Minskar bistånd fattigdom?

Forskningen har haft svårt att finna belägg för att bistånd bidrar till en bättre välståndsutveckling i fattiga länder. Men kanske har biståndet minskat inkomstojämlikhet och fattigdom? En ny studie, ”Can Foreign Aid Reduce Income Inequality and Poverty?”, publicerad i Public Choice, finner följande:

[W]e find that aid by itself does not appear to have a statistically significant effect on inequality and poverty reduction. While both our simple cross-section approach and our dynamic panel estimation seem to suggest that good institutions may be necessary for aid to reach the poor, we fail to detect any robust impact of foreign aid in this regard, even when institutional quality is taken into consideration.

Nedslående.

Media: SvD.

24 reaktioner på ”Minskar bistånd fattigdom?

  1. Jag förstår inte. Om inte u hjälp gör de fattiga länderna rikare och om u hjälp inte gör de fattiga mindre fattiga varför ger vi u hjälp?

  2. Mia: För att känna oss som fina och bra människor, antagligen. Das Man påbjuder sånt, vilket ju politiker och moralister inte är sena att utnyttja. Dessutom är nog marknaden lukrativ på sina håll.

  3. Kvantiteten måste ju spela in vad gäller fattigdom vid ok-institutioner, även om det inte gör det för välståndsutveckling på lång sikt?

    Om man väljer ett fattigt afrikanskt land med ok-institutioner och ger alla invånare motsvarande 1 miljon kronor var, borde det reducera fattigdomen. Så även om det är rimligt att biståndet är mycket mindre än så så spelar kvantiteten stor roll?

    Men man har ju empiriskt bara kunnat studera de nivåer på bistånd som faktiskt getts även om jag är säker på att ekonomer älskar knäppa simulationer av olika slag ;)

  4. Är inte metoden lite märklig? De instrumenterar laggade berondevariabler med språk och ‘legal origin’ och sedan kör de GMM som bygger på antagandet att förändringar i biståndet är okorrelerade med ländereffekten. Detta antagande testas såvitt jag kan se inte. Men det implicerar att givarländerna inte skulle portionera ut sitt bistånd baserat på persistenta skillnader mellan mottagarländerna i ojämlikhet och fattigdom.

    Med andra ord: om antagandet är korrekt så ges bistånd inte till de länder som bäst behöver det. Och då behövs väl knappast denna studie?

    Så vad kan vi överhuvud taget lära oss av denna studie, förutom att det är vanskligt att skatta biståndets effekt på diverse utfall på makronivån?

  5. @Martin K: Jeg har selv et studie på vej ud i Journal of Development Economics, som finder meget det samme. Ulandsbistand hjælper_ikke_de fattige, og der er heller ikke megen indikation på, at det er bedre med bedre institutioner. Det er helt ligegyldigt, hvor meget landene får. To PhD-studerende ved Bingham Young University har en artikel, der peger på det samme med højkvalitetsdata – de finder endda evidens for en negativ effekt på de fattigstes indkomst.

  6. Martin K

    Det du skriver stämmer väl inte? Bistånd kan mycket väl ges till de länder som behöver det mest, bara inte i någon särskild grad till dem. Och varför skulle det inte vara intressant att undersöka effekterna då? Det är inte seriöst att avfärda alla makrostudier på det sätt du gör, de är publicerade i en rad journaler. Men du vet antagligen bättre än alla domare och redaktörer!

  7. @ Nek:are: Om det är seriositet att okritiskt acceptera allt som publiceras i mer eller mindre vetenskapliga tidskrifter måste jag medge att jag är mycket oseriös. Och i just denna fråga finns det starka skäl att vara det. Det finns en rad problem: exempelvis är data från utvecklingsländer i regel behäftade med allvarliga mätfel. Dessutom finns det i regel metodproblem av det slag jag nämner här ovan.

    (För övrigt har du rätt, studien kan trots det vara av intresse — min huvudpoäng var att antagandet är fullständigt orealistiskt)

    Sedan tycker jag det är problematiskt med kategoriska uttalanden som det herr Björnskov kommer med här ovan. Vi vet _inte_ att bistånd inte hjälper de fattiga, forskningsläget är däremot att vi inte vet huruvida bistånd hjälper de fattiga.

    Det senare är föga förvånande då man i forskningen glatt buntar ihop olika typer av bistånd till olika typer av regimer under olika epoker.

