplevda lycka på vardagar överskattar man alltså sannolikt deras ”genomsnittliga” lyckonivå. Dessutom varierar variationen grupper emellan — t.ex. verkar singlar mer stabilt lyckliga över veckans dagar än gifta — vilka kan orsaka bias när lyckonivån grupper emellan jämförs. En illustration av hur lyckan, mätt från 0 till 10, varierar per veckodag:

Niclas Berggren 5:21 den 5 December 2009

Egenföretagarens lycka

När jag funderar på mitt yrkesval kommer jag fram till att en av dess största fördelar är den frihet som präglar min tillvaro som forskande nationalekonom. Vänner som har andra jobb beskriver hur de måste stämpla in och ut på sina jobb (numera via datorer), hur de inte kan gå ifrån vid behov och hur deras arbetsuppgifter ofta är detaljstyrda av andra. Allt detta slipper jag. Härvidlag kanske jag har en del gemensamt med egenföretagare. En studie av Matthias Benz och Bruno Frey, ”The Value of Doing What You Like: Evidence from the Self-Employed in 23 Countries”, publicerad i Journal of Economic Behavior & Organization, antyder följande om egenföretagares arbetstillfredsställelse:

The self-employed are substantially more satisfied with their work than employed persons. We document this relationship for 23 countries and show that the higher job satisfaction can mainly be attributed to the more interesting jobs and to the greater autonomy that self-employed persons enjoy. ”Doing what you like to do” seems to provide non-pecuniary benefits from work suggesting the existence of procedural utility: interesting work and autonomy are valued beyond material outcomes as good procedural work characteristics.

Jag är inte förvånad. Om du har ett icke-autonomt arbete, hur mycket skulle du vara beredd att sänka din lön för att vara indifferent mellan ditt nuvarande jobb och ett jobb med stor autonomi (allt annat lika)? Om du har ett autonomt arbete, hur mycket skulle du kräva i högre lön för att vara indifferent mellan ditt nuvarande jobb och ett jobb med liten autonomi (allt annat lika)? Själv besvarar jag den senare frågan med: åtminstone 15 000 kr brutto per månad.

Niclas Berggren 15:29 den 4 December 2009

Tredje generationens invandrare

Människor väljer ofta att emigrera i förväntan om att kunna höja sin ekonomiska standard. Det är också så att emigranter i regel tjänar mer i sina nya länder än i sina gamla. Sedan observeras ett intressant mönster: medan andra generationens invandrare i genomsnitt tjänar mer än sina föräldrar, tjänar tredje generationens invandrare inte mer, utan ofta mindre, än sina föräldrar. Hur kan det komma sig? I den nya studien ”Intergenerational Transmission of Abilities and Self Selection of Mexican Immigrants” ges en möjlig förklaring.

Tanken är att de som väljer att emigrera har ”goda” egenskaper för arbetsmarknaden, men att de inte till fullo själva kan dra nytta av dem, eftersom deras utbildningsnivå inte är så hög eller ses som någon större merit i det nya landet. Den andra generationen, däremot, får möjlighet att utbilda sig i det nya landet, och har kvar en del av föräldrarnas ”goda” egenskaper, vilket leder till högre inkomster. När vi sedan kommer till den tredje generationen har arvet av ”goda” egenskaper tunnats ut, och den goda utvecklingen bryts.

Man kan ana att en del frustration uppkommer när en stigande inkomstutveckling bryts mellan generationerna. Jag känner inte till om detta mönster gäller för invandrare i Sverige, och inte heller i vilken mån ett liknande mönster kan återfinnas hos vissa grupper av icke-invandrare.

Niclas Berggren 4:48 den 4 December 2009

Faran med skattehöjningar

Ekonomipristagaren Ed Prescott analyserar krisen i ett antal bilder och anser att förväntade skattehöjningar är en starkt bidragande orsak till att stimulanspaket, som ökar underskotten, snarast har en negativ effekt på ekonomins förmåga till återhämtning:

Tanken är att ekonomiska aktörer förutser att underskotten implicerar högre skatter framöver, vilket får dem att vara återhållsamma med sina medel. Professor Prescott illustrerar att alla icke är keynesianer.

Se även de tidigare inläggen ”Johan Norberg möter David Ricardo”, ”Är alla keynesianer nu?” och ”En icke-keynesiansk professor”.

Niclas Berggren 17:06 den 3 December 2009

Hur påverkar ökad ojämlikhet tillväxten?

Är det gynnsamt eller skadligt för välståndsutvecklingen när de som tjänar mest drar ifrån andra inkomsttagare ännu mer? Den frågan är omdiskuterad i den nationalekonomiska litteraturen. Tidigare studier, oavsett resultat, kan dock kritiseras för att ha använt mått, företrädesvis Ginikoefficienter, som har beräknats med undermåliga data. En ny studie av Dan Andrews, Christopher Jencks och Andrew Leigh, ”Do Rising Top Incomes Lift All Boats?”, använder istället ett mer tillförlitligt mått: toppinkomsttagarnas andel av de samlade inkomsterna före skatt. Med toppinkomsttagare avses de 10 procent av inkomsttagarna som tjänar mest. Studiens resultat baserar sig på en panel med data från 12 i-länder, däribland Sverige, där data har tagits fram av Jesper Roine och Daniel Waldenström.

Vad finner då denna studie? Deras starkaste resultat tyder på en positiv effekt på BNP av ökad ojämlikhet (efter 1960):

If a 10 point increase in TopShare10 were sustained for ten years, GDP would be 12.2 per cent higher than if TopShare10 had not changed.

Det tar dock tid för detta högre välstånd att sprida sig också till de 90 procent som inte tjänar mest:

After 13 years the bottom nine deciles reach the ”breakeven” point where faster growth in total personal income finally offsets the fact that they are now getting a smaller share of the total. If a higher level of inequality continues to yield higher growth indefinitely, our simulation implies that the absolute incomes gains of the bottom nine deciles will become progressively larger. However, our data cannot tell us whether such long-term projections are realistic.

En intressant fråga är hur personer som talar sig varma för distributiv rättvisa ser på dessa resultat. Om det är så att ökad inkomstojämlikhet leder till ökat välstånd, som ökar allas absoluta inkomster på längre sikt, är det då självklart att förespråka sådan rättvisa? Åtminstone föreligger väl en trade-off?

Media: DN Debatt.

Niclas Berggren 10:58 den 1 December 2009

Kvinnor i bolagsstyrelser

Mellan 2000 och 2005 ökade andelen kvinnor i noterade svenska bolags styrelser från 4 till 14 procent. Andelen är förstås fortfarande låg, och den har föranlett vissa att kräva kvotering. Det har framförts argument om att kvotering i själva verket ligger i bolagens intresse, eftersom kvinnors närvaro kommer att förbättra de ekonomiska utfallen. Men stämmer det?

Troligen inte. En ny studie av Johan Eklund, Johanna Palmberg och Daniel Wiberg, ”Ownership Structure, Board Composition and Investment Performance”, publicerad i Corporate Ownership & Control (preliminär gratisversion här), finner följande:

Gender diversity has a small but negative effect on investment performance, and the same holds for CEO being on the board. When incorporating all the explanatory variables into the same equation the negative effect of larger boards dilutes the effect of gender diversity and having the CEO on the board.

Liknande slutsatser har funnits i tidigare forskning. Det är alltså svårt att finna belägg för att andelen kvinnor i bolagens styrelser påverkar den ekonomiska effektiviteten i verksamheten.

Niclas Berggren 11:40 den 29 November 2009

Går rattfylleri i arv?

Ja, det verkar så, enligt den nya studien ”Driving Under the Influence of Our Fathers” av Randi Hjalmarsson och Matthew Lindquist:

We find strong evidence of an intergenerational drunk driving relationship. Cohort members who have fathers with a drunk driving record have 2.59 times higher odds of having a drunk driving conviction themselves than cohort members with non-drunk driving fathers.

Detta väcker många frågor. En rör moraliskt ansvar. Om sannolikheten för att man ska dömas för rattfylleri är betydligt högre pga. faktorer som man själv inte har kunnat påverka, såsom hur ens föräldrar är, antyder inte det en reducerad moralisk skuld?

Niclas Berggren 5:04 den 29 November 2009

Hur ska fattigdomen kunna motverkas?

MIT-professorn Daron Acemoglu ger detta svar:

People need incentives to invest and prosper; they need to know that if they work hard, they can make money and actually keep that money. And the key to ensuring those incentives is sound institutions — the rule of law and security and a governing system that offers opportunities to achieve and innovate. That’s what determines the haves from the have-nots — not geography or weather or technology or disease or ethnicity.

Put simply: Fix incentives and you will fix poverty. And if you wish to fix institutions, you have to fix governments.

Detta är i överenstämmelse med min egen såväl teoretiska som empiriska förståelse av grunderna för ekonomisk utveckling – men jag har en känsla av att de som engagerar sig mest högljutt mot världens fattigdom inte har professor Acemoglus centrala insikt (eller incitament att förespråka den).

