Den amerikanska protektionismens kostnader

Donald Trumps handelspolitiska sväng i protektionistisk riktning framställs i den politiska retoriken som en vinst för USA. En ny studie, ”The Return to Protectionism”, uppskattar om så är fallet och finner följande:

Import and retaliatory tariffs caused large declines in imports and exports. Prices of imports targeted by tariffs did not fall, implying complete pass-through of tariffs to duty-inclusive prices. The resulting losses to U.S. consumers and firms who buy imports was $51 billion, or 0.27% of GDP. We embed the estimated trade elasticities in a general-equilibrium model of the U.S. economy. After accounting for tariff revenue and gains to domestic producers, the aggregate real income loss was $7.2 billion, or 0.04% of GDP.

En kostsam omsvängning för amerikanska konsumenter. Man kan ana hur presidenten skulle kunna kommentera studien – men är det något som inte är fake news är det forskning publicerad i Quarterly Journal of Economics.

Skolor med elever av samma kön

Det tycks finnas en aversion mot att separera könen i skolan. Men som jag tidigare har påpekat, med bas i experimentell forskning om hur könssammansättningen av grupper påverkar inte minst flickors sätt att tänka och bete sig, kan det finns skäl att fundera på en sådan uppdelning. En ny studie med data från Malta, ”Single-Sex Primary Schools and Student Achievement: Evidence from Admission Lotteries”, ger ytterligare stöd åt denna tanke:

I find that attending a single-sex primary school produces large and significant test score gains for both boys and girls at the end of primary school. Furthermore, single-sex schooling in childhood has lasting effects on the choice of curriculum track in secondary school. Students make less gendered subject choices and are less likely to enroll in vocational subjects.

Vad är det då som har lett till dessa effekter? Det finns några indikationer:

Survey evidence suggests that the single-sex school effect is mediated through higher student satisfaction with school, lower levels of classroom disruption and teachers’ use of guided instruction.

Jag är lite förvånad över att detta med könsuppdelad undervisning inte verkar förekomma i någon större utsträckning i Sverige. Skulle inte en friskola kunna profilera sig på det sättet?

Kulturrevolutionen sänkte tilliten

Bildresultat för cultural revolution

Jag har tidigare skrivit om kommunismens negativa effekter på människors liv (se t.ex. här och här). Nu undersöker en ny studie, ”Political Movement and Trust Formation: Evidence from the Cultural Revolution (1966-76)”, hur Kinas kulturrevolution påverkade en av de mest värdefulla mänskliga egenskaperna: tillit till människor i allmänhet. Resultat:

Our findings indicate that individuals in counties with higher revolutionary intensity and of trust formation cohorts report significantly lower levels of trust more than three decades later. This effect is more pronounced for those more likely to have been targeted during the revolution as well as those with greater exposure to its early years (1966-71).

De mänskliga kostnaderna av stridbara former av kommunism är stora.

Vad gör invandrare toleranta mot homosexuella?

Jag har i flera tidigare studier med Therese Nilsson undersökt hur ekonomiska och rättsliga institutioner påverkar tolerans på ländernivå. Bl.a. har vi funnit att vissa aspekter av ekonomisk frihet i ett land stimulerar toleransen mot homosexuella och i viss mån även mot personer av annan ras (Berggren och Nilsson 2013); att denna effekt är särskilt stark där den sociala tilliten är hög (Berggren och Nilsson 2014); och att ekonomisk och social globalisering är positivt relaterad till en villighet att lära barn tolerans (Berggren och Nilsson 2015).

I en ny studie av oss två samt Martin Ljunge, ”Roots of Tolerance among Second-Generation Immigrants”, undersöker vi vilka faktorer i de länder andra generationens invandrare i Europa härstammar från påverkar deras tolerans mot homosexuella. Tanken är att ett lands lagar, regler och kultur reflekterar värderingar som överförs mellan generationerna, och genom att relatera bakgrundsländernas karakteristiska till individernas attityder i de länder de föddes i och lever i idag undviker vi problemet att attityder kan påverka kultur och lagar och skapa oklarhet i vilken riktning kausaliteten går.

Vad finner vi då? Jo:

Out of the 46 factors examined, one emerges as very robust: a Muslim ancestral background. Tolerance towards gay people is lower the larger the share of Muslims in the country from which the parents emigrated. An instrumental-variable analysis shows that the main mechanism is not through the individual being a Muslim, but through the individual being highly religious. Two additional attitudes among people in the ancestral country (valuing children being tolerant and respectful, and valuing children taking responsibility), as well as impartial institutions in the ancestral country, predict higher individual tolerance.

Studien tyder på att kulturella faktorer (som muslimsk religiositet och vilken syn människor har på vad det är viktigt att lära barn) liksom den offentliga maktens institutioners grad av opartiskhet påverkar hur toleranta människor är mot homosexuella. Om man vill stimulera sådan tolerans är detta några faktorer att fundera kring hur man i sin tur kan försvaga eller förstärka.

Problem med offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling, som gäller i Sverige och andra EU-länder, är omdiskuterad. Den verkar av många anses komplicerad och byråkratisk och leda till en alltför stor fokusering på att finna anbud med låga priser (och låg kvalitet) – se t.ex. detta färska debattinlägg av Mårten Blix och Henrik Jordahl. Offentlig upphandling är dock ett område som torde kräva reglering, för att undvika ett stort problem: korruption. Det finns en risk att offentliga medel går till företag som tillskansar sig uppdrag genom olika typer av gåvor till offentliga beslutsfattare och inte för att de erbjuder de bästa anbuden (allt beaktat).

i den nya studien ”Political Contributions and Public Procurement: Evidence from Lithuania” (preliminär gratisversion här) undersöks hur en ny lag i Litauen påverkade fördelningen av kontrakt från den offentliga sektorn:

This paper studies whether firms trade political contributions for public procurement contracts. Combining data on Lithuanian government tenders, corporate donors, and firm characteristics, I examine how a ban on corporate contributions affects the awarding of procurement contracts to companies that donated in the past. Consistent with political favoritism, donors’ probability of winning falls by five percentage points as compared to that of nondonor firms after the ban. Evidence on bidding and victory margins suggests that corporate donors may receive auction-relevant information affecting procurement outcomes in their favor.

Se där. Att stävja denna typ av utbyte av gåvor och förhandsinformation ser jag som ytterst väsentligt. Lagar av den typ som Litauen införde verkar kunna fylla en funktion härvidlag. Måhända är det Blix och Jordahl föreslår – ökad övervakning av Riksrevisionen, med möjlighet att beivra och bestraffa tveksamma och korrupta beslut – en kompletterande väg att gå.

Fängelse kan sänka brottsligheten

Debatten om huruvida fängelse är en effektiv metod för att sänka brottsligheten tycks evig, med polariserade uppfattningar. Som tur är bedrivs bra forskning på området. Den nya studien ”Incarceration, Recidivism and Employment” (preliminär gratisversion här) tittar på Norge och visar följande:

[W]e find that imprisonment discourages further criminal behavior, and that the reduction extends beyond incapacitation. Incarceration decreases the probability an individual will reoffend within 5 years by 29 percentage points, and reduces the number of offenses over this same period by 11 criminal charges.

En stark negativ effekt på framtida brottslighet av att sitta i fängelse, alltså! Hur kan resultatet förklaras?

[W]e find the decline in crime is driven by individuals who were not working prior to incarceration. Among these individuals, imprisonment increases participation in programs directed at improving employability and reducing recidivism, and ultimately, raises employment and earnings while discouraging further criminal behavior.

Fängelse påverkar alltså en stor kategori fångar, som inte tidigare hade anställning, genom rehabiliteringsprogram. I den meningen tycks den inriktning på fängelser som finns i Norden gynnsam för lägre framtida brottslighet. Det handlar inte om en regelrätt tillämpning av ”hårdare tag” mot fångar, med andra ord.

Annonsering av sexuella tjänster minskade våldet mot kvinnor

Inte sällan medför olika typer av åtgärder oavsedda, och ibland också kontraproduktiva, konsekvenser. Som jag har skrivit om tidigare tycks den svenska sexköpslagen ha ökat våldet mot kvinnor. Detta var förstås inte avsikten när lagen antogs, och resultatet utgör en kostnad som bör beaktas när lagen utvärderas. En ny studie, ”Craigslist Reduced Violence Against Women”, visar att när annonssajten Craigslist började tillåta annonsering av sexuella tjänster minskade det dödliga våldet mot kvinnor:

[W]e estimate that ERS [erotic services sections] reduced the female homicide rate by 10-17 percent, with the reduction driven by street prostitution moving indoors and by helping sex workers to screen out the most dangerous clients.

Det allvarliga är att Craigslist efter en lagändring såg sig tvingade att stänga ned denna tjänst förra året, vilket kan förväntas leda till ökat dödligt våld mot kvinnliga prostituerade.

Historiska rötter för EU-stöd

Stödet för EU varierar en hel del runtom i Europa. I den dagspolitiska debatten, i synnerhet i flyktigt rapporterande medier, får man lätt intryck av att denna typ av attityd bestäms av tillfälliga och framförallt aktuella händelser. Man kan dock tänka sig att det finns mer djupt liggande historiska förklaringar till varierande stöd för EU. Den saken undersöks i den nya studien ”Overcoming History through International Organizations: Historical Roots of EU Support and Euroscepticism”. Den idé som testas är att i regioner som har utsatts för negativ behandling av nationalstater genom historien är stödet för internationella organisationer, som EU, större, då den internationella organisationen ses som en garant för att övergrepp inte sker framöver.

Resultat:

I use the historically homogeneous regions of Alsace and Lorraine in France as a natural experiment. A municipal level geographical regression discontinuity design documents that more negative exposure led to persistently higher EU support in three important referenda and less success of Eurosceptic parties in parliamentary elections. This effect is not driven by linguistic differences, migration, socioeconomic factors or public good provision, but linked to a stronger European identity. This stronger identity is neither explained by perceived economic benefits, nor comes at the expense of a weaker national or regional identity.

Det är högst intressant att attityder av detta slag har djupare rötter än vad som normalt verkar antas vara fallet. Samtidigt kanske resultatet inte stämmer överallt – jag har t.ex. fått höra av många tjecker att deras EU-skepticism har att göra med att de genom historien har behandlats illa av främmande makter och med att de upplever att EU också vill styra och ställa och lägga sig i (likt Österrike-Ungern och Sovjetunionen).

Värdet av flexibla arbetstider

Bildresultat för uber

Det finns en tendens att utvärdera arbete utifrån den inkomst som erhålles. Givetvis är pengar viktiga, men det finns många andra aspekter av arbete som kan värderas (positivt eller negativt) av individen. En sådan faktor kan vara flexibla arbetstider. En ny studie, ”The Value of Flexible Work: Evidence from Uber Drivers (preliminär gratisversion här) undersöker om det påverkar hur Uber-förare upplever sitt arbete:

Measuring time variation in drivers’ reservation wages allows us to estimate the surplus and labor supply implications of Uber relative to alternative, less-flexible work arrangements. Despite other drawbacks to the Uber arrangement, we estimate that Uber drivers earn more than twice the surplus they would in less-flexible arrangements.

Jag har ett intryck av att även egenföretagare i viss mån motiveras av att kunna lägga upp sitt arbete som de själva vill, vilket är lättare i egen verksamhet än i anställning. Ytterligare en anledning att möjliggöra andra former av arbete än det traditonella lönearbetet, särskilt som teknologisk utveckling ger nya möjligheter.

Är kvinnliga ledare mer eller mindre krigiska?

Bildresultat för queen victoria

Ibland hajar man till när man ser en titel på en artikel – som när jag häromdagen såg titeln ”Queens”! Det visade sig att studien handlar om huruvida länder med kvinnliga politiska ledare under hundratals år av europeisk historia hamnar mer eller mindre i konflikt med andra länder, jämfört med länder ledda av män. Forskarna skriver om sin studie:

To conduct our analysis, we construct a new panel dataset which tracks the genealogy and conflict participation of European polities during every year between 1480 to 1913. Our primary sample covers 193 reigns in 18 polities, with queens ruling in 18% of these reigns. We include polity fixed effects, holding constant time invariant features of a polity that affect conflict, and exploit variation over time in the gender of the ruler. Using the first born male and sister instruments, we find that polities ruled by queens were 39 percentage points more likely to engage in a war in a given year, compared to polities ruled by kings. These estimates are economically important, when compared to mean war participation of 30 percentage points over this period.

Det tycks alltså som att drottningar har haft en betydligt starkare tendens att hamna i krig än kungar! Detta resultat förvånade mig.

Varför flagga för Gustav II Adolf?

Bildresultat för gustav adolf

Som läsare av denna blogg torde känna till är jag allmänt skeptisk till flaggor. Detsamma gäller flaggdagar. Jag finner det osmakligt att genom symbolism av detta slag förstärka kollektivistiska känslor, särskilt när det handlar om att ”hedra” på myter baserade händelser (religiösa helgdagar), nationalistiska stämningar (nationaldagen) eller socialistiska strävanden (1 maj). Men den dag jag nog finner allra mest frånstötande att flagga på är Gustav Adolf-dagen. Varför ska Sverige ”hedra” minnet av en man som orsakade lidande och död i Europa? Jag finner det förfärligt – och skulle inte heller äta en bakelse med denne mans nuna på denna dag.

Kvinnor och män reagerar olika politiskt vid en ekonomisk kris

Brasiliens president Jair Bolsonaro väcker starka känslor, liksom liknande högerpopulistiska politiker i andra länder. Det som kanske utmärker honom är hans mycket konservativa syn på könsroller.

Vad är det då som formar människors inställning till denna typ av politiker? Kan ekonomiska kriser påverka hur folk röstar? En ny studie, ”#EleNão: Economic Crisis, the Political Gender Gap, and the Election of Bolsonaro”, tyder på det – men på olika sätt för kvinnor och män:

Brazil’s virtuous cycle of economic growth, declining poverty, and falling inequality came to an end in 2014, with the onset of a severe economic recession. This article investigates the consequences of this economic shock for the election of far-right Jair Bolsonaro, in October 2018. … [W]e find evidence that, in locations where the shock 37 hits men harder, Bolsonaro obtains a higher percentage of votes. In sharp contrast, in regions where the shock hits women harder, there is a reduction in: (1) % of votes for Bolsonaro, (2) abstention, and (3) null/blank votes. Interestingly, we do not find similar effects for the race-specific shocks. This supports the interpretation that gender was an important dimension of Bolsonaro’s polarizing effect.

Hur kan det förklaras att män som drabbas av en arbetsmarknadschock blir mer benägna att rösta på Bolsonaro? Forskarna skriver:

We hypothesize that, once facing economic insecurity, men might feel more compelled to vote for a figure that exacerbates masculine stereotypes, as a way of compensating for the loss of economic status.

Och angående kvinnornas minskade stöd:

While the voting response of males to the economic crisis can be associated to existing norms of masculinity, the female response will likely combine multiple factors. In addition to the repulse for an openly misogynous candidate, women’s voting behavior may reflect different preferences for redistribution and social protection in the context of the Brazilian economic recession.

Detta är välgjord forskning som hjälper oss att bättre förstå grogrunden för högerpopulism. Ekonomiska kriser tycks utlösa starka emotionella reaktioner i väljarkåren; och inte minst är frågan om hur mäns upplevelse av sänkt status i samband med ekonomiska nedgångar kan motverkas (på andra sätt än att misogyna politiker kommer till makten).

Hur påverkar amerikanska sanktioner människors rättigheter?

En åtgärd som ofta vidtas när ett land beter sig på ett sätt som andra länder ogillar är sanktioner. Tanken är förstås att det land som anses bete sig illa ska ändra sitt beteende. Men utöver det kan man tänka sig oavsedda konsekvenser av sanktioner. Sådana åtgärder kan tänkas påverka det politiska beslutsfattandet inom de sanktionerade länderna. I en ny studie, ”Precision-Guided or Blunt? The Effects of US Economic Sanctions on Human Rights” (preliminär gratisversion här), undersöka hur sanktioner av USA påverkar olika typer av rättigheter i olika länder. Resultat:

Unlike previous studies, we find no support for adverse effects of sanctions on economic rights or basic human rights, once the endogenous selection of sanctioned countries is modelled. With respect to women’s rights, our findings even indicate a positive effect of sanctions. In contrast, our results for political rights and civil liberties suggest that they deteriorate significantly under economic sanctions.

Slutsatsen är att sanktioner kan ha olika effekt på olika typer av rättigheter och att ett land som inför sanktioner noga bör överväga konsekvenser på olika typer av rättigheter, liksom sådana möjliga konsekvenser bör studeras i uppföljande analys och påverka beslut om att ha kvar eller avskaffa sanktioner.

Aktiehandel gör människor fredliga

Aktiehandel har många belackare, inte minst på politikens vänstersida. Den anses spekulativ och präglad av girighet. En ny studie, ”Valuing Peace: The Effect of Financial Market Exposure on Votes and Political Attitudes”, visar dock att sådan handel kan bidra till mer fredliga preferenser:

Can participation in financial markets lead individuals to reevaluate the costs of conflict, change their political attitudes, and even their votes? Prior to the 2015 Israeli elections, we randomly assigned Palestinian and Israeli financial assets to likely voters and incentivized them to actively trade for up to 7 weeks. No political messages or nonfinancial information were included. The treatment systematically shifted vote choices toward parties more supportive of the peace process. This effect is not due to a direct material incentive to vote a particular way. Rather, the treatment reduces opposition to concessions for peace and changes awareness of the broader economic risks of conflict.

Kanske inte ett exakt stöd för Montesquieus doux commerce-tes, att handel har en civiliserande effekt på människor, men definitivt ett resultat i samma anda. Marknader kan ibland stimulera goda attityder och beteenden!

Se även det tidigare inlägget ”Har handel och kapitalmarknader gett långsiktig tillväxt?”.

Påverkas oro för invandring av media?

En av de hetaste politiska frågorna i dagens Europa rör invandring. Många förefaller oroliga för hur invandringen kommer att påverka samhällsutvecklingen. Eftersom det är en politiskt het fråga rapporterar media en hel del om invandringens olika sidor. Kan det i sig påverka människors oro? Det verkar så, enligt den nya studien ”Media Coverage and Immigration Worries: Econometric Evidence” (preliminär gratisversion här). Forskarna använder svaren på en enkätfråga för att utröna hur oroliga tyskarna är:

We employ the answers to the question “How concerned are you about the following issues? … Immigration to Germany” as our dependent variable, which we recode such that “not concerned at all” takes the value -1, “somewhat concerned” the value 0, and “very concerned” the value 1. Hence, a positive value for our dependent variable of interest implies that the individual respondent is considerably worried about immigration.

