Bättre än bonus?

palmstiernaBonusdebattens vågor går höga. I Dagens Industri (22 oktober, s. 9) säger Jacob Palmstierna:

Man ska helst vänta fem år med att betala ut bonus men helst skulle jag se ett system med bonuskonton som inte utfaller förrän vid pension och absolut inte om man slutar. Det garanterar långsiktigt värdebyggande.

Nu kommer ett nytt förslag, i linje med detta tänkande, på hur man ska kunna ge företagsledare incitament att driva företag på ett långsiktigt gynnsamt sätt: dynamiska incitamentskonton! Vad menas?

The CEO’s expected pay is escrowed into an account, a fraction of which is invested in the firm’s stock and the remainder in cash. The account features state-dependent rebalancing and time-dependent vesting. It is constantly rebalanced so that the equity fraction remains above a certain threshold; this threshold sensitivity is typically increasing over time even in the absence of career concerns. The account vests gradually both during the CEO’s employment and after he quits, to deter short-termist actions before retirement.

Fördelen här är bl.a. att kontots värde påverkas av företagets utveckling på lång sikt, även efter det att företagsledaren har lämnat det, i och med att hon bara kan få ut en viss andel av kontot i varje tidsperiod. Kan detta (fint teoretiskt härledda) förslag fungera i praktiken?

Se även inlägget ”Bidrog bankbonusar till krisen?” (med efterföljande diskussion).