Niclas Berggren 5:17 den 27 November 2009

Intelligenta tar mer risker och är mindre otåliga

Att intelligens har sina fördelar torde inte förvåna särskilt många; se länkarna underst i detta inlägg för en del om detta. Nu visar en ny studie, ”Are Risk Aversion and Impatience Related to Cognitive Ability?”, att såväl riskaversion som otålighet är negativt relaterade till intelligens:

Individuals with higher cognitive ability are significantly more willing to take risks in the lottery experiments, and are significantly more patient over the year-long time horizon studied in the intertemporal choice experiment. The correlation between cognitive ability and risk aversion is present for both young and old, and for males and females, although the relationship is somewhat weaker for females and younger individuals. We find that the correlation of both traits with cognitive ability remains strong and significant even after removing variation due to personal characteristics such as gender, age, and height, as well as important economic variables including education, income, and liquidity constraints.

Det är nog bra att de som är mest villiga att ta risker (vilket t.ex. är viktigt för entreprenörskap) är de smarta. Man kan också konstatera att tålighet och självkontroll har visat sig vara viktiga egenskaper för att nå framgång, såväl i skolan som ekonomiskt.

Se även de tidigare inläggen ”Intimiderande intelligens”, ”Intelligens och tillväxt”, ”Intelligensen i olika akademiska ämnen”, ”Samarbetar smarta mer?”, ”Är intelligens viktig på arbetsmarknaden?”, ”Intelligens ger ateism” och ”Intelligens ger ekonomisk framgång”.

Niclas Berggren 11:20 den 26 November 2009

Sport och brott

Att ägna sig åt sport ger många människor gemenskap, motion och spänning. Men vilka är de vidare effekterna av denna form av fritidsintresse? I en ny studie, ”Relational Goods at Work! Crime and Sport Participation in Italy”, påvisas samband mellan sportdeltagande och brottslighet:

Results show that: (i) there is a robust negative association between sport participation and property crime; (ii) There is a robust negative association between sport participation and juvenile crime; (iii) There is a positive association between sport participation and violent crime, but it is only weakly significant.

Blandade resultat, alltså. Man kan tänka sig kausala förklaringar för den negativa relationen: genom att ägna sig åt sport har potentiella brottslingar mindre tid att ägna sig åt brott, och de kommer in i ett socialt sammanhang där de skolas till empati och laganda, och där de kanske också övervakas mer. Man kan även tänka sig en kausal förklaring för den positiva relationen: sport kan skapa spänningar mellan rivaliserande lag och innefattar ibland alkohol, vilket kan påverka våldsbenägenheten hos vissa. Samtidigt går det att, i båda riktningarna, tänka sig kausalitet i motsatt riktning. Angående en positiv relation kanske t.ex. sport utgör en attraktiv sysselsättning för många i ett samhälle med hög brottslighet (som distraktion, tröst eller rentav som forum för att träffa medbrottslingar).

Hursomhelst finns forskning som visar att huliganbrott i samband med större sportevenemang minskar när polisresurserna ökar.

Niclas Berggren 5:33 den 26 November 2009

Varför införs oberoende centralbank?

Det kan tyckas märkligt att politiker i många länder, däribland Sverige, har valt att göra sin centralbank mer oberoende. Därigenom ger ju politikerna upp en möjlig metod för att påverka ekonomin (låt vara att det är omdiskuterat i vilken mån penningpolitik har reala ekonomiska konsekvenser). I en ny studie, ”Why Do Politicians Implement Central Bank Independence Reforms?”, försöker Sven-Olov Daunfeldt, Jörgen Hellström och Mats Landström finna förklaringsfaktorer. Deras resultat:

riksbank

It was found in this study that non-OECD countries with a history of high variability in inflation were more likely to implement CBI-reforms, suggesting that politicians in those countries have received a strong aversion to inflation and therefore implement CBI-reforms to establish credibility for a price stability rule. In addition, the likelihood of a CBI-reform seems to have increased when politicians in non-OECD countries faced a high probability of being replaced. No such effects were found for OECD-countries, implying that politicians in more industrialized countries do not feel a need to tie the hands of incoming governments and that the credibility of a low inflation goal can be achieved with other means.

Två reflexioner:

Vad kan förklara politikers inflationsaversion i icke-OECD-länder? Varför ser de inte inflationens ”privata” fördelar?
Är det så att institutioner, särskilt i OECD-länder, inte är så viktiga? Är de ”bara” kodifieringar av jämvikter som skulle existera dem förutan?

Niclas Berggren 17:55 den 25 November 2009

Hur bestående blir ökad arbetslöshet?

Det är obehagligt att arbetslösheten nu stiger, inte bara i Sverige utan i så gott som alla länder. Men det verkligt oroande är att den i viss mån kan komma att bli bestående. En intressant studie från OECD, ”How Do Institutions Affect Structural Unemployment in Times of Crises?”, finner dock att hur bestående en arbetslöshetsökning blir varierar mellan länder beroende på hur reglerade ekonomierna är:

The impact of the economic downturn varies depending on institutional settings … Institutions are found to affect both the direct impact of the downturn on the crisis and the structural unemployment’s persistence in the aftermath of the shock. In particular, economic downturns appear to increase structural unemployment significantly in countries and in periods with rigid (above the OECD average) institutions. By contrast, no significant effect of economic downturns on structural unemployment is found in flexible economies.

Det verkar alltså som att mer flexibla arbets- och produktmarknader, särskilt de med svagare arbetsrätt, är gynnsamma för arbetslöshetens utveckling i samband med kriser. Förutom att de också är allmänt gynnsamma för ungdomars och invandrares möjligheter på arbetsmarknaden.

Niclas Berggren 5:05 den 24 November 2009

Alla dessa husdjur

Två nationalekonomer menar, i studien ”Pet Overpopulation: An Economic Analysis”, att det finns ett problem på husdjursmarknaden:

The key problem is that of pet overpopulation. There is little demand for older pets relinquished by their owners due to changes in personal circumstances, such as job loss, foreclosure, divorce, or health problems. Even owners with mixed breed puppies or kittens often have trouble finding homes for them. As a consequence, an estimated 11 million dogs and 9 million cats enter animal shelters annually, and 5 million dogs and 6 million cats end up being euthanized. At the same time, new owners are buying pure breed puppies and kittens for significant sums of money.

Lösningen de föreslår består av att staten beskattar unga husdjur och subventionerar borttagande av äggstockar så att färre djur föds. Och då har de inte ens beaktat husdjurens miljöeffekter!

Niclas Berggren 16:33 den 20 November 2009

Leder mjuk paternalism till hård?

De ”mjuka” paternalisterna framställer sig som förespråkare av en mildare, mindre tvingande form av paternalism. Mario Rizzo och Glen Whitman menar i ”Little Brother Is Watching You: New Paternalism on the Slippery Slopes”, publicerad i Arizona Law Review, att det är sannolikt att denna paternalism, genom sluttande plan-mekanismer, banar väg för paternalism av den hårda varianten. De finner det särskilt problematiskt att de mjuka paternalisterna nedtonar vissa distinktioner, som utgör spärrar för hård paternalism, i synnerhet distinktionen mellan frivilliga och icke frivilliga val och distinktionen mellan val som görs av privata individer och val som görs av statliga företrädare. Som Whitman uttrycker det:

To put it another way, the new paternalists often say that people are subject to ”framing effects” that alter their choices. Indeed, they say that such framing effects are evidence of irrationality. Yet they are exploiting a framing effect in their advocacy of new paternalism. They encourage us to adopt a conceptual frame that relies on gradients, rather than a conceptual frame that highlights important distinctions.

Niclas Berggren 17:20 den 17 November 2009

Keynesiansk kausalitet

Nyligen gav sig professor Edmund Phelps på keynesianerna. Professor Casey Mulligan gör nu detsamma. Keynesianerna, med Paul Krugman och Brad DeLong i spetsen, hävdar att fallande efterfrågan har minskat sysselsättningen; han menar att det är mer troligt att kausaliteten går i motsatt riktning. Vem som har rätt har rätt stora policyimplikationer.

Niclas Berggren 5:36 den 17 November 2009

Gynnas fotgängarna av ny airbag?

Nationalekonomin har på senare år kritiserats för att inte tillräckligt beakta psykologisk forskning om hur människor faktiskt beter sig i olika situationer. Det har resulterat i det stora forskningsfält som nu kallas beteendeekonomi. Jag undrar om inte ett annat fält skulle må bra av lite psykologisk forskning: trafik. Där är problemet att forskare och lagstiftare ofta utgår från en utopisk modell av människan som inte beaktar den fulla beteendeanpassning som ofta följer. Därför verkar de t.ex. inte inse hur zebralagen eller cykelhjälmar kan öka risken för olyckor.

Eric Crampton rapporterar nu om en innovation, ett slags airbag på motorhuven som är tänkt att skydda fotgängare som blir påkörda. Det låter bra, men som Crampton påpekar är nettoeffekten oklar:

Drivers will pay less heed to pedestrians, with an end-result of a small increase in the number of pedestrian-car collisions, but with a lower death rate per collision. Effect on pedestrian deaths overall then is ambiguous.

Det krävs tydligen en psykologiskt kunnig nationalekonom för en sådan insikt.

Se även Peter Kleins inlägg ”Incentives Matter, Football Helmet Edition”.