Resultat:

Using detailed data on media coverage in Germany, we show that the amount of media reports regarding migration issues is positively associated with concerns about immigration among the German population. This association is strongest when immigrants are the protagonists of media reports. The established relationship is robust to the inclusion of time-variant individual control variables and individual fixed-effects. We address endogeneity concerns by employing media spillovers from the neighboring country of Switzerland, which occur due to referendum decisions on immigration, as an instrumental variable. The IV estimates suggest that media coverage has a causal impact on immigration worries. The effect of media coverage persists even when worries concerning unemployment, crime or the level of xenophobia are accounted for.

Innebär detta att media bör skriva mindre om invandring?

Se även de tidigare inläggen ”Vad media skriver om invandrare påverkar väljare” och ”Media som orsak till hatbrott mot muslimer”.

Vikten av smarta lärare

Att den svenska skolan har problem är välkänt. En central fråga är vilken roll lärarnas kvalitet spelar för hur det går för eleverna. Är det t.ex. av betydelse hur smarta lärarna är? Det verkar så, enligt den nya studien ”The Value of Smarter Teachers: International Evidence on Teacher Cognitive Skills and Student Performance” (preliminär gratisversion här):

We construct country-level measures of teacher cognitive skills using unique assessment data for 31 countries. We find substantial differences in teacher cognitive skills across countries that are strongly related to student performance. … All empirical strategies consistently indicate a robust positive relationship between teacher cognitive skills and student performance. In the OLS estimation with the full set of controls, we find that a one standard deviation (SD) increase in teacher cognitive skills is associated with 0.10-0.15 SD higher student performance. To put these estimates into perspective, they imply that roughly one quarter of gaps in mean student performance across our 31 countries would be closed if each of these countries were to raise the median cognitive skills of teachers to the level of Finnish teachers (the most skilled teachers by the PIAAC measures).

Att säkerställa att lärare är smarta tillhör inte den typ av åtgärd jag har hört diskuteras särskilt mycket i den svenska skoldebatten. Dags för ändring av den saken?

Kan individualism leda till bättre resurshantering?

Jag presenterade nyligen forskning som indikerar att individualism kan gynna jämställdhet. Men inte nog med det – en ny studie, ”Individualism and Governance of the Commons”, tyder på att individualistiska kulturer också är bättre på att hantera naturresursproblem i samband med allmänningar. Spontant kanske man tänker sig att individualister bara tänker på sig själva och på att exploatera allmänna resurser i snabbast möjligaste mån. Men så tycks alltså inte vara fallet:

We argue that individualistic cultures contribute to conservation by encouraging property rights entrepreneurship: efforts by individuals and communities to resolve commons dilemmas, including their investment of resources in securing political recognition of spontaneously arising property rights. We use the theory to explain cross-country rates of change in forest cover. Using both subjective measures of individualistic values and the historical prevalence of disease as instruments for individualism, we find that individualistic societies have higher reforestation rates than collectivist ones, consistent with our theory.

Rättsstatens inverkan på kvinnligt entreprenörskap

Henrik Jordahl och jag fann i vår studie ”Free to Trust: Economic Freedom and Social Capital” att rättsstatens kvalitet är positivt relaterad till social tillit. Genom att erbjuda förutsägbarhet genom skydd mot exploatering och opportunism stimulerar rättsstaten människors förmåga att lita på andra. En ny studie, ”Rule of Law and Female Entrepreneurship”, undersöker med liknande utgångspunkter hur rättsstaten påverkar kvinnors tillit och entreprenörskap. Deras modell säger att denna effekt bör vara positiv, i alla fall när kvinnor också har förhandlingsstyrka.

Resultat:

The model’s predictions are supported both in cross-national data and with a new census of Zambian manufacturers. In Zambia, female entrepreneurs collaborate less, learn less from fellow entrepreneurs, earn less and segregate into industries with more women, but gender differences are ameliorated when women have access to adjudicating institutions, such as Lusaka’s “Market Chiefs” who are empowered to adjudicate small commercial disputes. We experimentally induce variation in local institutional quality in an adapted trust game, and find that this also reduces the gender gap in trust and economic activity.

Rättsstaten har alltså i hög grad betydelse för kvinnors ekonomiska situation, inte minst i ett utvecklingsland som Zambia. Intressant nog finner forskarna att institutionell förändring påverkar tilliten, i linje med vad Henrik och jag fann i vår studie.

Leder friare handel till en större stat?

För drygt 20 år sedan publicerade Dani Rodrik artikeln ”Why Do More Open Economies Have Bigger Governments?”, som presenterade belägg för att länder som är mer öppna för internationell handel också har en större stat (som andel av BNP). Förklaringen till detta ansågs vara att människor i ekonomiskt öppna länder är mer oroliga för ekonomiska störningar utifrån och att de därför efterfrågar ett bättre ekonomiskt skyddsnät.

Nu har en ny studie,”On the Relationship between Trade Openness and Government Size”, undersökt hur det står till med denna sak under 2000-talet.

Forskarna börjar med att utveckla följande hypotes:

We propose that trade openness is associated with bigger governments if (i) the price volatility of a country’s export basket is substantial and (ii) the country is democratic. The first condition satisfies the prior that open trade barriers indeed introduce uncertainty and external risk — something that is not necessarily the case for all trade. The second condition ensures that the people’s desire for greater economic security can be realized through government spending.

Resultaten sammanfattas på detta vis:

Empirical evidence for 143 countries (accounting for approximately 96 percent of world population) from 2000-2016 is consistent with this hypothesis. Exploring areas of public spending, we find intuitive patterns: Consistent with the compensation hypothesis, government spending on economic affairs and housing increases significantly with trade openness, whereas public spending on education, health care, and the military are not immediately concerned. As with our general result, this is only the case in democracies that are subject to high price volatility on the global market.

Studiens resultat är alltså högst förenliga med Rodriks tes i stort men förfinar den alltså genom att studera prisrörligheten för exportvaror och om det politiska systemet spelar roll. En intressant aspekt, om man accepterar resultatet, är att en marknadsliberal politik för handel i en demokrati tycks riskera att leda till en marknadsoliberal politik i termer av en större välfärdsstat (och högre skatter). Ett intressant politiskt dilemma.

Värderingar kontra vetenskap

När jag läste Vilfredo Paretos Metaphysical-Ethical Systems stötte jag på följande:

Skärmklipp 2019-10-18 10.20.55.png

Andlers syn, såsom den här kommer till uttryck, stämmer väl överens med min egen (och, som jag tolkar det, med Bertrand Russells och med A. J. Ayers). Dvs. man kan och bör skilja på värderingar och fakta – de förra är subjektiva, de senare objektiva (om än understundom svåra att identifiera). Vetenskapen kan inte klarlägga vilka värderingar som är att föredra utan får stå till tjänst med att utröna hur världen ser ut och fungerar – kunskap som sedan kan kombineras med värderingar för att generera uppfattningar i olika frågor. För att ta ett exempel må det vara lovvärt att bekämpa global uppvärmning, men att bekämpa snarare än att förstärka denna uppvärmning är inget som följer av vetenskapen per se. Vetenskapen kan bidra till att klargöra hur stor den globala uppvärmningen är, vad den beror på och vilka konsekvenser den får.

Gynnas kreativitet av kulturella skillnader?

Är det bra för gruppers förmåga att prestera kreativt och innovativt att de består av personer med olika kulturell bakgrund? Eller är mer homogena grupper bättre? En ny meta-analys, ”Team Creativity/Innovation in Culturally Diverse Teams: A Meta‐Analysis”, undersöker detta och skiljer därvidlag på ytliga skillnader och skillnader på djupet mellan en grupps medlemmar:

Surface‐level diversity, which is also termed social category diversity (Jehn, Northcraft, & Neale, 1999), involves readily detectable demographic attributes that explicitly differentiate social category membership (Harrison, Price, & Bell, 1998; Jackson, May, & Whitney, 1995). For surface‐level diversity in culturally diverse teams, the most commonly examined attributes are nationality and racio‐ethnicity (Stahl et al., 2010). Deep‐level diversity involves unobservable attributes, including personalities, values, and attitudes (Harrison et al., 1998; Stahl et al., 2010). For deep‐level diversity in culturally diverse teams, we refer it to the differences in these deep‐level attributes among team members with different demographic cultural backgrounds (i.e., nationality and/or race; Stahl et al., 2010).

Med denna klassifikation som utgångspunkt finner forskarna följande:

Surface‐level diversity in culturally diverse teams is not related to team creativity/innovation, whereas deep‐level diversity in culturally diverse teams is positively related to team creativity/innovation.

Dvs. den som eftersträvar vinster i kreativitet bör inte fokusera på observerbara karakteristika när en grupp sätts samman. Att räkna andelar från olika etniska grupper förefaller mot denna bakgrund som mindre klokt. Det som spelar roll är att skillnader på djupet, i termer av värderingar, personligheter och attityder, finns på plats.

Ekonomi och kultur som förklaringar till attityder till invandring

Vad är det som förklarar attityder till invandring? En stor debatt pågår om huruvida det är ekonomiska eller kulturella faktorer som spelar (störst) roll. En ny studie, baserad på en omfattande experimentell enkät genomförd i elva länder, ”Economic and Cultural Drivers of Immigrant Support Worldwide”, har undersökt saken. Huvudresultat:

Sociotropic economic concerns, stemming from the perceived burden that newcomers represent to the nation as a whole, seem to drive opposition in advanced industrialized democracies around the world. At every SES level among our respondents, and across all the institutional systems under study, higher-skilled immigrants are strongly preferred. This pervasive pattern is broadly inconsistent with hypotheses based on narrow economic threats to particular native occupational groups, including the labor market competition hypothesis, concerns about the tax burden immigrants pose to those who pay a larger share of the social welfare costs for newcomers, or welfare chauvinism among native beneficiaries worried about competition for those scarce resources.

En sådan allmän ekonomisk oro för att invandrare kommer att ligga landet ligga landet till last leder alltså många till att starkt föredra välutbildade invandrare. Om man kan skapa system som gör att denna risk uppfattas som mindre, kanske genom att trösklarna till arbetsmarknaden är låga, torde det kunna påverka människors attityder även gentemot lågutbildade invandrare i generös riktning.

Men forskarna finner även visst stöd för att kulturella faktorer spelar roll:

We find that an immigrant’s skin tone matters little on its own once the respondent knows that he hails from an ethnically distinct nation. However, immigrants from Muslim-majority countries are opposed at higher rates than other countries around the world. Finally, as many prior studies have shown, the correlation between self-reported racial animus and opposition to immigration remains robust.

Som så ofta finns det alltså tecken på ”både och”. Ekonomisk överväganden (av mer allmänt slag) samt kulturellt formade attityder, särskilt negativa sådana mot personer från länder med många muslimer, spelar båda roll.

Straffas eller belönas politiker som genomför reformer?

Politiker som överväger liberaliserande reformer funderar säkert mycket på hur genomförandet av dylika reformer skulle påverka väljarnas inställning till dem. Kommer deras röstandel minska eller öka i kommande val om reformer genomförs? Det visar sig bero på, enligt den nya studien ”Structural Reforms and Election: Evidence from a World-Wide New Dataset”:

We assemble a unique database of reforms in domestic finance, external finance, trade, product markets and labor markets which covers 90 advanced and developing economies from 1973 to 2014. In the 66 democracies which we consider in this paper, we show that these reforms have medium run benefits thus they are electorally more successfully when introduced at the beginning of a new term of office. Liberalizing reforms shortly before elections are costly to incumbents. However, the effect depends on the state of the economy at the time of reform: reforms are sharply penalized during contractions, reforms undertaken in expansions are not punished and sometimes rewarded.

Man drar sig till minnes den första Alliansregeringens mindre populära reformer av sjukförsäkringssystemet, som genomfördes precis i början av mandatperioden 2006–2010 och som inte omöjliggjorde omval 2010. Detta med att vara noga förberedd och ”rivstarta” verkar inte så dumt, om man vill försäkra sig om oförändrat eller ökat stöd av väljarna till följd av liberaliserande reformer.

Se även Christian Bjørnskovs och min studie om sambandet mellan liberaliserande reformer och hur nöjda väljarna är med hur demokratin fungerar.

Högutbildade politiker är mer reformbenägna

Ofta efterfrågas reformer i politiken. Område si och område anses fungera mindre bra, varför justeringar av regelverket föreslås. Men vad får politiker att föreslå och genomföra liberaliserande reformer? Det finns självfallet en rad bestämningsfaktorer  –däribland den grad av social tillit som finns i samhället. En annan faktor av betydelse – politikers högre utbildning – identifieras i den nya studien ”Empowering Knowledge: Political Leaders, Education, and Economic Liberalization”:

Our analysis establishes a robustly positive relationship between leaders’ total years of education and reforms toward economic liberalization during the leaders’ tenure. This relationship holds in democracies as well as autocracies, and in parliamentary as well as presidential systems. Further investigation on the fields of study suggests that the effect is more pronounced for economics (and business), social science, and natural science. By contrast, higher education in engineering, humanities, and the military does not produce a strong effect of inducing liberalization relative to less educated leaders.

Ytterligare en positiv externalitet av (vissa typer av) universitetsutbildning kan alltså konstateras.

Påverkar statligt tvång människors preferenser?

Ett traditionellt antagande i nationalekonomisk analys har varit oförändrade preferenser. På senare år har det blivit alltmer uppenbart att människors preferenser ofta påverkas av olika faktorer, vilket innebär att de är endogena. (Se t.ex. forskningsöversikten ”Endogenous Preferences: The Cultural Consequences of Markets and other Economic Institutions” om detta.) En intressant fråga är hur staten påverkar oss i vårt sätt att tänka, reagera och bete oss. I den nya studien ”The Influence of State Coercion on Control Aversion” belyses denna fråga.

Bildresultat för military parade ddr

Som titeln antyder undersöks om statligt tvång påverkar människors grad av kontrollaversion – hur de reagerar på försök att styra dem (t.ex. genom incitament som kan påverka upplevd grad av självbestämmande).  Detta undersöks experimentellt med medverkande med bakgrund i Väst- respektive Östtyskland och i olika åldrar. Medan Västtyskland kan ses som en liberal regim, kan Östtyskland ses som en regim som använde mycket tvång i sin relation till medborgarna.

Resultat:

[O]ur data suggest that the imposition of the different regimes led to more control aversion in the West than in the East, and this difference is more pronounced for the older generation born before 1980, while the difference vanishes in the younger generation of East and West Germans who essentially grew up in reunified Germany. Still, for East Germans who have been socialized under a coercive regime, the experience of a liberal regime does not make them to completely abandon the control-related preferences they acquired earlier.

Dvs. en frihetligt orienterad politisk regim bidrar till en ovilja att styras av andra och till en preferens för självbestämmande. En tvångsmässigt orienterad regim tycks däremot kuva människor.

Andelen omskurna penisar i 237 länder

Jag upptäckte studien ”Estimation of Country-Specific and Global Prevalence of Male Circumcision”, som finner följande:

The present study provides the most accurate estimate to date of MC prevalence in each country and territory in the world. We estimate that 37–39 % of men globally are circumcised.

I tabellen nedan ses den uppskattade andelen omskurna penisar i 237 länder:

Country/territory MC % Country/territory MC % Country/territory MC %
Afghanistan 99.8 Ghana 91.6 Oman 87.7
Albania 47.7 Gibraltar 6 Pakistan 96.4
Algeria 97.9 Greece 4.7 Palau 95
American Samoa 95 Greenland 0.1 Panama 0.95
Andorra 1.1 Grenada 0.3 Papua New Guinea 10.1
Angola 57.5 Guam 95 Paraguay 0.11
Anguilla 0.3 Guatemala 0.11 Peru 3.7
Antigua & Barbuda 0.6 Guernsey 0.1 Philippines 91.7
Argentina 2.9 Guinea 84.2 Pitcairn Islands 0
Armenia 0.1 Guinea-Bissau 93.3 Poland 0.11
Aruba 0.46 Guyana 12 Portugal 0.61
Australia 26.6 Haiti 6.2 Puerto Rico 0.14
Austria 5.8 Holy See (Vatican) 0.1 Qatar 77.5
Azerbaijan 98.5 Honduras 0.1 Romania 0.34
Bahamas, The 0.2 Hong Kong 28 Russia 11.8
Bahrain 81.2 Hungary 0.78 Rwanda 13.3
Bangladesh 93.2 Iceland 0.1 Saint Barthelemy 0.1
Barbados 0.9 India 13.5 Saint Helena, Ascens 0.1
Belarus 0.32 Indonesia 92.5 Saint Kitts & Nevis 0.3
Belgium 22.6 Iran 99.7 Saint Lucia 0.1
Belize 0.1 Iraq 98.9 Saint Martin & Tristan 0.1
Benin 92.9 Ireland 0.93 Saint Pierre & Miquel 0.2
Bermuda 0.8 Isle of Man 0.2 Saint Vincent & Grena 1.7
Bhutan 1.0 Israel 91.7 Samoa 95
Bolivia 0.11 Italy 2.6 San Marino 0.1
Bosnia & Herzegovina 41.6 Jamaica 14 Sao Tome & Principe 0.1
Botswana 15.1 Japan 9 Saudi Arabia 97.1
Brazil 1.3 Jersey 0.1 Senegal 93.5
British Virgin Islands 1.2 Jordan 98.8 Serbia 3.71
Brunei 51.9 Kazakhstan 56.4 Seychelles 1.1
Bulgaria 13.4 Kenya 91.2 Sierra Leone 96.1
Burkin Faso 88.3 Kiribati 0.1 Singapore 14.9
Burma 3.5 Korea, North 0.1 Sint Maarten 0.06
Burundi 61.7 Korea, South 77.0 Slovakia 0.15
Cabo Verde 0.1 Kosovo Islands 91.7 Slovenia 8.5
Cambodia 3.5 Kuwait 86.4 Solomon Islands 95
Cameroon 94.0 Kyrgyzstan 91.9 Somalia 93.5
Canada 31.9 Laos 0.1 South Africa 44.7
Cayman Islands 0.2 Latvia 0.38 South Sudan 23.6
Central African Republic 63.0 Lebanon 59.7 Spain 6.6
Chad 73.5 Lesotho 52 Sri Lanka 8.5
Chile 0.21 Liberia 97.7 Sudan 39.4
China 14.0 Libya 96.6 Suriname 15.9
Christmas Island 0.1 Liechtenstein 4.8 Svalbard 0.1
Cocos (Keeling) 95 Lithuania 0.2 Swaziland 8.2
Columbia 4.2 Luxembourg 2.4 Sweden 5.1
Comoros 99.4 Macau 0.1 Switzerland 5.9
Congo, Democrat Repub 97.2 Macedonia 33.9 Syria 92.8
Congo, Republic 70 Madagascar 94.7 Taiwan 8.3
Cook Islands 95 Malawi 21.6 Tajikistan 99
Costa Rica 0.15 Malaysia 61.4 Tanzania 72
Cote d’Ivoire 96.7 Maldives 98.4 Thailand 23.4
Croatia 1.3 Mali 86 Timor-Leste 6.4
Cuba 0.11 Malta 0.3 Togo 95.2
Curacao 0.07 Marshall Islands 0.1 Tokelau 95
Cyprus 22.7 Mauritania 99.2 Tonga 95
Czech Republic 0.14 Mauritius 16.6 Trinidad & Tobago 5.8
Denmark 5.3 Mexico 15.4 Tunisia 99.8
Djibouti 96.5 Micronesia, Fed States 0.1 Turkey 98.6
Dominica 0.2 Moldova 0.5 Turkmenistan 93.4
Dominican Republic 13.7 Monaco 0.5 Turks & Caicos Is 0.1
Ecuador 0.11 Mongolia 4.4 Tuvalu 95
Egypt 94.7 Montenegro 18.5 Uganda 26.7
El Salvador 0.11 Montserrat 0.1 Ukraine 2.3
Equatorial Guinea 87 Morocco 99.9 United Arab Emirates 76
Eritrea 97.2 Mozambique 47.4 United Kingdom 20.7
Estonia 0.25 Namibia 25.5 United States 71.2
Ethiopia 92.2 Nauru 95 Uruguay 0.62
Falkland Islands 0.1 Nepal 4.2 Uzbekistan 96.5
Faroe Islands 0.1 Netherlands 5.7 Vanuatu 95
Fiji 55 New Caledonia 50 Venezuela 0.33
Finland 0.82 New Zealand 33.0 Vietnam 0.2
France 14 Nicaragua 0.1 Virgin Islands 0.55
French Polynesia 78 Niger 95.5 Wallis & Futuna 0.1
Gabon 99.2 Nigeria 98.9 West Bank 99.9
Gambia, The 94.5 Niue 95 Western Sahara 99.6
Gaza Strip 99.9 Norfolk Island 0.1 Yemen 99.0
Georgia 10. 6 Northern Mariana Is 90 Zambia 12.8
Germany 10.9 Norway 3.0 Zimbabwe 9.2

