Dessa två plottar tyder på ett ganska starkt, positivt samband mellan antal utbildningsår och BNP per arbetare (till vänster) och mellan kognitiv förmåga och BNP per arbetare (till höger).

Utbildning och välstånd

Kognitiv förmåga och välstånd

De är hämtade från Federico Rossis nyskrivna översikt ”Human Capital and Macro-Economic Development: A Review of the Evidence”. Givetvis presenteras där mer rigoröst framtagna resultat, med större kausal trovärdighet. Slutsatsen lyder:

Human capital is an important ingredient of economic development. By any metric, rich countries are more abundant in human capital compared to poor countries. The gap is particularly meaningful when the notion of human capital is broadened to go beyond educational attainment, and to incorporate differences in schooling quality and out-of-school investments in skills. Moreover, human capital plays an important role in shaping technology, productivity, wages and the firm size distribution along the process of development.

Att utveckla humankapitalet, såväl genom högre kvalitet i utbildningssystemet som genom förstärkt kognitiv förmåga, tycks alltså vara en viktig väg för att uppnå en god ekonomisk utveckling.

Se även det tidigare inlägget ”Intelligens och tillväxt”.