Niclas Berggren 5:11 den 14 November 2009

Unga brottslingar påverkas i fängelset

Kan fängelsevistelser öka brottsligheten? Ja, enligt en ny studie av ungdomsbrottslingar i Florida, ”Building Criminal Capital behind Bars: Peer Effects in Juvenile Corrections”, publicerad i Quarterly Journal of Economics:

We find strong evidence of peer effects for burglary, petty larceny, felony and misdemeanor drug offenses, aggravated assault, and felony sex offenses. The influence of peers primarily affects individuals who already have some experience in a particular crime category.

Är det dags att fundera mer på alternativ till straff?

Niclas Berggren 17:51 den 12 November 2009

Vackra litar på andra som tittar på dem

Ibland kan subtila mekanismer påverka hur mycket vi litar på andra människor. En ny studie, ”Attractiveness Qualifies the Effect of Observation on Trusting Behavior in an Economic Game”, publicerad i Evolution and Human Behavior, finner att observation och skönhet spelar roll:

Here, we tested the effects of cues of observation on trusting behavior in a two-player Trust game and the extent to which these effects are qualified by participants’ own attractiveness. Although explicit cues of being observed (i.e., when participants were informed that the other player would see their face) tended to increase trusting behavior, this effect was qualified by the participants’ other-rated attractiveness (estimated from third-party ratings of face photographs). Participants’ own physical attractiveness was positively correlated with the extent to which they trusted others more when they believed they could be seen than when they believed they could not be seen. This interaction between cues of observation and own attractiveness suggests context dependence of trusting behavior that is sensitive to whether and how others react to one’s physical appearance.

Det är inte minst intressant att personer som är vackra litar mer på andra när de vet att de observeras, som om de förväntar sig att andra kommer att bete sig bättre mot dem (pga. deras skönhet). Detta tycks vara en korrekt förväntan, enligt tidigare forskning. Man kan här notera en fördel av att vackra människor bemöts positivt pga. sitt utseende.

För en översikt om tillitsforskningen, se ”Tillitens ekonomi” av mig och Henrik Jordahl, publicerad i Ekonomisk Debatt.

Niclas Berggren 5:42 den 12 November 2009

Maxtaxan ledde till fler barn

Vissa är bekymrade över den låga fertiliteten i många västländer. Hur kan den ökas? En metod skulle kunna vara att göra barnomsorgen, och därmed ytterligare barnanskaffning, billigare. I en ny studie av effekten på fertiliteten i Sverige av införandet av maxtaxan 2001, ”Cheaper Child Care, More Children”, finner Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd, som titeln subtilt antyder, följande:

dagisbarn

A typical household planning another child experienced a reduction in expected future child care costs of SEK 106,000 (USD 17,800). This reduction resulted in 3–5 more child births per 1,000 women during an 18 month period, which corresponds to a 4–6 per cent increase in the birth rate.

Det verkar med andra ord gå att påverka barnalstringens omfattning med ökade subventioner av barnomsorgen. Tre reflexioner:

Om man vill öka fertiliteten bör denna metod jämföras med andra, som kanske kan ge ännu större effekt.
Maxtaxan visade sig också ha en annan effekt: den gav, efter det att den utlovades, Socialdemokraterna ett ökat antal röster.
Man kan ifrågasätta målet att öka fertiliteten. Gör man det får man i och för sig också användbar kunskap genom studien ovan.

Niclas Berggren 5:32 den 11 November 2009

Minskar bistånd fattigdom?

Forskningen har haft svårt att finna belägg för att bistånd bidrar till en bättre välståndsutveckling i fattiga länder. Men kanske har biståndet minskat inkomstojämlikhet och fattigdom? En ny studie, ”Can Foreign Aid Reduce Income Inequality and Poverty?”, publicerad i Public Choice, finner följande:

[W]e find that aid by itself does not appear to have a statistically significant effect on inequality and poverty reduction. While both our simple cross-section approach and our dynamic panel estimation seem to suggest that good institutions may be necessary for aid to reach the poor, we fail to detect any robust impact of foreign aid in this regard, even when institutional quality is taken into consideration.

Nedslående.

Media: SvD.

Niclas Berggren 5:57 den 9 November 2009

Råd till unga nationalekonomer

Professorn i nationalekonomi Hal Varian ger i ”How to Build an Economic Model in Your Spare Time” goda råd till sina yngre kollegor. Ett sådant rör när man ska skicka in en uppsats till en vetenskaplig tidskrift:

You can tell when your work is getting ready for publication by the reactions in the seminars: people stop asking questions. (Or at least, the people who have read your paper stop asking questions.) If you’ve followed my advice, you’ve already asked their questions and answered them in your paper.

Varian var för övrigt författare till min första lärobok i mikroekonomi på grundutbildningen på Handelshögskolan, liksom till min första lärobok i mikroekonomi på forskarutbildningen. Han har satt sin prägel på mitt professionella liv – genom sina råd i ovan citerade alster kanske även på ditt.

Niclas Berggren 5:53 den 8 November 2009

Relativitetsteorin

(Via Indexed.)

Niclas Berggren 5:59 den 7 November 2009

Pengar för studentexamen?

Hur ska man förbättra prestationerna i skolan? En möjlig metod är att belöna elever som gör väl ifrån sig med pengar. En ny studie, ”The Effects of High Stakes High School Achievement Awards: Evidence from a Randomized Trial”, publicerad i American Economic Review (preliminär gratisversion här), visar på positiva effekter för flickor av ett sådant belöningssystem:

The experiment used a school-based randomization design offering awards to all who passed their exams in treated schools. This led to a substantial increase in certification rates for girls but had no effect on boys. Affected girls had a relatively high ex ante chance of certification. The increase in girls’ matriculation rates translated into an increased likelihood of college attendance. Female matriculation rates increased partly because treated girls devoted extra time to exam preparation.

Den summa en elev erhöll vid klarad studentexamen motsvarade ca 10 000 kronor. Forskarna gör också en samhällsekonomisk kalkyl och finner att ett program av det här slaget troligen är motiverad i ett sådant perspektiv.

Se även inläggen ”Belöning i skolan” och ”Bättre prestationer i skolan” samt docent Vlachos om lärarnas betydelse. Media: SvD1, SvD2, SvD3.

Niclas Berggren 17:29 den 5 November 2009

Politikers extrainkomster

Thomas Bodströms arbete som advokat har uppmärksamats på senare tid. Vissa har kritiserat honom för advokatarbetet, då de anser det stjäla tid och kraft från det politiska förtroendeuppdraget; andra har funnit det berömvärt med en politiker som har en fot kvar i den så kallade verkligheten. Oavsett hur man värderar detta med dubbla arbeten (det finns argument för att de både kan öka och minska politikers kvalitet) visar en ny studie, ”Politicians’ Outside Earnings and Electoral Competition”, publicerad i Public Choice (preliminär gratisversion här), att bland tyska politiker är förekomsten av ”externa uppdrag” negativt relaterad till graden av politisk konkurrens, med vilket avses skillnaden i röstandel mellan direktvalda förbundsdagsledamöter och de som kom tvåa.

Intuitionen om ett samband uttrycks på följande vis:

While voters usually cannot observe the amount of time devoted to outside work, they can punish politicians for neglecting their responsibilities and pursuing their private business by voting them out of office. Consequently, when deciding on the optimal level of private sector activities, elected politicians will weigh the gains from outside work against the increased risk of not being reelected. If political competition is weak, the probability of reelection is high, and the marginal benefit from political activity is low. In contrast, if competition strengthens and electoral races are close, the marginal benefit of political work tends to be high. Consequently, electoral competition affects the tradeoff between political activity and work in the private sector. If competition gets stronger, politicians reallocate time from outside work towards political activity, and outside earnings decrease. In this perspective, electoral competition limits political rents and/or shirking.

Det empiriska resultat är i linje med detta resonemang:

We find that a ten-percentage-point decrease in the vote margin decreases annual outside income over a four-year term by about 17,000 Euros on average.

En metod för att påverka förekomsten av externa uppdrag är alltså att ändra graden av politisk konkurrens. Det kan vara bra att veta, såväl för Bodströms kritiker som för hans understödjare. Frågan är dock hur politisk konkurrens för en svensk riksdagskandidat, som verkar i ett annat valsystem än det tyska, ska definieras. En möjlighet är att se till partiernas interna ”primärvalsystem”, i den mån sådana tillämpas. En annan är att se till andelen personröster. En tredje är att se till konkurrensen mellan listor. Det kanske finns andra, och bättre, ansatser?

Niclas Berggren 11:40 den 5 November 2009

Olyckliga egalitarianer

Vissa definierar rättvisa i termer av inkomststkillnader. Att bry sig om sådana skillnader kanske emellertid inte är att rekommendera. Enligt den nya studien ”Life Satisfaction and Relative Income” gäller nämligen detta:

Subjects who judge comparisons to be important are … significantly less happy than subjects who see income comparisons as unimportant.

Niclas Berggren 5:03 den 5 November 2009

Keynesianerna får smisk

Ekonomipristagaren Edmund Phelps är inte förtjust i krav på mer stimulansåtgärder:

The fallacy of the ”Keynesians” is their premise that all slumps, all of the time, are entirely the result of ”co-ordination problems” – mis-expectations causing a deficiency of demand. Having modelled the effects of expectations decades ago, I know they have consequences. I agree that companies appeared to underestimate the cutbacks and price cuts of competitors on the way down. That excessive optimism signalled deficient demand for goods and labour. So any stimulus then may have had a Keynesian effect. By now, though, such optimism has surely been wrung out of the system. To pump up consumer or government demand would force interest rates up and asset prices down, possibly by enough to destroy more jobs than are created.

