Amerikanska studier tyder på att akademiker är relativt vänsterinriktade, med amerikanska mått mätt, jämfört med befolkningen i stort. Det verkar inte stämma in på svenska samhällsvetare som helhet: tvärtom finns en viss borgerlig övervikt bland dem, även om det finns stora skillnader ämnena emellan. Detta visas i en ny studie av mig, Henrik Jordahl och Lotta Stern, ”The Political Opinions of Swedish Social Scientists”, som just har publicerats i Finnish Economic Papers. Denna fråga kan vara viktig att studera om man tror att det finns ett samband mellan akademikers politiska uppfattningar och hur de påverkar studenter, media och beslutsfattare.
Närmare bestämt genomförde vi för några år sedan en webbenkät av forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor. För att karakterisera politiska uppfattningar frågade vi bl.a. om partisympatier och vänster-högeridentifikation. Här presenterar jag några av resultaten, men det finns betydligt mer i uppsatsen och i ett Online Supplement. Det går förstås också bra att kontakta någon av oss tre författare vid frågor.
Partisympatier
Den fråga som ställdes var:
Även om man inte håller med ett parti i alla frågor kanske man känner större sympati för ett visst parti än för andra. Vilket parti sympatiserar du mest med?
I figuren redovisas svaren fördelade på de två politiska blocken:
Man kan dela in ämnena i tre grupper: högerämnen (företagsekonomi, nationalekonomi, juridik), mittämnen med viss vänsterinriktning (ekonomisk historia och statsvetenskap) och vänsterämnen (genusvetenskap och sociologi). Det finns tre gånger så många företagsekonomer med sympatier för Alliansen som för de rödgröna, medan det finns fem gånger så många sociologer som stödjer de rödgröna jämfört med Alliansen. Folkpartiet är större än Moderaterna i alla ämnen. Socialdemokraterna är bara största parti för statsvetarna. Störst parti bland sociologer är Vänsterpartiet. (För mer detaljer om partifördelning, se Table C1 i Online Supplement.)
Vänster-högeridentifikation
Den fråga som ställdes var:
I politiken talar man ibland om vänster och höger. Var skulle du placera dig på en skala mellan 1 och 10, där 1 står för vänster och 10 för höger?
I tabellen redovisas svaren per ämne, med genomsnitt (och standardavvikelse):
Mönstret är, som synes, i stora drag detsamma som för partisympatierna ovan.
Inflytande
Vi undersökte också hur de politiska uppfattningarna såg ut hos dem med störst inflytande, genom läroboksförfattande, deltagande i etermedia samt deltagande i offentliga utredningar. När det gäller den sista aktiviteten finner vi följande:
There is however a connection between active participation in government commissions and sympathies for the Social Democratic Party, the party forming the government 1994−2006. The Social Democratic Party is the most sympathized-with party among the most active scholars, with sympathies being 13.3 percentage units higher than in the least active group.
Det är kanske inte helt förvånande att socialdemokratiska regeringar i relativt hög grad placerar socialdemokratiska akademiker i statliga utredningar, men det förtjänar ändå att påpekas.
Slutsats
Våra resultat sammanfattas på följande vis:
We find that Swedish social scientists in seven disciplines can generally be classified as leaning slightly right on the whole. It turns out that 51.5 percent support the right bloc compared to 41.0 percent for the left bloc (a right-left ratio of 1.3), to be compared with 1.1 in the electorate in general. Behind these aggregate shares, we find a left-right divide. The most left-leaning discipline is sociology, where the left bloc achieves more than 5 times more support than the right bloc and where the Left Party is also the biggest party. The second most left-leaning discipline is gender studies. The most right-leaning discipline is business administration, where the right bloc achieves more than three times more support than the left bloc and where the Liberal Party is the most preferred. Economics and law are the second- and third-most right-leaning disciplines. When it comes to policy issues, the general picture – confirming the one stemming from party sympathies – is that scholars in business administration, economics, and law tend to favor reforms of the right whereas especially scholars in gender studies and sociology tend to favor reforms of the left – but the desire to change the status quo is weak overall.
En vidare fråga är om dessa resultat är problematiska eller ej. Finns det t.ex. nackdelar med att studenter i företagsekonomi, nationalekonomi och juridik har lärare som i relativt hög grad har borgerliga sympatier och med att studenter i socologi och genusvetenskap har lärare som i relativt hög grad har vänstersympatier? Det beror förstås på en rad faktorer, bl.a. om föreläsare låter politiska värderingar prägla undervisningen, vilket inte är säkert, och om studenter, i de fall föreläsare blir politiska, låter sig påverkas därav.
Addendum: Se även vår artikel ”Var står svenska samhällsvetare politiskt?” i Ekonomisk Debatt, som sammanfattar en del av resultaten på svenska.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.