Blir väljare trötta av folkomröstningar?

Inställningen till folkomröstningar varierar. Man kan kanske ana en ökad avoghet mot denna typ av direktdemokrati efter Brexit, med de låsningar och slitningar den folkomröstningen har gett upphov till. Det land som har flest folkomröstningar torde vara Schweiz. En ny studie, ”Overstrained Citizens? The Number of Ballot Propositions and the Quality of the Decision Process in Direct Democracy”, undersöker hur väljarna reagerar på att få ta ställning i politiska frågor på detta sätt:

Using three comprehensive data sets from Switzerland with over 3,500 propositions, we exploit variation in the number of federal and cantonal propositions. Voters know the most about the content of federal propositions when they are exclusively presented and less with a high number of concurrent cantonal propositions on the ballot. Across other outcomes we find no consistent indications that – for the observed variation in the exposure to popular votes – a high number of propositions impedes the quality of decision making in Swiss federal direct democracy. In the medium to longer term, more federal propositions on the ballot rather relate to higher perceived political influence and satisfaction with democracy.

Åtminstone i den schweiziska politiska kulturen verkar (federala) folkomröstningar alltså i huvudsak ses som ett positivt inslag av många väljare, och dessa väljare verkar inte bli mindre kunniga om de politiska sakfrågorna av fler omröstningar. Dessa verkar rentav lyckobringande. Kan detta ses som skäl att uppvärdera folkomröstningar (trots Brexit och svenska erfarenheter)?

Hur kan kvinnors minskade inkomst efter barnafödande motverkas?

Det är välkänt att kvinnors inkomstutveckling påverkas negativt av barnafödande. En studie med danska data finner t.ex. att barnafödande skapar ett gap på lång sikt mellan kvinnors och mäns inkomster på 20%. Hur ska detta kunna motverkas? Det är en av de saker som undersöks i den nya studien ”What Causes the Child Penalty? Evidence from Same Sex Couples and Policy Reforms”, som använder norska data. Forskarna finner följande:

[W]e provide causal estimates on the impact of two family policies aimed at reducing the relative child penalty: paternity leave and subsidized early child care. Our precise and robust regression discontinuity results show no significant impact of paternity leave use on the relative child penalty. Early subsidized care seems to have more promise as a policy tool for affecting child penalties, as we find a 25% reduction in child penalties per year of child care use from a large Norwegian reform that expanded access to child care.

En fråga i svensk kontext är möjligen om mer verkligen kan göras med subventioner av tidig barnomsorg, eftersom subventionerna redan är betydande.

Den amerikanska protektionismens kostnader

Donald Trumps handelspolitiska sväng i protektionistisk riktning framställs i den politiska retoriken som en vinst för USA. En ny studie, ”The Return to Protectionism”, uppskattar om så är fallet och finner följande:

Import and retaliatory tariffs caused large declines in imports and exports. Prices of imports targeted by tariffs did not fall, implying complete pass-through of tariffs to duty-inclusive prices. The resulting losses to U.S. consumers and firms who buy imports was $51 billion, or 0.27% of GDP. We embed the estimated trade elasticities in a general-equilibrium model of the U.S. economy. After accounting for tariff revenue and gains to domestic producers, the aggregate real income loss was $7.2 billion, or 0.04% of GDP.

En kostsam omsvängning för amerikanska konsumenter. Man kan ana hur presidenten skulle kunna kommentera studien – men är det något som inte är fake news är det forskning publicerad i Quarterly Journal of Economics.

Skolor med elever av samma kön

Det tycks finnas en aversion mot att separera könen i skolan. Men som jag tidigare har påpekat, med bas i experimentell forskning om hur könssammansättningen av grupper påverkar inte minst flickors sätt att tänka och bete sig, kan det finns skäl att fundera på en sådan uppdelning. En ny studie med data från Malta, ”Single-Sex Primary Schools and Student Achievement: Evidence from Admission Lotteries”, ger ytterligare stöd åt denna tanke:

I find that attending a single-sex primary school produces large and significant test score gains for both boys and girls at the end of primary school. Furthermore, single-sex schooling in childhood has lasting effects on the choice of curriculum track in secondary school. Students make less gendered subject choices and are less likely to enroll in vocational subjects.

Vad är det då som har lett till dessa effekter? Det finns några indikationer:

Survey evidence suggests that the single-sex school effect is mediated through higher student satisfaction with school, lower levels of classroom disruption and teachers’ use of guided instruction.

Jag är lite förvånad över att detta med könsuppdelad undervisning inte verkar förekomma i någon större utsträckning i Sverige. Skulle inte en friskola kunna profilera sig på det sättet?

Kulturrevolutionen sänkte tilliten

Bildresultat för cultural revolution

Jag har tidigare skrivit om kommunismens negativa effekter på människors liv (se t.ex. här och här). Nu undersöker en ny studie, ”Political Movement and Trust Formation: Evidence from the Cultural Revolution (1966-76)”, hur Kinas kulturrevolution påverkade en av de mest värdefulla mänskliga egenskaperna: tillit till människor i allmänhet. Resultat:

Our findings indicate that individuals in counties with higher revolutionary intensity and of trust formation cohorts report significantly lower levels of trust more than three decades later. This effect is more pronounced for those more likely to have been targeted during the revolution as well as those with greater exposure to its early years (1966-71).

De mänskliga kostnaderna av stridbara former av kommunism är stora.

Vad gör invandrare toleranta mot homosexuella?

Jag har i flera tidigare studier med Therese Nilsson undersökt hur ekonomiska och rättsliga institutioner påverkar tolerans på ländernivå. Bl.a. har vi funnit att vissa aspekter av ekonomisk frihet i ett land stimulerar toleransen mot homosexuella och i viss mån även mot personer av annan ras (Berggren och Nilsson 2013); att denna effekt är särskilt stark där den sociala tilliten är hög (Berggren och Nilsson 2014); och att ekonomisk och social globalisering är positivt relaterad till en villighet att lära barn tolerans (Berggren och Nilsson 2015).

I en ny studie av oss två samt Martin Ljunge, ”Roots of Tolerance among Second-Generation Immigrants”, undersöker vi vilka faktorer i de länder andra generationens invandrare i Europa härstammar från påverkar deras tolerans mot homosexuella. Tanken är att ett lands lagar, regler och kultur reflekterar värderingar som överförs mellan generationerna, och genom att relatera bakgrundsländernas karakteristiska till individernas attityder i de länder de föddes i och lever i idag undviker vi problemet att attityder kan påverka kultur och lagar och skapa oklarhet i vilken riktning kausaliteten går.

Vad finner vi då? Jo:

Out of the 46 factors examined, one emerges as very robust: a Muslim ancestral background. Tolerance towards gay people is lower the larger the share of Muslims in the country from which the parents emigrated. An instrumental-variable analysis shows that the main mechanism is not through the individual being a Muslim, but through the individual being highly religious. Two additional attitudes among people in the ancestral country (valuing children being tolerant and respectful, and valuing children taking responsibility), as well as impartial institutions in the ancestral country, predict higher individual tolerance.

Studien tyder på att kulturella faktorer (som muslimsk religiositet och vilken syn människor har på vad det är viktigt att lära barn) liksom den offentliga maktens institutioners grad av opartiskhet påverkar hur toleranta människor är mot homosexuella. Om man vill stimulera sådan tolerans är detta några faktorer att fundera kring hur man i sin tur kan försvaga eller förstärka.

Problem med offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling, som gäller i Sverige och andra EU-länder, är omdiskuterad. Den verkar av många anses komplicerad och byråkratisk och leda till en alltför stor fokusering på att finna anbud med låga priser (och låg kvalitet) – se t.ex. detta färska debattinlägg av Mårten Blix och Henrik Jordahl. Offentlig upphandling är dock ett område som torde kräva reglering, för att undvika ett stort problem: korruption. Det finns en risk att offentliga medel går till företag som tillskansar sig uppdrag genom olika typer av gåvor till offentliga beslutsfattare och inte för att de erbjuder de bästa anbuden (allt beaktat).

i den nya studien ”Political Contributions and Public Procurement: Evidence from Lithuania” (preliminär gratisversion här) undersöks hur en ny lag i Litauen påverkade fördelningen av kontrakt från den offentliga sektorn:

This paper studies whether firms trade political contributions for public procurement contracts. Combining data on Lithuanian government tenders, corporate donors, and firm characteristics, I examine how a ban on corporate contributions affects the awarding of procurement contracts to companies that donated in the past. Consistent with political favoritism, donors’ probability of winning falls by five percentage points as compared to that of nondonor firms after the ban. Evidence on bidding and victory margins suggests that corporate donors may receive auction-relevant information affecting procurement outcomes in their favor.

Se där. Att stävja denna typ av utbyte av gåvor och förhandsinformation ser jag som ytterst väsentligt. Lagar av den typ som Litauen införde verkar kunna fylla en funktion härvidlag. Måhända är det Blix och Jordahl föreslår – ökad övervakning av Riksrevisionen, med möjlighet att beivra och bestraffa tveksamma och korrupta beslut – en kompletterande väg att gå.