På senare år har andelen kvinnor i de församlingar som beslutar om penningpolitiken runtom i världen ökat, även om andelen alltjämt är låg. Se denna figur:

Hur kan detta ha påverkat den penningpolitik som förs? Min gissning var att kvinnor är mer duvaktiga, dvs mer benägna att för en given inflationstakt förespråka låga räntor. Enligt den nya studien ”Do Women Matter in Monetary Policymaking?”, baserad på data från 103 länder under perioden 2002–2016 och varifrån figuren ovan kommer, förhåller det sig tvärtom:

We show that central bank boards with a higher proportion of women set higher interest rates for the same level of inflation. This suggests that women board members have a more hawkish approach to monetary policy.

Tittar man på storleken av denna effekt ser man att den inte är negligerbar. Forskarna sammanfattar:

In terms of magnitude, an increase of one percentage point in inflation results in an interest rate that is 30 basis points higher in a central bank with a 50% share of women members compared to the rate with a 10% share of women.

De genomför också en detaljanalys av Sveriges riksbank:

We confirm this cross-country result in a more granular analysis, where we look at the voting behaviour of members of the executive board of the Sverige Riksbank during the period 2000-2017. A detailed analysis of the voting behaviour of each member of the Riksbank’s Executive Board confirms that, in each meeting, women were more likely than men to propose a change towards a higher interest rate.

Förvånande resultat för mig, som sagt, som kanske styrs lite väl mycket av föreställningen att kvinnor tenderar att inta ”mjukare” hållningar i policyfrågor.