Objektiv moral och demokrati

kelsen3Vissa tror att en objektiv moral existerar, dvs. att det i princip går att avgöra om värderingar är sanna eller falska genom att utvärdera dem mot moraliska fakta. Vad har det för implikationer, om man tar detta synsätt på allvar? Professor Hans Kelsen anför, som jag uppfattar det, i ”Foundations of Democracy” två argument — ett logiskt och ett empiriskt — för att tro på en objektiv moral och icke-demokrati hänger ihop.

Det logiska argumentet handlar om att om det finns en objektiv moral och om den är känd, då implicerar det en vilja och en förmåga att endast implementera de korrekta politiska besluten:

And, indeed, if one believes in the existence of the absolute, and consequently in absolute values, in the absolute good — to use Plato’s terminology — is it not meaningless to let a majority vote decide what is politically good?

Det empiriska argumentet handlar om att det finns en koppling, i praktiken, mellan uppfattningar om objektiv moral och icke-demokrati:

I refer to the historical fact that almost all outstanding representatives of a relativistic philosophy were politically in favor of democracy, whereas followers of philosophical absolutism, the great metaphysicians, were in favor of political absolutism and against democracy.

Om man, som jag, förnekar existensen av en objektiv moral och förespråkar demokrati, då förefaller det klokt att försöka påverka personer som tror på objektiv moral att överge den trosföreställningen — kanske genom läsning av J.L. Mackies Ethics: Inventing Right and Wrong — eller att åtminstone få dem att erkänna att det inte går att veta vilken den objektiva moralen är. Det torde göra dem mindre benägna till icke-demokratiska sympatier. Eller har Kelsen fel: föreligger varken ett logiskt eller empiriskt samband mellan tro på en objektiv moral och vurmande för icke-demokrati?

Förvirrad kritik av regeringen

monaMona Sahlin och Thomas Östros kritiserar regeringen därför att den ”lånar till skattesänkningar” och därför att den har ett högre budgetunderskott. Är inte denna kritik märklig mot bakgrund av följande?

  1. (S) har tidigare kritiserat regeringen för att i den pågående krisen inte bedriva en tillräckligt expansiv politik. Är det då inte märkligt att berömma sig av ett lägre underskott, och en mindre expansiv finanspolitik? Kanske, svarar någon, menar (S) att enbart utgiftsökningar förmår stimulera ekonomin. Måhända, men i så fall har de fel.
  2. (S) ska bilda regering, är det tänkt, med Vänsterpartiet. En snabbtitt på dess budgetmotion avslöjar budgetunderskott som är 17,8 miljarder högre än regeringens under kommande treårsperiod. Var finns kritiken mot detta partis fiskala ansvarslöshet?
  3. (S) vill också ”låna till skattesänkningar” (till pensionärerna).
  4. Ser man på hur den offentliga sektorns finanser har utvecklats på senare år ser man bl.a. att skuldsättningen trots allt inte var lägre på Mona Sahlins tid i regeringen – vilket bl.a. får en att undra om dagens regering är mer eller mindre ansvarslös än den förra.

skuld

Media: SvD, AB, Expr1, Expr2, Expr3, Dagen, Sydsv.

Sann självinsikt

hyacinth

Hyacinth Bucket:

People who try to pretend they’re superior make it so much harder for those of us who really are.

Promiskuitet och barn

Bryan Caplan finner ett negativt samband mellan antal sexpartner och antal barn:

The correlation … is -.26.

Hur ska detta samband tolkas? Tre möjligheter:

  1. Om man har många sexpartner har man inte lika stor lust eller tid med barn som andra.
  2. Om man har många barn har man inte lika stor lust eller tid med flera sexpartner som andra.
  3. Det finns bakomliggande faktorer, som kanske har med personlighet att göra, som bestämmer inställning både till antal sexpartner och antal barn.

Upprörande hederskultur

Jag skrev för några dagar sedan om den destruktiva homofobi som leder till mycket lidande för unga homosexuella. Dess grund i en muslimskt färgad hederskultur framträder med stor tydlighet i den dokumentär av Oscar Hedin, Värre än djur, som visades i SVT igår. Där framträder Mohammad och Cherin och berättar modigt och personligt om vad de har utsatts för av sina familjer. Förutom fysisk och verbal misshandel, även dödshot. Cherins styvpappa säger:

För mig är hon inte en människa, hon är värre än ett djur. Hon är inte en människa och hon är inte ett djur, hon är sämre.

Vad kan göras åt problem av det här slaget? Jag känner mig mycket upprörd men maktlös.

Se dokumentären i SVT Play.

Finns det något bra med att åldras?

Fastän jag vanligtvis betonar åldrandets tragik verkar det finns ett och annat positivt med att åldras, enligt studien ”Wisdom and Aging: Irrational Preferences in College Students but Not Older Adults”, publicerad i Cognition:

shoppande pensionärA decision-maker is ”irregular” if she would choose B from {A, B, C} but not from {A, B} … Similarly to previous studies we observed irregular choices by college students faced with hypothetical discount cards for supermarkets. However, older adults showed no such tendency.

Hur kan det komma sig, när kognitiv förmåga avtar med ålder? Forskarna finner visst stöd för följande förklaring:

Older adults would benefit from greater experience and thus manifest more regular choice. … The marketplace expertise available to senior citizens might therefore offer a buffer against decline in inhibitory control.

Detta kan möjligen vara en lärdom när experimentella laboratorieresultat med studenter ska ligga till grund för slutsatser om ”den verkliga världen”. Det kan vara så att marknadens institutioner eller erfarenhet förmår att ”leda” människor så att de agerar som om de vore relativt rationella.

Är bibelns gud god?

Så här är Jahve – den gud som bl.a. kristna dyrkar – enligt 5 Mosebok 13:

Om en profet eller drömskådare träder fram hos dig, utlovar ett tecken eller under och vill övertala dig att tjäna andra gudar, som du inte känner, och om detta tecken eller under inträffar, skall du inte lyssna till vad en sådan profet eller drömskådare säger, ty Herren, er Gud, vill sätta er på prov för att se om ni verkligen älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och med hela er själ.

Herren, er Gud, skall ni följa, honom skall ni frukta, hans bud skall ni hålla, honom skall ni lyda, honom skall ni tjäna och hålla er till.

Men profeten eller drömskådaren skall dödas, eftersom han manade till trolöshet mot Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten och befriat er ur slavlägret. Han ville locka dig bort från den väg som Herren, din Gud, har befallt dig att gå. Du skall utrota det onda ur folket.

Om din egen bror, din son eller din dotter eller kvinnan i din famn eller din närmaste vän i hemlighet söker förleda dig och övertala dig att tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har lärt känna, sådana gudar som folken omkring er dyrkar, nära eller fjärran, från jordens ena ände till den andra, då skall du inte ge efter eller lyssna till en sådan person. Visa ingen förskoning eller barmhärtighet. Skydda honom inte utan ta hans liv. Du skall själv vara den förste som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra på samma sätt.

Du skall stena honom till döds, därför att han försökte locka dig bort från Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.

Hela Israels folk skall känna fruktan när de hör om detta, och sedan skall ingen göra något så ont hos dig.

Skulle du om någon av de städer som Herren, din Gud, ger dig att bo i få höra att ondsinta män ur ditt folk har förlett invånarna och övertalat dem att tjäna andra gudar, som du inte känner, skall du noga undersöka detta, göra efterforskningar och anställa förhör. Om det verkligen är sant att något så skändligt har skett i ditt folk skall du hugga ner stadens invånare med svärd, du skall viga staden och alla som finns där åt förintelse. Också djuren skall huggas ner.

Samla på torget allt du tar som byte, och bränn staden och allt byte som ett heloffer åt Herren, din Gud. Den skall förbli en ruinhög för all framtid och får aldrig byggas upp igen.

Ingenting som har vigts åt förintelse får bli kvar i din ägo. Så stillas Herrens glödande vrede, han förbarmar sig över dig och gör dig i sin barmhärtighet till ett talrikt folk, så som han med ed lovade dina fäder, därför att du lyssnar till Herren, din Gud, håller alla hans bud, som jag i dag ger dig, och gör det som är rätt i Herrens, din Guds, ögon.

Som sagt, grymmare än Stalin.

Tips: Bryan Caplan, som i sin ungdom bl.a. skrev ”Letter Against the Christians”.

Är lycka smittsam?

Adam Smith hävdar, i Theory of Moral Sentiments, att människor blir lyckliga av andras lycka:

How selfish soever a man may be supposed, there are evidently some principles in his nature, which interest him in the fortunes of others, and render their happiness necessary to him, though he derives nothing from it except the pleasure of seeing it.

Jag har hittills trott att han hade fel. En ny studie av John Knight och Ramani Gunatilaka, ”Is Happiness Infectuous?”, tyder på att det är jag som har haft fel, i alla fall gällande förhållandena på Kinas landsbygd och när andras lycka mäts som genomsnittlig lycka i den by man bor i:

lyckliga kineserThe paper uses an appropriate survey from rural China to answer the question: Is happiness infectious, i.e. does the happiness of an individual depend positively on the happiness of their reference group? The evidence is consistent with this hypothesis, but the challenge is to solve the ”reflection problem”, i.e. is the apparent effect of neighbours’ happiness on own happiness a causal one or merely a reflection? A ”quasi-panel” approach is adopted, treating villages as groups and individuals as multiple observations within each group, and using an error components 2SLS estimator. The results suggest that a major part of the relationship is indeed causal.

Adam Smith har alltid rätt, det borde jag veta vid det här laget. (Fast jag undrar om resultaten skulle bli annorlunda i en kinesisk eller västerländsk storstad…)

Vit vår

Ernst Wilhelm Nay, Weisse Quelle (1963), 144,5 x 204,8 cm:

nay weisse

Märklig syn på ansvar

östrosThomas Östros vill öka generositeten i a-kassan, vilket beräknas kosta 14 miljarder kr. Regeringen vill sänka inkomstskatterna med 10 miljarder kr. Det senare kallar Östros ansvarslöst därför att ”man sänker skatten på lånade pengar”. Varför är det inte lika ansvarslöst att öka utgifterna på lånade pengar? Please explain.

Se även inlägget ”Okunnighet om skattesänkningar”. Media: Expr, ABDN, Sydsv, SvD.

Maximerar demokratin friheten?

Hans Kelsen för ett resonemang i ”Foundations of Democracy”, publicerad i Ethics, om hur frihet (i betydelsen politiskt självbestämmande) och demokrati (i betydelsen majoritetsprincip) förhåller sig till varandra:

kelsenThe individual is always born into an already established social order and normally also into a pre-existent state in the creation of which he did not participate. Only the change, the development, of this order is practically in question. In this respect the principle of a simple, not a qualified, majority constitutes the relatively greatest approximation to the idea of freedom. According to this principle, among the subjects of the social order the number of those who approve the order will always be larger than the number of those who entirely or in part disapprove but remain bound by the order. At the moment when the number of those who disapprove the order, or one of its norms, becomes greater than the number of those who approve, a change is possible by which a situation is re-established in which the order is in concordance with a number of subjects which is greater than the number of subjects with whom it is in discordance.