 

Kolonisering gav ekonomisk utveckling

Skärmklipp 2019-09-28 09.29.41

Det är en kontroversiell fråga hur den europeiska koloniseringen har påverkat de länder i vilken den ägde rum. Många är nog av den uppfattningen att kolonisering är moraliskt förkastlig även om den bidrar till en, i någon mening, bättre samhällsutveckling – nationellt självbestämmande är med andra ord en omhuldad princip. Icke desto mindre är det intressant att ta del av forskning som undersöker koloniseringens konsekvenser. Ett exempel från Australien utgörs av den nya studien ”It’s Time for Westernization: The Advantages of the Early Start for Long-Term Economic Development at the Local Level”. Resultat:

This article examines the ”early start” hypothesis at the local level in the context of Australian colonization. It is found that the longer a place experiences economic activity under European management, the higher the level of economic development it achieves in the long-run.

På kartan ovan visas, genom svarta trianglar, de australiensiska städer som ingår i studien. Dessa koloniserades vid olika tidpunkter, vilket möjliggör studiens fokus på den tidslängd under vilken städerna varit under brittiskt kolonialstyre.

Intressant att denna kolonisering verkar ha bidragit till en god ekonomisk utveckling (i form av högre medianinkomst). Även om man förkastar kolonisering är det väl tveklöst bättre om den har varit kopplad till mer gynnsamma långsiktiga materiella omständigheter (ett sakförhållande som också finner stöd i studien ”The European Origins of Economic Development”).

Reagerar konsumenter på skattesänkningar?

Två intressanta (och relaterade) frågor rörande skatter:

  • Påverkas människors beteende av högre/lägre skattesatser?
  • Kan sänkt skatt fungera som en stimulansåtgärd i tider av ekonomisk nedgång?

De besvaras för Turkiet i den nya studien ”The Effects of Fiscal Stimulus: Firm-Level Evidence from Selective Temporary Consumption Tax Cuts”. Forskarna undersöker effekten av en tillfällig sänkning av en konsumtionsskatt på vissa kapitalvaror och finner följande:

Using data on the change of sales of firms that benefited from this measure and of those that did not over different periods, we find positive and robust effects of consumption tax cuts on the change of firm sales. In line with theoretical predictions, we also find a reversal of these effects following the expiration of the tax cuts.

Denna typ av åtgärd kan vara värd att ha i åtanke när nästa lågkonjunktur infinner sig. Stimulansåtgärder behöver uppenbarligen inte ta formen av nya statliga utgiftssatsningar.

Regn och reformer

Bildresultat för rain voters

Regn har politisk betydelse. T.ex. är regn förknippat med lägre deltagarantal i danska första maj-demonstrationer. Kollektivt handlande försvåras under dåliga väderförhållanden. Inte nog med det.

Den nya studien ”Rain, Emotions and Voting for the Status Quo” finner även en effekt på schweiziska väljares reformbenägenhet i lokala folkomröstningar:

This study provides real-world evidence on the relationship between emotions and preferences for the status quo. We use exogenous variation in rainfall to show that individuals who experience negative emotions are 1.2 percentage points less likely vote for change. We explore several mechanisms. Our findings are most consistent with a theory of feelings-as-information; that is, the notion that negative emotions lead to less optimistic judgments (Schwarz, 2012).

Dvs. väljare blir mer pessimistiska av regn, vilket får dem att i lägre grad vilja lämna status quo och genomföra reformer. Kanske kan denna insikt få politiker som vill genomdriva reformer att lägga val i vilka reformförslag är framträdande då nederbörden kan förväntas vara liten (eller vice versa, om politikerna vill bevara status quo). Det kan också vara ett argument för skilda valdagar, då det minskar risken för att dåligt väder får politiskt genomslag.

Se även det tidigare inlägget ”Påverkar regn ekonomisk tillväxt?”.

Kommunismens finansiella ekonomi

Finansiella marknader har sina belackare. De mest devota motståndarna återfinns nog inom kommunismen. I östblockets kommuniststater fanns inte möjlighet att handla med aktier, och propagandan mot sådan och annan finansiellt inriktad ”kapitalistisk” verksamhet torde ha varit omfattande. Har det satt några spår? En ny studie, ”The Long-Lasting Effects of Experiencing Communism on Attitudes towards Financial Markets”, undersöker den saken och finner följande:

Utilizing comprehensive German brokerage data, we show that, decades after Reunification, East Germans still invest significantly less in the stock market than West Germans. Consistent with communist friends-and-foes propaganda, East Germans are more likely to hold stocks of companies in communist countries (China, Russia, Vietnam), and are particularly unlikely to invest in American companies or the financial industry. Effects are stronger for individuals exposed to positive “emotional tagging,” e. g., those living in celebrated communist showcase cities. Effects reverse for individuals exposed to negative experiences, e. g., environmental pollution, suppression of religious beliefs, or lack of access to (Western) TV entertainment.

F.d. medborgare i DDR är alltjämt drabbade av negativa konsekvenser av det kommunistiska systemet. De missgynnas ekonomiskt pga. attityder präglade av kommunistisk propaganda och praxis – studien finner belägg för att de ”östtyskar” som idag äger aktier har mindre diversifierade portföljer och lägre avkastning – men det finns också andra negativa konsekvenser, som lägre tillit.

Varför ogillar många akademiker marknadsekonomin?

Det finns olika teorier om varför många akademiker är kritiska till marknadsekonomin. (Andelen som är det tycks variera mellan olika akademiska ämnen, även i Sverige.) Robert Nozick har formulerat en teori, som handlar om att intellektuella tenderar att anse sig värda relativt högre ekonomisk belöning än marknaden ger dem – se det tidigare inlägget ”Ranelid verifierar Nozick”. Friedrich Hayek menade, å sin sida, att det beror på att intellektuella har en fäbless för utopier (som socialismen ofta innefattar) – se det tidigare inlägget ”Varför lockar socialismen intellektuella?”.

En ny studie, ”Why Do Academics Oppose the Market Economy? Sophistication and Perception of Market Failures” , undersöker detta empiriskt med franska data. Resultat:

Using a large survey on French academics which replicates questions used in international surveys, this article confirms that French academics are hostile to market economy principles in comparison with the French population. Two explanations are tested: the first posits that academics—as knowledge providers—are likely to experience a “public good” market failure. Their rejection of the market economy is thus linked to their specific positioning vis-à-vis the market economy itself. The second hypothesis assumes that academics are not involved in market activities. Consequently, this lack of familiarity leads academics to be more suspicious towards an institution they barely experience. Both hypotheses are consistent with our data.

Nozicks idé, som påminner om den första hypotesen i denna studie, tycks alltså få empiriskt stöd. Men även bristande kunskap om hur marknader faktiskt fungerar – pga. bristande egen erfarenhet – verkar vara en förklaringsfaktor. En möjlig slutsats är att akademikers budskap kan ha personlig grund och att det inte behöver reflektera djupare insikter. Jag misstänker dock att akademiker som står till vänster kommer att vilja avfärda resultat som dessa och istället framhäva sin grundmurade klokskap som orsak till marknadskritiska ställningstaganden. En bra start på debatten i vilket fall, denna studie!

Ger ökad ojämlikhet starkare stöd för omfördelning?

Att inkomstojämlikheten har ökat i många västländer, så även i Sverige, under senare år har nog undgått få. En del kanske därmed har tänkt att detta mer eller mindre automatiskt kommer att leda till ökat stöd för partier som förespråkar mer omfördelning av inkomster. Så verkar inte ha skett. En möjlig anledning till detta kan vara att partival påverkas av icke-ekonomiska faktorer som invandring och kultur, och om personer som i och för sig ogillar ojämlikhet lägger starkare vikt vid dessa kan andra partier ändå väljas. En annan möjlig anledning har att göra med att preferenser om omfördelning är relativt stabila och bestämda av tidigare faktorer i livet. Just det tycks vara fallet i Schweiz, enligt den nya studien ”How do Economic Circumstances Determine Preferences? Evidence from Long-run Panel Data”:

Preferences for redistribution and social spending are correlated with income and unemployment risk, but it is unclear how these relationships come about. I build a theory emphasizing that only large changes in economic circumstances provide the information and motivation needed for people to change their preferences. Stable long-run preferences are shaped mainly by early socialization, which includes economic and ideological influences from the family, and early labor market experiences. Enduring shocks, low intergenerational mobility and the tendency of left-wing parents to be poorer generate correlations between circumstances and preferences. Because preferences are stable, greater inequality may not increase aggregate support for redistribution. Support is found for the theory with panel data from Switzerland, using a range of empirical tests.

En utmaning för traditionella vänsterpartier.

Värdet av böner

Bildresultat för thoughts and prayers

I Sverige hör man sällan människor erbjuda sina medmänniskor ”tankar och böner”, eftersom så få svenskar är religiösa. I USA är det däremot standard närhelst något hemskt inträffar. Oavsett om tankar och böner är ett substitut eller komplement till faktiska åtgärder och materiella hjälpinsatser, är frågan hur människor reagerar på att få andras tankar och böner. Svaret återfinns i den nya studien ”The Value of Thoughts and Prayers”:

We find that Christians value thoughts and prayers from religious strangers and priests, while atheists and agnostics are “prayer averse”—willing to pay to avoid receiving prayers. Furthermore, while indifferent to receiving thoughts from other secular people, they negatively value thoughts from Christians.

Reaktionerna skiljer sig alltså markant åt beroende på avsändarens religiositet och beroende på mottagarens religiositet. Skillnaderna illustreras i följande figur, som illustrerar villighet att betala för att få/slippa tankar och böner:

Om kristna verkligen bryr sig om sina medmänniskors välmående bör de först undersöka om de är troende eller ej. Om inte förefaller det kärleksfullt att avstå från att erbjuda tankar och böner och att istället erbjuda annan (riktig) hjälp.

Brottsanklagade politiker sänker tillväxten

Spelar det roll för ekonomins funktionssätt vilka politiker som väljs till lagstiftande församlingar? Detta undersöks med indiska data i en ny studie, ”Do Criminally Accused Politicians Affect Economic Outcomes? Evidence from India”. Resultat:

We study the causal impact of electing criminally accused politicians to state legislative assemblies in India on the subsequent economic performance of their constituencies. … [We] find that narrowly electing a criminally accused politician lowers the growth of the intensity of night-time lights by about 24 percentage points (approximately 2.4 percentage point lower GDP growth).

Således kan konstateras att det uppstår en stor kostnad av att välja politiker som anklagas för brott – särskilt i delstater som präglas av låg utvecklingsnivå, korruption och svaga institutioner. Håller svenska partier koll på om kandidater har anklagats för brott?

Media som orsak till hatbrott mot muslimer

Enligt BRÅ utsätts muslimer för en hel del hatbrott i Sverige:

Skärmklipp 2019-09-14 21.13.02

Även i andra europeiska länder förekommer hatbrott mot muslimer. Vad beror dessa på? Det finns en rad bestämningsfaktorer, men en ny studie, ”Jihadi Attacks, Media and Local Hate Crime”, undersöker hur terrordåd i andra länder som rapporteras tydligt i media påverkar hatbrotten mot muslimer i Manchester. Från en sammanfattning av resultaten:

Data from Greater Manchester Police reveal a spike in Islamophobic hate crime and incidents following ten international jihadi attacks. Other jihadi attacks that were much less prominent in the UK media, but no less lethal, did not generate the same spikes, suggesting that anti-Muslim hate crime is magnified by media coverage.

Detta ställer pressetiska frågor i centrum: Hur rapporteras det om terrordåd utförda av muslimer runtom i världen? Bakgrunden är denna tendens hos vissa människor att dra slutsatser om muslimer i allmänhet utifrån extremisters beteenden.

Hur har flyktinginvandring påverkat röstandet i Danmark?

Inte bara Sverige, utan även t.ex. Danmark, har tagit emot många flyktingar på senare år. Liksom i Sverige går åsikterna i befolkningen starkt isär om huruvida detta har varit en god politik eller ej. Man kan mycket väl tänka sig att missnöjda väljare börjar rösta på ett parti som förespråkar en mer restriktiv politik. En ny studie, ”Refugee Migration and Electoral Outcomes”, undersöker hur flyktingars ankomst i Danmark 1989–1998  påverkade röstandet på Framstegspartiet och Danska Folkpartiet:

We find that refugee allocation has a considerable effect on voting outcomes. Looking at municipalities with a population below the 95th percentile (which, for simplicity, we will refer to as “rural” municipalities throughout the paper), we find that a one percentage point increase in the refugee share of the municipal population between electoral cycles increases the vote share for anti-immigration parties by 1.34 in parliamentary and 2.32 percentage points in municipal elections. These are sizeable responses considering these parties’ overall vote shares of 7.60% (5.58%) in parliamentary (municipal) elections. However, the far right parties are not the only ones to gain. The centre-right parties similarly increase their vote share in response to refugee allocation, although to a lesser extent, while parties on the left side of the political spectrum lose. Overall, refugee allocation leads to a clear shift in the vote distribution towards the right of the political spectrum. On the other hand, voter responses to refugee allocation in the municipalities above the 95th size percentile (which, for simplicity, we will refer to as “urban” municipalities throughout the paper), are markedly different. Here, increased refugee allocation causes—if anything—a decrease in the vote share for anti-immigration parties. This signals a divide in the political responses of urban and rural populations to refugee allocation.

Man ser här samma spricka som i viss mån verkar finnas även i Sverige, där många i mindre städer motsätter sig (fler) flyktingar, medan storstadsmänniskor tenderar att vara mer positivt inställda. Det hela förefaller svårhanterligt för partier som försöker röstmaximera: det de kan vinna i en typ av städer kan de mycket väl förlora i en annan.

Intelligens och övning i schack

Bildresultat för chess

Det verkar finnas vissa som tror mycket starkt på arvets betydelse i förklaringar av mänskligt beteende och mänsklig förmåga, medan andra betonar miljöns roll. De flesta inser nog emellertid att både arv och miljö är viktiga, vilket också beläggs i den nya studien ”The Joint Influence of Intelligence and Practice on Skill Development throughout the Life Span”:

In a longitudinal study that tracked chess players throughout their careers, we show that both intelligence and practice positively affect the acquisition and retention of chess skill. Importantly, the nonlinear interaction between the 2 factors revealed that more intelligent individuals benefited more from practice. With the same amount of practice, they acquired chess skill more quickly than less intelligent players, reached a higher peak performance, and arrested decline in older age.

Det intressanta här är inte bara att både intelligens och övning predicerar framgång i schack, utan även att de samspelar. Övning ger mer för smarta. Som Bibeln uttrycker det:

Ty den som har, åt honom skall varda givet …

Korruption och ekonomisk tillväxt

Sverige är relativt okorrumperat (även om vissa hävdar att det finns mer korruption än många tror). Andra länder är mer utsatta. Här illustreras den upplevda korruptionen i olika länder, enligt Transparency Internationals undersökning:

Visualizing Corruption Around the World

Vilka är då de ekonomiska konsekvenserna av korruption? Det finns det som menar att korruptionen kan vara positiv för den ekonomiska utvecklingen om den undanröjer olika effektivitetssänkande hinder för investeringar. De flesta har dock funnit negativa effekter. En ny studie, ”Corruption and Economic Growth: New Empirical Evidence”, hävdar att tidigare studier har använt Transparency Internationals korruptionsindex (CPI) på ett felaktigt sätt, då det inte har gått att jämföra över tid. Det har dock varit möjligt sedan 2012. Med beaktande av detta finner studien följande:

We employ new data for 175 countries over the period 2012–2018 and re-examine the nexus between corruption and economic growth. The cumulative long-run effect of corruption on growth is that real per capita GDP decreased by around 17% when the reversed CPI increased by one standard deviation. The effect of corruption on economic growth is especially pronounced in autocracies and transmits to growth by decreasing FDI and increasing inflation.

Korruption förefaller alltjämt synnerligen skadligt för den ekonomiska utvecklingen.

Hur reagerar bilförare på böter?

Bildresultat för speeding car

Fortböter i kombination med kameraövervakning verkar vara ett effektivt sätt att sänka hastigheten i trafiken, enligt den nya tjeckiska studien ”Learning from Law Enforcement”:

While driving frequencies remain unchanged, the average car’s speeding rate – i.e., the fraction of rides above the speed limit – drops by a third (from 30 to 20%); the chances of getting a (further) ticket decline by 70%. These numbers reflect a pronounced shift in the speed distribution. ..[T]he average speed declines by 3%, with larger changes at the top of the speed distribution.

Böter utfärdas med automatik om man kör 14 km/h mer än hastighetsgränsen. När forskarna följer bilar över tid finner de att effekten dessutom är bestående:

[W]e document that the drop in speeding is immediate and very persistent over time. Over two years after receiving a ticket, there is no evidence of ”backsliding” towards speeding.

