Det är vanligt i samhällsvetenskaperna numera att anse institutioner centrala för hur ett lands ekonomi fungerar. Ekonomipristagaren Douglass North definierar institutioner på följande sätt:

Institutions are the humanly devised constraints that structure human interaction. They are made up of formal constraints (rules, laws, constitutions), informal constraints (norms of behavior, conventions, and self imposed codes of conduct), and their enforcement characteristics. Together they define the incentive structure of societies and specifically economies.

I en ny studie, ”Institutional Comparative Statics”, vidgas perspektivet något:

Our main contribution to this literature is to emphasize that institutional quality or ”strength” influences the way that the political economy equilibrium will respond to shocks and changes in the economic environment. This point is, we believe, important but not widely understood. For instance, though development problems are often blamed on poor institutions, policy advice is independent of the institutional environment. Consider Africa. Nearly every economist regards the poverty of Africa as being closely related to institutional problems. Yet they continue to make policy prescriptions which ignore this, for instance discussing the benefits of allowing African countries to export more freely to OECD countries without considering how the initially poor institutions determine the consequences of export booms. We think history and a great deal of cross-national evidence shows that the consequences of changes in economic opportunities or the environment is conditional on the institutions of a country. This implies that there is no necessity that opening markets to exports from Africa would stimulate economic growth in Africa.

Denna insikt gör nationalekonomens analys mer komplicerad, för det räcker inte att beakta hur en förändring av ekonomisk politik (eller viktiga teknologiska, medicinska eller ekonomiska händelser) i isolering skulle påverka ekonomins utveckling — dessutom måste det övergripande ekonomisk-politisk-juridiska regelverket beaktas, som påverkar hur en given förändring av ekonomisk politik (eller teknologiska, medicinska eller ekonomiska händelser) faller ut. En synnerligen intressant fråga mot denna bakgrund blir: Vilka förändringar i institutioner behöver komma till för att olika förändringar i omgivningen ska falla väl ut? Varför leder t.ex. vissa institutioner till att nya naturresurser försämrar ekonomins utveckling och andra till att nya naturresurser förbättrar ekonomins utveckling? (Tre svenska forskare har gjort bidrag här.) Hur kan den förra typen av institutioner ersättas av den senare — med avseende på nya naturresurser och mer allmänt? Det vet vi fortfarande ganska lite om.