The idea underlying the principle of majority is that the social order shall be in concordance with as many subjects as possible and in discordance with as few as possible. Political freedom means agreement between the individual will and the collective will expressed in the social order. Consequently it is the principle of simple majority which secures the highest degree of political freedom that is possible within society. If an order could not be changed by the will of a simple majority of the subjects but only by the will of all (that means, unanimously), or by the will of a qualified majority (for instance, by a two-thirds or a three-fourths majority vote), then one single individual, or a minority of individuals, could prevent a change of the order. And then the order could be in discordance with a number of subjects which would be greater than the number of those with whose will it is in concordance.

Har han rätt? Är friheten (i betydelsen politiskt självbestämmande) störst när en enkel majoritet fattar de politiska besluten? Kanske, men frågan är om politiskt självbestämmande är den enda målvariabeln att beakta. Buchanan och Tullock menar t.ex. att även externa kostnader (dvs. kostnader av att beslut medborgarna ogillar fattas) bör tas med i kalkylen – och dessa är avtagande i den grad i vilken beslutsregeln är kvalificerad.

Lycklig av att ge

Att pengar ger lycka är en sak, men pengar kan användas på olika sätt och ge olika mycket lycka. Enligt studien ”Spending Money on Others Promotes Happiness”, publicerad i Science, blir man lyckligare av att spendera pengar på andra än på sig själv:

pengar[W]e found that spending more of one’s income on others predicted greater happiness both cross-sectionally (in a nationally representative survey study) and longitudinally (in a field study of windfall spending). Finally, participants who were randomly assigned to spend money on others experienced greater happiness than those assigned to spend money on themselves.

En fråga är om människor inser detta. I så fall borde frivillig omfördelning kunna ske i viss mån människor emellan. Frågan är bara när denna omfördelning ska stanna upp — ty om alla blir lyckligare av att ge vidare är det ju bra om den som får en gåva inte behåller den.

Se även inläggen ”Varför ge till välgörande ändamål?” och ”Att visa sig god för andra”.

Destruktiv homofobi

Vi förleds lätt att tro att det är oproblematiskt att vara öppet homosexuell numera. För vissa är det uppenbarligen inte så, vilket framgår i en gripande intervju i DN idag. Där berättar en 18-årig kurdisk kille om sitt liv:

– Både muslimer och kristna fördömer oss homosexuella. Det känns surt och svårt. Jag har ju inte precis valt att bli bög.
Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin egen familj.
– Hjärtskärande.

Denna typ av förtryck drabbar, med stor tydlighet, den enskilde, men också andra:

– Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen.

Detta ”moralsystem” är destruktivt. Båda homosexuella och de kvinnor de mer eller mindre måste gifta sig med skulle bli lyckligare om homosexualitet kunde accepteras.

Se även inlägget ”Vem tänker på kvinnorna?”.

Vem är din favoritekonom?

Min gode vän professor Daniel Klein har en ny liten uppsats, ”In Defense of Dwelling in Great Minds”, accepterad för publicering i Society, som med utgångspunkt i Michael Polanyi förklarar varför det för en samhällsvetare är viktigt med förebilder. Han nämner en fråga han brukar ställa vid jobbintervjuer:

I am a member of the economics department at George Mason University. When the department has a job opening and is looking at job candidates, I often have only a few minutes to speak with each candidate. I want to get a sense of the candidate’s mind, character, and vision. I often ask the candidate: Who are some of the economists you most admire? The question is always revealing but sometimes awkward. Many candidates have no certain response, and apparently no great admiration for any economist.

Vad skulle ditt svar bli? Vem är din favoritekonom (om du har någon, vill säga)?

Mitt svar anges här.

Feta vänner kan göra dig fetare

Om du är överviktig och vill gå ner i vikt kan det vara klokt att fundera på vilka du äter med, enligt den nya studien ”The Presence of Friends Increases Food Intake in Youth”, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition:

feta pojkar

Participants eating with a friend ate substantially more than did participants eating with an unfamiliar peer. Furthermore, overweight youth, but not nonoverweight youth, who ate with an overweight partner (friend or unfamiliar peer) consumed more food than did overweight participants who ate with a nonoverweight eating partner. Matching of intake was greater between friends than between unfamiliar peers.

Att äta med främlingar eller att välja bort vänner bara för att de är överviktiga är dock inte särskilt roligt och visar på hur svårt det kan vara att bryta oönskade matvanor.

Tips: Time

Ska lön kopplas till resultat?

Det verkar åtminstone vara en god idé om man vill öka de anställdas tillfredsställelse på arbetet:

In cross-sectional estimates performance-related pay is associated with increased overall satisfaction, satisfaction with pay, satisfaction with job security and satisfaction with hours. It appears to be negatively associated with satisfaction with the work itself; yet, after accounting for worker fixed effects the positive associations remain and the negative association vanishes. These results appear robust to a variety of alternative specifications and support the notion that performance-related pay allows increased opportunities for worker optimization and does not generally demotivate workers or crowd out intrinsic motivation.

Källa: Green, Colin och Heywood, John S. (2008). ”Does Performance Pay Increase Job Satisfaction?” Economica 75(300): 710–728.

En renare etik

Om determinismen är sann kan ingen vare sig klandras eller berömmas för sina handlingar, ty inget av det som görs kan inte göras och inget av det som inte görs kunde ha gjorts. Det verkar då som om moral blir svår att tillämpa för determinister. Professor Saul Smilansky menar dock, i ”The Ethical Advantages of Hard Determinism”, publicerad i Philosophy and Phenomenological Resarch, att så inte är fallet och att tro på determinismen faktiskt skapar en renare moral.

Smilansky delar in moraliska överväganden i två delar (s. 357):

  • ”Firstly, certain things morally ought to be done (or not done). … This can be named the ‘substantive’ part of morality.”
  • ”Secondly, people often ought to get positive reactions such as praise when they do things that morally ought to be done (or not to do what morally ought not to be done); and negative reactions such as blame when they do not do what morally ought to be done (or do what morally ought not to be done). This can be called the ‘accountancy’ part of morality.”

Vid tro på determinism finns den första delen kvar men den andra faller helt bort. En determinist som medvetet beter sig moraliskt gör alltså det enbart därför att han anser att han bör göra det, inte därför att han (eller andra) anser det berömvärt. En person som inte tror på determinism påverkas däremot både av ”den rena moraliska aspekten” och av människors (inklusive sin egen) uppfattning om vad som är moraliskt berömvärt och klandervärt att göra. Som Smilansky uttrycker det (s. 359):

Hard determinists may be concerned with how people are going to react to their actions, and be motivated by the desire to avoid negative reactions. … The points is rather that, being hard determinists, they cannot consistently think that their moral value is at risk. Thus they lack the sort of motivation which is concerned with one’s moral stature. The lack of concern with the accountancy part of morality does not guarantee that hard determinists act morally, nor that, if they act morally, they will do so for unselfish reasons. But it enables hard determinists to act morally in a pure way, without any possible background of ”moral accountancy”.

Denna renhetsaspekt innebär alltså inte nödvändigtvis en moralisk fördel i substantiv mening (kanske tvärtom) – utan den kan snarast ses som en estetisk fördel. I vilket fall är inte moral overksam eller överspelad för en person som är övertygad om determinism.

Se även min lilla text ”Is There a Proper Role for Ethics?”.

Den värdelösa teologin

dawkinsRichard Dawkins ställer följande viktiga frågor om ämnet teologi:

What has theology ever said that is of the smallest use to anybody? When has theology ever said anything that is demonstrably true and is not obvious? I have listened to theologians, read them, debated against them. I have never heard any of them ever say anything of the smallest use, anything that was not either platitudinously obvious or downright false.

Just så. Lägg ned de teologiska fakulteterna!

Samarbete när människor är olika

Människor har behov av att samarbeta i ett samhälle. Experimentell forskning har visat att när en utomstående övervakare saknas kan sociala normer säkerställa samarbete mellan människor som har lika mycket resurser och som får lika stora förtjänster av samarbetet. Men hur blir det med samarbetet när människor skiljer sig åt – när en del har mer resurser och när en del får ut mer av samarbetet än andra? Just det undersöks i en ny experimentell studie, ”Enforcement of Contribution Norms in Public Good Games with Heterogeneous Populations”, av Ernesto Reuben och Arno Riedl. Resultat:

We find that without punishment possibilities, heterogeneity does not matter much. In all treatments free-riding is relatively frequent and steadily increases over time. In other words, we do not find evidence for a contribution norm other than free-riding to emerge. In the treatments with punishment the picture changes drastically. In homogeneous as well as heterogeneous groups, contributions are much higher than without punishment and they do not decrease over time. More importantly, the contribution pattern differs strongly across treatments. In the treatment with unequal endowments and unrestricted contribution possibilities, contributions are proportional to endowments. Similarly, in the treatment with unequal marginal benefits from the public good, contributions are almost perfectly proportional to the ratio of marginal benefits.

Det är alltså dels så att människor behöver hot om straff för att bidra till kollektiva nyttigheter, oavsett om de är lika eller olika, och dels så att de sociala normer som föredras vid olikhet tycks se likadana ut människor emellan. Människor betalar i proportion till sin rikedom och i proportion till marginalnyttan av den kollektiva nyttigheten. Det som förbryllar mig är att många verkar finna en proportionell princip orättvis i verkliga livet. Tag som exempel beskattningens område, där de flesta tycks vurma för progressiva skatteskalor. Hur kommer det sig?

En dyster dag

Idag är det begravningsceremoni för min mormor Vera.

mormor

Ärlig kärleksdeklaration

W. H. Auden avslutar sin ”Serenade” (1947) med följande strof:

So my embodied love
Which, like most feeling, is
Half humbug and half true,
Asks neighbourhood of you.

Ur Davenport-Hines, Richard (2003). Auden. London: Vintage: 245.

Utländskt kapital ökar BNP

Att utländska investeringar och BNP är positivt relaterade är relativt okontroversiellt att konstatera. Frågan är dock i vilken riktning kausaliteten går. Är det så att ett rikare land, genom det större värdeskapandet i den ekonomiska verksamheten, orsakar fler utländska investeringar, eller är det så att fler utländska investeringar gör ett land rikare? I ”On the Causal Links Between FDI and Growth in Developing Countries”, publicerad i World Economy (preliminär gratisversion här), försöker John Rand och Henrik Hansen reda ut saken. Deras resultat:

We analyse the Granger causal relationships between foreign direct investment (FDI) and GDP in a sample of 31 developing countries covering 31 years. Using estimators for heterogeneous panel data we find bi-directional causality between the FDI-to-GDP ratio and the level of GDP. FDI has a lasting impact on GDP, while GDP has no longrun impact on the FDI-to-GDP ratio. In that sense FDI causes growth.

Utländska investeringar tycks alltså öka välståndet i ett land genom kunskapsöverföring och spridning av ny teknologi (även om man ska ta Granger-kausalitetstest med en liten nypa salt).

Ignosticism och apateism

Inställningen – eller avsaknaden av inställning – till religion kan ta sig många former. Monoteism, polyteism, ateism (stark och svag) och agnosticism är kanske de mest välkända; men därtill kan läggas ignosticism och apateism. Vad avses med dessa två synsätt?