Förvisso ger han även neoklassikerna en smäll. Han rekommenderar keynesianer att läsa mer Keynes och neoklassiker att läsa mer Hayek.* Han är dessutom pessimist och tror inte på en snar ekonomisk återhämtning.

*Varför inte börja med ”Economics and Knowledge” och ”The Use of Knowledge in Society”?

Niclas Berggren 9:24 den 4 November 2009

Effekterna av rättvisemärkning

Nyligen tog jag denna bild utanför Hemköp i Tranås:

Som läsare av denna blogg känner till är jag dock skeptisk till rättvisemärkning som metod för att förbättra tillvaron för världens fattiga (se här och här). Nu har fil dr Helena Johansson analyserat frågan, i rapporten ”Vad uppnås med rättvisemärkning?”.

helena johansson

Rapporten tycks mig balanserad. Den pekar på en del positiva effekter av rättvisemärkning, som att de som omfattas av den i viss mån skyddas mot fall i världsmarknadspriser, att förhandlingsstyrkan hos jordbrukarna stärks gentemot uppköparna och att resurser till bl.a. skolor tillkommer. Men betydande nackdelar finns också, t.ex. att rättvisemärkningen aldrig kommer att kunna omfatta mer än en liten andel jordbrukare, att systemet konserverar en ineffektiv, småskalig jordbruksstruktur och att de jordbrukare som inte omfattas (de kanske allra fattigaste) kan få det ännu sämre.

Ett viktigt påpekande:

Det är dessutom viktigt att rättvisemärkning inte förleder människor att tro att vanlig handel är till nackdel för uländerna. Konventionell handel har, på grund av sin omfattning, möjlighet att lyfta många fler människor ur fattigdom än Fairtrade. Skulle rättvisemärkning leda till att konsumenterna avstår från att köpa arbetsintensiva varor som importerats från utvecklingsländerna får det en negativ effekt på fattiga jordbrukares och arbetares inkomster och försörjningsmöjligheter.

Jag köper inte rättvisemärkta varor. Även om vissa positiva effekter uppnås genom märkningen, har den också negativa effekter. Därtill ska alternativkostnadsperspektivet läggas: De extra pengar som läggs på dyra rättvisemärkta produkter kan användas på andra sätt till gagn för världens fattiga, t.ex. donationer till Läkare utan gränser och Hand in Hand.

Niclas Berggren 17:23 den 3 November 2009

Marknaden för manlig prostitution fungerar väl

Inom nationalekonomin uppmärksammas ofta förekomsten av asymmetrisk information, men också att formella institutioner, i form av lagregler och rättssystem, kan få marknader att fungera väl ändå. Nu visar ny forskning av Trevon Logan och Manisha Shah på ett något udda område, manlig prostitution, att det ibland kan vara tillräckligt med informella institutioner för att säkerställa ärlighet i transaktioner och en fungerande prisbildning. Studien heter ”Face Value: Information and Signaling in an Illegal Market”, och i en populärvetenskaplig kommenterar rapporterar forskarna:

We found … that the market for male sex work is well regulated, informally, by the principals. Clients police escorts in two ways – through posts to independent client-owned forums and through detailed reviews of escort services on the escort websites, which are linked to the respective escort’s specific advertisement. … While informal enforcement is ubiquitous, is it enough to get the prices right? We found that it is. We find that this illegal market values information just as much as legal markets where truth-in-advertising and subsequent contracts are rigorously enforced. Interestingly, the price premium we estimate for the total number of pictures in escort advertisements (about a 1.5% increase in the price for every picture) is quite similar to the premium for pictures estimated by Gregory Lewis (2009) for used automobiles on eBay.com. That information has a value in any market is quite intuitive, but that it has such a large value in an illegal market is unexpected. In particular, we find that the market does not respond to all types of information – the premium to information in this market is driven entirely by face pictures, which command a premium in excess of 3% per face picture.

Slutsatsen är att marknader kan fungera även vid asymmetrisk information och utan formellt juridiskt skydd så länge information kan delas och spridas på ett effektivt sätt, i det här fallet via Internet. Fascinerande, om än inte förvånande.

Niclas Berggren 5:28 den 2 November 2009

Ska arbetslösa straffas?

En del av regelverket för arbetslösa säger att man måste söka jobb för att få ersättning. Bryter man mot den regeln straffas man. Vad blir effekten för dem som straffas? En ny studie av Gerard van den Berg och Johan Vikström, ”Monitoring Job Offer Decisions, Punishments, Exit to Work, and Job Quality”, undersöker saken med svenska data:

We find that sanctions have adverse effects on post-unemployment outcomes. On average, they cause individuals to accept jobs with a lower hourly wage and less working hours per week. The estimated average reduction in the accepted wage is almost 4%. The probability to move into full-time employment decreases with about 15%. … Sanctions causally increase the likelihood of the acceptance of a job at a lower occupational level. Such decisions are to some extent irreversible, in which case they involve a permanent human capital loss. … Concerning the effects of sanctions on the transition rate into work, we find a significant positive effect. On average, this involves a 23% increase.

Kan detta ses som att regelverket framtvingar en avvägning mellan, å ena sidan, fortsatt arbetslöshet och väntan på ett ”bra” (välbetalt, heltidsbaserat och utbildningsmatchat) jobb och, å andra sidan, accepterande av ett ”mindre bra” jobb? I så fall, är det bra eller dåligt, i ett samhällsekonomiskt perspektiv, att individer leds att hitta och acceptera ”mindre bra” jobb?

Niclas Berggren 6:12 den 31 October 2009

Gynnas kreativiteten av långt upphovsrättsskydd?

Ett vanligt argument för ett starkt och långvarigt upphovsrättsskydd är att det stimulerar artister, konstnärer, författare och kompositörer att skapa nya verk som alla kan njuta av. Men är den effekten entydig? Inte enligt en ny analys i ”Artistic Creation and Intellectual Property” av Francisco Alcalá och Miguel Gonzalez-Maestre. Med ett långvarigt skydd gynnas ”superstjärnorna”, men dessa stjärnor kommer därför också att kunna och vilja göra det svårt för nya artister etc. att ta sig fram. Forskarna beskriver sin analys så här:

The paper builds an overlapping-generations model of artists with three features: (i) the number of highly talented artists in a given period is positively linked to the number of young artists starting the career in the previous period; (ii) artistic markets are superstar markets; iii) promotion expenditures play an important role in determining market shares. In this framework, the paper analyzes the consequences for high-quality artistic creation of changes in the length of the copyright term, increases in market size, and progress in some communication technologies. It is shown that increasing superstars’ returns do not always increase the expected return to starting an artistic career. As a result, in the long run, longer copyrights do not always stimulate artistic creation.

Det finns en tendens i debatten om upphovsrätt att inta dogmatiska hållningar, antingen att copyright etc. är entydigt gynnsam eller att copyright etc. är entydigt negativ för skapandet. Jag tror att det är dags för lite mer ödmjukhet.

Se även inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Behövs upphovsrätt för musik?”.

Niclas Berggren 11:17 den 29 October 2009

Ska statuskonsumtion minskas?

Robert Frank och andra (se länkar nedan) hävdar att konsumenter bryr sig om status och att det leder till en tävlan med negativa välfärdseffekter. Därför bör staten, anser de, införa progressiva konsumtions- eller inkomstskatter, som dämpar arbets- och konsumtionshetsen, för allas bästa.

Nu visar Kenneth Arrow och Partha Dasgupta, i ”Conspicuous Consumption, Inconscpicuous Leisure”, publicerad i Economic Journal (preliminär gratisversion här), att detta är en förenklad analys:

It is commonly argued that because relative consumption appears to matter to people, they must be involved in a ”rat race”: people work harder and consume more than they would have were optimum public policies in place. But although consuming more today would improve one’s relative consumption now, it would worsen one’s relative consumption in the future. In this article we identify the structure of felicity functions for which the two effects offset each other exactly. The finding goes some way toward explaining why, while household surveys suggest that relative consumption matters, the consumption behaviour of households has not pointed unambiguously to the presence of relative consumption effects.

En lärdom tycker jag är att nationalekonomer bör vara försiktiga med att förespråka policyrekommendationer när den teoretiska grunden är outvecklad och när de empiriska resultaten inte är tydliga i någon viss riktning.

Se även inläggen ”Hur stort hus vill du ha?”, ”Att få det bättre än andra”, ”Ska sport och smink beskattas?”, ”Statustävlan kan gynna miljön”, ”Två typer av egenkärlek” och ”Ett samhälle utan social rörlighet”.

Niclas Berggren 5:25 den 29 October 2009

Hur påverkar kulturella olikheter ekonomin?