Deras sätt att förklara detta är att böter gör att bilförare lär sig hur stor sannolikheten är att man åker fast om man kör för fort, och de reagerar då (rationellt) på denna nya kunskap.

Policyslutsats:

[O]ur evidence shows that automated speed camera systems are highly effective at enforcing speed limits. After receiving a speeding ticket, cars persistently reduce their speed in different speed camera zones, with no evidence on compensatory speeding on un-monitored parts of the road.

Eftersträvas högre trafiksäkerhet förefaller detta vara ett användbart system.

Kvinnor i toppen på företag

Kön verkar alltjämt påverka utfall på arbetsmarknaden, ofta till kvinnors nackdel. En aspekt av detta förhållande är att relativt få kvinnor når toppositioner – de drabbas av vad som ibland kallas ett glastak – och när de väl når sådana positioner får de ofta lägre lön än män. (För en sammanfattning av forskningen om glastak, se Marianne Bertrands bilder från ett föredrag på SNS i december 2018).

Vad händer då när kvinnor når toppositioner? En ny italiensk studie, ”Do Female Executives Make a Difference? The Impact of Female Leadership on Gender Gaps and Firm Performance” (preliminär gratisversion här), undersöker två konsekvenser: dels hur lönefördelningen i företag påverkas, dels hur företagens försäljning, förädlingsvärde och produktivitet förändras. Resultat:

Our results show that the impact of female executives is positive on women at the top of the wage distribution but negative on women at the bottom of the wage distribution. We estimate the opposite effect on men. As a result, we find that female leadership at the firm reduces the gender wage gap at the top of the wage distribution and widens it at the bottom, with essentially no effects on average. We estimate that the impact of female leadership on firm performance – as measured by sales per worker, value added per worker, and total factor productivity (TFP) – is a positive function of the proportion of female workers employed by the firm. The magnitude of the impact is substantial: a female CEO would increase overall sales per employee by about 3.7% if leading a firm employing a proportion of women equal to the average in the sample (about 20%.)

Det verkar alltså inte så dumt med kvinnliga direktörer. Dels jämnas lönefördelningen ut på ett sätt som bättre reflekterar individuell produktivitet, dels går företagen bättre (i synnerhet om andelen kvinnlig anställda är hög). Det är intressant att kvinnliga personer i topposition alltså verkar ha ett kunskapsövertag om de anställda – vad de bidrar med och, därför, hur de bäst allokeras till olika uppgifter i företaget. Detta leder förstås tillbaka till frågan: Hur ska glastaket kunna fås att krackelera än mer?

Tatuerade tänker kortsiktigt

Bildresultat för tattoo model

Nyligen rapporterade jag om en studie som visade att tatuerade diskrimineras i den tyska banksektorn. En ny studie, ”Tat Will Tell: Tattoos and Time Preferences”, tyder på att de som tatuerar sig har ett visst karaktärsdrag:

We show that, according to numerous measures, those with tattoos, especially visible ones, are more short-sighted and impulsive than the non-tattooed. Almost nothing mitigates these results, neither the motive for the tattoo, the time contemplated before getting tattooed nor the time elapsed since the last tattoo. Even the expressed intention to get a(nother) tattoo predicts increased short-sightedness and helps establish the direction of causality between tattoos and short-sightedness.

Tatuerade tycks alltså vara mer kortsiktiga än andra. Man kan tänka sig att det är en mindre bra egenskap på en bank och i andra sammanhang där tålamod och ett långsiktigt perspektiv är väsentliga.

En intressant normativ fråga: Ursäktar en sådan ”objektiv” grund för negativ särbehandling att tatuerade särbehandlas negativt? Även om grunden bara är genomsnittlig för gruppen tatuerade och inte närvarande i varje tatuerad individ?

Värnplikt ger brottslighet

Jag betonar ofta värnpliktens kostnader, då jag uppfattar det som att värnpliktens tillskyndare har en tendens att ignorera dessa. Till tidigare kända kostnader kan nu även läggas ökad kriminalitet. Från den nya studien ”The Causal Effect of Military Conscription on Crime” (preliminär gratisversion här):

We study the causal effect of mandatory military conscription in Sweden on the criminal behaviour of men born in the 1970s. We find that military service significantly increases post-service crime (overall and across multiple crime categories) between the ages of 23 and 30. These results are driven primarily by young men who come from low socioeconomic status households and those with pre-service criminal histories, despite evidence of a contemporaneous incapacitation effect of service for the latter group. Much of this crime-inducing effect can be attributed to negative peer effects experienced during service. Worse post-service labour market outcomes may also matter.

Kanske något som inte minst konservativa personer, som ser värnplikten som karaktärsdanande och fostrande, bör ta till sig.

Alla accepterar ojämlikhet bakom okunnighetens slöja

Allt som oftast hör man kritik av inkomstklyftor. Det jag ibland undrar är på vilken grund sådan kritik framförs. Ett sätt att få bättre grepp om hur människor ser på inkomstojämlikhet är att utföra experiment. Högst intressanta resultat från ett sådant, utfört i Paris, redovisas i den nya studien ”Preferences over Income Distribution: Evidence from a Choice Experiment”. I sammanfattning:

  • We elicit subjects preferences over pairs of payoff distributions within small groups, in a firm-like setting.
  • When they do not know what their own payoff will be, all subjects prefer the more unequal distribution provided it makes everyone weakly better off. This is true, no matter whether income positions will be based on merit or luck.
  • People change their choice when they learn about their own payoff rank.
  • Even then, 75% of subjects prefer Pareto-dominant distributions.
  • However, 25% engage into money burning at the top in order to reduce inequality, even when it does not make anyone better off.
  • Even when their own money is at stake, 20% of subjects are willing to pay just to reduce the degree of inequality.

Den rawlsianska delen av experimentet, där deltagarna befinner sig bakom en slöja av okunskap, ger alltså som resultat att det föreligger en allmän preferens for inkomstojämlikhet (under förutsättning att denna innebär högre inkomst för åtminstone någon utan att någon får lägre inkomst). Intressant nog gör de det oavsett om inkomster anses vara resultat av tur eller ansträngning. Det är alltså utfallen, eller konsekvenserna, som spelar roll, inte grunden för hur dessa uppkom. Men även med kunskap om hur den egna inkomsten relaterar till andras stödjer 75% denna typ av ojämlika utfall.

Hur hanteras denna typ av resultat av kritiker av inkomstklyftor?

Ger giftermål mellan invandrare och infödd ekonomisk framgång?

Integration av invandrare är ett av de mer framträdande politiska målen närhelst invandring diskuteras. En tänkbar väg mot integration är umgänge mellan invandrare och infödda, och kanske särskilt romantiska relationer. Så här har andelen nya äktenskap utvecklats i Sverige och Danmark de senaste åren, fördelade på äktenskap mellan två infödda (heldragna linjer) och äktenskap mellan invandrare och infödd (streckade linjer):

Skärmklipp 2019-08-23 12.01.54.png

Figuren är hämtad från ”Will You Intermarry Me? Determinants and Consequences of Immigrant-Native Intermarriage in Contemporary Nordic Settings”, s. 66. Som framgår ökade andelen nyingångna äktenskap där en svensk infödd man gifter sig med en invandrad kvinna från 8% till 13% mellan 1990 och 2009, medan motsvarande siffror för en svensk infödd kvinna som gifter sig med en invandrad man är en ökning från 7% till 9%. Vilka blir effekterna av denna typ av äktenskap?

Man kan tänka sig att en infödd partner kan bistå med såväl kunskaper, språkutveckling som kontakter av olika slag. I rapporten ”Intermarriage and the Economic Success of Immigrants” sammanställs relevant forskning på området. Resultat:

Intermarried immigrant men seem to be better integrated economically—while results for women are less clear. Determining the causal impact of intermarriage on economic outcomes is challenging, but empirical findings suggest that intermarriage has some causal beneficial effects on the economic success of immigrants, measured by higher earnings and greater entrepreneurial success.

Det verkar alltså som om invandrade män lyckas bättre med utbildning och inkomst om de är gifta med en infödd kvinna. Att få invandrade män att gifta sig med infödda kvinnor är dock kanske inte något som uppnås via politiska åtgärder, annat än indirekt, genom att möjliggöra språkträning och gemensamma möten i samband med utbildning i övrigt. Dock är detta med äktenskap över grupper ingen säker väg till lycka:

There is a higher risk of divorce in intermarriage, indicating a high level of stress from, say, stigma and social pressure.

Genetisk förklaring till förmögenhetsojämlikhet

Bildresultat för joakim von anka

Många uttrycker oro över ojämn fördelning av förmögenheter, kanske påverkade av Thomas Pikettys bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet. Men hur kommer det sig att människor äger olika mycket? En ny studie, ”Genetic Endowments and Wealth Inequality”, undersöker vilket förklaringsvärde genetiska faktorer har. Resultat:

In this paper, we identify a biological basis for heterogeneity in wealth: genetic endowments related to human capital accumulation. In particular, we make use of molecular genetic data in the Health and Retirement Study (HRS) along with recently estimated associations between genetic markers and educational attainment. We show that the same observed genetic markers that predict education also predict household wealth in the HRS. Importantly, the estimated association between these markers and wealth is economically large and statistically significant after controlling for education and labor market income, suggesting that these variants operate through additional channels. Indeed, we show that these markers predict parental transfers such as inheritances, mortality, and risk preferences. We also find they are related to dimensions of financial decision-making, including stock market participation, business ownership, the financial planning horizon, and macroeconomic expectations. While we do not observe returns directly, our results provide a possible genetic microfoundation for the persistent differences in returns to wealth needed to explain existing wealth distributions. The genetic transmission of traits related to returns to wealth may thus provide another source for the well-documented intergenerational persistence of wealth.

Fascinerande. Vilka är implikationerna?

  • Den politiska högern kanske bör ställa sig frågan om ojämlika utfall är rättvisa om de ”ytterst” i hög grad beror på faktorer som inte har med individuella val att göra. Kan det göra acceptansen av omfördelning mer sannolik? Måhända, men som jag påpekar i det tidigare inlägget ”Den ständiga orättvisan” kan incitamentseffekter motivera ojämlikhet.
  • Den politiska vänstern kanske bör ställa sig frågan vilka åtgärder som är mest ändamålsenliga om något de vill bekämpa har sin grund i mänsklig genetik. Lägger det måhända restriktioner på vad som är görbart politiskt?
  • Forskare bör beakta denna faktor framöver. Om så inte sker är risken att andra förklaringar framstår som viktigare än de faktiskt är.

James Buchanan intervjuar Friedrich Hayek

Både Hayek och Buchanan mottog Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974 respektive 1986), vilket antyder att de var nationalekonomer. De var dock båda tämligen speciella nationalekonomer, med ett särskilt intresse för att utröna hur fria samhällen uppstår och kan bevaras.

Buchanan intervjuar här Hayek. Njutbart och stimulerande!

Vilka skriver tjusiga cv:n?

Bildresultat för cv

Man kan skilja på faktiska meriter och det sätt på vilket man väljer att presentera sina meriter. Detta är ämnet för en ny studie, ”Self-Esteem, Self-Symbolizing and Academic Recognition: Behavioral Evidence from Curricula Vitae”, som finner:

To provide new evidence on the empirically challenging aspect of measuring self-esteem, we collect written CV content from over 500 influential economics scholars and use such self-presentation modes as absolute and relative font sizes and typographic emphasis of author name on the CV’s front page to derive proxies for self-symbolizing behavior. Our analysis of these factors provides empirical support for the symbolic self-completion proposition that goal accomplishment reduces the need to self-symbolize. In particular, we find that receiving an education from a top 20 ranked university reduces the need to self-symbolize even when the scholars work for a non-top 20 university after earning the doctorate. On the other hand, major academic awards or honors do not seem to affect self-symbolizing behavior, which is also negatively correlated with activities having an external (e.g., policy-focused) social impact. Scholars with a higher h-index are also less inclined to self-symbolize, while being ranked in the Coupé top 1000 has no impact. Hence, despite some evidence of non-linearity, academic maturity shows a tendency (albeit not a robust one) to reduce the need to self-symbolize.

Studien kan väl sägas ge stöd åt det gamle talesättet ”tomma tunnor skramlar mest”. Ett inte helt oväntat resultat. En vidare fråga är om ”self-symbolizing” fungerar och, i så fall, bland vilka mottagare? Gissningsvis bland personer som själva inte har så mycket substans att komma med. Duktiga personer ser nog igenom försök av andra att framställa sig som duktiga.

Här är förresten mitt cv. Jag bör kanske fundera igenom font, fontstorlek och andra typografiska aspekter…

Kan individualism gynna jämställdhet?

Bildresultat för equality women

Jag har tidigare påpekat att en hel del forskning visar att individualism, som en del av ett lands kultur, har positiva effekter på såväl ekonomi som politik. Individualism mäts ofta med hjälp av det mått som Geert Hofstede skapade:

The high side of this dimension, called Individualism, can be defined as a preference for a loosely-knit social framework in which individuals are expected to take care of only themselves and their immediate families. Its opposite, Collectivism, represents a preference for a tightly-knit framework in society in which individuals can expect their relatives or members of a particular ingroup to look after them in exchange for unquestioning loyalty. A society’s position on this dimension is reflected in whether people’s self-image is defined in terms of “I” or “we.”

Kan en kultur som präglas av individualism även leda till bättre kulturella utfall? En ny studie, ”Does Individualism Promote Gender Equality?”, undersöker effekterna på jämställdhet. Resultat:

Using individual level data from World Values Surveys, we find that individualism is significantly associated with support for gender equal attitudes regarding employment, income, education, and political leadership. Individualism is also associated with greater levels of female employment and educational attainment, and lower levels of fertility. These results are robust to controlling for income, education, religion, historical plough use, gendered language, and country-time fixed effects. Our within country analysis allows us to isolate the impact of individualism from other confounding effects. Using historical rainfall variation as an instrument for individualism, we find that the exogenous portion of individualism reduces support for patriarchal attitudes and fertility, and it increases female employment and educational attainment. These effects are economically large.

Dvs. individualism – som gör att kvinnan ses som individ och som fri att förverkliga sig själv, snarare än att underordna sig kollektiva normer – verkar leda till såväl mer jämställda attityder som mer jämställda utfall. Leve individualismen (även av detta skäl)!

Påverkar utbildning inställningen till invandring?

Människors inställning till invandring varierar. En ny studie, ”Does Education Affect Attitudes towards Immigration? Evidence from Germany” (preliminär gratisversion här), undersöker effekten av utbildning på sannolikheten för att att en individ uttrycker stark oro för invandring. Resultat:

To estimate the effect of schooling on attitudes towards immigration, the present study uses the staggered implementation of a compulsory schooling reform in West Germany as a source of exogenous variation. Our instrumental variable (IV) estimates indicate that an additional year of schooling reduces the probability of having high concerns about immigration to Germany by around six percentage points (20 percent). We further analyse potential intergenerational effects of maternal education on the offspring’s immigration attitudes. The findings suggest that returns to education are not limited to the person directly affected, but also extend to the next generation. The probability of adult children being very concerned about immigration decreases by almost seven percentage points (27 percent) with an extra year of maternal schooling.

Dvs. det verkar helt klar vara så att mer utbildning minskar sannolikheten för stor oro för invandring, inte bara hos den som utbildas mer utan även hos den personens barn. Forskarna finner indikationer på att mekanismen är högre social tillit hos den som får mer utbildning. (Att social tillit kan fungera som en katalysator för tolerans finner för övrigt även Therese Nilsson och jag i vår studie ”Market Institutions Bring Tolerance, Especially Where There Is Social Trust”.)

Invandring och brottslighet i Tyskland

Inte bara Sverige, utan i hög grad även Tyskland, har på senare år tagit emot ett stort antal invandrare. Ett bekymmer många har är att invandring leder till ökad brottslighet. Den nya studien ”Do Immigrants Affect Crime? Evidence from Panel Data for Germany” undersöker om så har skett i Tyskland:

Employing different standard panel estimation methods, we show that there is no positive association between the immigrant rate and the crime rate. We assess the robustness of this result by considering the heterogeneity of immigrant groups with respect to gender, age, country of origin and – if applicable – refugee status, and study naturalized immigrants. We also take into account possible spillover effects of immigrants on criminal activities by Germans, omitted variables and spatial correlation. Furthermore, taking advantage of the panel-structure of the data set we employ an instrumental variable approach that deals with the possibly endogenous allocation of immigrants and allows for causal interpretation of the estimates. There is no evidence that immigrants increase crime.

Förhoppningsvis ett lugnande besked för dem som trodde motsatsen.

En liten problematisering om flyg och klimat

Bildresultat för fuel efficient airplane

Alltsomoftast presenteras kalkyler om koldioxidutsläpp av olika aktiviteter. För att ta ett exempel verkar en personbil släppa ut 104 kg koldioxid om den körs mellan Boston och Philadelphia (48 mil), medan ett flygplan på samma sträcka släpper ut 184 kg koldioxid per passagerare. Det jag undrar är om kalkyler av detta slag inte är missvisande. Borde inte ”marginalutsläpp” snarare än genomsnittsutsläpp beaktas?

Antag att flygplanet tar 200 passagerare. Då blir det totala utsläppet 36 800 kg. Antag att 199 platser är sålda vid en viss tidpunkt. Om jag i denna beslutssituation väljer mellan att köra bil ensam eller att flyga borde det anses miljövänligare att flyga än att åka bil. Ja, det genomsnittliga utsläppet per passagerare är högre för flygplanet, men det är inte relevant eftersom det totala utsläppet är (mer eller mindre) lika stort med 199 som med 200 passagerare. Tillskottet i utsläpp är alltså (mer eller mindre) noll om jag väljer att flyga, dvs. 104 kg mindre än om jag kör min bil.

Med detta sätt att tänka är många flygresor oproblematiska ur miljösynpunkt och det bidrar inte alls till ett bättre klimat att bojkotta flyget.

Någon kanske invänder att om tillräckligt många slutar flyga blir det olönsamt att köra flygplan överhuvudtaget, vilket är bra för miljön. De där 36 800 kg koldioxid släpps då inte alls ut, utan istället kanske utsläppen bara blir 20 800 kg om alla kör bil istället (eller 10 400 kg om man åker två i varje bil). Det är förstås sant, men så länge flygen ändå kör torde alltså en enskilds beslut att inte flyga spela någon roll vare sig för beslut att låta flygplan köra eller utsläpp. Detta pekar på något slags behov av koordinering, beskattning eller reglering – och/eller teknisk utveckling – om man vill minska flygets miljöpåverkan.

Är miljardförmögenheter ett problem?

Inte minst sedan Thomas Piketty publicerade Kapitalet i tjugoförsta århundradet har en intensiv debatt försiggått i många länder om hur en liten andel av befolkningen har lyckats bli väldigt rik på senare år. Ofta framställs detta som mycket problematiskt. Frågan är vilka kriterier man ska använda för att utvärdera detta. Ett möjligt kriterium är lycka.