Min syn: jag har viss sympati för båda dessa synsätt. Jag anser emellertid att ignosticism går att förena med den svaga ateism jag företräder, och så länge religion påverkar saker jag bryr mig om på ett i huvudsak negativt sätt kan jag inte vara apateistisk. Om religiösa själva vore apateistiska, eller om de skulle utöva sin religion strikt privat, skulle jag också vara det, men de flesta är tvärtom aktivistiska och försöker påverka människor och politik. Jag fortsätter därför min bana som aktivistisk anti-teist.

Tips: Niklas Elert.

En god uppfostran

Så här ligger det till:

guillouHenrik Torehammar: Finns det något gemensamt mellan dig och Carl Bildt, och hos unga människor som redan i unga år vågar ta plats?
Jan Guillou: Ja, vi har en sak gemensamt… Jag tvekar och säga det här.
Henrik Torehammar: Överklass?
Jan Guillou: Ja, just det.
Henrik Torehammar: Om man föds med silverskeden i mun är det lätt att äta?
Jan Guillou: Ja, det betyder mycket att kunna gå in i ett rum och omedelbart veta hur man ska bete sig. Man behöver aldrig vara socialt nervös, om man har fått en sån uppfostran som Carl Bildt och jag.

Kan man ge sina barn en god uppfostran av det här slaget även om man inte är överklass? I så fall, hur kan det ske, förutom att skicka barnen till internatskola?

Varifrån kommer moral?

Jonathan Haidt och Fredrik Björklund ger följande svar i bokkapitlet ”Social Intuitionists Answer Six Questions about Moral Psychology”:

Moral beliefs and motivations come from a small set of intuitions that evolution has prepared the human mind to develop; these intuitions then enable and constrain the social construction of virtues and values.

Grunden är alltså biologisk, men moraliska uppfattningar formas också i ett social samspel som preciserar vad som är rätt och fel i en viss kontext.

Är deltidsarbete enbart negativt?

En viktig skillnad mellan regering och opposition rör synen på deltidsarbete. Socialdemokraterna lovar rätt till heltid om de kommer till makten 2010. Mot bakgrund av den svenska debatten är det intressant att se hur deltidsarbetet för kvinnor har utvecklats i Nederländerna, vilket presenteras i ”Female Part-Time Work in the Netherlands”. Några resultat:

  • Andelen anställda kvinnor i åldersintervallet 25-54 år som arbetar deltid minskade i Sverige från drygt 30 procent 1983 till knappt 20 procent 2001; i Nederländerna ökade andelen något, till knappt 60 procent.
  • Endast 4 procent av de deltidsarbetande kvinnorna i Nederländerna skulle önska arbeta heltid; motsvarande siffra för Danmark och Tyskland är 15 procent.
  • Det främsta skälet för att arbeta deltid är en önskan att ta hand om egna barn. Andra skäl för deltid är att ha tid för hushållsarbete, sig själv och vänner.
  • När kvinnor med heltidsarbetande män ökar sin arbetstid minskar deras tid för hushållsarbete (med 33 minuter per ytterligare arbetstimma per vecka), men männen ökar trots det bara sin hushållsarbetstid marginellt (med 6 minuter per ytterligare arbetstimma för kvinnan). Se detta diagram:

hushållsarbete

Vad ska man dra för slutsatser av dessa resultat? Forskarna skriver:

Without part-time work, female labour force participation rates in the Netherlands would not have increased as fast as they did in past decades. However, whereas part-time work was a transitional phase in Scandinavian countries, part-time work is more persistent in the Netherlands. Women are satisfied working part-time, because relatively high-skilled work can be done part-time, full-time work is not a financial necessity, and the burden of additional working hours is not shared within partnered families.

En fråga man kan ställa sig är om deltidsarbetets karaktär kan ändras i Sverige, så att fler av dem som ägnar sig åt det blir nöjda, som i Nederländerna.

Se även inlägget ”Leder heltidsarbete till lycka?”Kommunals argumentation för en rätt till heltid samt HUI:s utredning av konsekvenserna.

Mot moralisk styrning

Ska staten genom lagstiftning försöka få människor att bete sig moraliskt? Närmare bestämt, ska staten reglera beteenden som inte innefattar skada för andra men som strider mot någon moralisk kodex eller som anses försämra för individen själv? Professor Mario Rizzo anför i ”The Problem of Moral Dirigisme” ett nytt argument mot sådana försök, som handlar om att lagstiftare inte har relevant kunskap om hur enskilda individer med olika förutsättningar, erfarenheter och uppfattningar ska kunna leva moraliskt:

The Article models moral agents as ideal-typical utilitarians, Kantians, or natural law adherents. We show that within each of these systems the determination of the morality of an act depends on the ”particular circumstances of time and place.” Because the State’s access to knowledge of the personal and local circumstances of the actor is inferior to the knowledge available to the actor himself, the State does not possess a necessary instrument for the compulsion of morality. It does not have adequate concrete knowledge to know what is good. We conclude that the State cannot make people moral, because even when all members of society accept the same moral framework, it does not and usually cannot have the specific knowledge needed to determine the concrete manifestations of morality.

Antag att alla är utilitarister och att staten, på basis av experimentell forskning, får för sig att människor sparar för lite för sin ålderdom. På den grunden kan staten agera för att få människor att spara mer – genom tvångssparande, genom default-val eller genom subventioner. Rizzos analysram ger oss anledning att ifrågasätta att staten kan veta att den aggregerade nyttan ökar genom sådana åtgärder. Många kanske vill slösa. Andra kanske sparar för mycket. Nyttan kanske ökar av möjligheten att begå misstag och lära sig därav. Varje individ har en egen uppfattning, som inte är tillgänglig för centrala beslutsfattare. Detta argument försvagar grunden för moralisk dirigism.

Ung och homo-gay

austin En fascinerande artikel i New York Times berättar om ungdomar som accepterar och står för sin homo- eller bisexuella läggning i tidiga år. Som Austin, 13 år:

”When I first realized I was gay,” Austin interjected, ”I just assumed I would hide it and be miserable for the rest of my life. But then I said, ‘O.K., wait, I don’t want to hide this and be miserable my whole life.'”
I asked him how old he was when he made that decision.
”Eleven,” he said.

I artikeln beskrivs också hur föräldrar tenderar att reagera negativt på tidiga besked av det här slaget, i tron att sexuell läggning är ”en fas”. Är det något jag skulle vilja säga till de av mina läsare som är föräldrar är det: var förberedd på att ditt barn kan älska personer av samma kön och ta emot ett sådant besked på ett accepterande och bejakande sätt. Det är riskfyllt med en avståndstagande reaktion.

Som jag har beskrivit här upptäckte även jag tidigt att det var pojkar och inte flickor som gällde. Jag var dock aningen senfärdig med att själv acceptera och berätta om det.

Vad kostar kulturen?

Åsa Linderborg i ett skarpt utfall mot regeringen:

Kultur måste få kosta.

Samtidigt visar DN denna figur:

kulturbudget

Kulturen tycks få kosta även med Alliansen.

Minskar kriser den ekonomiska friheten?

Gunnar Myrdal menade att kriser öppnar för mer av politisk styrning av ekonomin. Stämmer den tesen? Jakob de Haan, Jan-Egbert Sturm och Eelco Zandberg granskar i bokkapitlet ”The Impact of Financial and Economic Crises on Economic Freedom” denna tes närmare. Deras resultat:

[O]ur results suggest that banking crises in the short term reduce (various dimensions of) economic freedom but that, in the longer term, banking crises are associated with higher levels of economic freedom (except for government spending). Economic crises reduce various areas of economic freedom in the short and long term, although we do not find a significant effect on the overall level of economic freedom in the short term.

Myrdal verkar alltså ha haft rätt när det gäller effekten av ekonomiska kriser i allmänhet, i synnerhet på lång sikt. Just bankkriser har dock haft motsatt effekt. Vad nettoeffekten av nuvarande kris blir för graden av ekonomisk frihet återstår att se.

Humana nationalekonomer

Enligt en ny studie, ”The Policy Views of American Economic Association Members”, publicerad i Econ Journal Watch, är en stor majoritet av amerikanska nationalekonomer för att tillåta betalning för organ:

Previous surveys have demonstrated that economists often favor using market-based solutions to address a range of problems—such as giving parents educational vouchers to spend at competing schools (Whaples 2006). Another market-based idea is to tackle shortages of human body organs by allowing payments to organ donors and their families. As Table 1 reports, this idea is favored by over 70 percent of economists, with only 16 percent opposed.

Det finns tillfällen då jag blir lite extra glad och stolt över mina nationalekonomiska kollegor.

Se även ”Betalning till njurdonatorer”.

Det enda som är värdefullt i sig självt

Ja, vad är det? Den nydisputerade filosofen David Brax har svaret:

Hans teori utvecklar den hedonistiska filosofiska traditionen, med rötter i Antiken. Enligt den är njutning det enda som är värdefullt i sig självt.

För detaljerna, se hans avhandling Hedonism as the Explanation of Value. Lämplig helgnjutning?

Ibland är det bra att glömma

Minnesforskning är ett spännande område, men det är också forskning om glömska. Jag har tenderat att se glömska som mer eller mindre renodlat negativt, men efter att ha läst det kommande bokkapitlet ”Autobiographical Forgetting, Social Forgetting and Situated Forgetting: Forgetting in Context” har jag reviderat den uppfattningen. Att glömma kan ha positiva effekter för individen.

One main idea from the SMS [Self-Memory System] is that what is remembered from our lives, and what in turn is forgotten, is determined by our current working self (the image of ourselves we have at any given time). As noted above, autobiographical memories that are consistent with the goals and values of our working self are prioritised for remembering, whereas memories that conflict with our working self are likely to be forgotten … Within the SMS model then, autobiographical forgetting is a goal-directed, executive process, where certain memories are actively gated from consciousness. Those memories that are irrelevant, inconsistent with current identity goals, or upsetting are particularly likely to be forgotten.

Att vara människa är att ha begränsad kognitiv förmåga, där det givet sådana begränsningar kan vara bra att radera data i minnesbanken ibland; att vara människa är att finna mening i en självbild vars konflikt med minnen kan tala för glömska; och att vara människa innebär emotionella problem, vilket indikerar att minnen som orsakar skada kan behöva glömmas. Intressant nog kan individuell glömska ibland stå i konflikt med sociala behov av att minnas. I kapitlet talas t.ex. om hemska krigsminnen. Ett samhälle kanske behöver människor som minns och berättar, även om det på individnivå är plågsamt för dem som vi vill ska undvika att glömma.

En man kommer till insikt

Jan Stenmark förmedlar sanningar om livet:

frustration

Fripassagerare ses som omoraliska

Utom i ett fall:

Our findings demonstrate that free riding is always perceived as a morally blameworthy action, except for one case in which it is seen as morally praiseworthy. The exceptional case is the one, which we will call ”ratting on a rat”, in which the judged free rider moves second, after observing that the other player has free ridden too.