Man kan tänka sig både positiva och negativa ekonomiska effekter av kulturella olikheter i en region. På den positiva sidan kan olikheter leda till att fler perspektiv och innovationer kommer fram; på den negativa sidan kan olikheter leda till konflikter och antagonism, vilket försvårar samarbete.

diversity

En ny studie, ”Cultural Diversity and Economic Performance: Evidence from European Regions”, undersöker saken empiriskt. Två mått på olikhet används: dels andelen utlänningar i en region, dels ett fraktionaliserings-
index som mäter sannolikheten för att två slumpmässigt valda individer är av olika grupptillhörighet. Resultat för undersökta regioner inom EU-15:

[W]e find that diversity is positively correlated with productivity. Moreover, we find evidence that causation runs from the former to the latter.

Det verkar som om en blandad befolkning inte är något att rädas från ett effektivitetsperspektiv.

Niclas Berggren 10:23 den 28 October 2009

Forskningsresultat för Mona Sahlin

Mona tar till orda:

Dit [till ökad sysselsättning] når inte Sverige genom att låna till skattesänkningar, mest till den rikaste tiondelen av befolkningen. Det är ansvarslöst. Vi socialdemokrater sätter i stället jobben först.

Jag rekommenderar Mona att läsa Finanspolitiska rådets kommentar till regeringens budgetproposition:

En förstärkning av jobbskatteavdraget utgör ett centralt förslag i budgetpropositionen. Vi har i våra två årsrapporter analyserat de tidigare jobbskatteavdragen och då delat regeringens bedömning att de är en effektiv metod att öka sysselsättningen på lång sikt. Erfarenheterna av jobbskatteavdrag från särskilt USA och Storbritannien är goda: ett antal utvärderingar tyder på att sådana skattesänkningar varit verkningsfulla. Det finns också makroekonomisk forskning som kan tolkas som att jobbskatteavdrag kan minska risken för att en tillfällig konjunkturnedgång ska leda till bestående högre arbetslöshet.

Därtill borde Mona bekanta sig med forskning som visar att skattesänkningar kan stimulera ekonomin (i BNP-termer) minst lika bra som utgiftsökningar.

Man kan mot bakgrund av denna forskning fråga sig varför det är ”ansvarslöst” att ”låna till skattesänkningar” som ökar sysselsättningen medan det tydligen inte är ansvarslöst att, som Socialdemokraterna föreslår, låna till skattesänkningar till pensionärerna och till höjd a-kassa, två åtgärder som kan förväntas minska sysselsättningen.

Media: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, Expr.
Se även Den hälsosamme ekonomisten om utanförskapets storlek.

Niclas Berggren 11:50 den 27 October 2009

Skattesänkningar stimulerar

Trots vad många, inte minst Mona Sahlin och Thomas Östros, hävdar finns goda belägg i forskningen för att skattesänkningar förmår stimulera ekonomin minst lika bra som utgiftsökningar. Nu finns ytterligare en studie, av Harvard-ekonomerna Alberto Alesina och Silvia Ardagna, ”Large Changes in Fiscal Policy: Taxes Versus Spending”, som fastslår detta:

We examine the evidence on episodes of large stances in fiscal policy, both in cases of fiscal stimuli and in that of fiscal adjustments in OECD countries from 1970 to 2007. Fiscal stimuli based upon tax cuts are more likely to increase growth than those based upon spending increases.

Politisk retorik som går på tvärs med aktuell forskning, hur ska man se på sådan?

Niclas Berggren 5:57 den 27 October 2009

Bättre än bonus?

Bonusdebattens vågor går höga. I Dagens Industri (22 oktober, s. 9) säger Jacob Palmstierna:

Man ska helst vänta fem år med att betala ut bonus men helst skulle jag se ett system med bonuskonton som inte utfaller förrän vid pension och absolut inte om man slutar. Det garanterar långsiktigt värdebyggande.

Nu kommer ett nytt förslag, i linje med detta tänkande, på hur man ska kunna ge företagsledare incitament att driva företag på ett långsiktigt gynnsamt sätt: dynamiska incitamentskonton! Vad menas?

The CEO’s expected pay is escrowed into an account, a fraction of which is invested in the firm’s stock and the remainder in cash. The account features state-dependent rebalancing and time-dependent vesting. It is constantly rebalanced so that the equity fraction remains above a certain threshold; this threshold sensitivity is typically increasing over time even in the absence of career concerns. The account vests gradually both during the CEO’s employment and after he quits, to deter short-termist actions before retirement.

Fördelen här är bl.a. att kontots värde påverkas av företagets utveckling på lång sikt, även efter det att företagsledaren har lämnat det, i och med att hon bara kan få ut en viss andel av kontot i varje tidsperiod. Kan detta (fint teoretiskt härledda) förslag fungera i praktiken?

Se även inlägget ”Bidrog bankbonusar till krisen?” (med efterföljande diskussion).

Niclas Berggren 18:18 den 26 October 2009

Värnpliktens politiska grunder

Vad förklarar värnpliktens fortsatta användande i många länder, trots negativa effekter på högre utbildning och tillväxt? I en tillgänglig översikt, ”The Political Economy of Conscription”, som kommer att ingå i The Handbook on the Political Economy of War, presenterar Panu Poutvaara och Andreas Wagener nationalekonomisk forskning som hjälper till att besvara frågan:

Political economy explanations for the use of conscription in democratic regimes have a somewhat mixed record. While some evidence suggests that conscription is welcomed as a way to shift a tax burden to a minority, the changes in public opinion suggest that this is only part of voter considerations. … In democratic systems, the military draft continues to be maintained not least due to some inertia in the political process. The draft cannot be abolished in an intergenerationally Pareto-improving manner and special interest groups voice their ”concerns” against its abolition loudly which contributes to the maintenance of the status quo.

Men med bas i omsorg om humankapitalbildning och välståndsutveckling, samt med grund i ett moraliskt ifrågasättande, har allt fler kommit att ifrågasätta värnplikten, och allt fler länder avskaffar eller begränsar den nu. Det är inte alltid de högljudda intressegrupperna lyckas blockera reformer.

Niclas Berggren 11:47 den 26 October 2009

Effekter av privatiseringar

En klassisk vänster-högerkonflikt rör ägande av företag. Under de kommunistiska decennierna i östra Europa ägde och drev staten en stor mängd företag, som sedan i de flesta fall kom att privatiseras. Även i Kina har en del privatiseringar skett. Hur har det gått för företagen sedan dess? En ny studie, ”The Effects of Privatization and Ownership in Transition Economies”, publicerad i Journal of Economic Literature, finner följande:

The effect of privatization is mostly positive in Central Europe, but quantitatively smaller than that to foreign owners and greater in the later than earlier transition period. In the Commonwealth of Independent States, privatization to foreign owners yields a positive or insignificant effect while privatization to domestic owners generates a negative or insignificant effect. The available papers on China find diverse results, with the effect of nonstate ownership on total factor productivity being mostly positive but sometimes insignificant or negative.

Effekterna varierar alltså, beroende på om de privata ägarna är utländska eller inhemska, beroende på vilket land privatiseringen äger rum i och beroende på tidsperiod. Att det har gått bättre i östeuropeiska länder än i Ryssland och andra tidigare sovjetstater kan, menar forskarna, ha att göra med den institutionella kvaliteten: de förra länderna har t.ex. närmat sig EU, har en starkare rättsstat och har lägre korruption. Att utländska ägare ger bättre utfall kan bero på att de har bättre kunskaper och fler erfarenheter, samt att de står friare i förhållande till den inhemska politiska makten. Privatiseringar kan alltså vara gynnsamma, men bara under vissa villkor.

Se även inläggen ”Ska staten köpa Volvo?” och ”Handlar privatiseringar om ideologi?”.

Niclas Berggren 6:30 den 24 October 2009

Är offentliganställda godare människor?

Skiljer sig offentliganställda från anställda i privat sektor? Är de mer altruistiska och vill göra gott för sina medmänniskor? Är de mindre benägna att ta risker och, därför, offentliganställda, där konkurrensen och lönevariationen är mindre? Dessa frågor undersöks i den nya nederländska studien ”Public Sector Employees: Risk Averse and Altruistic?”. De intressanta resultaten:

byråkrat

Respondents of a large-scale survey were offered a substantial reward and could choose between a widely redeemable gift certificate, a lottery ticket, or making a donation to a charity. Our analysis shows that public sector employees are significantly less likely to choose the risky option (lottery) and, at the start of their career, significantly more likely to choose the pro-social option (charity). However, when tenure increases, this difference in pro-social inclinations disappears and, later on, even reverses. Our results further suggest that quite a few public sector employees do not contribute to charity because they feel that they already contribute enough to society at work for too little pay.

Det finns alltså överlag inte skäl att utgå från att anställda i offentlig sektor i genomsnitt är särskilt mycket mer generösa i sina handlingar och mer ädla i sina motiv än andra. Det får mig att tänka på Elinor och Vincent Ostroms artikel ”Public Choice: A Different Approach to the Study of Public Administration”.

Niclas Berggren 17:21 den 21 October 2009

Olikhet i välfärdsstaten

Hur påverkar etniska skillnader i befolkningen människors inställning till omfördelning? En ny litteraturöversikt av Holger Stichnoth och Karine Van der Straeten, ”Ethnic Diversity and Attitudes Towards Redistribution: A Review of the Literature”, som särskilt tar upp de senaste årens experimentella resultat, fastslår följande:

[A]lthough numerous studies document a negative and statistically significant relationship, most of these studies do not point to a quantitatively important role for ethnic diversity in shaping natives’ preferences for redistribution. In most studies, the association is much weaker than for other factors such as own income (current or expected) or beliefs about the role of effort versus luck in determining this income.

