Inställningen till förmögenhetsskatt

I Sverige finns sedan 2007 ingen förmögenhetsskatt. Vad kan tänkas påverka människors inställning till en sådan skatt? I en ny studie, ”Salience of Inherited Wealth and the Support for Inheritance Taxation”, finner Spencer Bastani och Daniel Waldenström att den information människor har påverkar deras attityd:

We study how attitudes to inheritance taxation are influenced by information about the role of inherited wealth in society. Using a randomized experiment in a register-linked Swedish survey, we find that informing individuals about the large aggregate importance of inherited wealth and its link to inequality of opportunity significantly increases the support for inheritance taxation. The effect is almost uniform across socio-economic groups and survives a battery of robustness tests. Changes in the perceived economic importance of inherited wealth and altered views on whether luck matters most for economic success appear to be the main driving factors behind the treatment effect. Our findings suggest that the low salience of inherited wealth could be one explanation behind the relatively marginalized role of inheritance taxation in developed economies.

Jag betraktar resultatet som trovärdigt – om människor som inte har starka uppfattningar om förmögenhetsskattens vara eller inte vara får veta saker som de inte tidigare kände till, påverkas de av denna information. I det här fallet t.ex. av tre upplysningar om förmögenhetsskatten:

”Inherited wealth represents about half of all wealth in the population.”, ”Those with the highest incomes inherit the most.” and ”A majority of Swedish billionaires have inherited their fortunes.”

Två frågor infinner sig dock. För det första: Hur skulle svaren påverkas av annan information som skulle uttrycka positiva effekter av förmögenheter (t.ex. ökat nyföretagande) eller negativa effekter av en förmögenhetsskatt (t.ex. orättvisa i det att det är enklare för de rikaste att undkomma sådan skatt)? För det andra: Om man motsätter sig ojämlikhet pga. att den skapar lägre välbefinnande i stora delar av befolkningen om människor känner till den, är frågan om det nödvändigtvis är välfärdshöjande att ge information som ger sådan kännedom. Se mitt tidigare inlägg ”Norsk olycka”.