  8. Inte för att det säger något alls om kvaliteten på den här uppsatsen, men jag är på förhand skeptisk till allt från Brigham Young eftersom det är mormonernas/LDS eget universitet. Risken finns ju att man i valet och kvalet väljer doktrin före vetenskapligt tvivel i vissa frågor, speciellt givet att de har en religiös code of conduct som även gäller vissa akademiska frågor.

    Nu är det ju ekonomi det gäller och man behöver väl inte vara så rädd där, men jag skulle definitivt dra öronen åt mig om det varit ett paper från BYU inom evolutionsbiologi eller religionshistoria.. ;)

  9. Niclas

    jag har inte läst artikeln, men undrar vilken power de har beräknat för sin studie. Hur stor andel av BNI utgör stödet? Vilka effektmått använder de och vilken reliabilitet och validitet har dessa mått? Hur stora effekter kan man förvänta sig?

    Misstänker att detta är en meningslös studie där man har dålig koll på variablerna. Att de inte ser någon effekt säger inte att det inte finns ngn effekt.
    Jag har själv arbetat med medicinskt stöd till ett av världens fattigaste länder och jag kan säga att vi räddar liv och lindrar nöd varje dag.

    Vi arbetar också med mikrokrediter och här finns tydliga exempel på att det haft en effekt för enskilda familjer. Att mäta dessa effekter på samhällsnivå är som jag ser det näst intill omöjligt.

  10. @Roland: Bistanden udgør et sted mellem næsten 0 og +30 procent af BNI. Så der er tale om en stor forskel. Jeg har læst tidligere versioner af artiklen, og for mig at se, er empirien helt op til standard og meget grundig. Det gælder ikke mindst fordi Alberto Chong er en af de forskere, der meget gerne ville se en positiv effekt af bistanden, men er for ærlig til at ‘fifle’ med tallene.
    @Martin K: Når du skriver, at ”Vi vet _inte_ att bistånd inte hjälper de fattiga” falder du for den samme tåbelige argumentation, som plager store dele af bistandsmiljøet. Prøv f.eks. at læse Bill Easterlys omtale af miljøets holdning til evidensbaseret evaluering her:
    http://aidwatchers.com/2009/10/why-does-aid-hate-critics-while-medicine-appreciates-them/

  11. Roland

    Det är mysko hur du attackerar alla studier här som inte passar in i din kristna världsbild. En slump? Du vill att staten ska fortsätta ge massa pengar till dina frikyrkliga hjälporganisationer fastän det inte hjälper något till.

  12. Martin K – Jag saknar helt klart en teoretisk referens som beskriver exakt hur bistand kan ge tillvaxt. I mitt huvud, men jag ar innerligen beredd att andra mig, sa borde bistand till utvecklingslander ungefar fungera som bidrag till arbetslosa eller sjuka: Visst, det ar helt klart ett plaster pa saren (vilket naturligtvis kan vara gott not), men det botar inga sjukdomar och skapar inga nya jobb.

    Jag antar att forklaringen ligger i den daliga av multipla jamvikter, till vilken vagen ut ges av bistand. Visst, den Keynesianska modellen funkar visserligen har, men det ar knappast efterfragan som ar problemet i u-varlden. Eller?

  13. Det spelar ingen roll hur mycket utvärderingar eller vetenskapliga studier som görs på biståndets effekter. Det är en politisk manifestation som är omöjlig att backa ifrån. Det enda som biter är en rejäl korruptionshärva. Då drar en politiker till sig öronen och då först är det legitimt att ändra i biståndet.

  14. Som antropolog har jag bott i fler v dessa länder. Mätningen görs på fel sätt. Relativt händer naturligtvis ingenting. Fördelningen av rikedom eller fattigdom förändras inte så mycket. Men reelt händer en hel del naturligtvis. Man kan inte pumpa in pengar i ett hål, utan att det blir efterverkningar, tom för de mest förfördelade. Det tar lite tid innan pengarna sipprar ned i systemet, men dom eldas inte upp…

  15. det finns redan massor med pengar i uländerna det är bara inte ”rättvist” fördelade. Pumpar man in nya pengar i uländerna så kommer de med stor sannolik inte heller bli ”rättvist” förfördelade.

    kunskap kan jag köpa är nyckeln till framgång :) men inte pengar i sig…

  16. Då fattar jag inte varför Sverige lägger 30 miljarder på bistånd. Såg Wetterstrand klaga att vi borde ge ännu mer för art bekämpa fattigdomen. Ej bra.

Kommentarer inaktiverade.