Vad gav välstånd: arbetsetik eller läskunnighet?

Max Weber menade i The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism att protestantismens betoning av en strikt arbetsetik i hög grad förklarar protestantiska länders tidiga ekonomiska framgångar. En ny studie, ”Was Weber Wrong? A Human Capital Theory of Protestant Economic History”, publicerad i QJE, presenterar en alternativ teori:

Protestant economies prospered because instruction in reading the Bible generated the human capital crucial to economic prosperity. We test the theory using county-level data from late-nineteenth-century Prussia, exploiting the initial concentric dispersion of the Reformation to use distance to Wittenberg as an instrument for Protestantism. We find that Protestantism indeed led to higher economic prosperity, but also to better education. Our results are consistent with Protestants’ higher literacy accounting for most of the gap in economic prosperity.

Detta resultat stämmer väl överens med Ed Glaesers konstaterande:

[N]o variable from 1900 better explains success in 2000 than investment in education.

Läskunnighet och utbildning är följaktligen synnerligen viktiga för långsiktig ekonomisk framgång.

Tips: Henrik Jordahl.

Dennis 10:19 den 20 oktober 2009

Jag vill bestämt minnas att David Landes argumenterade för samma sak i Nationers välstånd och fattigdom. Jag hittade en tidigare version av artikeln du tipsar om, det refereras till Landes men det är en tidigare bok och det verkar inte vara i det sammanhanget. Samtidigt så har jag inget minne av att Landes gav några direkta empiriska belägg för att det skulle vara läskunnigheten i stället för etiken, argumenten handlade mer om att det var en rimligare teori, så Becker och Wössmann är mer intressant på det viset.
Kristian Grönqvist 10:27 den 20 oktober 2009

Lite väl allmängiltigt, eller hur? Vi vet också att ju kallare klimat, desto högre tryck på utvecklingen av varma bostäder, desto högre tryck på årlig planering av jordbruk, desto högre tryck på utvecklingen av hjälpmedel för att få jordbruket att blomstra, desto större behov av vagnar att färdas i , bilar, tåg etc etc
Ibland tycker jag nog forskare forskar väldigt mycket bara för att visa att de själva är bäst…
Den här om protestantismen verkar vara lite lös.’
Ungefär som att :
Godisätandet ökar och AIDS ökar, alltså orsakar godisätande AIDS
Camilla 13:23 den 20 oktober 2009

Och nästa fråga, hur kan denna kunskap användas i nutid? Vad är det som får folk att lära sig läsa idag? Internet lär folket engelska. En global kommunikationsform byggs upp, förhoppningsvis så obegränsad som möjligt. Alltså optimalt även utan religiösa gränsdragningar.
nonicoclolasos 13:27 den 20 oktober 2009

Camilla: En implikation skulle kunna röra hur bistånd utformas. I många länder är läskunnigheten fortfarande låg och utbildningsväsendet svagt.

Ed Glaeser skriver idag vidare om utbildningens viktiga roll för ekonomisk utveckling.
Illuminatus? 15:42 den 20 oktober 2009

Utbildning spelar en mycket viktig roll men dess effekt verkar plana ut.

För utvecklingsländer är det extremt viktigt med grundläggande utbildning samt satsning på högre utbildning. (Med högre utbildning menar jag inte alla de kvasihögskoleutbildningar som grasserar i Sverige utan de klassiska universitetsutbildningarna, framför allt de professionella.=

Jag har varit på ett flertal seminarier där just det debatterats om värdet av högskoleutbildning för alla. Jag har dragit slutsatsen att är det mycket pengar för lite verkstad. Personlig utveckling, ja men inte ur en samhällsekonomisk och samhällsutvecklingssynpunkt.

När det gäller protestantiska arbetsetik så är det inte att den är religiöst betingad utan att den inpräntar vissa för framgång viktiga egenskaper, nyckelbeteenden.

Malcolm Gladwell visar detta mycket tydligt i sin bok Outliers. Gladwell visar att efter ett IQ på 120, knepigt mått, så spelar inte IQ någon roll. Istället är det i princip de egenskaper som kommer av en sträng luthersk uppfostran, idoghet, förmågan att skjuta upp belöning-njutning mm. Gladwell visar att det krävs 10 000 timmar av hård disciplinerad inlärning, träning för att nå toppen.

Religiösa och kulturella skillnader är i mina ögon skillnader i vilka beteenden som förstärks i en kultur, inte religionen eller kulturen i sig.

Detta kan möjligen förklara den enorma skillnaden mellan utvecklingen i Nord och Sydamerika, i princip identiska förutsättningar med samma relativt välutbildade invandrargrupper och samma naturresurser. Men skillnaden i utveckling och välstånd är enorm. Det kanske även förklarar en mycket förbryllande konsekvens av mexikansk invandring till USA. Mexikaner är den enda grupp av invandrare som efter 2 generationer fortfarande lever på samhällets botten och inte lyckats klara av att komma in i den amerikanska medelklassen. Alla tidigare invandrargrupper har levt på botten samt behövt stöd av samhället men klättrat upp.

Med detta vill jag inte påstå att en sträng luthersk religiöst betingad uppfostran är botemedlet utan jag betonar istället behovet för att ett samhälle ska lyckas att det finns gemensamma och underliggande beteendenormer. Med det förstås främst förmågan att skuta upp belöning.
Camilla 10:26 den 22 oktober 2009

Även konsumtion och levnadsvanor ändras i takt med utbildning, så det är inte helt säkert att en högskoleutbildning enbart leder till förändringar inom individer utan effekt på samhället. Högre utbildning är också positivt ur miljö- och sjukvårdsperspektiv (i ett lite längre perspektiv).
När det gäller arbetsetiken av det gamla slaget bör vi sannerligen oroas! Jag gissar att arbetsnormen kommer ta nya former, kanske mer i form av socialt tryck eller rädsla för att inte hänga med i ett snabbare tempo. Kanske behöver vi inte arbetsmoral längre? (Vad mexikanarna i USA behöver vet jag inte, men att höja arbetsmoralen känns inte som ett alternativ om resten av befolkningen lämnar den!)