Tänk på hur du beter dig: ditt beteende kan smitta! ”Om någon gör så, kan andra också göra så”, tycks många resonera.

Källa: Cubitt, Robin P., Drouvelis, Michalis, Gächter, Simon och Kabalin, Ruslan (2009). ”Moral Judgment in Social Dilemmas: How Bad Is Free Riding?” CeDEx Discussion Paper 2009-15, University of Nottingham.

Ska man tolerera intolerans?

I Karl Poppers The Open Society and Its Enemies: Volume I Plato formuleras toleransens paradox (s. 265):

popperLess well known is the paradox of tolerance: Unlimited tolerance must lead to the disappearance of tolerance. If we extend unlimited tolerance even to those who are intolerant, if we are not prepared to defend a tolerant society against the onslaught of the intolerant, then the tolerant will be destroyed, and tolerance with them. — In this formulation, I do not imply, for instance, that we should always suppress the utterance of intolerant philosophies; as long as we can counter them by rational argument and keep them in check by public opinion, suppression would certainly be unwise. But we should claim the right to suppress them if necessary even by force; for it may easily turn out that they are not prepared to meet us on the level of rational argument, but begin by denouncing all argument; they may forbid their followers to listen to rational argument, because it is deceptive, and teach them to answer arguments by the use of their fists or pistols. We should therefore claim, in the name of tolerance, the right not to tolerate the intolerant. We should claim that any movement preaching intolerance places itself outside the law, and we should consider incitement to intolerance and persecution as criminal, in the same way as we should consider incitement to murder, or to kidnapping, or to the revival of the slave trade, as criminal.

De flesta vill framställa sig som toleranta, men accepterar de intolerans mot intolerans? I så fall, varför är just intolerans mot intolerans något som ska tolereras? Finns inte andra typer av intolerans som kan och bör accepteras om den bidrar till uppnåendet av något önskvärt mål?

Popper formulerar även frihetens paradox och demokratins paradox. Se gärna Björn Östbring om två sorters tolerans, om ytterligare reflektioner om tolerans samt min lilla artikel ”Den missförstådda toleransen”.

Göteborgare i New York

Jakob Hedberg, representerad av New York Model Management:

jakob hedberg

Bra med optimism

151407_ariely019Människor är, som beteendeekonomer älskar att klargöra, inte alltid helt rationella:

One of the most basic findings in behavioral economics is what’s called the “optimism bias,” also known as the “positivity” illusion. The basic idea is that when people judge their chances of experiencing a good outcome  … they estimate their odds to be higher than average. But when they contemplate the probability that something bad will befall them … they estimate their odds to be lower than those of other people.

Men som professor Dan Ariely påpekar kan det ibland vara bra med denna typ av felbedömningar:

Imagine a society in which no one would take on the risk of creating startups, developing new medications, or opening new businesses. We know most new enterprises fail in the first few years. Yet they crop up all the time, sometimes jump-starting entirely new sectors. A society in which no one is overly optimistic and no one takes too much risk? Such a culture wouldn’t advance much.

Nackdelen är att överdriven optimism också skapar problem, inte minst av det slag vi noterar i nuvarande kris: människor har trott sig kunna bli rika på placeringar och investeringar som inte visade sig långsiktigt hållbara. Men skulle vi vilja ha ett samhälle utan överdriven optimism? Då tackar vi också nej till risktagande och utveckling av ett positivt slag. Det torde inte gå att få det ena utan att få det andra. Det handlar om att bedöma om systemet som helhet över tid fungerar bättre än tänkbara alternativ eller ej.

Galen pianomusik

Jeroen Van Veen spelar det fantastiska pianostycket Mad Rush av Philip Glass:

Har du alltid laptopen på?

Ett allt vanligare fenomen tycks vara att ta del av information från flera källor samtidigt. Samtidigt som man lyssnar på en föreläsning kanske man kollar sina mejl på laptopen eller mobilen. Hur påverkar ett sådant intensivt informationsintag ens kognitiva förmåga? Inte så positivt, enligt den nya studien ”Cognitive Control in Media Multitaskers”, publicerad i PNAS:

laptopResults showed that heavy media multitaskers are more susceptible to interference from irrelevant environmental stimuli and from irrelevant representations in memory. This led to the surprising result that heavy media multitaskers performed worse on a test of task-switching ability, likely due to reduced ability to filter out interference from the irrelevant task set. These results demonstrate that media multitasking, a rapidly growing societal trend, is associated with a distinct approach to fundamental information processing.

Själv försöker jag begränsa mitt mottagande av information från flera olika källor till möten vars innehåll jag på förhand vet är ointressant. Risken är att frestas att göra det även när man borde lyssna. Hur ser det förresten ut på universitetsföreläsningar: föreligger någonstans förbud mot att ha laptops och mobiler påslagna?

Bra och dåliga droger

michelfoucaultMichel Foucault ville nyansera tänkandet kring droger:

I think that drugs must become part of our culture. … As a pleasure. We have to study drugs. We have to experience drugs. We have to do good drugs that can produce very intense pleasure. I think this puritanism about drugs, which implies that you can either be for drugs or against drugs, is mistaken. Drugs have now become a part of our culture. Just as there is bad music and good music, there are bad drugs and good drugs. So we can’t say we are ”against” drugs any more than we can say we’re ”against” music.*

En intressant tankegång, att inte förkasta alla droger tout court, utan att ta ställning till dem, en och en, efter en ”kostnads-intäktsanalys” som beaktar njutning som en intäkt. Frågan är om vår puritanska politiska kultur är mogen för ett sådant förhållningssätt – och för en öppen diskussion om alternativ till kriminalisering när det gäller att motverka de dåliga drogerna. Troligen inte.

Själv är jag sugen på soma.

*Ur Ethics: Subjectivity and Truth (s. 165–166).

Bidrog bankbonusar till krisen?

Bank of AmericaInte enligt en ny studie, ”Bank CEO Incentives and the Credit Crisis”:

There is no evidence that banks with CEOs whose incentives were better aligned with the interests of their shareholders performed better during the crisis and some evidence that these banks actually performed worse both in terms of stock returns and in terms of accounting return on equity. Further, option compensation did not have an adverse impact on bank performance during the crisis.

Den allmänna hysterin i frågan om bonusar kanske borde dämpas en smula?

Tips: Marginal Revolution. Om tidigare forskning, se Daniel Waldenströms inlägg  ”Hur bör en VD ersättas?”.

Hur påverkar friare handel barnarbete?

De allra flesta skulle föredra en värld utan barnarbete. Frågan hur det målet kan uppnås är inte helt enkel – som jag tidigare har skrivit om här och här verkar t.ex. bojkotter inte vara en särskilt bra metod. Nu visar en ny studie, ”Child Work and Schooling under Trade Liberalization in Indonesia”, att liberalisering av handeln med andra länder däremot tycks kunna hjälpa, i alla fall på sikt:

barn indonesienWe examine the effects of trade liberalization on child work and schooling in Indonesia. Our estimation strategy identifies geographical differences in the effects of trade policy through district and province level exposure to reduction in import tariff barriers. … Our main findings show that increased exposure to trade liberalization is associated with a decrease in child work and an increase in enrolment among 10 to 15 year olds. The effects of tariff reductions are strongest for children from low skill backgrounds and in rural areas. However, a dynamic analysis suggests that these effects reflect the long term benefits of trade liberalization, through economic growth and subsequent income effects, while frictions and negative adjustment effects may occur in the short term.

Många underskattar den ekonomiska utvecklingens betydelse för ett gott liv och tror att det här och nu kan beslutas fram på politisk väg.

Se även ”Hur förbättras livet för världens fattiga?”.

Ansiktsdelar

F. E. McWilliam, Eye, Nose and Cheek (1939), 88,9 x 87,0 x 28,6 cm:

mcwilliam

Mary rörde sig så fint

Mary Travers har avlidit. Jag uppskattade den sånggrupp i vilken hon ingick, Peter, Paul & Mary, främst Mary själv. Hennes sång, hår och rörelsemönster imponerade:

Se även inlägget ”Underbart kroppsspråk”.

Är din vilja mindre fri än du tror?

Är vi medvetna om att vi fattar beslut — eller får vi för oss att vi fattar beslut när vi märker resultatet av våra handlingar? Det senare tycks antyda att våra egentliga beslut fattas före det att vi är medvetna om dem. Detta är vad en ny studie, ”We Infer Rather than Perceive the Moment We Decided to Act”, publicerad i Psychological Science, finner:

A seminal experiment found that the reported time of a decision to perform a simple action was at least 300 ms after the onset of brain activity that normally preceded the action. In Experiment 1, we presented deceptive feedback (an auditory beep) 5 to 60 ms after the action to signify a movement time later than the actual movement. The reported time of decision moved forward in time linearly with the delay in feedback, and came after the muscular initiation of the response at all but the 5-ms delay. In Experiment 2, participants viewed their hand with and without a 120-ms video delay, and gave a time of decision 44 ms later with than without the delay. We conclude that participants’ report of their decision time is largely inferred from the apparent time of response.

Kan det här tolkas som en indikation på att vår vilja inte är fri, i den meningen att våra beslut fattas genom omedvetna processer som vi inte kan styra över?

Se även inlägget ”Hjärnforskning och fri vilja”.

Okunnighet om skattesänkningar

rödgrönaDe rödgröna tycker inte om regeringens ekonomiska politik:

Vi säger nej till vårdslösa skattesänkningar med lånade pengar.

Jag är själv förespråkare av finanspolitisk återhållsamhet, då budgetunderskott har en kostnad. Problemet är bara att de rödgröna snarast förespråkar större budgetunderskott än regeringen. Den intressanta frågan är varför det är vårdslöst att låna pengar till skattesänkningar när det inte är vårdslöst att låna pengar till utgiftsökningar av alla de slag.

De rödgröna kan tänkas svara att utgiftsökningar kan stimulera ekonomin medan skattesänkningar inte gör det. Detta svar tycks dock inte förenligt med aktuell forskning:

  • Skattesänkningar kan öka BNP, enligt ”The Macroeconomic Effects of Tax Changes” av professorerna Romer, accepterad för publicering i American Economic Review.
  • Professor Mankiw: ”[E]mpirical studies that do not impose the restrictions of Keynesian theory suggest that you might get more bang for the buck with tax cuts than spending hikes” och igen: ”[T]he case for taxes over spending as the fiscal instrument of choice is compelling.” Mankiw förklarar detta teoretiskt här.
  • Professor Barro i intervju om sin forskning om multiplikatorer: ”Tax cuts are bound to be better.”
  • Professorerna Mulford och Uhlig: ”[D]eficit-financed tax cuts work best among these three scenarios to improve GDP.”
  • Professorerna Alesina och Zingales: ”Furthermore, tax cuts have a much better effect on job creation than highway rehabilitation.”
  • IMF: ”[R]evenue-based stimulus measures seem to be more effective in boosting real GDP than expenditure-based measures, particularly in the medium term and in advanced economies.”
  • Multiplikatoreffekterna av stora utgiftsökningar tycks mindre än många har trott. Professor Wieland: ”Once you allow for a significant role of forward-looking behaviour by households and firms, there is no multiplier.” (Se även härhärhär, här och här.)

