Smittsam fetma

Påverkas människors fetma av hur feta andra är? En ny studie, ”Imitative Obesity and Relative Utility”, antyder att så är fallet:

fetIf human beings care about their relative weight, a form of imitative obesity can emerge (in which people subconsciously keep up with the weight of the Joneses). Using Eurobarometer data on 29 countries, this paper provides cross-sectional evidence that overweight perceptions and dieting are influenced by a person’s relative BMI, and longitudinal evidence from the German Socioeconomic Panel that well-being is influenced by relative BMI. Highly educated people see themselves as fatter – at any given actual weight – than those with low education.

Tre reflexioner:

  1. Ens eget utseende påverkar uppenbarligen inte bara en själv (om någon nu trodde det) utan även andra. Om du blir fet kan det få andra att bli feta. Fetma ger alltså upphov till negativa externaliteter (även om det kanske inte är så negativt för samhällsekonomin med fetma som vissa tror).
  2. Det blir ett intressant dynamiskt förlopp i ett samhälle, om några börjar bli fetare. Det får andra att bli fetare, som får andra att bli fetare, etc. Motsatt effekt uppstår om några inleder en hälsotrend. En fråga är hur dessa ”entreprenörer”, som bryter mot existerande mönster och introducerar ett nytt förlopp, fungerar. Kanske är det kändisar som sätter agendan? Om Tomas Brolin och David Beckham börjar bli pluffsiga, sätter det måhända  en ond cirkel i rörelse.
  3. Jag är ganska högutbildad och ser mig själv som fetare än omgivningen verkar göra. Hur får man fler att se sig som fetare än de är, förutom att sätta alla i utbildning? (Genom konst?) Det borde dämpa effekten av att ta efter andra som är (objektivt sett) fetare.