Att inte bara lägga vikt vid statistisk signifikans utan också vid storleken på de skattade koefficienterna är helt i linje med Deirdre McCloskeys och Stephen Ziliaks återkommande råd. Att etniska skillnader spelar roll men en liten roll för stödet för omfördelning är viktigt att klargöra. Personer som vurmar för välfärdsstaten bör därför inte i särskilt hög grad rädas invandring, i alla fall inte av detta skäl.

Niclas Berggren 6:34 den 21 October 2009

Subjektiva poliser

Ibland föreställer man sig att rättssystemets företrädare alltid gör sitt bästa för att upprätthålla lag och ordning utan hänsyn till person eller faktorer av ekonomiskt eller politiskt slag. Det verkar inte stämma helt och hållet. I den nya studien ”Political Economy at Any Speed: What Determines Traffic Citations?” av Michael Makowsky och Thomas Stratmann, publicerad i American Economic Review (preliminär gratisversion här), konstateras följande:

polis bot

Fines for speeding are not solely determined by an objective standard of law enforcement. We find evidence that the likelihood and dollar amounts of fines are decreasing functions of local property tax revenue. Further, the likelihood of receiving a speeding fine is higher in towns that are in a fiscal crunch caused by a rejected increase in the property tax limit. We show that officers use drivers’ differences in opportunity costs of contesting a fine as a criterion for whether to issue a speeding ticket, and, in the event of a ticket, the dollar amount of the fine. We also present evidence that officers are not completely race and gender blind in issuing tickets.

Nu är förstås polissystemen i USA och Sverige annorlunda organiserade, men resultaten tyder bl.a. på att den lokala polisen tar hänsyn till kommunens ekonomisk-politiska situation. Även delstatspolisen är mer benägen att bötfälla trafikanter från andra delstater. Talar detta mot att kommunalisera den svenska polisen? Om polisen är statlig kanske det leder till större likabehandling.

Se även inlägget ”Optimala straff efterlyses”.

Niclas Berggren 20:14 den 20 October 2009

Sänkt kapitalskatt kan ge högre skatteintäkter

Den s.k. Laffer-kurvan illustrerar att skattesatser kan vara så höga att en sänkning kan öka skatteintäkterna:

Frågan är om skattesatserna ligger till höger eller vänster om de nivåer, t*, som maximerar skatteintäkterna. En ny studie av Mathias Trabandt och Harald Uhlig, ”How Far Are We From the Slippery Slope? The Laffer Curve Revisited”, finner att skattesatserna för både arbets- och kapitalinkomster ligger till vänster om t* i USA och EU-14. Dvs. höjningar av de skattesatserna där skulle höja skatteintäkterna. Dock finner forskarna att kapitalinkomster i Danmark och Sverige beskattas hårdare än t* – en sänkning skulle alltså ge högre skatteintäkter. Förvisso kan man ifrågasätta målet att maximera skatteintäkterna, men om man nu av något outgrundlig anledning skulle vilja göra det är det bra att veta i vilken riktning skattesatserna ska ändras.

Niclas Berggren 6:24 den 20 October 2009

Vad gav välstånd: arbetsetik eller läskunnighet?

Max Weber menade i The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism att protestantismens betoning av en strikt arbetsetik i hög grad förklarar protestantiska länders tidiga ekonomiska framgångar. En ny studie, ”Was Weber Wrong? A Human Capital Theory of Protestant Economic History”, publicerad i QJE, presenterar en alternativ teori:

Protestant economies prospered because instruction in reading the Bible generated the human capital crucial to economic prosperity. We test the theory using county-level data from late-nineteenth-century Prussia, exploiting the initial concentric dispersion of the Reformation to use distance to Wittenberg as an instrument for Protestantism. We find that Protestantism indeed led to higher economic prosperity, but also to better education. Our results are consistent with Protestants’ higher literacy accounting for most of the gap in economic prosperity.

Detta resultat stämmer väl överens med Ed Glaesers konstaterande:

[N]o variable from 1900 better explains success in 2000 than investment in education.

Läskunnighet och utbildning är följaktligen synnerligen viktiga för långsiktig ekonomisk framgång.

Tips: Henrik Jordahl.

Niclas Berggren 6:54 den 19 October 2009

Nytt argument för demokrati

Argumenten för representativ demokrati är många: ett av de vanligaste är att val möjliggör byte av politiker som väljarna är missnöjda med. En ny studie, ”Elections and Deceptions: Theory and Experimental Evidence”, ger ett annat argument, baserat på ett experimentellt resultat:

Our main insight is that candidates behave more benevolently when democratically elected than when exogenously appointed.

Skälet till detta, menar forskarna, är att det är förknippat med en psykologisk kostnad för politiska kandidater att ljuga och att löften som utställs i valkampanjer därför utgör ett slags ankare för deras beteende när de väl är valda. Utan en möjlighet att väljas utställs inga löften som kan utgöra en intern restriktion på beteendet.

Ett annat resultat är också intressant:

[C]andidates feel more obliged to serve the public interest the higher their approval ratings are.

Hur ser dynamiken ut här? Antag en politiker som börjar bete sig på ett sätt som inte gynnar allmänintresset. Då faller hans popularitet. Det leder i sin tur till en psykologisk känsla hos politikern, att det är mindre viktigt att arbeta för allmänintresset. En negativ spiral, alltså. Om politikern förutser den kanske han i och för sig är mer benägen att gynna allmänintresset redan från början. En annan fråga är om det alltid är bra för väljarna att säga att de tycker om de politiker som för tillfället styr – därigenom leds ju politikerna att gynna allmänintresset i högre grad – men att sedan, om detta inte uttrycker sanna preferenser, rösta bort dem i nästa val. Dock kan ju politikerna inse att väljarna kan preferensförfalska, varför signalen om popularitet kanske slutar påverka. En sista fråga är om dessa experimentella resultat verkligen kan generaliseras till politikens värld.

Niclas Berggren 7:37 den 18 October 2009

Sänkt arbetsgivaravgift och nya jobb

Keynes verkar ha förespråkat kontracykliska variationer i arbetsgivaravgiften – i ett brev till James Meade skrev han:

I am converted to your proposal … for varying rates of contributions in good and bad times.

Men är inte sänkningar av arbetsgivaravgiften i dåliga tider ett ”dyrt” sätt att stimulera sysselsättningen, då alla anställda, inte bara nyanställda, omfattas av sådan sänkningar? Vore det inte bättre att bara låta genuint nya jobb få lägre avgift? Professor Greg Mankiw menar att det knappast skulle fungera:

The problem is, how do you define a marginal job? You cannot simply say ”new hires.” In that case, company A fires Peter and hires Paul. Company B fires Paul and hires Peter. That kind of employment churn is, presumably, not what we are trying to encourage. … Also, how do you handle newly formed companies? Government should not penalize start-ups by subsidizing only employment by their incumbent competitors. But if new companies get the hiring credit, then existing companies are incentivized to create new wholly-owned subsidiaries in order to qualify for the tax break (while contracting employment in the parent company). Similarly, they are incentivized to outsource work to start-ups that get the credit.

I Sverige har vi Thomas Östros som hävdar att skattesänkningar inte kan stimulera ekonomin. I Cambridge (England) fanns och i Cambridge (Massachusetts) finns nationalekonomer av annan uppfattning.

Niclas Berggren 5:52 den 16 October 2009

Svag grund för finanspolitisk aktivism

Professorn i nationalekonomi vid Stanford University John Taylor uttrycker följande skepsis i ”The Lack of an Empirical Rationale for a Revival of Discretionary Fiscal Policy”, publicerad i American Economic Review:

A decade ago there was widespread agreement that fiscal policy should avoid countercyclical discretionary actions and instead should focus on the automatic stabilizers and on longer-term fiscal reforms that positively affect economic growth and provide appropriate government services, including infrastructure and national defense. In this paper I briefly summarized the empirical evidence during the past decade … Based on this review, I see no empirical rationale for a revival of countercyclical discretionary fiscal policy.

Jag anar att Anders Borg är förtrogen med de resultat Taylor presenterar, även om även han har svårt att stå emot politiska krav på finanspolitisk aktivism. Det jag saknar, när vissa budgetförslag nu läggs, är just analysen av effekterna på ekonomins grundläggande funktionssätt. Krisen får inte överskugga behovet av en ekonomisk politik som stimulerar tillväxt också i det längre perspektivet.

Se även inlägget ”En icke-keynesiansk professor”.

Niclas Berggren 11:41 den 14 October 2009

Kulturers ekonomiska betydelse

Man kan tycka att EU-länderna är rätt lika varandra i ett internationellt perspektiv, men trots det finner Luigi Guiso, Paola Sapienza och Luigi Zingales, i den nya studien ”Cultural Biases in Economic Exchange?”, publicerad i QJE, att kulturella skillnader föreligger och att de påverkar tilliten till människor från andra länder. Det har i sin tur ekonomiska konsekvenser:

We then find that lower bilateral trust leads to less trade between two countries, less portfolio investment, and less direct investment, even after controlling for the characteristics of the two countries. … Our results suggest that perceptions rooted in culture are important (and generally omitted) determinants of economic exchange.