Frågan är om de personer som de rödgröna lät tillfråga om skattesänkningar och som var avvisande kände till dessa resultat och resonemang. Frågan är om de rödgröna själva känner till dem. Accepterar man lån för stora utgiftsökningar förefaller det inte mer, utan möjligen mindre, ansvarslöst att acceptera lån för stora skattesänkningar.

Media: SvD1, SvD2DN1, DN2, DN3AB1, AB2Expressen

Tre små frågor

  1. Kan svenskar också få vaccin mot svininfluensan i form av nässpray? NYT: ”The nasal spray contains a weakened live virus, while injections contain killed and fragmented virus. The spray gives a stronger immune reaction but carries a small risk that the virus will multiply too quickly in people with compromised immunity.”
  2. Är det bara jag som revolterar mot att anhöriga män vid en begravning ska ha vit slips? Något så fult vägrar jag att ta på mig. Det får bli svart slips. Magdalena Ribbing: ”Enligt vedertagen svensk sed har de närmast anhöriga männen till den som begravs vit slips.”
  3. Är schackspel att betrakta som kulturarbete? SvD: ”Idag finns 157 kulturarbetare i Sverige som ansetts så skickliga och viktiga att de oavsett vad de skapar alltid får cirka 18000 kronor i ‘månadslön’ så länge de lever. Till dem hör … schackspelaren Ulf Andersson.”

Nationalekonomer som prognosmakare

Är krav på att nationalekonomer borde ha förutsett krisen rimliga? Inte enligt professor Gilles Saint-Paul:

gsp[A]ny macroeconomic theory that, in the midst of the housing bubble, would have predicted a financial crisis two years ahead with certainty would have triggered, by virtue of speculation, an immediate stock market crash and a spiral of de-leveraging and de-intermediation which would have depressed investment and consumption. In other words, the crisis would have happened immediately, not in two years, thus invalidating the theory. Thus, most crises are by nature unforecastable.

Inte minst av detta skäl, som har att göra med att nationalekomin studerar objekt, människor, som reagerar på ekonomisk kunskap, inser de flesta nationalekonomer sina begränsningar och avstår från att göra prognoser som innefattar extraordinära händelser. Detta borde allmänheten (och drottning Elizabeth) förstå och acceptera.

Professor David Levine framfört ett likartat argument i ett brev till Paul Krugman. Om Gilles Saint-Paul, se även det tidigare inlägget ”Kan irrationella väljare styras?” och Daniel Waldenströms inlägg ”Paternalism i välfärdsstaten” och ”Smal och djup eller bred och ytlig?”.

Revidera skolans värdegrund

klassrumInför Folkpartiets landsmöte i november har min gode vän Martin Andreasson skrivit en motion vars budskap jag starkt sympatiserar med:

Det är principiellt olämpligt att skolväsendets styrdokument fastslår att skolans värdegrund ska förknippas med en viss religion. … Formuleringarna om kristen tradition och västerländsk humanism bör strykas ur skolans läroplan.

Jag är emellertid inte lika förtjust som Martin i det som därefter kvarstår:

Det är tillräckligt att skolans värdegrund redovisas med utgångspunkt i demokratin och de mänskliga rättigheterna som universella principer.

Problemet här är att det inte finns några ”mänskliga rättigheter”; frågan är om skolan bör lära ut en (kanske användbar) fiktion. Räcker det kanske med demokrati som angiven värdegrund, så får lärare och elever sedan diskutera om hur demokratin ska förstås och kanske förbättras? Eller varför inte ställa sig frågan om skolan behöver en specificerad värdegrund överhuvudtaget?

Se även ”Det finns inga mänskliga rättigheter”, ”Rawls och värdegrunden”, ”Mänskliga rättigheter existerar inte”, ”Raz om mänskliga rättigheter” och ”Välfärd istället för mänskliga rättigheter”.

Politikerns dilemma

adlaiAdlai Stevenson förstod sig på politikens villkor:

A supporter once called out, ”Governor Stevenson, all thinking voters are for you!” And Adlai Stevenson answered, ”That’s not enough. I need a majority.”

Citat ur Bryan Caplans bok The Myth of the Rational Voter, s. 1.

Absurd syn på kärlek?

Don Juan omtalas i Albert Camus essä ”The Absurd Man” (i The Myth of Sisyphus and Other Essays, s. 69):

If it were sufficient to love, things would be too easy. The more one loves, the stronger the absurd grows. It is not through lack of love that Don Juan goes from woman to woman. It is ridiculous to represent him as a mystic in quest of total love. But it is indeed because he loves them with the same passion and each time with his whole self that he must repeat his gift and his profound quest. Whence each woman hopes to give him what no one has ever given him. Each time they are utterly wrong and merely manage to make him feel the need of that repetition. ”At last,” exclaims one of them, ”I have given you love.” Can we be surprised that Don Juan laughs at this? ”At last? No,” he says, ”but once more.” Why should it be essential to love rarely in order to love much?

Den sista frågan är relevant. Var Don Juan verkligen absurd? Kan inte kärleken vara flyktig och uppstå på nytt och på nytt inför olika personer? Är inte monogamin (för många) en illusion?

Se även ”Fem typer av kärlek”.

Hur mödrar kan hjälpa sina barn

Föräldrarnas utbildning är starkt korrelerad med barnens utbildningsprestationer. Hur kommer det sig? I en ny tysk studie av hur mödrar överför humankapital till sina barn, ”Intergenerational Transmission of Human Capital in Early Childhood”, finner Katja Coneus och Maresa Sprietsma följande:

sagostundBirth weight and the intensity of father’s support are important channels of transmission of human capital for both verbal and social skills. Moreover, reading stories to the child is most relevant for the transmission of verbal skills whereas for social skills, a crucial channel for maternal human capital is the attendance of institutional childcare. This implies that there is important scope for reducing educational inequalities by encouraging attendance of institutional childcare before age three and by increasing parental awareness of the high relevance of early verbal stimulation such as through reading stories.

Om föräldrar medvetandegörs om dessa faktorers vikt, borde även mödrar utan högre utbildning kunna hjälpa sina barn att lyckas bättre i skolan.

Öppen för förändring

foucault i arbeteFilosofen Michel Foucault beskriver sitt sätt att förhålla sig till och påverkas av sitt arbete:

I am not interested in the academic status of what I am doing because my problem is my own transformation. That’s the reason also why, when people say, ”Well you thought this a few years ago and now you say something else,” my answer is … [Laughs] ”Well, do you think I have worked like that all those years to say the same thing and not be changed?” This transformation of one’s self by one’s own knowledge is, I think, something rather close to the aesthetic experience. Why should a painter work if he is not transformed by his own painting?*

Jag imponeras av detta förhållningssätt till det akademiska arbetet. Jag tror att den stora majoriteten forskare trälar på i gamla hjulspår utan särskilt stor förnyelse och utan tillstymmelse till att transformeras av ny kunskap. Att vilja och förmå uppnå detta är få förunnat. Det som gör Foucaults förhållningsätt än mer imponerande i mina ögon är att det inte var ett introvert projekt; tvärtom var han en varm förespråkare av att sprida den nya kunskapen.

*Ur Ethics: Subjectivity and Truth (s. 131).

Kriser ger interventionism

hayekFriedrich Hayek och Gunnar Myrdal delade 1974 på Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Detta till trots är det är svårt att tänka sig två mer olika ekonomer. I bokkapitlet ”Hayek’s and Myrdal’s Stance on Planning”, publicerad i Evolution of the Market Process: Austrian and Swedish Economics, beskriver Robert Nadeau skillnader mellan de två i synen på möjligheten att framgångsrikt centralplanera och reglera en ekonomi. Hayek var ytterst skeptisk; Myrdal optimistisk.

En sak jag fastnade för var detta resonemang om effekten av kriser:

myrdalMyrdal does not doubt that in many ways the unbroken succession of international crises during the first half of the twentieth century ”bears a major responsibility for the steady increase in the volume of state intervention in the economic life of the western countries” (Myrdal, 1960: 30). But again, what is quite distinctive about Myrdal’s analysis is that he identifies this rapidly increasing state intervention as one of the main forces—and maybe the main driving force—behind what he refers to as ”the trend towards economic planning.” The visible hand finally takes the place of the invisible one.

Är detta en prediktion om vad som händer nu efter den just uppleva krisen? Eller är det som Simon Johnson hävdar, att väldigt lite faktiskt görs i termer av regleringar av de finansiella marknaderna? Den osynliga handen kanske lever och frodas fastän vi inte ser den?

Varför applådera?

Varför applåderar vi på en konsert? För att vi i genuin mening tycker om det som framförs eller för att vi styrs av det sociala sammanhanget? I Ferdydurke beskriver Witold Gombrowicz vad som kan ligga bakom:

När en konsertpianist spelar Chopin så säger ni: åhörarna förtrollades och hänfördes av en kongenial tolkning av Mästarens förtrollande musik. Men det är möjligt att inte en enda av åhörarna förtrollades; det är fullt möjligt att de mottagit föreställningen mindre entustiastiskt om de inte hade vetat att Chopin var en stor mästare och pianisten en stor pianist. Det är också möjligt att orsaken till att alla applåderade, skrek och hoppade i bänkarna, med ansiktena förvridna av känsla, var att alla andra gjorde likadant. Ty eftersom var och en av dem trodde att alla de andra upplevde ett nöje och en njutning av enormt och överjordiskt slag, så skulle de vara benägna att av just det skälet visa samma nöje och njutning; och sålunda är det fullt möjligt att ingen i salen direkt och omedelbart hänfördes av upplevelsen, fastän var och en anpassade sin hållning till sin grannes och visade alla yttre tecken på det. Och det är först när hela auditoriet på det sättet hänförts, när varenda en har uppmuntrats av alla andra att klappa i händerna, ropa, bli röda i ansiktet av njutning och entusiasm, det är först då, säger jag, som dessa demonstrationer av njutning och entusiasm uppstår, ty vi är tvungna att anpassa våra känslor till vårt uppförande.  (s. 75)

ovationGombrowicz ser igenom det sociala spelet, på ett nästan spelteoretiskt sätt. De som deltar i det reflekterar nog i det flesta fall inte över det utan har okritiskt internaliserat en social anpassningsmekanism. ”Jodå, jag tyckte verkligen om pianisten i afton!”. Vissa  försöker dock säkert medvetet dölja att de inte har en egen genuin uppfattning i tron att andra inte genomskådar dem. En tragisk aspekt av denna typ av massbeteende är att självständiga bedömningar av ny konst lyser med sin frånvaro. Ängsligt tittar man sig om och försöker utröna vad andra, vad massan, tycker. Först därefter vågar man, så att säga, applådera.

Se även ”Tycker inte du heller om poesi?”.

Ska nationallyckan maximeras?

Kungen av BhutanDet väcks nu krav på att länder inte ska ha som mål att öka BNP. Bhutan har t.ex. valt en annan målvariabel:

As an alternative to the pursuit of gross domestic product, the Himalayan kingdom of Bhutan has chosen to focus on ”gross national happiness.”

