Min gode vän professor Daniel Klein har en ny liten uppsats, ”In Defense of Dwelling in Great Minds”, accepterad för publicering i Society, som med utgångspunkt i Michael Polanyi förklarar varför det för en samhällsvetare är viktigt med förebilder. Han nämner en fråga han brukar ställa vid jobbintervjuer:

I am a member of the economics department at George Mason University. When the department has a job opening and is looking at job candidates, I often have only a few minutes to speak with each candidate. I want to get a sense of the candidate’s mind, character, and vision. I often ask the candidate: Who are some of the economists you most admire? The question is always revealing but sometimes awkward. Many candidates have no certain response, and apparently no great admiration for any economist.

Vad skulle ditt svar bli? Vem är din favoritekonom (om du har någon, vill säga)?

James McGill Buchanan! Första gången jag kom i kontakt med hans tänkande var som student på Handelshögskolan 1990, då jag gick en kurs i institutionell ekonomi för Johan Myhrman, i vilken boken Reason of Rules: Constitutional Political Economy (av Buchanan och hans medförfattare Geoffrey Brennan) ingick som lärobok. Jag fastnade direkt! Därefter har jag läst mycket av Buchanan (och är stolt ägare av hans samlade verk, som pryder skåpet i min matsal). Jag hade också förmånen att gå en kurs i ekonomisk filosofi för honom som gästdoktorand på Center for Study of Public Choice vid George Mason University 1994. Jag återkommer ofta till honom i det jag skriver professionellt.