Jag tycker om denna utvidgning av den nationalekonomiska analysen, där såväl formella som informella institutioner, liksom sociala faktorer, inkluderas i försök att förklara ekonomiska utfall. En fråga man kan fundera på i sammanhanget är hur kulturella skillnader mellan länder, och därpå baserad tillit, förändras i globaliseringens era. Religion kanske allmänt blir mindre viktigt inom EU, t.ex., och gemensam musik, tv och film kanske också homogeniserar kulturer. Vissa beklagar detta, då strömlinjeformningen ökar, men måhända öppnar större kulturell likhet för mer av samarbete och ekonomiskt rationella utbyten.

Niclas Berggren 5:58 den 14 October 2009

Kommentarer till ekonomipriset

Jag har funnit dessa kommentarer till ekonomipriset, som i år alltså gick till Elinor Ostrom och Oliver Williamson, uppbyggliga:

Niclas Berggren 15:04 den 12 October 2009

Samarbete om gemensamma resurser

Kungliga Vetenskapsakademien har just meddelat att Elinor Ostrom och Oliver Williamson har tilldelats Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Ett utmärkt val, anser jag.

ostrom

Ostroms forskning – t.ex. i boken Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Economic Governance – visar att gemensamma resurser, som vatten, betesmark och fiskstockar, inte behöver leda till det som brukar kallas allmänningens tragedi, alltså till överutnyttjande. Traditionellt har två vägar anförts för att undvika tragedin: statligt eller privat ägande. Ostrom finner, på teoretisk grund och på basis av ett stort antal fallstudier, att frivilliga, gemensamma system för att styra och reglera användandet av dessa resurser, ofta på mycket lokal nivå, har vuxit fram och i många fall fungerar utmärkt. Samarbete kan alltså relativt spontant etableras människor emellan för att använda knappa resurser på ett sätt som gynnar de allra flesta.

Det finns förstås mycket annat att säga om pristagarna och deras forskning: se vidare KVA:s motivering.

Se även en intervju med Ostrom i Axess. Media: SvD, DN1, DN2, DN3, Expr, Sydsv, Dagen.

Niclas Berggren 6:46 den 12 October 2009

Kan hyperbolisk diskontering vara rationell?

Att diskontera innebär att man värderar en given sak mer nu än i framtiden. Vanligtvis antas i ekonomiska modeller att denna diskontering sker med en konstant diskonteringsränta, dvs. hur jag värderar x idag i förhållande till hur jag värderar x imorgon motsvarar hur jag (idag och om 365 dagar) värderar x om 365 dagar i förhållande till hur jag värderar x om 366 dagar. Experiment med såväl människor som andra djur indikerar dock att de flesta inte diskonterar på detta vis utan hyperboliskt, dvs. hur jag värderar x idag i förhållande till hur jag värderar x imorgon skiljer sig från hur jag värderar x om 365 dagar i förhållande till hur jag värderar x om 366 dagar, dels på så sätt att kvoten mellan min värdering av x idag och min värdering av x imorgon överstiger kvoten mellan min värdering av x om 365 dagar och min värdering av x om 366 dagar och dels på så sätt att jag om 365 dagar har samma värdering av x då i förhållande till x en dag senare som jag har av x idag i förhållande till x imorgon, vilket antyder tidsinkonsistens. Är hyperbolisk diskontering att betrakta som irrationell?

Inte nödvändigtvis, om man introducerar osäkerhet. Två lästips:

”Uncertainty and Hyperbolic Discounting” av Partha Dasgupta och Erik Maskin: ”We show that if the typical problem involves payoffs whose realization times are uncertain, then optimal preferences give rise to relatively patient behavior when the time horizon is long but induce a switch to impatience when the horizon grows short.”
”Hyperbolic Discounting Is Rational” av J. Doyne Farmer och John Geanakoplos: ”We show that when agents cannot be sure of their own future one-period discount rates, then hyperbolic discounting can become rational and exponential discounting irrational.”

Jag är inte helt övertygad om rimligheten i de exakta modelleringarna i de två uppsatserna, men jag fann analyserna och huvudpoängerna riktigt uppiggande och en välkommen kontrast till de så vanliga kategoriseringarna av hyperbolisk diskontering som exempel på irrationalitet.

Idén om tidspreferens (en preferens för nytta nu än nytta senare) har inte minst utvecklats av Eugene von Böhm-Bawerk i Capital and Interest. Se översiktsartikeln ”Time Discounting and Time Preference” av Shane Frederick, George Lowenstein och Ted O’Donoghue, publicerad i Journal of Economic Literature.

Niclas Berggren 11:48 den 11 October 2009

Värnplikt och högre utbildning

Sverige är på väg att avskaffa den allmänna värnplikten. Vad blir de samhällsekonomiska effekterna av det? En viktig sådan, nämligen effekten på efterfrågan på högre studier, analyseras i ”Does Military Draft Discourage Enrollment in Higher Education? Evidence from OECD Countries” av Katarina Keller, Panu Poutvaara och Andreas Wagener. På teoretisk grund finns skäl att förvänta sig en negativ effekt:

070520-A-4520N-081

Military service diminishes the individual returns to human capital. If military service interrupts studies, it will take a longer time to complete higher education. In addition, previously acquired skills and knowledge may depreciate during military service, and their recovery would require extra education. Finally, military service shortens the active period on the job one has chosen. All these effects can be expected to reduce the amount of education (in particular, of post-secondary schooling) that a student desires to obtain.

Hur ser då de empiriska beläggen ut?

We show that for 22 OECD countries since the 1960s, the intensity with which military conscription is enforced has a statistically significantly negative impact on the acquiring of post-secondary education. … Our regressions indicate that for a one standard deviation decrease of the duration of military conscription or of the conscript share (i.e., by almost eight months or by one percent of the population), the share of the working-age population enrolled in post-secondary education would increase by at least 8 and 15 percent, respectively. As human capital is one of the driving forces behind economic growth and prosperity, at least OECD countries appear ill-advised to rely on conscription.

Regeringen och Sten Tolgfors åtgärd på detta område tycks alltså kunna bli gynnsam för Sveriges ekonomi i förlängningen.

Se även inlägget ”Värnplikten är inte överlägsen”.

Niclas Berggren 7:13 den 10 October 2009

Betalt för blodgivning?

Det råder ofta brist på blod. Tidigare forskning har visat att betalning med pengar kan avskräcka en del från att bli blodgivare, kanske därför att de inte vill uppfatta sig eller uppfattas av andra som personer som ger blod av egoistiska skäl. Men som det påpekas i den nya studien ”Do All Material Incentives for Prosocial Behavior Backfire?” kan man tänka sig andra materiella incitament än kontanter, såsom presentkort:

We find that although the majority of donors declare their donation behavior would not be affected by either cash or voucher payments, there is a large difference in the fraction of donors who declare they would stop donating between the ”cash” and ”voucher” groups. While only 3.5 percent responded they would stop donating if given a 10-euro voucher, about 13 percent declared they would stop being a donor if given 10 euros in cash. Thus, donors do not seem to display a general aversion to material incentives, but a substantial fraction shows a marked aversion to cash payments.

Detta resultat är i linje med tidigare studier som visar att lotter och medaljer kan stimulera blodgivning. Det vore intressant att fråga icke-donatorer om de skulle kunna tänka sig att börja donera för 10 euro i kontanter eller i form av ett presentkort. Dags att tänka i nya banor och inte enbart förlita sig på bristvaran altruism!

Niclas Berggren 6:03 den 8 October 2009

Indiska kvinnor får det bättre av tv

En fascinerande studie av Robert Jensen och Emily Oster, ”The Power of TV: Cable Television and Women’s Status in India”, publicerad i QJE, tyder på att tv:s inflytande på värderingar och beteenden kan vara positivt för kvinnors situation:

This paper explores the effect of the introduction of cable television on women’s status in rural India. Using a three-year, individual-level panel data set, we find that the introduction of cable television is associated with significant decreases in the reported acceptability of domestic violence toward women and son preference, as well as increases in women’s autonomy and decreases in fertility. We also find suggestive evidence that exposure to cable increases school enrollment for younger children, perhaps through increased participation of women in household decision making.

Kanske något för svenskt bistånd att stödja, utbyggd kabel- och satellit-tv i fattiga länder?

Se även inlägget ”Tv-tittande ger färre barn”.

Niclas Berggren 6:48 den 7 October 2009

Skattesänkningar ökar tillväxten

Harvards Robert Barro och Charles Redlick undersöker bl.a. hur skattesänkningar påverkar välståndsutvecklingen i den nya studien ”Macroeconomic Effects of Government Purchases and Taxes”. De sammanfattar:

For data that start in 1950, we estimate that a one-percentage-point cut in the average marginal tax rate raises the following year’s GDP growth rate by around 0.6% per year.

Det finns en tendens i den svenska debatten att stirra sig blind på den statiska budgeteffekten samt på fördelningseffekter av ändrade skattesatser. Då missar man lätt den viktiga tillväxteffekt som Barro och Redlick finner. Kanske något för våra politiker att beakta, i landet med världens högsta marginalskatter.

Se även inläggen ”Avskaffad värnskatt utan kostnad” och ”Okunnighet om skattesänkningar”.