Det låter förstås bra, eftersom lycka är viktigare än materiella resurser, men är det att rekommendera, att ett lands styrande politiker ska försöka maximera nationallyckan? Två lyckoforskare, Bruno Frey och Alois Stutzer, ställer just den frågan i ”Should National Happiness Be Maximized?” och kommer fram till ett negativt svar, av åtminstone fyra skäl:

  1. Invändningar från välfärdsekonomin: a) Svårigheten att mäta kardinal nytta och att jämföra den människor emellan och b) Arrows omöjlighetssats.
  2. Invändning från lyckoforskningen: Många förändringar i livsomständigheter har bara en kortlivad effekt på subjektivt välmående eftersom människor anpassar sig till nya situationer.
  3. Invändningar från public choice: a) Människor förvandlas från demokratiskt aktiva medborgare till ”mätstationer”, b) det finns ingen klar gräns för ingrepp i privatlivet och c) det är inte självklart att lycka är allas mål.
  4. Invändningar från incitament: a) Politiker, byråkrater och intressegrupper kommer att ha incitament att uttolka vad lycka är och manipulera beslutsprocessen och b) respondenter kommer att ha incitament att inte vara sanningsenliga när de uppger sin lyckonivå — de kan ”play the system”.

Nej, Bhutan utgör inte heller i detta avseende en förebild. GDP forever!

Tips: Ingela Alger. Media: SvD.

Passiviserande kunskap

Nietzsche skriver följande i The Birth of Tragedy (s. 61):

nietzsche[T]he Dionysian man is similar to Hamlet: both have at one time cast a true glance into the essence of things, they have acquired knowledge, and action is repugnant to them; for their action can change nothing in the eternal essence of things, they feel that it is laughable or shameful that they are expected to repair a world which is out of joint. Knowledge kills action, to action belongs the veil of illusion — that is the lesson of Hamlet, not that cheap wisdom of Hans the Dreamer, who fails to act because he reflects too much, as a result as it were of an excess of possibilities; not reflection, no! — but true knowledge, insights into the horrific truth, outweighs any motive leading to action, in Hamlet as well as in the Dionysian man.

Att se saker och ting som de verkligen är, det kan inte utan vidare rekommenderas.

Heteronormativ fotboll

lippiI Sverige har vi kommit långt. Icke så i Turkiet, där en homosexuell man inte får döma fotboll längre. I Italien tycks det inte mycket bättre:

Homosexuella spelare är inte välkomna i italienska landslaget. Det säger förbundskapten Marcello Lippi i ett uttalande som rör upp känslorna rejält i Italien.

Även känslorna hos denna bloggare rörs upp.

Bör Sverige införa euron?

Ett tungt argument för att behålla den svenska kronan har varit att det är värdefullt för Sverige att kunna bedriva en egen penningpolitik, som är anpassad till svenska förhållanden. I en ny studie av James Reade och Ulrich Volz, ”Too Much to Lose, or More to Gain? Should Sweden Join the Euro?”, hävdas att detta oberoende är en illusion. Se t.ex. de av centralbankerna satta inlåningsräntornas utveckling:

räntor

Forskarna resonerar så här:

Overall, our deliberations suggest that the Riksbank, despite staying outside of the eurosystem and pursuing an inflation targeting framework with a flexible exchange rate that should theoretically leave it full monetary policy autonomy, is de facto not master in its own house. Rather, we argue that Sweden is lulled by some kind of monetary independence delusion. By joining the euro, Sweden would give up monetary sovereignty, but the cost in terms of a loss of monetary policy autonomy would be negligible. We hence consider the argument made by the Calmfors Commission and others that through EMU membership Sweden would ”no longer have the opportunity to pursue an independent monetary policy” (Calmfors et al., 1997, p. 312) and hence might face serious consequences for stabilisation-policy as flawed as it largely blends out reality. The cost of ceding monetary sovereignty would arguably be outweighed by Sweden gaining a seat in the ECB’s governing council, where the governor of the Riksbank would have a say in formulating the common European monetary policy stance. Instead of being a passive bystander to the ECB’s interest rate decisions, the Riksbank could play an integral part in European monetary policy making.

Man skulle kanske kunna invända att den svenska penningpolitiken har följt den europeiska, inte därför att detta var nödvändigt utan därför att svenska realekonomiska förhållanden har varit snarlika de europeiska, vilket har fått en relativt autonom riksbank att utforma penningpolitiken likt ECB. Nå, studien är i vilket fall högintressant, och den väcker frågan om det är dags för ett nytt beslut på eurofronten i Sverige snart.

Vad förklarar jordbruksavregleringar?

vete mörka molnI många utvecklingsländer har jordbrukssektorn avreglerats på senare år. I mer utvecklade länder kvarstår regleringarna på detta område i hög grad, vilket nog har fått många frihandelsförespråkare att sucka uppgivet. Det är bl.a. därför av intresse att analysera hur de reformer som har kommit till stånd kan förklaras. En ny studie, ”The Political Economy of Agricultural Market Reforms in Developing Countries”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy, finner följande:

Our results suggest that the sudden and strong decline in the international price of agricultural commodities played a crucial role in destabilizing the financial equilibrium of marketing boards. In addition, changes in the rural representation in the political arena and government ideology also played significant roles in breaking up the status quo.

Det visar sig alltså att existerande intressegrupper inte alltid förmår blockera förändringar av förd politik, t.ex. vid exogena prischocker och när politikerna själva är övertygade om reformers positiva effekter. Det senare var sannolikt också avgörande när Storbritannien på 1800-talet genomförde en stor frihandelsreform.

För en utmärkt introduktion till grunden för reformer i mer utvecklade länder, se den nya boken Reform.

Börsen under tre kriser

I Dagens Industri (12 september, s. 25) återfinns detta diagram över börsens utveckling under 90-talskrisen, under it-krisen och under innevarande finanskris:

börsen

Vad händer nu med den röda kurvan? Vem vet?

Matematisk nationalekonomi

Den store nationalekonomen Alfred Marshalls syn på nationalekonomins metod beskrivs på följande vis av Arthur Pigou:

Starting out then with the firm view that economic science is chiefly valuable, neither as an intellectual gymnastic nor even as a means of winning truth for its own sake, but as a handmaid of ethics and a servant of practice, Marshall resolutely set himself to mould his work along lines conforming to that ideal. Though a skilled mathematician, he used mathematics sparingly. He saw that excessive reliance on this instrument might lead us astray in pursuit of intellectual toys, imaginary problems not conforming to the conditions of real life: and, further, might distort our sense of proportion by causing us to neglect factors that could not easily be worked up in the mathematical machine.

marshallMarshall själv uttrycker sin syn så här:

(1) Use mathematics as a shorthand language, rather than as an engine of inquiry. (2) Keep to them till you have done. (3) Translate into English. (4) Then illustrate by examples that are important in real life. (5) Burn the mathematics. (6) If you can’t succeed in (4), burn (3). This last I did often.

Har inte vissa av dagens nationalekonomer något att lära här? Jag tror det, men förekomsten av rent matematisk analys i nationalekonomisk forskning har, enligt min uppfattning, blivit mindre under det senaste decenniet.

Båda citaten är hämtade ur Coase, Ronald (1975). ”Marshall on Method.” Journal of Law and Economics, 18(1): 25–31.
För en diskussion om matematik i modern nationalekonomi, se Econ Journal Watch-artiklarna  ”Where Would Adam Smith Publish Today?” och ”Model Building versus Theorizing”.

Vad hände med familjebanden?

ingrossoSveriges hetaste DJ heter enligt DN Söndag Sebastian Ingrosso. Han verkar vara en cool kille. Trots det italienska påbrået tycks det si och så med familjebandens styrka:

Hur tajt är du med din farbror Emilio Ingrosso?
– Emilio är en äldre man som bor i Spanien, jag har fullt upp med mitt liv, hur mycket hänger du med din farbror?

Farbror Emilio är född 1965.

Folkbokföring i offentlig regi

För en gångs skull ett förslag på expansion av den offentliga sektorns domän som jag gillar:

Det är enligt vår mening utifrån principiella utgångspunkter olämpligt att bygga upp landets civila befolkningsregistrering utifrån ett trossamfunds interna indelning i organisatoriska enheter.

SOU 2009:75.

Att svimma av skratt

skrattsalvaEtt forskningsbrev till Journal of the American Medical Association beskriver ett fall där en frisk 32-årig frisör får höra en rolig historia — och svimmar av skratt. (Tidigare forskning har bl.a. belagt svimning till följd av tyngdlyftning och trumpetspelande.) Brevet avslutas:

Laughter has frequently been proposed to be the best medicine. However, as with any intervention, an excessive dose may result in adverse events.

Man bör värdesätta de halvtråkiga bekanta som inte förmår locka till intensiva skratt. Svimning är inte att leka med!

Tips: Mind Hacks.

Nadal i New York

Trots problem med skador återfinns vår favorit Rafael Nadal i US Open i år igen. Han bjuder som vanligt på sig själv; vissa kan rentav inte hålla händerna i styr i hans närhet:

nadal4nadal1nadal3Nadal2

Media: SvD, DN, AB

Tre lästips

  1. Om barnläkaren och vad som hände på Karolinska Universitetssjukhuset.
  2. Sannolikheten för att den terrorrmisstänkte svensken i Pakistan är skyldig.
  3. En Chicago-ekonoms motattack mot Paul Krugman.

Människor litar inte på ECB

Krisen har inte bara påverkat ekonomiska variabler utan även människors tillit till politiska och ekonomiska institutioner. Felix Roths kartläggning visar bl.a. detta:

Recent data from Eurobarometer show a significant fall in confidence on the part of European citizens in the EU’s institutions. For the first time since its creation, a majority of European citizens no longer trust the European Central Bank. However, confidence levels in national governments have actually risen, supporting a contrasting trend between confidence levels in European and national institutions.

Så här har tilliten till ECB utvecklats:

ECB tillit

Innebär det att människor i allmänhet, i linje med den österrikiska konjunkturcykelteorin, anser att av ECB för lågt satta räntor, med åtföljande bubblor, utgör krisens huvudorsak?

Folkexplosion i Afrika

Jag hade ingen aning om denna befolkningsprognos för Afrika:

afrika

Meningslösa straff

Professor Hans Kelsen påpekar i ”Foundations of Democracy”, publicerad i Ethics, en logisk spänning hos många som utgår från att människor har en fri vilja:

kelsen2To attach punishment or reward to human behavior does not only not exclude the causal determination of this behavior but necessarily presupposes the possibility of such determination. For punishment is attached to certain behavior because it is supposed that man will refrain from such behavior out of fear of the punishment; and reward is attached to certain behavior because it is supposed that man will behave in this way out of the wish to merit the reward. If man’s behavior, and that means, in the last analysis, his will, were not determinable by definite causes, a normative order regulating his behavior by attaching punishment or reward to it and thus establishing his responsibility would be meaningless.

Bertrand Russell var inne på en liknande tankegång.

