Varför är lönen per tidsenhet högre vid övertidsarbete? En möjlig förklaring är att arbetsgivare måste erbjuda mer betalt för att få anställda att vilja arbeta mer vid behov (men detta förklarar knappast lagstiftning). En annan möjlig förklaring är att lagstiftaren tror att övertidsersättning gör det mer sannolikt att arbetsutrymmet i ekonomin delas mellan fler. Nå, […]
Beteendeekonomiskt inriktade personer, som Robert Frank, har en tendens att se lyxkonsumtion som negativ, då den fungerar som ett kostsamt sätt för personer att erhålla status genom att positionera sig mot andra i en ständigt pågående kapprustning. Det leder bl.a. till att man arbetar mer än man egentligen vill, vilket orsakar välfärdsförluster. Jag har tidigare […]
Thomas Gür skriver om olika principer för att fastslå vilken skola ens barn ska gå i: Även när närhetsprincipen rådde röstade föräldrar med fötterna för att få sina barn i bättre skolor, men trösklarna för sådana ”skolval” var mycket högre: Familjer såg till att barnen fick gå i en attraktivare skola genom att köpa hus […]
Vad ger ekonomiskt välstånd? Denna grundläggande fråga upphör aldrig att fascinera ekonomiska forskare. Ett av de mer intressanta bidragen till denna forskning utgörs av en ny studie, ”Culture, Institutions and the Wealth of Nations”, som undersöker vilken roll individualism och kollektivism spelar. Med andra ord undersöks om kulturen i ett land kan påverka hur ekonomin fungerar. […]
Robert Frank argumenterar i NYT för progressiv beskattning för att dämpa det problem han upplever finns med höga inkomster: de utgör (eller möjliggör) statussignaler som gör personer med lägre inkomster olyckliga. David Friedman påpekar bl.a. denna svaghet i argumentationen: But there are also negative externalities from low incomes and positive externalities from high incomes. Consider […]
Thorstein Veblen är en man vars tänkande man bör stifta närmare bekantskap med. Mest känd är hans bok The Theory of the Leisure Class. Nu kan man ta del av centrala delar av hans analys i uppsatsen ”Thorstein Veblen and American Social Criticism”; t.ex. kan man läsa om statusjakten som fundamental mänsklig drivkraft och om […]
Robert Frank och andra (se länkar nedan) hävdar att konsumenter bryr sig om status och att det leder till en tävlan med negativa välfärdseffekter. Därför bör staten, anser de, införa progressiva konsumtions- eller inkomstskatter, som dämpar arbets- och konsumtionshetsen, för allas bästa. Nu visar Kenneth Arrow och Partha Dasgupta, i ”Conspicuous Consumption, Inconscpicuous Leisure”, publicerad […]
Robert Frank och andra är starkt kritiska mot den statustävlan som pågår människor emellan. Många försöker ta sig upp i samhället genom att jobba lite mer än andra och genom att köpa lite finare saker än andra. Till slut blir nästan alla mindre lyckliga av denna jakt efter en bättre relativ position. De Tocqueville klargör […]
Rousseau gör en distinktion mellan amour de soi och amour-propre. Den förra typen av kärlek är en kärlek till den egna fortlevnaden; den yttrar sig i en stark vilja att skaffa boende, mat och trygghet. Den senare typen av kärlek är en kärlek till en god relativ position; den yttrar sig i en stark vilja […]
Robert Frank klankar ned på statustävlan och menar att den ger upphov till välfärdsförluster. Jag har dock anfört att hans analys kan vara missvisande, om det är så att entreprenörer, som skapar ekonomisk utveckling till gagn för de allra flesta, drivs av statustävlan. Till detta kan nu läggas en ny studie, ”Going Green to Be Seen”, […]
En del varor är positionella, dvs. de eftersträvas inte främst därför att de ger nytta i sig utan därför att de ger nytta genom att man genom dem positionerar sig mot andra människor (som kanske har mindre av varorna i fråga) och får status. Ekonomer som Robert Frank förespråkar (hög och progressiv) beskattning av sådana varor, […]
Det är poppis att klanka ned på lyxkonsumtion, vilket t.ex. nationalekonomen Robert Frank gör i Luxury Fever. Kanske lite väl hastigt. Michele Piccione och Ariel Rubinstein konstaterar följande om effekterna av konsumtion av diamanter i artikeln ”Luxury Prices: An Expository Note”: We construct and analyse an elementary competitive equilibrium model in which the value of “useless” jewels enter […]
Joseph Schumpeter identifierar i A Theory of Economic Development entreprenören som en ekonomis primus motor. Det är han som introducerar innovationer och genererar ekonomisk utveckling. Men medan politiker och samhällsdebattörer hyllar entreprenören, lyser han faktiskt fortfarande med sin frånvaro i mycket nationalekonomisk forskning.* Ett exempel på att en analys som inte beaktar entreprenörens roll kan leda […]
Jag uttryckte häromdagen sympati för Peter Singers uppmaning till oss som har det bra att bistå världens fattiga. Men jag är också nationalekonom, vilket många associerar med en fokusering på egenintresse. Och mycket riktigt: nationalekonomiska studenter och forskare tycks vara mer egoistiska än andra. Se t.ex. hur forskare i nationalekonomi är mindre benägna att ge till […]
Antag att du kan välja mellan två världar: A. Du har ett hus på 200 m² och alla andra har ett hus på 300 m². B. Du har ett hus på 150 m² och alla andra har ett hus på 100 m².
Upprördheten har varit stor efter LO:s publicering av en rapport som visar att kvoten mellan en genomsnittlig direktörslön och en genomsnittlig industriarbetarlön har stigit på senare år. Jag finner personligen upprördheten svårförståelig eller, snarare, omotiverad, men inte bara här, utan även i USA, används denna kvot för att kritisera höga direktörslöner. Det har t.o.m. lagts […]
En ny studie* antyder att det särskilt bland flickor blir svårare att få vänner om man är tjock: As body mass index increased, the likelihood of being nominated by schoolmates as friends – but not the likelihood of nominating others as friends – decreased. This trend was more pronounced among girls. Moreover, similarity in body […]