Niclas Berggren 7:03 den 5 October 2009

Finns det något bra med att åldras?

Fastän jag vanligtvis betonar åldrandets tragik verkar det finns ett och annat positivt med att åldras, enligt studien ”Wisdom and Aging: Irrational Preferences in College Students but Not Older Adults”, publicerad i Cognition:

A decision-maker is ”irregular” if she would choose B from {A, B, C} but not from {A, B} … Similarly to previous studies we observed irregular choices by college students faced with hypothetical discount cards for supermarkets. However, older adults showed no such tendency.

Hur kan det komma sig, när kognitiv förmåga avtar med ålder? Forskarna finner visst stöd för följande förklaring:

Older adults would benefit from greater experience and thus manifest more regular choice. … The marketplace expertise available to senior citizens might therefore offer a buffer against decline in inhibitory control.

Detta kan möjligen vara en lärdom när experimentella laboratorieresultat med studenter ska ligga till grund för slutsatser om ”den verkliga världen”. Det kan vara så att marknadens institutioner eller erfarenhet förmår att ”leda” människor så att de agerar som om de vore relativt rationella.

Niclas Berggren 7:33 den 4 October 2009

Är lycka smittsam?

Adam Smith hävdar, i Theory of Moral Sentiments, att människor blir lyckliga av andras lycka:

How selfish soever a man may be supposed, there are evidently some principles in his nature, which interest him in the fortunes of others, and render their happiness necessary to him, though he derives nothing from it except the pleasure of seeing it.

Jag har hittills trott att han hade fel. En ny studie av John Knight och Ramani Gunatilaka, ”Is Happiness Infectuous?”, tyder på att det är jag som har haft fel, i alla fall gällande förhållandena på Kinas landsbygd och när andras lycka mäts som genomsnittlig lycka i den by man bor i:

The paper uses an appropriate survey from rural China to answer the question: Is happiness infectious, i.e. does the happiness of an individual depend positively on the happiness of their reference group? The evidence is consistent with this hypothesis, but the challenge is to solve the ”reflection problem”, i.e. is the apparent effect of neighbours’ happiness on own happiness a causal one or merely a reflection? A ”quasi-panel” approach is adopted, treating villages as groups and individuals as multiple observations within each group, and using an error components 2SLS estimator. The results suggest that a major part of the relationship is indeed causal.

Adam Smith har alltid rätt, det borde jag veta vid det här laget. (Fast jag undrar om resultaten skulle bli annorlunda i en kinesisk eller västerländsk storstad…)

Niclas Berggren 5:33 den 2 October 2009

Vem är din favoritekonom?

Min gode vän professor Daniel Klein har en ny liten uppsats, ”In Defense of Dwelling in Great Minds”, accepterad för publicering i Society, som med utgångspunkt i Michael Polanyi förklarar varför det för en samhällsvetare är viktigt med förebilder. Han nämner en fråga han brukar ställa vid jobbintervjuer:

I am a member of the economics department at George Mason University. When the department has a job opening and is looking at job candidates, I often have only a few minutes to speak with each candidate. I want to get a sense of the candidate’s mind, character, and vision. I often ask the candidate: Who are some of the economists you most admire? The question is always revealing but sometimes awkward. Many candidates have no certain response, and apparently no great admiration for any economist.

Vad skulle ditt svar bli? Vem är din favoritekonom (om du har någon, vill säga)?

Mitt svar anges här.

Niclas Berggren 11:59 den 1 October 2009

Ska lön kopplas till resultat?

Det verkar åtminstone vara en god idé om man vill öka de anställdas tillfredsställelse på arbetet:

In cross-sectional estimates performance-related pay is associated with increased overall satisfaction, satisfaction with pay, satisfaction with job security and satisfaction with hours. It appears to be negatively associated with satisfaction with the work itself; yet, after accounting for worker fixed effects the positive associations remain and the negative association vanishes. These results appear robust to a variety of alternative specifications and support the notion that performance-related pay allows increased opportunities for worker optimization and does not generally demotivate workers or crowd out intrinsic motivation.

Källa: Green, Colin och Heywood, John S. (2008). ”Does Performance Pay Increase Job Satisfaction?” Economica 75(300): 710–728.

Niclas Berggren 6:20 den 30 September 2009

Samarbete när människor är olika

Människor har behov av att samarbeta i ett samhälle. Experimentell forskning har visat att när en utomstående övervakare saknas kan sociala normer säkerställa samarbete mellan människor som har lika mycket resurser och som får lika stora förtjänster av samarbetet. Men hur blir det med samarbetet när människor skiljer sig åt – när en del har mer resurser och när en del får ut mer av samarbetet än andra? Just det undersöks i en ny experimentell studie, ”Enforcement of Contribution Norms in Public Good Games with Heterogeneous Populations”, av Ernesto Reuben och Arno Riedl. Resultat:

We find that without punishment possibilities, heterogeneity does not matter much. In all treatments free-riding is relatively frequent and steadily increases over time. In other words, we do not find evidence for a contribution norm other than free-riding to emerge. In the treatments with punishment the picture changes drastically. In homogeneous as well as heterogeneous groups, contributions are much higher than without punishment and they do not decrease over time. More importantly, the contribution pattern differs strongly across treatments. In the treatment with unequal endowments and unrestricted contribution possibilities, contributions are proportional to endowments. Similarly, in the treatment with unequal marginal benefits from the public good, contributions are almost perfectly proportional to the ratio of marginal benefits.

Det är alltså dels så att människor behöver hot om straff för att bidra till kollektiva nyttigheter, oavsett om de är lika eller olika, och dels så att de sociala normer som föredras vid olikhet tycks se likadana ut människor emellan. Människor betalar i proportion till sin rikedom och i proportion till marginalnyttan av den kollektiva nyttigheten. Det som förbryllar mig är att många verkar finna en proportionell princip orättvis i verkliga livet. Tag som exempel beskattningens område, där de flesta tycks vurma för progressiva skatteskalor. Hur kommer det sig?

Niclas Berggren 11:56 den 28 September 2009

Utländskt kapital ökar BNP

Att utländska investeringar och BNP är positivt relaterade är relativt okontroversiellt att konstatera. Frågan är dock i vilken riktning kausaliteten går. Är det så att ett rikare land, genom det större värdeskapandet i den ekonomiska verksamheten, orsakar fler utländska investeringar, eller är det så att fler utländska investeringar gör ett land rikare? I ”On the Causal Links Between FDI and Growth in Developing Countries”, publicerad i World Economy (preliminär gratisversion här), försöker John Rand och Henrik Hansen reda ut saken. Deras resultat:

We analyse the Granger causal relationships between foreign direct investment (FDI) and GDP in a sample of 31 developing countries covering 31 years. Using estimators for heterogeneous panel data we find bi-directional causality between the FDI-to-GDP ratio and the level of GDP. FDI has a lasting impact on GDP, while GDP has no longrun impact on the FDI-to-GDP ratio. In that sense FDI causes growth.

Utländska investeringar tycks alltså öka välståndet i ett land genom kunskapsöverföring och spridning av ny teknologi (även om man ska ta Granger-kausalitetstest med en liten nypa salt).

Niclas Berggren 8:59 den 27 September 2009

Är deltidsarbete enbart negativt?

En viktig skillnad mellan regering och opposition rör synen på deltidsarbete. Socialdemokraterna lovar rätt till heltid om de kommer till makten 2010. Mot bakgrund av den svenska debatten är det intressant att se hur deltidsarbetet för kvinnor har utvecklats i Nederländerna, vilket presenteras i ”Female Part-Time Work in the Netherlands”. Några resultat:

Andelen anställda kvinnor i åldersintervallet 25-54 år som arbetar deltid minskade i Sverige från drygt 30 procent 1983 till knappt 20 procent 2001; i Nederländerna ökade andelen något, till knappt 60 procent.
Endast 4 procent av de deltidsarbetande kvinnorna i Nederländerna skulle önska arbeta heltid; motsvarande siffra för Danmark och Tyskland är 15 procent.
Det främsta skälet för att arbeta deltid är en önskan att ta hand om egna barn. Andra skäl för deltid är att ha tid för hushållsarbete, sig själv och vänner.
När kvinnor med heltidsarbetande män ökar sin arbetstid minskar deras tid för hushållsarbete (med 33 minuter per ytterligare arbetstimma per vecka), men männen ökar trots det bara sin hushållsarbetstid marginellt (med 6 minuter per ytterligare arbetstimma för kvinnan). Se detta diagram:

Vad ska man dra för slutsatser av dessa resultat? Forskarna skriver:

Without part-time work, female labour force participation rates in the Netherlands would not have increased as fast as they did in past decades. However, whereas part-time work was a transitional phase in Scandinavian countries, part-time work is more persistent in the Netherlands. Women are satisfied working part-time, because relatively high-skilled work can be done part-time, full-time work is not a financial necessity, and the burden of additional working hours is not shared within partnered families.

En fråga man kan ställa sig är om deltidsarbetets karaktär kan ändras i Sverige, så att fler av dem som ägnar sig åt det blir nöjda, som i Nederländerna.

Se även inlägget ”Leder heltidsarbete till lycka?”, Kommunals argumentation för en rätt till heltid samt HUI:s utredning av konsekvenserna.

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela: