Ekonomi och kultur som förklaringar till attityder till invandring

Vad är det som förklarar attityder till invandring? En stor debatt pågår om huruvida det är ekonomiska eller kulturella faktorer som spelar (störst) roll. En ny studie, baserad på en omfattande experimentell enkät genomförd i elva länder, ”Economic and Cultural Drivers of Immigrant Support Worldwide”, har undersökt saken. Huvudresultat:

Sociotropic economic concerns, stemming from the perceived burden that newcomers represent to the nation as a whole, seem to drive opposition in advanced industrialized democracies around the world. At every SES level among our respondents, and across all the institutional systems under study, higher-skilled immigrants are strongly preferred. This pervasive pattern is broadly inconsistent with hypotheses based on narrow economic threats to particular native occupational groups, including the labor market competition hypothesis, concerns about the tax burden immigrants pose to those who pay a larger share of the social welfare costs for newcomers, or welfare chauvinism among native beneficiaries worried about competition for those scarce resources.

En sådan allmän ekonomisk oro för att invandrare kommer att ligga landet ligga landet till last leder alltså många till att starkt föredra välutbildade invandrare. Om man kan skapa system som gör att denna risk uppfattas som mindre, kanske genom att trösklarna till arbetsmarknaden är låga, torde det kunna påverka människors attityder även gentemot lågutbildade invandrare i generös riktning.

Men forskarna finner även visst stöd för att kulturella faktorer spelar roll:

We find that an immigrant’s skin tone matters little on its own once the respondent knows that he hails from an ethnically distinct nation. However, immigrants from Muslim-majority countries are opposed at higher rates than other countries around the world. Finally, as many prior studies have shown, the correlation between self-reported racial animus and opposition to immigration remains robust.

Som så ofta finns det alltså tecken på ”både och”. Ekonomisk överväganden (av mer allmänt slag) samt kulturellt formade attityder, särskilt negativa sådana mot personer från länder med många muslimer, spelar båda roll.