I ”Billionaires, Millionaires, Inequality and Happiness”, som huvudsakligen rapporterar att antal korrelationer, återfinns följande figur:

Skärmklipp 2019-07-21 18.12.12

Tankeväckande. Det är självfallet inte härigenom på något sätt belagt att den förmögenhet som dollarmiljardärer tillsammans har som andel av BNP ökar lyckan – men det är inte heller uteslutet. Många verkar utgå från ett negativt samband. Tänk om det inte visar sig stämma? Skulle det innebära att de ökade ”toppförmögenheterna” inte längre bör ses som problematiska – utan kanske t.o.m. välkomnas utifrån ett allmänintresse?

Skapar diktatorer ekonomisk tillväxt?

Det suckas ibland över demokratiers bristande förmåga att leverera önskvärda resultat. Det kan gälla klimatpolitik likaväl som tillväxtpolitik. Vissa vurmar för idéer om den starke ledaren, som driver igenom en tydlig reformagenda utan tjafs och distraktioner – the benevolent dictator. Tidigare i år publicerades studien ”Democracy Does Cause Growth”, som bör underminera de flesta idéer av nyss nämnt slag.

Nu har studien ”How Often Do Dictators Have Positive Economic Effects? Global Evidence, 1858–2010” också publicerats, som mer precist undersöker effekterna på ekonomisk tillväxt av diktatorer:

Supposedly well-intentioned dictators are often cited as drivers of economic growth. We examine this claim in a panel of 133 countries from 1858 to 2010. Using annual data on economic growth, political regimes, and political leaders, we document a robust asymmetric pattern: growth-positive autocrats (autocrats whose countries experience larger-than-average growth) are found only as frequently as would be predicted by chance. In contrast, growth-negative autocrats are found significantly more frequently. Implementing regression discontinuity designs (RDD), we also examine local trends in the neighbourhood of the entry into power of growth-positive autocrats. We find that growth under supposedly growth-positive autocrats does not significantly differ from previous realizations of growth, suggesting that even the infrequent growth-positive autocrats largely “ride the wave” of previous success. On the other hand, our estimates reject the null hypothesis that growth-negative rulers have no effects. Taken together, our results cast serious doubt on the benevolent autocrat hypothesis.

Synnerligen intressant. Nu finns det än mindre skäl att drömma om starka ledare som kan genomföra den politik vi ibland inte tycker oss se tillräckligt av i demokratier.

Ricky Gervais förstod Slutsky som nioåring

Sam Harris talade nyligen med Ricky Gervais, och mot slutet av programmet avslöjade Gervais att han förstod andan i Slutsky-ekvationen som nioåring. Han berättade om en diskussion i skolan där eleverna först fick veta att arbetare på oljeplattformar tjänade väldigt mycket pengar (1000 pund om dagen). Sedan frågade läraren vad de skulle göra för pengarna om de plötsligt fick ett så välavlönat jobb. Medan de andra svarade att de skulle arbeta hårt och spara för att köpa ett hus eller en bil svarade Ricky att han skulle arbeta mindre. Substitutions- respektive inkomsteffekt!

Programmet är väl värt att lyssna på även av andra skäl.

Lagar påverkar människors attityder

Bildresultat för lesbian wedding

Jag har i min forskning med Christian Bjørnskov och Therese Nilsson funnit att mer jämlika lagar för hetero- och homosexuella, inte minst när det gäller möjligheten att ingå äktenskap, är positivt relaterade till, inte bara de senares, utan också de förras livstillfredsställelse. Detta leder in på frågan vilken effekt lagar har – kan det också vara så att lagar påverkar människors attityder, dvs. att de har en normerande effekt? Det kan i så fall utgöra ytterligare skäl att göra lagstiftning mer inkluderande för grupper mot vilka många har en negativ attityd.

En ny studie, ”Do Laws Shape Attitudes? Evidence from Same-Sex Relationship 
Recognition Policies in Europe”, visar just detta – att införandet av en möjlighet att ingå äktenskap för par av samma kön medförde mer accepterande attityder mot homosexuella runtom i Europa:

Using data from the European Social Surveys covering 2002- 2016 and exploiting variation in the timing of SSRRPs across countries, we show that legal relationship recognition is associated with statistically significant improvements in attitudes toward sexual minorities. These effects are widespread across demographic groups, emerge only after the policies are adopted, and are not observed for views on other social issues. Our results suggest that laws can exert a powerful influence in shaping societal attitudes.

Som forskarna vidare påpekar stöder inte deras resultat idén om att reformer av detta slag ger upphov till en motreaktion (tvärtom); de ger inte upphov till mer polarisering (attitydförändringen verkar ske på bred front); och de ger inte stöd för idén att attitydförändringar kommer först och legala förändringar därefter. Det senare pekar på behovet av politiker som föregångare – som vågar och vill vidta reformer även om det folkliga stödet är begränsat.

Denna studie utgör goda nyheter, då attitydförändringar av detta slag inte bara gör de legala reformerna mer beständiga utan också gör det mer sannolikt att homosexuella (i det här fallet) behandlas och mår bättre och diskrimineras mindre (och ja, diskriminering är ett fortsatt problem).

Förklaringen till att flickor är underrepresenterade i matematikintensiva ämnen

Lawrence Summers hamnade i hetluften när han framförde hypotesen att flickors och kvinnors underrepresentation i matematikintensiva akademiska ämnen hade med kognitiv förmåga att göra – i korthet att det fanns fler män bland dem som är riktigt smarta. Nu visar en ny studie, ”Girls’ Comparative Advantage in Reading Can Largely Explain the Gender Gap in Math-Related Fields”, följande:

Using individual-level data on 300,000 15-y-old students in 64 countries, we show that the difference between a student performance in reading and math is 80% of a standard deviation (SD) larger for girls than boys, a magnitude considered as very large. When this difference is controlled for, the gender gap in students’ intentions to pursue math-intensive studies and careers is reduced by around 75%, while gender gaps in self-concept in math, declared interest for math or attitudes toward math entirely disappear.

Det verkar alltså inte primärt röra sig om att pojkar är bättre än flickor på matte i absolut mening utan snarare om att flickor är betydligt bättre, relativt sin matematiska förmåga, på att läsa än pojkar. De har alltså, med det nationalekonomiska uttryck författarna använder i sin titel, en komparativ fördel i icke-matematikintensiva ämnen.

Olycklig av reklam

Bildresultat för different brands of toothpaste

En ny studie, ”Advertising as a Major Source of Human Dissatisfaction: Cross-National Evidence on One Million Europeans”, finner att människors lycka påverkas negativt av mer reklam:

[A] hypothetical doubling of advertising expenditure would result in a 3 percent drop in life satisfaction. Around the mean of 2.98, therefore, that 3 percent figure would translate into a fall of 0.09 life satisfaction points when measured on the one to four scale used in the Eurobarometer Surveys. That is not minor in size. It is approximately one half the absolute size of the marriage effect on life satisfaction, or approximately one quarter of the absolute size of the effect of being unemployed (the coefficient on marriage is 0.17 and that on unemployment is -0.38).

Bör reklam därmed förbjudas? Jag skulle vara försiktigt med en sådan slutsats. Det kan vara så att studien är korrekt i så måtto att allt annat lika ger mer reklam mindre lycka, t.ex. pga. den mekanism forskarna föreslår:

[A]dvertising might reduce net human welfare by unduly raising the consumption aspirations of human beings.

Men allt annat kanske inte är lika. Reklam är en del av ett dynamiskt system av konkurrens, där det inte är givet vilka produkter och tjänster som ska erbjudas. Det kommer ständigt utmanare av etablerade producenter i en marknadsekonomi, och dessa kan i regel endast nå fram till konsumenter via reklam. Om förutsättningen för att nya och förbättrade produkter och tjänster som i sig ger tillfredsställelse ska fortsätta att emanera är reklam, kanske reklam är en kostnad (i vid mening) som mer än uppvägs av dessa förtjänster (och de förtjänster som följer av att reklam kan finansiera olika typer av verksamheter som i sig värdesätts). Dvs. man kan acceptera resultatet utan att acceptera förslag om reklamförbud, även om man utgår från livstillfredsställelse som mål. (För en problematisering av sådana mål, se dock ett tidigare inlägg.)

Detta påminner mig om min tid som aktiv i Moderata ungdomsförbundet på 1980-talet. Jag hade då ett flertal diskussioner med SSU:are som ville förbjuda reklam. ”Det är slösaktigt med reklam! Varför behöver vi tio olika sorters tandkräm – vi kan producera den bästa i en fabrik, förbjuda konkurrens och skippa all reklam. Billigt och bra för konsumenten!” Jag förhöll mig skeptisk till denna vision, då som nu.

Rättspositivismens höna-ägg-problem

Via Torben Spaaks Facebook-sida fick jag veta att rättsfilosofen John Gardner (född 1965) är död. Ett sorgligt besked. Gardner lämnar dock efter sig en hel del klokskap, som vi kan fortsätta att ta del och lära av. Inte minst har han bidragit till insiktsfulla analyser av rättspositivismen. Ett av hans bidrag tycker jag särskilt mycket om: ”Legal Positivism: 5½ Myths”. Hans definition av rättspositivismen lyder:

(LP) In any legal system, whether a given norm is legally valid, and hence
whether it forms part of the law of that system, depends on its sources, not its
merits.

I en fascinerande intervju belyser han, i pedagogiska ordalag, ett av de ämnen han behandlar i artikeln, nämligen rättspositivismens (LP:s) ”höna-ägg-problem”.

One of the great puzzles of legal philosophy, which LP foregrounds, is what Scott Shapiro calls the ‘chicken and egg’ puzzle. Legal officials make law, says LP. But law also makes legal officials. How is it possible for law to make its own makers? Hart had an answer, which I think is broadly right. (Shapiro has a rival one, which I think is broadly wrong.) Hart’s key move, in my view, is to recognise that not all law is made by the relevant people’s attempts to make it. Often law is made by accident, including by people who are trying only to follow or apply law that they take to exist already. If they are the relevant people they can sometimes change the law by misunderstanding it. From this one can build a picture of how they come to be the relevant people. They become the relevant people by treating each other, mistakenly, as already being the relevant people. It is a collective and accidental form of self-appointment. Hart called the gradually mutating customary norm by which officials recognise each other as officials (and hence become the officials of a system of norms in which they are so recognised) the ‘ultimate rule of recognition’ of a legal system and he claimed, I think rightly, that every legal system necessarily has at least one of them.

Ett rättssystem måste alltså ha en typ av icke-formell institution – ett slags konvention och meta-norm – som klargör vad som utgör lag. Gardner menar, som jag förstår honom, att H. L. A. Hart hade rätt i att det är ett slags ”spontan ordning” som klargör vilkas åsikter om detta som spelar roll. Det är inte lagen som klargör det; meta-normen kommer före lagen.

Svenska politiker skyller på naivitet

John Stuart Mill i Considerations on Representative Government (1861):

The positive evils and dangers of the representative, as of every other form of government, may be reduced to two heads: first, general ignorance and incapacity, or, to speak more moderately, insufficient mental qualifications, in the controlling body; secondly, the danger of its being under the influence of interests not identical with the general welfare of the community.

Jag kom att tänka på denna karakterisering av politiker efter att ha läst en tankeväckande uppsats av Ola Wong om att svenska politiker har en tendens att skylla på naivitet när de beläggs med att ha gjort något mindre lyckosamt. I själva verket tycks det handla om de två risker med politiskt beslutsfattande som Mill identifierar.

Wong skriver:

Kina? Vi har varit naiva! Vem kunde ana att Kinas kommunistparti, som hela tiden högt och tydligt har sagt att de upprätthåller leninismen och folkets demokratiska diktatur – vem kunde ens föreställa sig att de inte skulle omvandla sig till en lokal variant av Centerpartiet bara vi gav dem våra pengar och högteknologi? Obegripligt!

Detta verkar de facto handla om en icke försvarbar ”general ignorance and incapacity” – en oförmåga att rätt förstå omvärlden. Kanske ligger det nära naivitet, men naivitet framstår som försvarbar okunskap och oförmåga. När man har ansvar för viktigt beslutsfattande är det inte försvarbart att tänka som ett barn.

Wong fortsätter:

Avreglering? Vi har varit naiva! Vem kunde tro att fria vinster i välfärden skulle gynna företagen men inte folket som betalar den? Ja förutom de rapporter som SNS och Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) utfört då. Men vem, förutom de oberoende experterna som upprepade gånger har larmat, vem kunde ha anat att någon skulle utnyttja ett system där 73 miljarder kronor betalas ut till nystartsjobb utan att staten ens kontrollerar vilka företag pengarna går till? Vem i hela friden kunde tro att folk i en avreglerad marknadsekonomi skulle agera efter sitt vinstmaximerande egenintresse!? Inte Erik Ullenhag i alla fall. ”Vi har anledning att reflektera över att vi var lite naiva”, sa han. Det tyckte han även om att ha finansierat etableringslotsar som rekryterat till Islamiska staten.

Det Wong beskriver här tycks (liksom populismen!) snarast verifiera public choice! Alltså handlar det om Mills andra varning, att politiker och andra styrs av intressen som skiljer sig från vad som kan kallas ett allmänintresse. (Vad nu det kan vara…) Medan vissa beteendeekonomer och statsvetare vill framhäva att människor styrs av nobla, pro-sociala preferenser, tyder en hel del beteende på att det åtminstone inte är hela, och kanske inte ens halva, sanningen i många politiska sammanhang. Politiker kan hävda att de var naiva – men det kan i själva verket handla om att de inte offentligt förmår erkänna att de, eller andra, faktiskt agerar utifrån sitt egenintresse. I den mån de inte förstod att människor kan missbruka offentliga ersättningssystem är vi tillbaka i Mills första varning, om allmän okunskap och oförmåga. En allvarlig brist, inte minst i politiken – som till skillnad från fall av naivitet är klandervärd.

Är det klokt att be om ursäkt offentligt?

Under sin tid som rektor för Harvard University diskuterade Lawrence Summers vid en konferens hur det kommer sig att det är fler män än kvinnor i naturvetenskapen, särskilt i högre positioner. Han sa bl.a. följande:

So my best guess, to provoke you, of what’s behind all of this is that the largest phenomenon, by far, is the general clash between people’s legitimate family desires and employers’ current desire for high power and high intensity, that in the special case of science and engineering, there are issues of intrinsic aptitude, and particularly of the variability of aptitude, and that those considerations are reinforced by what are in fact lesser factors involving socialization and continuing discrimination.

Han menade alltså att inneboende (biologiskt bestämda) skillnader i kognitiv förmåga, särskilt ibland de mest begåvade, utgör den viktigaste förklaringsfaktorn. Detta uttalande väckte stor uppmärksamhet, och många menar att hans avgång något år därefter berodde på att många tunga akademiker, inte minst på Harvard, fann hans tes felaktig och förkastlig.

Nå, i studien ”Does Apologizing Work? An Empirical Test of the Conventional Wisdom” undersöks bl.a. hur människor reagerar på när en offentlig person som Summers ber om ursäkt för ett kontroversiellt uttalande. Gör det människor mer sympatiskt inställda?

I experimentet fick ungefär hälften ta del av en variant av hur historien fortsatte som antyder att Summers inte bad om ursäkt; övriga fick ta del av en variant där han tycktes be om ursäkt:

Variant 1 (Non-apologetic): Summers defended himself by saying he believed that “raising questions, discussing multiple factors that may explain a difficult problem, and seeking to understand how they interrelate is vitally important.”

Version 2 (Apologetic): Summers ended up apologizing for his statements. “I deeply regret the impact of my comments and apologize for not having weighed them more carefully,” Summers wrote in an open letter to the Harvard community. “I was wrong to have spoken in a way that has resulted in an unintended signal of discouragement to talented girls and women. As a university president, I consider nothing more important than helping to create an environment, at Harvard and beyond, in which every one of us can pursue our intellectual passions and realize our aspirations to the fullest possible extent.”

Det visar sig att människor antingen inte påverkades av om en ursäkt gavs eller att de blev mer negativt inställda och mer benägna att förespråka att personen straffas för sitt uttalande. Detta antyder att det kan vara kontraproduktivt för en politiker eller annan offentlig person som trampar i klaveret att ödmjuka sig och be om förlåtelse.

Hur kan en sådan reaktion förklaras? I studien anges följande som möjliga förklaringar:

Many see strength as an important component of leadership, and apologizing can be perceived as a sign of weakness. This is especially true in cases where observers may feel that the original infraction is “no big deal,” or a fake controversy stirred up by the media or political opponents. Furthermore, social psychology literature suggests that under certain circumstances social risk-taking and the breaking of taboos can be perceived as attractive. A politician who apologizes is following a conventional and risk-averse path, and this may increase the desire of others to punish the individual in question.

Det är svårt att tänka sig att Donald Trump ber om ursäkt för något. De som tävlar mot honom kanske bör följa hans exempel om de gör något snedsteg?

Etnisk identitet på arbetsmarknaden

Tidigare forskning har funnit att en stark etnisk identitet hos invandrare påverkar deras möjligheter på arbetsmarknaden i det nya landet. Som studien ”Ethnic Identity and Labor Market Outcomes of Immigrants in Europe” fastslår:

[W]hen they have a strong identity, second-generation immigrants have a lower chance of finding a job than natives.

En ny studie, ”Ethnic Identity and the Employment Outcomes of Immigrants: Evidence from France”, utvecklar mått på etnisk identitet:

[T]his paper proposes two richer measures of ethnic identity than the ones used in the literature, namely: i) the degree of commitment to the origin country culture and ii) the extent to which the individual holds multiple identities. The paper investigates the impact of the ethnic identity measures on the employment outcomes of immigrants in France.

Ett av de mer intressanta resultaten är att det verkar som om invandrare med multipla etniska identiteter – som identifierar sig både med ursprungslandet och med det nya hemlandet – lyckas bättre i termer av att få jobb än invandrare som är helt assimilerade.

Hur kan man bli lycklig?

Bildresultat för peter singer

Jag lyssnade häromdagen på The Political Philosophy Podcast, där Peter Singer intervjuades på temat ”How to Be Happy”. Du kan lyssna här. Frågeställningen är förstås högintressant, inte minst mot bakgrund av att en minoritet i våra västerländska samhällen säger sig vara lycklig för det mesta.

En möjlighet, som inte togs upp i avsnittet, är att förneka betydelsen av lycka. Jag råkade nyligen samtala med en vd, som förbluffade mig genom att hävda att han inte tycker att lycka är ett eftersträvansvärt mål. Kan en förklaring till en utbredd frånvaro av allmän lycka bero på att vi har föresatt oss att vi ska vara lyckliga? Ska vi det? Varför då? Tänk om den medvetna strävan efter lycka ger olycka? (Detta brukar kallas hedonismens paradox.) Tänk om lycka inte ens är eftersträvansvärt? Tanken svindlar.

Men om man utgår från att lycka är något gott är podcast-avsnittet riktigt spännande. Föga förvånande, om man känner till Singers bidrag till den praktiska filosofin, handlar det i hög grad om att försöka öka andras lycka, enligt hans sätt att se det. Att lindra lidande i världen, hos såväl mänskliga som icke-mänskliga djur. Att på så sätt bidra till att göra väl utanför den egna, lilla världen och att inse att strävan efter status och allt högre materiell konsumtion inte är en väg framåt för den som vill uppleva lycka. Det ligger nog en hel del i det (med undantag för konsumtion av Apple-produkter). Men intervjuaren problematiserar och tar upp frågan om det som ger individuell lycka nödvändigtvis leder till ett utilitaristiskt önskvärt utfall – till lycka ”i världen”. Det behöver det inte göra, menar Singer, då evolutionen inte har utrustat oss att tänka så alla gånger.

En intressant aspekt som diskuteras är om man ska acceptera ”det kapitalistiska systemet” eller ej, och genom försök till effektiv altruism etc. göra det bättre, eller om man ska ifrågasätta systemet som sådant. Singer verkar mer inne på det förra: individen bör agera etiskt genom personliga materiella bidrag. Man kan bli Wall Street-finansman för att kunna ge mycket till välgörenhet!

Det jag tycker Singer missar är att det kanske är kapitalismen som sådan som lindrar lidande, mycket mer än omfördelning. Robert Lucas hävdar det. Det hindrar förstås inte individer att hjälpa till där de kan – men det kan ge viktiga policyimplikationer.

Slutligen: John Stuart Mill hade ett recept för lycka.

Effekter av ”rättvis handel” med kaffe

”Fair trade”, eller ”rättvis handel”, är en stor och växande företeelse – den omfattade 9,2 miljarder USD 2017. (Jag sätter begreppet inom citationstecken eftersom jag personligen i regel inte betraktar annan handel som orättvis.) Frågan är om de mål man vill uppnå med denna typ av ”rättvisemärkning” faktiskt uppnås. Detta studeras i en metodologiskt välgjord studie, ”The Effects of Fair Trade Certification: Evidence from Coffee Producers in Costa Rica”.

Forskarna sammanfattar huvudresultaten i denna figur:

Figure 3

Sammanfattningsvis:

  • ”Fair trade” har ökat inkomsterna för ”medelinkomsttagarna” i kaffesektorn, ägarna av kaffeproducerande jordbruk, med uppskattningsvis i genomsnitt 2,2%. Dessa motsvarar 1/3 av arbetskraften.
  • Samtidigt har inkomsterna för mellanhänderna minskat med uppskattningsvis i genomsnitt 2,6%. Dessa tjänar mest i sektorn och motsvarar 6% av arbetskraften; förbättringen för ägarna av kaffeproducerande jordbruk kommer till 10% av att de genom kooperativ har ersatt mellanhänder, så en viss omfördelning har alltså ägt rum.
  • Det kan dock inte påvisas att den största gruppen, de outbildade kaffearbetarna (61%), har upplevt någon förbättring av sin genomsnittliga inkomst. Så medan inkomstojämlikheten mellan den grupp som tjänar mest och de två övriga grupperna har minskat, har den ökat mellan de två grupper som tjänar minst.
  • Därutöver finner forskarna inget stöd för positiva effekter av socialt slag för de som arbetar utanför kaffesektorn i de samhällen där kaffeproduktion äger rum. Ett mål var att öka utbildningsgraden, men det kan man inte påvisa att den har gjort. Om något tycks den ha minskat för barn till mellanhänder i kaffesektorn.

Blandade resultat, alltså, som antyder att det inte är enbart positiva effekter av ”fair trade”. Givet ett mål om att hjälpa utsatta personer i världen kanske det finns mer effektiva sätt än att betala mer för sitt kaffe.

Se tidigare inlägg på detta tema här.

Invandrade investerare ger teknologiska framsteg

Jag har tidigare presenterat studier som tyder på att invandrare kan medföra ekonomiskt gynnsamma effekter i Tyskland och i USA. En ny studie, ”Migrant Inventors and the Technological Advantage of Nations”, finner att invandrade investerare kan bidra genom spridning av teknologisk kunskap:

We investigate the relationship between the presence of migrant inventors and the dynamics of innovation in the migrants’ receiving countries. We find that countries are 25 to 50 percent more likely to gain advantage in patenting in certain technologies given a twofold increase in the number of foreign inventors from other nations that specialize in those same technologies. … We complement our results with micro-evidence showing that migrant inventors are more prevalent in the first bulk of patents of a country in a given technology, as compared to patents filed at later stages. We interpret these results as tangible evidence of migrants facilitating the technology-specific diffusion of knowledge across nations.

Detta innebär självfallet inte att alla typer av invandrare ger samhällsekonomiska vinster i alla länder och tider, men studien lägger ytterligare bevis till den forskning som visar att vissa typer av invandrare har potential att göra det. På ett betydandet sätt.

Arbetsetik för eliten

Matematikern G. H. Hardy var medlem av sällskapet Apostlarna i Cambridge och anförde följande:

Most people can do nothing at all well. Perhaps five or even ten per cent of men can do something rather well. It is a tiny minority who can do anything really well, and the number of men who can do two things well is negligible. If a man has any genuine talent, he should be ready to make almost any sacrifice in order to cultivate it to the full.

Detta påminner mig om en kamrat jag hade i gymnasiet, som hade stor talang. Han var dock lat och blev också allt mer konventionell med tiden, och talangen utvecklades aldrig. Han nådde inte sin fulla potential. Sad.

(Citatet från Richard Davenport-Hines bok Universal Man: The Seven Lives of John Maynard Keynes, s. 54.)

Tillit till vetenskapsmän

Tilliten till vetenskapsmän varierar runt om i världen, enligt en ny undersökning:

Skärmklipp 2019-06-23 20.41.03

En öppen forskningsfråga: Vad förklarar dessa skillnader? Några möjliga faktorer på landnivå:

  • Utbildningsnivå
  • Kognitiv förmåga i befolkningen
  • Social tillit
  • Ekonomiskt välstånd
  • Individualism
  • Religiositet
  • Rättsstatens kvalitet
  • Korruption

Statskupper försämrar institutionerna

Vi är förskonade från statskupper i Sverige – och jag skriver förskonade, eftersom statskupper i regel verkar föra med sig negativa konsekvenser. Detta enligt den nya studien ”Coups, Regime Transitions, and Institutional Change” av Daniel Bennett, Christian Bjørnskov och Stephan Gohmann. Forskarna sammanfattar sina resultat:

Vi visar att framgångsrika statskupper leder till en ökad politisk korruption. Denna effekt drivs framför allt av kupper ledda av högt uppsatta militärer, men även statskupper drivna av civila grupper leder till ökad korruption. Misslyckade statskupper har däremot ingen effekt på den politiska korruptionen. Vidare medför lyckade statskupper en minskning av rättsliga restriktioner för den politiska maktutövningen och även här är det militära kupper som driver resultatet. Framgångsrika civila statskupper mot ett militärt styre – statskupper som ofta byter ut den politiska eliten – tenderar dock att leda till en förbättrad rättslig kvalitet. Det är därför viktigt att särskilja mellan olika typer av statskupper, då de kan drivas av olika intressen och ha olika effekter på ett lands institutioner.

Det är särskilt förtjänstfullt att de studerar olika typer av statskupper och noterar att det finns fall där statskupper förbättrar den institutionella kvaliteten: när militärstyre ersätts av ett civilt styre.

Starka män vill ha ojämlikhet

Bildresultat för muscle man

Kan politiska uppfattningar ha grund i fysiska egenskaper? Ja, enligt den nya studien ”Upper‐Body Strength and Political Egalitarianism: Twelve Conceptual Replications” verkar män med mycket muskler på överkroppen i högre grad än andra män motsätta sig omfördelningspolitik:

[T]he results presented in this article support that a key biological variable, upper-body strength, shapes the political views of human males such that stronger males are more opposed to collectively enforced egalitarian distributions of resources. From the perspective of a consilient view of the sciences (Wilson, 1999), this should not be surprising. Humans are one animal among others, and the default expectation should be that we are regulated by the same set of regularities as other species. Physical size and strength are the main variables affecting conflict behavior in all other species and, indeed, previous studies in psychology and biology have provided strong evidence that numerous psychological traits (e.g., trait aggression) in human males are affected by individual differences in strength. In essence, this article has contributed to extending these effects into the political domain.

Se där! En fråga som infinner sig är hur män som genomgår en distinkt kroppslig transformation påverkas i sin politiska syn av det: Blir de mer ekonomiskt högerorienterade? Eller är det mer förbundet med de män som ”föds” starka och muskulösa?

I vilket fall: Som er bloggare utgör exempel på kan liknande politiska hållningar intas av män utan speciellt mycket muskler.

En fara med politisk korrekthet

Donald Trump intar en negativ hållning till politisk korrekthet:

I think the big problem this country has is being politically correct.

Det gör nog i och för sig de flesta som använder begreppet: Det utgör ett skällsord, uttalat av dem som vill uttala sig nedlåtande om olika grupper och som ogillar social disciplinering när de säger vad de har på sitt hjärta. Ett bra svar till dem som anser att den politiska korrektheten har gått för långt utifrån sådana utgångspunkter ges av Julia Symons i denna text, som vann en tävling på detta tema utlyst av The Economist.

Här vill jag dock inte diskutera den saken i sig utan ta upp en fara med politisk korrekthet: att den leder till preferensförfalskning. Timur Kuran har påpekat att offentliga och privata preferenser kan skilja sig åt. Det man egentligen tycker kan döljas och t.o.m. förfalskas i den offentliga diskursen, t.ex. av rädsla för social disciplinering. Politisk korrekthet, om vi använder det begreppet för en social norm som innebär att man avstår från att uttala sig nedlåtande om olika grupper, torde i första hand påverka offentliga preferenser – vad människor säger.

Varför är detta ett problem? Förutom det allmänna problemet att vissa uttalanden kan vara nyttiga, i social mening, även om de uppfattas som nedlåtande av vissa, vill jag här peka på risken att vi får en falsk bild av människors privata preferenser. Tänk om hr X. låtsas vara accepterande gentemot homosexuella eller judar men i själva verket hyser starkt icke-accepterande uppfattningar. Då har vi ingen möjlighet att få reda på det och att försöka bemöta sådana uppfattningar. I själva verket kan man tänka sig att de intensifieras inombords, varifrån de inte släpps fram. Detta kan vara en grund för en negativ social spiral under vissa omständigheter, vilket Kuran diskuterar i sin bok, t.ex. när en karismatisk åsiktsentreprenör beter sig politiskt icke-korrekt och snabbt får med sig stora delar av befolkningen.

Jag undrar t.ex. ofta vad människor egentligen tycker om homosexualitet. Är de lika accepterande som nästan alla som uttalar sig offentligt? Är de som uttalar sig offentligt lika accepterande som de låter oss tro?

Besvara gärna min fråga i denna anonyma undersökning.

Står människor som står till höger ekonomiskt också till höger kulturellt?

Den traditionella vänster-höger-skalan placerar in människor på en endimensionell skala. Är en sådan rättvisande? Nej, ofta inte, om man ska tro en ny studie, ”Are Cultural and Economic Conservatism Positively Correlated? A Large-Scale Cross-National Test”. Studien utgår ifrån att människor har uppfattningar i ekonomiska respektive kulturella frågor, och att man kan kombinera en vänstersyn i ekonomiska frågor med en högersyn i kulturella, och vice versa. Och det tycks vanligare med en kombination av det slaget i de länder som har undersökts än en mer ”enhetlig” kombination av höger-höger eller vänster-vänster:

The present research provided a large-scale cross-national test of the typical relationship between cultural and economic attitudes within mass publics around the world. Not only do we fail to find a typically positive relationship between right-wing (vs. left-wing) cultural and economic attitudes; we also find that a small negative relationship between these dimensions is more common. Such protection–freedom attitude organization was more common than right–left attitude organization within post-communist, traditional and low-development nations, as well as among low political engagement individuals. Meanwhile, right–left attitude organization outweighed protection–freedom attitude organization primarily among highly politically engaged individuals from relatively progressive and developed (that is, modernized) nations.

Så i länder av Sveriges typ är den enhetliga kombinationen vanligare än i andra typer av samhällen. Se t.ex. denna figur som visar korrelationen inom länder mellan en högersyn i ekonomiska frågor (baserad på attityder till inkomstojämlikhet och statens ansvar för att ta hand om människor) och tre kulturella frågor (sexualmoral, invandring och kvinnor på arbetsmarknaden). Strecken indikerar att 95%-igt konfidensintervall.

Skärmklipp 2019-06-23 15.48.13.png

Som synes är det vanligare med en negativ korrelation (när man utesluter konfidensintervall som inkluderar noll)  – dvs. att man intar en vänstersyn i ekonomiska frågor när man intar en högersyn i kulturella frågor – än en positiv. Detta resultat står sig också i regressionsanalys.

Hur kan då detta mönster förstås? Forskarna föreslår och visar att det finns stöd för att preferenser för skydd eller frihet förklarar mönstret. Människor som står till vänster ekonomiskt vill ofta att staten ska skydda de svaga – men de vill också ha skydd mot kulturella förändringar. Människor som står till höger ekonomiskt drivs av ett gillande av frihet, vilket också innefattar utrymme för kulturell transformation i liberal riktning.

Det kanske är dags att ersätta vänster-höger-skalan med en politisk kompass i två dimensioner? (Som framgår av länken är jag en person som kombinerar ekonomiska högeråsikter med vad som i artikeln kallas kulturella vänsteråsikter.) En utmaning för det politiska partilandskapet i många länder, att förhålla sig till detta!

Otrogen med någon av samma kön

En studie, ”Male Tolerance to Same-Sex Infidelity: A Cross-Cultural Investigation”, har undersökt attityder till otrohet hos en partner, såväl i kinesisk som brittisk kultur, med särskilt tonvikt på om den med vilken partnern är otrogen är av samma kön eller ej.

Några resultat:

  • Män är mer toleranta än kvinnor mot otrohet med någon av samma kön.
  • Om de tvingas välja är det mer sannolikt att män föredrar otrohet hos en partner om det sker med någon av samma kön än att kvinnor gör det.
  • Män och kvinnor som själva upplever attraktion till personer av samma kön är mer toleranta mot otrohet än andra.

Den andra punkten förvånade mig: Jag trodde att kvinnor i minst lika hög grad som män skulle föredra att en partner var otrogen med någon av samma kön, bl.a. därför att det innebär lägre risk för en ny familjebildning med barn. Forskarna spekulerar att detta kan bero på att män som har sex med män stereotypt kan uppfattas som mer feminina, vilket kvinnorna antas ogilla. En annan möjlig förklaring kanske kan vara att män i mindre grad än kvinnor uppfattas som bisexuella, i vilket fall kvinnor kan oroa sig för att männen är ihop med dem av andra skäl än sann kärlek.

Går förhandlingar bättre efter lite mat och dryck?

Bildresultat för drinks businessmen

Som introvert-atomistisk människa fasar jag ofta för socialt umgänge – väl medveten om att sådant umgänge kan ha vissa positiva konsekvenser. T.ex verkar många bli mer samarbetsvilliga om de äter mat från en gemensam tallrik (något jag i regel avskyr). Nå, jag blev därför positivt överraskad av att läsa en ny studie, ”Does Pre-Play Social Interaction Improve Negotiation Outcomes?”, som undersöker effekterna på förhandlingar av att först äta eller dricka ihop:

We study experimentally the impact of pre-play social interactions on negotiations. These interactions are often complex. Thus, we attempt to isolate the impact of several of its more common components: conversations, food, and beverages, which could be alcoholic or nonalcoholic. To do this, our subjects take part in a standardized negotiation (complex and simple) under six conditions: without interaction, interaction only, and interactions with water, wine, water and food and wine and food. We find that none of the treatments improve the outcomes over the treatment without interactions.

Så skönt: Pressen att umgås inför en förhandlingssituation kan härmed antas sjunka. Forskarna menar även att resultatet underminerar skatteregler som medger avdrag för representation. (Det kan dock noteras i studien att kvinnor i förhandlingar med andra kvinnor fick något högre tillit efter socialt umgänge.)

Min syn på socialt umgänge kan kallas atomistisk sammanhållning.

Bankvärldens syn på tatueringar

Relaterad bild

Ny forskning, presenterad i ”Discrimination against Workers with Visible Tattoos: Experimental Evidence from Germany”, påvisar diskriminering av personer med synliga tatueringar:

We use a correspondence testing approach to study discrimination against applicants with visible tattoos in the German labor market. The method has been widely employed in discrimination literature; however, the majority of papers examine objects of discrimination that are exogenously given (gender, race, ethnicity, etc.). The design of our experiment allows us to study the extent of discrimination against choice-based characteristics. We send fictitious applications to online job postings in the banking sector. Otherwise identical applications differ only in the picture attached: in the treatment group the applicants have a visible tattoo. The extent of discrimination is measured by the difference in callback rates. We find that candidates without visible tattoos have, on average, a 13 percentage point higher callback rate, or an increase in the callback rate of 54%.

Vill man ge sig in i tysk banksektor gör man det alltså betydligt svårare för sig själv om man tatuerar sig på ett synligt sätt. Kanske är det dock få som tatuerar sig som önskar sig en bankkärriär – man kan tänka sig att för vissa handlar tatueringar om att bygga en identitet som signalerar ointresse för mer konventionella jobb. Men oavsett hur det är med den saken kan man fråga sig varför en begåvad person med intresse för ett bankjobb ska få det svårare enbart pga. en tatuering?

Forskarna undersöker också varför diskrimineringen förekommer och finner följande förklaring mest trolig:

[W]e suggest that the discrimination found in our study might come from animus, particularly from HR managers.

Dessa trista HR-människor kanske har missat att en tatuering kan signalera biologisk kvalitet?

Hur reagerar väljare när politiker räddar en bank?

Väljare har en tendens att straffa politiker i dåliga ekonomiska tider. Men hur reagerar de när politiker genom en aktiv handling försöker minska ekonomiska skadeverkningar i en krissituation? Det undersöks i studien ”Bailout or Bust? Government Evaluations in the Wake of a Bailout”.

Bakgrunden är att en nederländsk bank, Fortis, låg väldigt illa till 2008, varpå regeringen initierade en räddningsaktion. Å ena sidan kan man tänka sig att väljare ogillar när en stor aktör i finanssektorn får del av allmänna medel; å andra sidan kan de tycka att det är bra att en ekonomisk kollaps, med skador för enskilda och möjligen för hela det finansiella systemet, undviks. Resultat från studien:

For our analysis, we relied on three high-quality nationally representative surveys. … The findings from all surveys indicate that the government was not punished for the financial crisis. On the contrary, the estimates suggest that the government gained support. We also analyzed whether this response was heterogeneous in the public, that is, conditional upon partisanship and socioeconomic characteristics. Although we find partial support for a heterogeneous response, this is not in line with a biased reaction in a partisan manner.

En intressant aspekt av detta resultat är att väljare påverkas av specifika åtgärder och inte bara av det allmänna ekonomiska läget – liksom att denna typ av åtgärd verkar stödjas av väljare i allmänhet. Även svenska regeringar har ju ägnat sig en hel del åt bankstöd.

(Se gärna dessa två artiklar av Daniel Barr och Hannah Pierrou i Ekonomisk Debatt: ”Vad blev notan för 1990-talets bankstöd?” och ”Vad blev notan för statens bankstöd under finanskrisen 2008–09?”.)

Globaliseringen ökar och ökar

Detta diagram visar graden av ekonomisk, politisk, social och total globalisering i världen:

Skärmklipp 2019-06-02 19.28.52

Som synes har den ökat betydligt sedan 1970, även om en viss avmattning kan skönjas på senare år. Måttet är det s.k. KOF-indexet.

Studien i vilken diagrammet återfinns, ”The Evidence on Globalization”, innehåller en översikt av studier som använder KOF-indexet. Vilka konsekvenser har (den ökade) globaliseringen gett upphov till?

The evidence shows that globalisation has spurred economic growth, promoted gender equality and improved human rights. Moreover, globalisation did not erode welfare state activities, did not have any significant effect on labour market interaction and hardly influenced market deregulation. It increased, however, within‐country income inequality. The consequences of globalisation thus turn out to be overall much more favourable than often conjectured in the public discourse.

Värt att notera i en tid när en negativ syn på globaliseringen tycks vinna mark. Se även gärna min ledare i Ekonomisk Debatt om ”Den hotade globaliseringen”.

Bankkriser kan stärka demokratin

Bankkriser brukar betraktas som negativa händelser, innefattandes risker för det finansiella systemet och för den reala ekonomins funktionssätt. Nu visar det sig dock, enligt studien ”Do Banking Crises Improve Democracy?”, att bankkriser ibland kan ha en positiv effekt:

We study the impact of banking crises on the level of democracy. We use an event-study method on a sample of up to 129 countries over the period 1975–2010 accounting for 94 systemic banking crises. We find that banking crises are followed by an improvement in democracy and report evidence suggesting that the relation is causal. The bulk of the improvement takes place between 3 and 10 years after the banking crisis. The impact of a banking crisis is greater in nondemocratic countries and when the banking crisis is severe. We explain this finding by the fact that banking crises create windows of opportunity to contest autocratic regimes.

Studien knyter an till en idé som många har anslutit sig till: att stora reformer ofta blir möjliga i kristider, när människor blir medvetandegjorda om att systemet som det är inte fungerar särskilt väl och när tidigare inflytelserika bevarare av status quo har blivit försvagade. Att det ekonomiska systemet ger upphov till bankkriser då och då är mot denna bakgrund inte nödvändigtvis att beklaga, i den mån de möjliggör reformer som gör tillvaron bättre i framtiden – såsom politiska reformer mot mer demokrati. Men som alltid är tillvaron komplex, och tidigare forskning indikerar att ekonomiska reformer kan bli både mer och mindre liberaliserande efter finansiella kriser, beroende på.

Europas nya politiska landskap

Det nya politiska landskap som uppenbarar sig runtom i Europa förvirrar lätt personer i min generation, som är vana vid att ett stort högerparti och ett stort vänsterparti dominerar politiken utifrån motsättningar om den ekonomiska politiken. En av de bästa analytikerna av detta nya landskap är, enligt min uppfattning, ekonom-historikern Stephen Davies. Han skriver mest om Storbritannien, men här vill jag lyfta fram hans kommentar till Europaparlamentsvalet.

Davies menar att vi nu ser politiken formera sig utifrån kulturella snarare än ekonomiska dimensioner:

The Labour and Conservative parties are the expression of large geographical and social voter coalitions distinguished from each other by the view they take on economics and the role of government in the economy (most working class plus a part of the professional/middle class, public sector employees vs some working class, most middle class, business class). That economic division is no longer the primary one. The new primary division is over culture politics and identity and it cuts across the economic division. The real division now is between the globally connected and successful city regions and their inhabitants versus the countryside and small towns plus old ex-industrial areas.

Detta gör att vi nu, inom EU och i många europeiska länder, alltmer tydligt kommer att få tre ”block”:

Across Europe as a whole we see the clearest sign yet that the realignment of politics is entering its final phase. The parties that lost ground massively were the traditional centre left and centre right. This has been interpreted as a ‘decline of the centre’ but that is incorrect. They were the centre of the old alignment on economics. In the new alignment on identity and nationalism versus cosmopolitanism there’s a new centre with a different content (although the location and content of that centre hasn’t been defined yet). The big gainers were the groups that represent the three new poles we can see emerging: National collectivist (economically interventionist, but sometimes ‘capitalism in one country’, traditionalist and strongly anti-globalist), green (radical left but mainly on social issues, economics touchy feely anti-capitalism plus strong globalism), liberals (moderately pro free market, culturally liberal, strongly globalist). It looks as though in Europe as a whole it will be nationalists and liberals as the two main poles with the greens/radical left a strong third.

Den långsiktiga trenden kanske blir att Moderaterna och Socialdemokraterna mer eller mindre försvinner – eller ändrar karaktär. Den svåra frågan för personer som har identifierat sig i den gamla strukturen blir vart de ska ta vägen. Här kan även personer med liberal inriktning se olika på saken, vilket inte minst har visat sig vara fallet i Sverige när Alliansen föll samman härförleden. De som betonar social frihet starkt ingår i Davies kategori ”liberals” och är ofta villiga att offra en hel del ekonomisk frihet om det säkerställer att nationalistiska kollektivister förhindras att underminera den sociala friheten. Andra värdesätter ekonomisk frihet högre och anser att en allians av något slag med nationalistiska kollektivister kan vara acceptabel, om den ekonomiska friheten kan bevaras eller öka till priset av (en viss) sänkning av den sociala friheten.

Ett hayekianskt försvar av basinkomst

Förslag om en garanterad minimiinkomst, ofta kallad basinkomst eller medborgarlön, förs ofta fram av personer som står, eller uppfattas stå, till vänster politiskt. Det handlar trots allt om ett ambitiöst bidragssystem. Men jag har tidigare påpekat att Ekonomipristagaren James Buchanan, som definitivt är att betrakta som en person på den politiska högerkanten, hade sympati för någon version av basinkomst. Nu visar Matt Zwolinski, i ”A Hayekian Case for Free Markets and a Basic Income”, att det följer av tänkandet hos en annan Ekonomipristagare på högerkanten, F. A. Hayek, att förespråka basinkomst:

Friedrich Hayek is known for his defense of limited government and a free-market economy. But Hayek was also a consistent defender throughout his life of something that looks very much like a Universal Basic Income (UBI). To many, this combination of views will seem paradoxical. The purpose of this paper is to argue that both of these commitments flow naturally from Hayek’s fundamental commitment to individual liberty, understood as the absence of coercion. The paper examines Hayek’s theory of freedom, classifying it as a kind of neo-republican theory concerned with minimizing domination. It then shows how such a commitment to freedom supports both Hayek’s classical liberal commitment to free markets and limited government, and the provision of an “equal minimum for all.”

Grunden för att förstå argumentationen är alltså att förstå vad Hayek menade med frihet och hur ett generellt bidragssystem, även om det innefattar tvångsmässig omfördelning, kan förväntas minimera ”det aggregerade tvånget” i samhället.

Det ideologiska begreppet åtstramning

Fastän många politiska konflikter i Europa på senare år har varit av kulturell karaktär, kvarstår en grundläggande åsiktsskillnad mellan politiker (och ekonomer) på den ekonomiska vänster- och den ekonomiska högerkanten om hur åtstramande den ekonomiska politiken bör vara, särskilt i samband med kriser. Men vad menas med ”åtstramning”? Hur man förstår begreppet verkar centralt för ett rationellt offentligt samtal om huruvida ”åtstramning” är bra eller dåligt.

Mot denna bakgrund är det intressant att notera en ny studie, ”Ideologically-Charged Terminology: Austerity, Fiscal Consolidation and Sustainable Governance”. Till att börja med dokumenteras hur ofta begreppet återfinns i vetenskapliga uppsatser/artiklar:

Skärmklipp 2019-05-22 17.12.18

Sedan undersöks hur begreppet används, och resultaten lyder:

We investigate why previous studies arrived at mixed evidence on the austerity-growth nexus and examine around 3,500 journal articles published in the top 400 journals (RePEc ranking) over the period 1990-2018. The results show that scholars use manifold definitions of austerity and that the term austerity is often used in heterodox journals. Papers published in mainstream journals use the term fiscal consolidation instead. We also find that there is no consistent use of the term austerity and that the empirical measures identify different periods as periods of austerity. We have employed panel data for 34 OECD countries over the period 1960-2014 to examine the empirical consequences of this ambiguity. The results show that depending on how austerity is measured, empirical models on the growth effect of austerity arrive at fundamentally different conclusions. Strategic selection of austerity measures allows scholars to arrive at any desired results about the economic effects of austerity periods.

Det är lätt att slänga sig med ord som ”åtstramning” och hävda att ”åtstramning” ger upphov till vissa effekter. Som läsare av analyser på detta område förefaller det viktigt att noga sätta sig in i vad de forskare man läser menar med begreppet – men också att sätta sig in i andra studier på området och se vilka resultat som uppnås med andra definitioner.

Se även de tidigare inläggen ”Ideologisk makroekonomi” och ”Den ideologiska nationalekonomin”.

Rodrik om identifikation i nationalekonomisk forskning

Dani Rodrik på Twitter:
Skärmklipp 2019-05-29 20.15.51

Ett liknande budskap kan man ta del av i ledaren ”Verktygsbodens fångar” i Ekonomisk Debatt nr 3/2019:

Det handlar inte om att vända utvecklingen mot att sträva efter tydlig identifikation av orsakssamband. Det handlar i stället om att vi behöver anamma en eklektisk syn på metoder, där de mindre bra angreppssätten accepteras i de fall de är de minst dåliga för att analysera vissa viktiga samhällsfrågor.

Den ledaren inspirerades i sin tur av Christopher Ruhms artikel ”Shackling the Identification Police?”:

This article examines potential tradeoffs between research methods in answering important questions versus providing more cleanly identified estimates on problems that are potentially of lesser interest. The strengths and limitations of experimental and quasi‐experimental methods are discussed and it is postulated that confidence in the results obtained may sometimes be overvalued compared to the importance of the topics addressed. The consequences of this are modeled and several suggestions are provided regarding possible steps to encourage greater focus on questions of fundamental importance.

Vad säger det om en människa att hon vill låta en dö så att fem kan överleva?

Bildresultat för trolley problem

Det filosofiska problem som kallas för the trolley problem handlar om att en skenande spårvagn närmar sig. Du står intill spåret, vid en spak som kan ändra spårvagnens riktning, bort från ett spår där fem personer ligger, oförmögna att röra sig, till ett annat spår, där en person ligger, oförmögen att röra sig. Den moraliska frågan är: Bör du dra i spaken? Om du gör det dör en person; annars dör fem personer.

Hur man besvarar denna fråga brukar anses indikera om man är utilitarist/konsekvensetiker eller om man är deontologiskt orienterad i sitt etiska synsätt. Medan utilitaristen anser att du bör dra i spaken, eftersom det är bättre att en dör än att fem dör, säger deontologen att det aldrig är acceptabelt att utföra en handling som leder till att någon oskyldig dör.

Men en experimentell studie, ”‘Utilitarian’ Judgments in Sacrificial Moral Dilemmas Do Not Reflect Impartial Concern for the Greater Good”, tyder på att detta sätt att förstå svaret på frågan ovan är högst tvivelaktigt:

In Study 1, we found that rates of ‘utilitarian’ judgment were associated with a broadly immoral outlook concerning clear ethical transgressions in a business context, as well as with sub-clinical psychopathy.

In Study 2, we found that ‘utilitarian’ judgment was associated with greater endorsement of rational egoism, less donation of money to a charity, and less identification with the whole of humanity, a core feature of classical utilitarianism.

In Studies 3 and 4, we found no association between ‘utilitarian’ judgments in sacrificial dilemmas and characteristic utilitarian judgments relating to assistance to distant people in need, self-sacrifice and impartiality, even when the utilitarian justification for these judgments was made explicit and unequivocal. …

Taken together, these results suggest that there is very little relation between sacrificial judgments in the hypothetical dilemmas that dominate current research, and a genuine utilitarian approach to ethics.

De som väljer att dra i spaken uppvisar alltså inte tecken, i andra sammanhang, på att vara allmänt godhjärtade, osjälviska och villiga till uppoffring, på det sätt man normalt tänker sig att en utilitarist skulle göra. Snarare tvärtom! Så medan moraliska dilemman av det här slaget kan vara intellektuellt underhållande verkar de inte prediktera ”praktiskt moraliskt beteende” särskilt bra alls.

Slöja och solglasögon

Bildresultat för veiled woman

Karl Lagerfeld svarar på en fråga:

I like that you make it clear that you don’t want to be photographed or filmed without your sunglasses on. I don’t either. Who would?
They’re my burka.

Döm om min förvåning då jag upptäckte en akademisk analys av solglasögon och sätt att dölja kroppen, genom slöja, burka etc! Men denna analys, presenterad i artikeln ”Veils and Sunglasses”, ger, till skillnad från Karl Lagerfeld, vid handen att solglasögon och burka snarast har motsatt effekt och karaktär:

Both the veil and sunglasses aim to disrupt gazes. Marshal McLuhan has analysed sunglasses and their relationship with his system of hot and cool media. The attractive eyes of the veiled woman invite the gaze to further scrutiny. A general but relatively profound attraction is effectuated first, which will then create the desire to discover the rest of the face. The perceptual mechanics of dark glasses works the other way. Here the official part of the face is freely exposed, but it loses a part of its attractiveness because the deeper or ‘‘real’’ meaning of the features cannot be fully construed and, in many cases, is not supposed to be construed at all. By hiding in an apparently ‘‘cool’’ way one’s official facial expressions, the resulting play with desire and attraction makes the veil rather hot in the McLuhanian sense.

Fascinerande. För övrigt är jag emot slöjförbud.

Stalin sänkte tilliten

Kommunismen har mycket att svara för. Tidigare forskning visar att spioneri i Östtyskland bidrog till att sänka tilliten människor emellan, med en rad negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen. Nu visar en ny studie, ”Stalin and the Origins of Mistrust”, att Stalins förtryckarpolitik sänkte tilliten i Sovjetunionen:

We show that current differences in trust levels within former Soviet Union countries can be traced back to the system of forced prison labor during Stalin’s rule, which was marked by high incarceration rates, repression, and harsh punishments. We argue that those exposed to forced labor camps (gulags) became less trusting and transferred this social norm to their descendants. Combining contemporary individual-level survey data with historical information on the location of forced labor camps, we find that individuals who live near former gulags have low levels of social and institutional trust.

En tragisk aspekt av denna sänkning av tilliten är att den verkar tämligen bestående – den lägre nivån går i arv och verkar svår att bygga upp igen långt senare.

Aborter har sänkt brottsligheten

När John Donohue III och Steven Levitt 2001 publicerade artikeln ”The Impact of Legalized Abortion on Crime” väckte det stor uppmärksamhet. De kopplade den stora nedgången i brottslighet i USA till legaliseringen av abort, som gjorde att många oönskade barn, som annars hade blivit kriminella, inte föddes.

Nu har de uppdaterat sin studie med data för senare år. I ”The Impact of Legalized Aborton on Crime Over the Last Two Decades” finner de följande:

We estimate that crime fell roughly 20% between 1997 and 2014 due to legalized abortion. The cumulative impact of legalized abortion on crime is roughly 45%, accounting for a very substantial portion of the roughly 50-55% overall decline from the peak of crime in the early 1990s.

Det tycks alltså som om legaliseringen av abort är en ytterst viktig förklaringsfaktor till den lägre brottsligheten i USA. Därutöver kan nämnas att studien ”Abortion and Crime: Cross-Country Evidence from Europe” finner liknande resultat för 16 europeiska länder under perioden 1990–2007: Legaliseringen av abort kan under en 25-årsperiod kopplas till en nedgång i mordfrekvensen med 12–40% och i stöldfrekvensen med 23–43%.

Nu tror jag förvisso att få tar ställning i abortfrågan utifrån konsekvensanalys av det här slaget. De som är för en laglig rätt till abort skulle nog vara det även om brottsligheten ökade av aborter; och de som är emot en laglig rätt till abort kommer nog att fortsätta vara det trots att brottsligheten skulle öka om aborträtten togs bort.

Akne ger akademisk framgång

De flesta torde ogilla att få akne. En ny studie, ”Do Pimples Pay? Acne, Human Capital, and the Labor Market” (preliminär gratisversion här), visar dock att akne verkar kunna bidra till akademisk framgång för amerikanska ungdomar:

We find that having acne is strongly positively associated with overall grade point average in high school, grades in high-school English, history, math, and science, and the completion of a college degree. We also find evidence that acne is associated with higher personal labor market earnings for women.

Den mekanism som förklarar detta är enligt forskarna att personer med akne är mer socialt isolerade: De har färre vänner och är i lägre grad engagerade i olika typer av gemensamma aktiviteter. Det gör att de får mer tid att ägna sig åt studier.

Människor som värdesätter oberoende snarare än lydnad ger välstånd

Den kultur som präglar ett land eller region sätter också ekonomiska avtryck. Tidigare har det t.ex. visats att individualistiska kulturer ger högre välstånd än kollektivistiska. och att social tillit gynnar ekonomisk tillväxt.

En ny studie, ”The Influence of the Cultural Values Independence and Obedience on Regional Incomes: Econometric Evidence”, finner liknande resultat i en studie på regional nivå för en annan kulturell faktor, nämligen oberoende. Regioner där kulturen är sådan att människor uppskattar oberoende snarare än lydnad har högre välstånd:

Employing sub‐national panel data for 1,204 regions from 1980 to 2010, we show that regional appreciation of the cultural value Independence has a positive and statistically significant association with regional per capita income, whereas the value Obedience exerts a negative effect.

Om välståndsökningar eftersträvas tycks det alltså som om man bör sträva efter att stimulera och bevara kulturer där människor är individualistiska, där de litar på varandra och där de värderar oberoende. Det handlar inte bara om ekonomisk politik eller formella institutioner.