Svartkonst

Aleksandr Rodchenko, Non-Objective Painting No. 80 (Black on Black) (1918), 81,9 x 79,4 cm:

rodchenko_nonobjective

Svenska lärares låga löner

Economix förmedlar OECD-data om lärare. Tittar man på grundskolelärares lön hamnar Sverige, med sina drygt 30 000 dollar per år, rätt långt ner jämfört med andra länder:

lärarlöner

Om man tittar på kvoten mellan grundskollärarlön och BNP per capita ser det ut så här:

lärarlönekvoter

Frågorna hopar sig. Är det en nackdel att lärarlöner är relativt låga i Sverige? Skulle t.ex. smartare personer attraheras av en lärarkarriär om lönerna vore högre? (Det verkar så i Australien.) Är det belagt att lärares kvalitet gynnar eleverna? (Det finns vissa tecken på det, men de flesta resultat är osäkra.) Vad beror de låga lönerna på? (Teknologisk förändring?)

Media: SvD1, SvD2, SvD3DN, AB1, AB2, AB3.

Vill homosexuella bo bland religiösa?

Charlotta Mellander har tagit fram ett diagram över sambandet i USA mellan religiositet, mätt som andelen av befolkningen i en stat som anger att religion spelar en viktig roll i deras liv, och andelen av hushållen som utgörs av homosexuella par. Korrelationen är -0,49 (med statistisk signifikans på 5-procentsnivån). Inte helt förvånande, kanske, med tanke på religionens ofta homofientliga inställning.

homo religion

Kaffets kognitiva effekter

kaffeJag dricker inte kaffe, men de som gör det kunde i början av året glädja sig över en studie, ”Midlife Coffee and Tea Drinking and the Risk of Late-Life Dementia”, publicerad i Journal of Alzheimer’s Disease, som fann att kaffedrickande minskar risken för demens:

Coffee drinkers at midlife had lower risk of dementia and AD later in life compared with those drinking no or only little coffee adjusted for demographic, lifestyle and vascular factors, apolipoprotein E ε4 allele and depressive symptoms. The lowest risk (65% decreased) was found in people who drank 3-5 cups per day.

Men en annan färsk studie, ”Coffee Drinking in Middle Age Is Not Associated with Cognitive Performance in Old Age”, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, finner inte belägg för kaffets välgörande effekt i detta avseende:

[L]inear regression analysis showed that coffee consumption was not an independent predictor of cognitive performance in old age … No consistent differences in coffee consumption and cognitive score were observed within discordant twin pairs. Also, coffee drinking did not affect the risk of mild cognitive impairment or dementia.

Vem ska man tro på? Svårt att säga, men en sak jag gillar med den andra studien, mer principiellt, är att den innebär att ett negativt resultat publiceras. I många vetenskapliga sammanhang värdesätts enbart positiva resultat, vilket jag tror riskerar att skapa en snedvriden bild av olika samband. Jag hoppas i vilket fall på att kunna undvika gaggighet även utan kaffekonsumtion.

Önskan att bli amputerad

amputationApotemnofili är en intensiv och långvarig önskan att amputera en viss kroppsdel, trots att den är helt frisk. Så udda och så tokigt, kan tyckas. En fallstudie, ”Apotemnophilia: A Neurological Disorder”, publicerad i Cognitive Neuroscience and Neuropsychology, ger ny kunskap om dess grund:

Here we present evidence from two individuals suggestive that this condition, long thought to be entirely psychological in origin, actually has a neurological basis. We found heightened skin conductance response to pinprick below the desired line of amputation. We propose apotemnophilia arises from congenital dysfunction of the right superior parietal lobule and its connection with the insula.

Biologin som bas för kunskap om människan, hennes olika problem och metoder för att lösa dem visar sig ännu en gång användbar.

Tävling: Vem skrev följande?

bravo friscusSom regelbundna läsare av denna blogg känner till har jag flera gånger approcherats av juiceföretag (se här och här). Nu är det dags igen. Denna gång är det Skånemejerier som lanserar juicesorten Bravo Friscus, som är laddad med probiotika som sägs minska risken för förkylning samt reducera symptomen, om förkylningen ändå infinner sig. Du kan vinna ett presentkort på 25 kr för att gratis testa denna juice. De två som först mejlar rätt svar till mig får var sitt presentkort per post.

Tävlingen består av att ange vem som har skrivit följande:

Assume that I take a shortcut home through a park each night, and once a week on average I am robbed of my trousers — I have learned not to carry money. Is this not a voluntary transaction in which I pay a toll of one-fifth of a pair of trousers per day for access to the shortcut?

Vinnarna och rätt svar anges här.

Kan knarkare ses som rationella?

Nationalekonomer som Gary Becker och Kevin Murphy hävdar att konsumtion av beroendeframkallande varor kan ses som rationell, eller i alla fall att sådan konsumtion kan uppvisa rationella drag. I en högintressant genomgång av synsätt på området, ”A Liberal Account of Addiction”, accepterad för publicering i Philosophy, Psychiatry, & Psychology, beskriver bioetikerna Bennett Foddy, Julian Savulescu och Neil Levy tre synsätt:

  • The disease view: ”[T]here is some ‘normal’ process of motivation in the brain and that this process is somehow changed or perverted by brain damage or adaptation caused by chronic drug use. On this theory of addiction, the addict is no longer rational; she uses drugs as a result of a fundamentally non-voluntary process.”
  • The willpower view: ”[S]ome part of an addict wishes to abstain, but their will is not strong enough to overcome an immediate desire towards temptation. On this view, addicts lose ‘control’ over their actions.”
  • The lay view: ”[P]eople use drugs because they are morally corrupt hedonists who value immediate pleasure above all else and who rely on others to handle their ensuing health and survival difficulties.”

kokainDe anser alla tre synsätt, i synnerhet de två första, felaktiga och präglade av en normativ utgångspunkt, att vissa beteenden ska betecknas som ”onormala” och ”oönskade”. Istället lanserar de ett fjärde, i deras mening korrekt synsätt, som består av tre delar:

  • The liberal view: ”First, we do not know whether an addict values anything more than the satisfaction of his addictive desires. Second, we do not know whether an addict behaves autonomously when they use drugs. Third, addictive desires are just strong, regular desires.”

De kom fram till detta synsätt genom att gå igenom relativt okänd forskning som påvisar att abstinensbesvär är kontextberoende, varierande och subjektiva; att många narkotikaanvändare slutar konsumera narkotika när de blir äldre; och att många slutar när viktiga skäl dyker upp i deras liv. Dessutom pläderar de för ett annat normativt tänkande:

The bias that we removed in order to generate the Liberal View is largely a bias against the value of pleasure-seeking behaviour. In order to get at the truth about the nature of addiction, we need to allow each person to hold his own set of desires and values.

Detta är i mitt tycke mycket tänkvärt. Hur mycket av den dominerande, hätska inställningen till konsumtion av beroendeframkallande varor beror på anti-hedonism (som i sig inte kan härledas vetenskapligt)? Och hur mycket av den repressiva syn på sådan konsumtion som präglar det politiska beslutsfattandet skulle behöva omprövas med byte av normativ utgångspunkt?

Tips: Karl Persson.
Se även Foddy och Savulescus artikel ”Addiction and Autonomy” i Bioethics samt inläggen ”Kan spelberoende vara rationellt?”, ”Rationell rökning” ,”75 procent rationella” och ”Är unga rökare med psykiska problem rationella?”.
Klargörande: Jag förespråkar inte konsumtion av narkotika och skulle aldrig få för mig att använda narkotika själv.

Snabbterapi

terapi”Speed dating” är ett välkänt fenomen. Ett antal dejtvilliga träffas i en lokal och får några minuter på sig att prata med ett antal potentiella älsklingar. I New York Times rapporteras nu om en likaledes tidseffektiv metod för att få hjälp med personliga problem. Den nyttjades av fru Tsang då hennes ordinarie terapeut var på semester:

Instead, Ms. Tang went to talk about her fears with a panel of eight psychiatrists and psychologists offering three-minute sessions of what was billed as “speed shrinking” to those whose regular therapists were on vacation or to anyone else needing a very fast dose of advice.

Kanske kan NK:s översta våning omvandlas till snabbterapilokal? Jag skulle testa!

Minskar konkurrens tilliten?

Ibland hävdas att marknadsekonomin är socialt destruktiv och t.o.m. att den underminerar sig själv; se t.ex. Albert Hirschmans klassiska översikt om sådana synsätt. Tanken är att ett samhälle, och en marknadsekonomi, kräver tillit människor emellan för att fungera väl och att kapitalismens girighet och konkurrens underminerar tillit. Ny forskning ger oss emellertid anledning att betvivla sådana negativa effekter. Tvärtom verkar konkurrens kunna öka tilliten människor emellan. Hur kan det komma sig? Forskarna Patrick Francois, Thomas Fujivara och Tanguy van Ypersele anför följande tes:

Why would working in a competitive sector make people more trusting? We think it is because competition disciplines people to act in the group’s interest. Each one of the many workplaces in the labour market constitutes a collection of workers tied together via the performance and continued existence of their firm. Shirking, or free-riding, is always good for the individual but bad for the group. Groups with more free-riders tend to under-perform, and when competition is intense, under-performance becomes very costly. This limits free-riding in competitive environments, and the more time one spends with people who don’t free-ride, the more one is likely to trust others.

Intressant nog finner även tidigare forskning, t.ex. i form av studien ”Free to Trust”, liknande positiva effekter av marknadsekonomin på tillit.

Manipulation

Vem avslöjar återigen en djup sanning?

Språket manipulerar. Poeten manipulerar. Naturen manipulerar. Endast de tre i en gemensam, skev danse macabre, kan möjligen frambringa det omanipulerade.

Igitur, vem annars?

Faran med köp av gröna produkter

Antalet organiska eller ekologiska produkter i våra butiker har ökat på senare år. Sådana produkter verkar varken ha bättre näringsinnehåll eller gynna miljön, men det uppfattas ändå som berömvärt av många att köpa dem. Nu visar en ny studie, ”Do Green Products Make Us Better People?”, accepterad för publicering i Psychological Science, att det för människors beteende tycks bäst om dessa varor observeras utan att köpas:

salladThree experiments examine the effects of green products. Experiment 1 establishes that people attach higher social and ethical values to green than conventional consumerism. Experiment 2 demonstrates the opposing effects of mere exposure to green products and purchasing green products on altruistic behavior. Finally, Experiment 3 extends the licensing effect of purchasing green products to clear ethical violations: cheating and stealing money.

Så köper man gröna produkter känner man sig god och duktig, vilket kan leda till att man faktiskt blir mindre god och duktig på andra områden.

Kan kriser förutsägas?

queen-elisabeth-2Drottning Elizabeth besökte London School of Economics i november och ställde då en fråga om krisen:

How come nobody could foresee it?

Ett i mitt tyckte utmärkt svar ges av professor Mario Rizzo:

While there is a lively business in economic forecasting, it is a very crude endeavor. No economic model, past, present or future, will do well here. This is because there are many radically unpredictable (in the lay sense) elements in human decisionmaking. One important argument in this regard was made by Sir Karl Popper in The Poverty of Historicism (also endorsed by economists George Shackle and Ludwig Lachmann). Adapting the argument for our current purposes:

1. The course of economic events is strongly influenced by changes in the contents of the human mind that is, the future course of knowledge. This includes what we would call knowledge of the external world and of ourselves.
2. We cannot predict, by rational or scientific methods, the future course of knowledge (in the sense of reasonable conjectures that we will have in the future or even in the sense of our moods – animal spirits).
3. This is because if we could predict future knowledge it would not be future, but present. No one believes that we know now everything we will know in the future.
4. Therefore, we cannot predict the future course of economic events.

Dvs. nationalekonomer kommer aldrig med någon större säkerhet att kunna förutsäga när framtidens kriser kommer och vilken exakt form de kommer att ta. Att kriser kommer att komma framöver är däremot helt klart.

Leder heltidsarbete till lycka?

arbetandeInte för kvinnor i Australien i alla fall:

We find that part-time women are more satisfied with working hours than full-time women, and that women’s life satisfaction is increased if their partners work full-time. Male partners’ life satisfaction is unaffected by their partners’ market hours but is increased if they themselves are working full-time.

Källa: Booth, Alison L. och van Ours, Jan C. (2009). ”Hours of Work and Gender Identity: Does Part-Time Work Make the Family Happier?” Economica 76(301): 176–196.

Ska ekonomin stimuleras mer?

Många förespråkar stora statliga utgiftsökningar, i tron att dessa kan stimulera ekonomin. Professor Paul Krugman är den kanske starkaste förespråkaren av stimulanspaket:

If governments had raised taxes or slashed spending in the face of the slump, if they had refused to rescue distressed financial institutions, we could all too easily have seen a full replay of the Great Depression. As I said, deficits saved the world. In fact, we would be better off if governments were willing to run even larger deficits over the next year or two.

wielandEn ny analys ger dock skäl att tvivla på Krugmans tro på de mirakulösa effekterna av ofinansierade storsatsningar. Professor Volker Wieland rapporterar om nya forskningsresultat:

Our analysis suggests government spending quickly crowds out private consumption and investment, because forward-looking households and firms will consider eventual increases in future taxes, government debt, and interest rates. … Once you allow for a significant role of forward-looking behaviour by households and firms, there is no multiplier. The expectation of future tax increases, or rising government debt and future interest rate increases leads to a reduction in private consumption and investment spending. … In light of these findings, European policy makers ought to ignore calls for further stimulus packages.

Som alla trosvissa dogmer måste det keynesianska evangeliet granskas kritiskt.

Se även John Cochranes kommentar till Paul Krugmans budskap, Greg Mankiws inlägg ”Accountability?” samt de tidigare inläggen ”Mer stimulans? Eller mindre?”, ”Sverige för en expansiv politik” och ”Är budgetunderskott oproblematiska?”.

Fungerar skatt på läsk?

fantaVissa vill införa ”fettskatt” på onyttiga produkter för att bekämpa fetma. En sådan skatt kan dock ha oavsedda konsekvenser, enligt den nya studien ”The Effects of Soft Drink Taxes on Child and Adolescent Consumption and Weight Outcomes”:

Overall, we find evidence of moderate reductions in soft drink consumption from current soda tax rates. However, we also show that reductions in calories from soda are completely offset by increases in calories from other beverages. Thus, we find that, as currently practiced, soda taxes do not reduce weight in children and adolescents and is, therefore, likely an inneffective ”obesity tax”.

Lagstiftare som vill införa en effektiv ”fettskatt” bör därför beakta alla tänkbara onyttiga substitut till de varor som beskattas hårdare och också beskatta dem hårdare. Likaså bör alla tänkbara onyttiga substitut till subsituten beskattas hårdare. Etc. Det här kan nog skapa en hel del arbetstillfällen, om inte annat. Man måste ju också hålla koll på marknaden så att inte nya substitut dyker upp och saboterar folkhälsoplanen.

Se även inläggen ”Tjocka simtränare”, ”Feta och rökare en vinst”, ”Fetma i USA”, ”Bör fetma bekämpas?”, ”Smittsam fetma”, ”Kan en fettskatt orsaka mer fetma?” , ”Ska McDonald’s få göra tv-reklam?”, ”Snabbmat ger lyckliga barn””Dags för långdragna måltider?” och ”Priset på nyttig mat”. Media: DNAB.

Lönlösa ”bevis”

Bertrand Russell svarar en brevskrivare (en präst vid namn Holdsworth) den 3 januari 1953:

Senare delen av ert brev tar upp de intellektuella argumenten. För min del kan jag inte betrakta någon av de moderna omformuleringarna av de gamla gudsbevisen som någon som helst förbättring. Jag tror inte att ens ett enda av dem kan övertyga någon annan än dem som hyser en brinnande önskan om att de till varje pris ska vara sanna.

Ur Bäste Bertrand Russell… Ett urval av hans brevväxling med allmänheten 1950—68 (Stockholm: Natur och Kultur, 1969). Se även det tidigare inlägget ”Tro utan argument”.

Grekisk charm

I inledningen till Platons Protagoras samtalar Sokrates och en vän:

Companion: Where do you come from, Socrates? And yet I need hardly ask the question, for I know that you have been in chase of the fair Alcibiades. I saw the day before yesterday; and he had got a beard like a man — and he is a man, as I may tell you in your ear. But I thought that he was still very charming.

Socrates: What of his beard? Are you not of Homer’s opinion, who says ”Youth is most charming when the beard first appears?”. And that is now the charm of Alcibiades.

Se där, det är fler än jag och Witold som tilltalas av ungdomlig skönhet!

Ett samhälle utan social rörlighet

Robert Frank och andra är starkt kritiska mot den statustävlan som pågår människor emellan. Många försöker ta sig upp i samhället genom att jobba lite mer än andra och genom att köpa lite finare saker än andra. Till slut blir nästan alla mindre lyckliga av denna jakt efter en bättre relativ position.

tocquevilleDe Tocqueville klargör att man kan tänka sig ett samhälle utan socioekonomisk rörlighet i vilket statusjakt och strävan efter att få det bättre än andra är mycket svårare att realisera. Will Wilkinson skriver:

When classes are stable over generations, and there is little mobility up or down, conventions that govern class relations become settled, making it easy to know how to behave toward those above and below one’s station. Moreover, when classes are fixed and mobility is limited, there is little anxiety about improving one’s position, since there’s so little prospect for doing so.

Som ett extremfall kan kanske det indiska kastväsendet anföras. Man föds in i en klass och kan inte ta sig ur den, hur mycket man anstränger sig. Jämför detta med ett modernt marknadssamhälle, som USA eller Sverige, i vilket man kan röra sig från en inkomstklass till en annan utan alltför stora problem.

Vilket samhälle är att föredra? Nästan alla i väst svarar nog det senare, troligen även de ekonomer som ser statusjakt som ett stort problem. Det antyder att man i målfunktionen inte bara bör inkludera frånvaro av statusjakt, eftersom sådan frånvaro medför en alternativkostnad. Det torde gälla även mer modesta försök att hindra statusjakt. Om t.ex. entreprenörer motiveras av relativ position, kan kraftigt progressiv beskattning, som syftar till att minska en sådan motivation, leda till en försämrad absolut ekonomisk utveckling.

Se även inläggen ”Ska sport och smink beskattas?””Statustävlan kan gynna miljön” och ”Två typer av egenkärlek”.

Våldtäktsförespråkare

Jeremy Bentham och Blaise Pascal insåg båda att religion inte är någon som helst garanti för en god moral. Att så är fallet visas med tydlighet av ett färskt exempel som C. L. K. Aqurette lyfter fram:

Mohammad Taqi Mesbah-Yazdi was asked if it all right for an interrogator to rape a prisoner in order to obtain a confession. The ayatollah answered,

”The necessary precaution is for the interrogator to perform a ritual washing first and say prayers while raping the prisoner. If the prisoner is female, it is permissible to rape through the vagina or anus. It is better not to have a witness present. If it is a male prisoner, then it’s acceptable for someone else to watch while the rape is committed.”

När hemska saker händer

Bör man vara ledsen över hemska händelser som drabbar andra? Professor Saul Smilansky ställer i ”On Not Being Sorry About the Morally Bad”, publicerad i Philosophy, den frågan:

Assume that a crazed gunman happens to open fire in your direction on the street. By chance two pedestrians step into the line of fire, thus dying, but your life is thereby saved (both were necessary for the bullets not to have reached you). Morally, the death of two people is clearly worse than the death of one, even though that one would have been you. You ought to be sorry for those two people, but need you be sorry, overall, that things happened as they have?

Smilansky svarar nekande. Själv är jag inte så säker. På ett praktiskt plan är det förstås svårt att säga så mycket om hur människor känner inför hemska händelser: man känner det man känner. Men från en utilitaristisk utgångspunkt är frågan varför man ska känna glädje över att själv ha sluppit undan en händelse vars konsekvens skulle ha varit mindre hemsk än den som drabbade andra. Bör man ge sig själv etiskt företräde?

Är män mer tävlingsinriktade än kvinnor?

Inte nödvändigtvis. En ny studie, ”Gender Differences in Competition: Evidence from a Matrilineal and a Patriarchal Society” av Uri Gneezy, Kenneth Leonard och John List, accepterad för publicering i Econometrica, finner att det beror på:

khasiThis study uses a straightforward experimental task to explore whether there are gender differences in selecting into competitive environments across two distinct societies: the Maasai in Tanzania and the Khasi in India. One unique aspect of these societies is that the Maasai represent a textbook example of a patriarchal society whereas the Khasi are matrilineal. Similar to the extant evidence drawn from experiments executed in Western cultures, Maasai men opt to compete at roughly twice the rate as Maasai women. Interestingly, this result is reversed amongst the Khasi, where women choose the competitive environment more often than Khasi men, and even choose to compete weakly more often than Maasai men.

Det intressanta här är förstås att könstypiskt beteende inte verkar vara hugget i sten utan att det påverkas av de kulturella och institutionella ramverk inom vilka människor verkar.

Hur påverkar reklam pris och kvalitet?

Professor Kyle Bagwell har skrivit en imponerande översiktsartikel om reklam, ”The Economic Analysis of Advertising”, publicerad i Handbook of Industrial Organization. Om reklamens effekter på pris finner forskningen:

reklam coke

In summary, the impact of manufacturer advertising on retail prices is complex. There is some evidence, though, that manufacturer advertising may encourage loss-leaders featuring the advertised item and facilitate the growth of low-price discount outlets. For many industries, there is also substantial evidence that retail advertising leads to lower retail prices.

När det gäller effekter på kvalitet finner forskningen:

[T]he studies described here do not offer strong support for the hypothesis of a systematic positive relationship between advertising and product quality. The studies do suggest, however, that a positive relationship is more likely when advertising conveys direct information (broadly defined) to consumers. Finally, when advertising is allowed in retail service industries, there is some evidence that advertising firms may have lower product quality and non-advertising firms may have higher product quality than they would were advertising not allowed.

Reklam verkar alltså ha blandade effekter. Värderar man låga priser verkar reklam kunna fylla en i huvudsak positiv funktion, men kanske till priset av lägre kvalitet på de varor som annonseras.