Debatten om huruvida fängelse är en effektiv metod för att sänka brottsligheten tycks evig, med polariserade uppfattningar. Som tur är bedrivs bra forskning på området. Den nya studien ”Incarceration, Recidivism and Employment” (preliminär gratisversion här) tittar på Norge och visar följande:

[W]e find that imprisonment discourages further criminal behavior, and that the reduction extends beyond incapacitation. Incarceration decreases the probability an individual will reoffend within 5 years by 29 percentage points, and reduces the number of offenses over this same period by 11 criminal charges.

En stark negativ effekt på framtida brottslighet av att sitta i fängelse, alltså! Hur kan resultatet förklaras?

[W]e find the decline in crime is driven by individuals who were not working prior to incarceration. Among these individuals, imprisonment increases participation in programs directed at improving employability and reducing recidivism, and ultimately, raises employment and earnings while discouraging further criminal behavior.

Fängelse påverkar alltså en stor kategori fångar, som inte tidigare hade anställning, genom rehabiliteringsprogram. I den meningen tycks den inriktning på fängelser som finns i Norden gynnsam för lägre framtida brottslighet. Det handlar inte om en regelrätt tillämpning av ”hårdare tag” mot fångar, med andra ord.