Den svenska sexköpslagen har ökat våldet mot kvinnor

Den svenska sexköpslagen gör det straffbart att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Ett av målen är att minska prostitutionens omfattning, vilket verkar ha blivit fallet. Men en ny studie, ”Prostitution and Violence: Empirical Evidence from Sweden” av Maria Perrotta Berlin, Giovanni Immordino, Francesco Russo och Giancarlo Spagnolo, undersöker en annan möjlig effekt av denna lag, nämligen hur våld mot kvinnor har påverkats. De finner följande:

The increase in violence we measure in connection to the 1999 prostitution law is taking place indoor and perpetrated by acquaintances. At the same time, in treated counties, where we observe more convictions for violent crimes against women, we observe fewer men convicted for buying sex. Therefore, the increase in violence we observe is likely not to take place in the context of the sex market; instead it indicates increased violence against non-prostitutes from frustrated former customers, a possible negative externality of criminalizing prostitution. All in all, our evidence from Sweden suggests therefore that intimate partner violence and violence on women in general has increased as a consequence of the Nordic Model.

Dvs. resultaten tyder på att sexköpslagen har ökat frustrationen hos män som har fått det svårare att köpa sex, så att de i ökad grad misshandlar kvinnor i hemmiljö. En oavsedd konsekvens som det tycks mig viktig för politiker att beakta när denna lag utvärderas och medan lagen finns och tillämpas.

Vänstermänniskor vill omfördela mer när fusk är en möjlig förklaring till ojämlikhet

Tidigare forskning, t.ex. av Christina Fong och av Johanna Möllerström m.fl., har klarlagt att människors inställning till omfördelning i hög grad påverkas av uppfattningar om och inställningar till hur ojämlikhet har uppkommit. Människor som ser höga inkomster och förmögenheter som ett resultat av tur eller andra faktorer bortom individuell ansträngning är mer positiva till omfördelning.

Nu visar en ny studie, ”Suspicious Success: Cheating, Inequality Acceptance and Political Preferences” (preliminär gratisversion här), att en möjlighet till fusk som förklaring till ojämlikhet får vissa (de som står till vänster) men inte andra (de som står till höger) att genomdriva omfördelning. Då studien är utförd i Tyskland definieras vänstermänniskor som de som angav att de skulle rösta på Socialdemokraterna, De gröna, Die Linke eller Piratpartiet om det vore federalt val kommande söndag; övriga kategoriseras som högermänniskor. Resultatet:

Using a laboratory experiment, I exogenously vary cheating opportunities for stakeholders who work on a real effort task and earn money according to their self-reported performances. An impartial spectator is able to redistribute the earnings between the stakeholders, although it is not possible to detect cheating. I find that the opportunity to cheat leads to different views on whether to accept inequality. Left-wing spectators substantially reduce inequality when cheating is possible, while the treatment has no significant effect on choices of right-wing spectators.

Vad kan förklara att vänstermänniskor vill omfördela när ojämlikhet kan ha uppstått pga. fusk men att högermänniskor inte vill det?

There are essentially three different explanations for the polarization in redistributive preferences between the two political camps. (i) Right-wing spectators might believe to a lesser extent that stakeholders are cheating than left-wingers. (ii) Right-wing spectators’ norms about cheating differ from those of left-wing supporters: They find it more acceptable to cheat when possible. (iii) Right-wingers prefer not to redistribute due to potential cheating if they do not know whether a stakeholder indeed cheated, although they know that misreporting is prevalent. In order to distinguish between these three explanations, I examine beliefs and norms about cheating and find no differences between left-wingers and right-wingers. Therefore, the political divide in how to deal with unequal outcomes that might arise from dishonest behavior seems to reflect different preferences.

Som jag förstår resultaten innebär de alltså att vänstermänniskor vill ”fälla snarare än fria” och att högermänniskor vill ”fria snarare än fälla” när det råder genuin osäkerhet om fusk faktiskt förklarar stora inkomstskillnader. Detta är i linje med att de förra torde vara mer bekymrade än de senare över konsekvenser av ojämlikhet, oavsett hur den har uppkommit.

En annan reflexion: I en tid när många tycks mena att den klassiska höger-vänster-skalan är förlegad förefaller denna studie indikera att den alltjämt äger ett inte oansenligt förklaringsvärde till viktiga politiska hållningar.

Rationella tjuvar

Bildresultat för property thieves

När nationalekonomer som Gary Becker (med klassikern ”Crime and Punishment: An Economic Approach”) började hävda att kriminella aktiviteter styrs av rationella överväganden opponerade sig många, inte minst från angränsande discipliner, som sociologi och kriminologi. Kritikerna menade att kriminella har en tendens att bete sig irrationellt och inte i särskilt hög grad beakta förväntade kostnader och intäkter av olika handlingsalternativ. Nu indikerar en ny studie om brottslighet i London, ”The Changing Returns to Crime: Do Criminals Respond to Prices?”, att åtminstone tjuvar kanske trots allt har en distinkt rationell sida:

The reported evidence indicates that potential gains are a major empirical driver of criminal activity and a crucial part of the economic model of crime. The changing structure of goods prices helps to explain over 10–15% of the observed fall in property crime across all goods categories, and the majority of the sharp increases in the commodity related goods observed between 2002 and 2012.

Forskarna pekar bl.a. på att de sjunkande priserna på audiovisuell utrustning har minskat den brottslighet som riktar in sig på denna typ av produkt:

Between 2002 and 2012 their nominal price fell by a huge 9 percent per year on average, as compared to the average price rise of 1.4 per year in the consumer goods panel, and the overall CPI rising by an average 2.9 percent per year. Asking whether the real price fall (of 11.9 = 9.0 + 2.9 percent a year) for this particular group contributed to falling crime produces a more definitive answer – conducting the 38 counterfactual exercise for audio-visual goods reveals that 38 percent of the crime drop of 8 percent a year is attributable to lower prices.

Fascinerande. Frågan är om det finns politiskt verksamma åtgärder för att överlag minska brottslighetens lönsamhet? Jag kan inte dra mig till minnes att jag har hört den saken diskuteras av särskilt många politiker under årens lopp.

Intelligenta samarbetar bättre

Ett framgångsrikt samhälle innefattar mycket samarbete människor emellan. En ofta upprepad fråga inom samhällsvetenskapen är hur sociala dilemman ska kunna undvikas och samarbete etableras. En ny studie, ”Intelligence, Personality, and Gains from Cooperation in Repeated Interactions” (preliminär gratisversion här), visar att intelligens (mätt med Raven-testet) är en viktig faktor. Forskarna beskriver sin studie och sina resultat:

Our experiment tested the hypothesis that groups of individuals with different levels of intelligence or different personalities, but who are otherwise similar, will exhibit different levels of cooperation in bilateral interactions with others from their group. The interactions were repeated, giving time and opportunity for each participant to observe and to reflect on the past behavior of the other. The outcome of games with a tradeoff between short-run gain and continuation value loss was strikingly different when played by subjects with higher or lower levels of intelligence. Higher intelligence resulted in significantly higher levels of cooperation and earnings. The failure of individuals with lower intelligence to appropriately estimate the future consequences of current actions accounts for these difference in outcomes.

Detta tyder på att det kan vara viktigt för en grupp eller ett samhälle att, om möjligt, stimulera intelligensen hos människor, i den mån detta går (t.ex. genom insatser av föräldrar i tidiga år), och att undvika sådant, som luftföroreningar, som sänker den.

Se även ett tidigare inlägg om intimiderande intelligens.

Gör socialism folk till fuskare?

Att de socialistiska systemen i Central- och Östeuropa var sämre på att leverera välstånd jämfört med marknadsekonomierna i väst är numera välkänt. Men mindre känt är att de också hade kulturella konsekvenser av olika slag – såsom minskad tillit människor emellan. Nu visar en ny studie, ”The Impact of Two Different Economic Systems on Dishonesty”, att den östtyska socialismen också verkar ha ökat benägenheten att fuska:

We find long-term implications of living in a specific economic system for individual dishonesty when social interactions are possible: participants with an East German background cheated significantly more on an abstract die-rolling task than those with a West German background, but only when exposed to the enduring system of former West Germany. Moreover, our results indicate that the longer individuals had experienced socialist East Germany, the more likely they were to cheat on the behavioural task.

Dessa kulturella effekter kanske utgör den största kostnaden (i vid mening) av socialistiska system av det slag Europa tidigare hade. En intressant sak är att effekterna håller i sig och finns kvar på lång sikt. Det manar till försiktighet med storskaliga experiment som riskerar att bryta ner fungerande grunder för samarbete människor emellan.

Invandrare försvagar stödet för omfördelning

Tidigare forskning av Matz Dahlberg, Karin Edmark och Heléne Berg har funnit att stödet för omfördelning i svenska kommuner påverkades negativt av utplacering av flyktingar. Nu visar en ny studie på europeisk nivå, ”Immigration and Preferences for Redistribution in Europe”, liknande resultat:

We examine the relationship between immigration and attitudes toward redistribution using a newly assembled data set of immigrant stocks for 140 regions of 16 Western European countries. Exploiting within-country variations in the share of immigrants at the regional level, we find that native respondents display lower support for redistribution when the share of immigrants in their residence region is higher. This negative association is driven by regions of countries with relatively large Welfare States and by respondents at the center or at the right of the political spectrum. The effects are also stronger when immigrants originate from Middle-Eastern countries, are less skilled than natives, and experience more residential segregation. These results are unlikely to be driven by immigrants’ endogenous location choices.

Det verkar alltså som om många européer vill minska välfärdsstatens ambitioner när andelen förmånstagare som kommer från andra håll än det egna landet ökar. Välfärdsstaten ses därvidlag av många som en klubb för stöd till den egna gruppen – men inte till personer som uppfattas som ”utbölingar”. Detta torde utgöra en svårhanterlig konflikt för personer på vänsterkanten, som tenderar att stödja en stor välfärdsstat och stor invandring. Samtidigt kanske resultaten kan göra ”nyliberala” personer gladare, då dessa stödjer stor invandring och en minskad välfärdsstat.

Inställningen till förmögenhetsskatt

I Sverige finns sedan 2007 ingen förmögenhetsskatt. Vad kan tänkas påverka människors inställning till en sådan skatt? I en ny studie, ”Salience of Inherited Wealth and the Support for Inheritance Taxation”, finner Spencer Bastani och Daniel Waldenström att den information människor har påverkar deras attityd:

We study how attitudes to inheritance taxation are influenced by information about the role of inherited wealth in society. Using a randomized experiment in a register-linked Swedish survey, we find that informing individuals about the large aggregate importance of inherited wealth and its link to inequality of opportunity significantly increases the support for inheritance taxation. The effect is almost uniform across socio-economic groups and survives a battery of robustness tests. Changes in the perceived economic importance of inherited wealth and altered views on whether luck matters most for economic success appear to be the main driving factors behind the treatment effect. Our findings suggest that the low salience of inherited wealth could be one explanation behind the relatively marginalized role of inheritance taxation in developed economies.

Jag betraktar resultatet som trovärdigt – om människor som inte har starka uppfattningar om förmögenhetsskattens vara eller inte vara får veta saker som de inte tidigare kände till, påverkas de av denna information. I det här fallet t.ex. av tre upplysningar om förmögenhetsskatten:

”Inherited wealth represents about half of all wealth in the population.”, ”Those with the highest incomes inherit the most.” and ”A majority of Swedish billionaires have inherited their fortunes.”

Två frågor infinner sig dock. För det första: Hur skulle svaren påverkas av annan information som skulle uttrycka positiva effekter av förmögenheter (t.ex. ökat nyföretagande) eller negativa effekter av en förmögenhetsskatt (t.ex. orättvisa i det att det är enklare för de rikaste att undkomma sådan skatt)? För det andra: Om man motsätter sig ojämlikhet pga. att den skapar lägre välbefinnande i stora delar av befolkningen om människor känner till den, är frågan om det nödvändigtvis är välfärdshöjande att ge information som ger sådan kännedom. Se mitt tidigare inlägg ”Norsk olycka”.

En alternativ syn på det berömda experimentet på den israeliska förskolan

A Kindergarten teacher accompanies Mathilda, who celebrates her third birthday, in a Kindergarten on July 11, 2013 in Pfungstadt, Germany.

Det finns en studie som ofta används för att kritisera användandet av marknadslösningar för att styra människors beteende (vilket jag nyligen påmindes om då jag läste en recension av Samuel Bowles nya bok The Moral Economy). Studien i fråga heter ”A Fine Is a Price” och innefattar ett experiment som utfördes på en förskola i Israel:

Parents used to arrive late to collect their children, forcing a teacher to stay after closing time. We introduced a monetary fine for late-coming parents. As a result, the number of late-coming parents increased significantly. After the fine was removed no reduction occurred.

Detta resultat förbluffade många nationalekonomer: Hur kom det sig att ”böter” för sena föräldrar ledde till att fler föräldrar blev sena? Som titeln antyder menar författarna att människor är mer komplexa än enkel nationalekonomisk teori har tenderat att anta. När böterna infördes ledde detta, enligt en tolkning, till att föräldrarnas etik och respekt för förskolelärarna underminerades, och de började se böterna som ett pris de kunde välja att betala för att vara lite sena. Som jag skriver ovan har många av detta resultat dragit slutsatsen att monetära incitament ofta är en dålig metod.

Jag vill ifrågasätta den slutsatsen och hävda att det mycket väl kan ha varit bra att införa böterna därför att fler sena ankomster kan vara önskvärda. Jag ifrågsätter alltså inte resultatet som sådant utan hur det ska utvärderas normativt. Antag att en förskola har en regel att föräldrar ska hämta sina barn kl 15. Detta kan förstås vara bra för förskollärarna, som vill gå hem och påta i trädgården eller gå på yoga, men mot den effekten får vägas att föräldrarna tvingas utföra mindre produktivt arbete och att barnen tas ifrån en uppbygglig pedagogisk verksamhet. Det är därför inte alls givet att en sådan regel maximerar den aggregerade välfärden. Att bryta mot regler kan vara effektivt, och genom att införa ett pris på förseningar inför man en mekanism genom vilken de föräldrar för vilka det är mycket värdefullt att arbeta mer kan göra det utan dåligt samvete. De bara betalar en summa för detta. Till detta kommer att förskolan får mer inkomster genom böterna, som kan användas för att finansiera verksamheten. Med detta sätt att se det bör böterna inte kallas för böter utan just, som studiens titel föreslår, för ett pris. Priser möjliggör flexibilitet och möjlighet till välfärdsvinster, till skillnad från rigida regler upprätthållna av ”etik”.

Invandrare har gett USA en mer dynamisk ekonomi

Jag skrev nyligen om en studie som visar att invandrare kan kopplas till mer innovationsverksamhet i Tyskland. Nu har det kommit belägg för en liknande effekt i USA. Studien ”Immigration, Innovation and Growth” finner fyra saker:

First, immigration has a positive impact on innovation, measured by patenting of local firms. Second, immigration has a positive impact on measures of local dynamism, as endogenous growth theory predicts. Third, the positive impact of immigration on innovation percolates over space, but spatial spillovers quickly die with distance. Fourth, the impact of immigration on innovation is stronger for more educated migrants.

Hur förhåller det sig i Sverige, månntro?

Beter sig folk bättre om de tror sig vara observerade?

Bildresultat för watching eyes

För några år sedan kom ett antal studier som tydde på att bilder av ögon påverkar hur människor beter sig (vilket jag då bloggade om). Om vi noterar ögon får vi en känsla av att vara betraktade, och vi vill då visa oss vara ”goda” människor som inte skräpar ned etc. Nu har en översiktsartikel om denna forskning, ”Do ‘Watching Eyes’ Influence Antisocial Behavior? A Systematic Review & Meta-Analysis”, kommit. Resultat:

In our meta-analysis of 15 experiments from 13 research papers we report a reduction in the risk of antisocial behaviour of 35% when eye cues are present. By contrast, systematic reviews have suggested CCTV cameras reduce crime by only 16%.

Trots att det har förelegat visst tvivel på att den effekt som ögon ger är robust och stort indikerar denna färska genomgång att den faktiskt verkar relativt robust och stor. Ett alternativ till, eller komplement till, övervakningskameror?

Löfte om samarbete

Jag försöker i möjligaste mån undvika att avge löften. Det ligger för mig något opassande i att säga att man definitvt ska bete sig på ett visst sätt när det inte alls är säkert att man imorgon kommer att bete mig på det sättet. Men detta med att avge löften behöver inte vara ett binärt fenomen – det finns fler alternativ än att ”lova” eller ”inte lova”. Detta klargörs i den nya studien ”Malleable Lies: Communication and Cooperation in a High Stakes TV Game Show”.

Forskarna studerar hur tävlanden beter sig i en tv-tävling som heter Golden Balls, och som bygger på Fångarnas dilemma. De får prata med varandra innan de (individuellt) fattar var sitt beslut: att dela eller att stjäla. Om både väljer dela får de dela på prissumman; om både väljer att stjäla får båda noll; och om någon väljer att stjäla medan den andra väljer att dela får den som stjäl hela prissumman för egen del. Frågan är om de utfärdar löften under pratstunden före beslutet och hur de i så fall ser ut och hur dessa sedan predikterar beslutet att dela eller stjäla.

Forskarna föreslår en kategorisering av ”löfte” i två dimensioner:

We propose a typology of statements in terms of their malleability to interpretation as truths. This typology classifies contestants’ statements according to two dimensions. First, it discriminates between statements that explicitly express that the contestant will choose split and statements that only implicitly signal that she will do so. Second, it discriminates between unconditional statements and statements that carry an element of conditionality on the opponent’s split or steal decision. We argue that explicit and unconditional statements are less malleable than implicit or conditional statements. Consider, for example, the statement “I will split”. This statement is both explicit and unconditional, and for a defector who uses it, it will be hard if not impossible to deny that she has deceived her opponent. The statement “I came here to split” similarly has no element of conditionality, but this one is at best only an implicit promise to split: it is silent about the contestant’s current intention and meanwhile she may have changed her mind. The explicit statement “I will split if you split” is clearly conditional on the opponent’s choice, and a decision to steal can be justified by a belief that the opponent steals.

De finner sedan följande:

Explicit unconditional statements are indicative of a relatively high likelihood of cooperation, whereas statements that carry an element of conditionality or implicitness are associated with a moderate likelihood. Contestants who make statements that are both conditional and implicit and contestants who do not make any statements related to their choice display the lowest rate of cooperation.

Dvs. ju starkare, i de två dimensionerna, man avger ett löfte, desto troligare är det att man sedan samarbetar. Så det kanske inte är så dumt att avge ett tydligt löfte ändå? (Eller är det så att den som ändå har tänkt samarbeta är mer benägen att uttala det som kan uppfattas som ett tydligt löfte?)

Titta gärna på ett utdrag ur ett avsnitt: