John Stuart Mill i Considerations on Representative Government (1861): The positive evils and dangers of the representative, as of every other form of government, may be reduced to two heads: first, general ignorance and incapacity, or, to speak more moderately, insufficient mental qualifications, in the controlling body; secondly, the danger of its being under the influence of […]
Beteendeekonomins landvinningar har nog fått en och annan att tvivla på att människor är förmögna att göra rationella val. Men en ny analys, ”Rational Choices: An Ecological Approach”, ger vid handen att det under vissa inte helt orimliga villkor mycket väl kan vara så att rationella val trots allt är möjliga. Det har med ekologisk […]
Det är i ropet att förespråka evidensbaserad politik. Det är förstås utmärkt att vilja utgå från fakta, inte minst om konsekvenserna av olika åtgärder, innan viktiga beslut fattas. Men det finns måhända en något naiv tilltro till empirisk evidens, och på senare tid har ett par intressanta varningar framförts. Den första – ”Purely Evidence-Based Policy […]
Något som förenar många neoklassiska nationalekonomer och beteendeekonomer är förståelse av rationalitet som ett statiskt fenomen. Ännu en gång utmanar Mario Rizzo och Glen Whitman denna förståelse av rationalitet, i artikeln ”Rationality as a Process”: Real human beings do not make decisions instantaneously and without error. Nor do they know all of their goals, and […]
Det neoklassiska rationalitetsbegreppet har utmanats av beteendekonomin, vars betoning av icke-rationalitet i en hel del mänskligt beslutsfattande har fått stor uppmärksamhet och stort genomslag. Ett sätt att beskriva denna utmaning är att mer realistiska, på psykologisk analys grundade antaganden om vad som kännetecknar en ekonomisk beslutsfattare har kommit att föredras. Men det är inte självklart hur […]
Som läsare av denna blogg nog minns har jag förmedlat en och annan kritik av beteendeekonomi. Nu noterar jag en synnerligen intressant Twitter-tråd av Harvard-ekonomen Moshe Hoffman, som förvisso erkänner förtjänster i såväl beteendeekonomin som det nära relaterade fältet experimentell ekonomi men som också, på ett pregnant och koncentrerat sätt, noterar ett antal svagheter. Läsning […]
I en ledare i Ekonomisk Debatt, ”Dags för beteendepolitisk ekonomi?”, skrev jag nyligen: Med andra ord förespråkar jag, i linje med Glaeser och Rizzo, vad som skulle kunna kallas beteendepolitisk ekonomi (behavioral political economy): en sammanhållen analys, där policyrekommendationer inte ges förrän både ekonomins och politikens aktörers rationalitet och kognitiva förmåga har analyserats. Ledaren utgår från […]
Det är inte ovanligt numera att nationalekonomer ställer sig tveksamma till ekonomiska incitament för att uppmuntra gott beteende. Det är den beteendeekonomiska forskningen som tyder på att sådana incitament kan tränga undan en inneboende motivation att göra gott. De som har en inre motivation vill inte sammankopplas med ett egoistiskt motiv för att göra gott, […]
Som läsare av denna blogg känner till är jag starkt engagerad i frågan om organdonation, i synnerhet i försök att lösa den bristsituation som råder och som orsaker mycket lidande och död. Jag är t.ex. förespråkare av ett system med betalning till njurdonatorer. Enligt beräkningar av Gary Becker och Julio Jorge Elías skulle en ersättningsnivå […]
Beteendeekonomiskt inriktade personer, som Robert Frank, har en tendens att se lyxkonsumtion som negativ, då den fungerar som ett kostsamt sätt för personer att erhålla status genom att positionera sig mot andra i en ständigt pågående kapprustning. Det leder bl.a. till att man arbetar mer än man egentligen vill, vilket orsakar välfärdsförluster. Jag har tidigare […]
Beteendeekonomisk forskning visar att ekonomiska beslutsfattare ofta har begränsad rationalitet: de fattar inte sällan beslut som de själva inte skulle ha fattat om de hade haft bättre kunskaper och starkare kognitiv förmåga. En möjlig lösning på detta problem är att politiska beslutsfattare, som förstår dessa problem med ekonomiskt beslutsfattande, går in och genom olika mer […]
Richard Thaler och Cass Sunstein skriver följande i ”Libertarian Paternalism”, publicerad i American Economic Review: In our understanding, a policy counts as ”paternalistic” if it is selected with the goal of influencing the choices of affected parties in a way that will make those parties better off. We intend ”better off” to be measured as […]
Tim Harford uppmärksammar den nya studien ”As-If Behavioral Economics: Neoclassical Economics In Disguise?”, som innehåller en kritik mot beteendeekonomin: Behavioural economists point out cases where our decisions don’t match neoclassical theory, and thus the ”as if” defence fails. But Gegerenzer and Berg complain that behavioural economists have retained the neoclassical incuriosity about why we act […]
Mario Rizzo presenterar Ludwig von Mises förståelse av begreppet rationalitet. Den senare skriver: The concepts rational and irrational are not applicable to ends at all. Whoever wishes to pass judgment on ends may praise or condemn them as good or evil, fine or vulgar, etc. When the expressions “rational” and “irrational” are applied to the means […]
Idag för 94 år sedan föddes ekonomipristagaren Herbert Simon. Inte minst förebådade han beteendeekonomin genom att lansera begreppet bounded rationality, för att klargöra att ekonomiska aktörer inte är perfekt rationella. Lite lästips: ”A Behavioral Model of Rational Choice”, publicerad i Quarterly Journal of Economics: ”Broadly stated, the task is to replace the global rationality of […]
I Karen Horns intervjubok Roads to Wisdom: Conversations with Ten Nobel Laureates in Economics får ekonomipristagaren Gary Becker följande fråga (s. 146): What do you think about behavioral economics? Do you think it is useful even though it questions the rationality assumption? Can it teach us anything at all? Han svarar: There are three different […]
Det är populärt, numera, att framställa människor som irrationella. Experimentell forskning sägs visa att människor inte beter sig i enlighet med teorin om förväntad nytta, och som alternativ har bl.a. prospect theory utvecklats. Den sägs på ett bättre sätt kunna förklara människors val under osäkerhet. Nu går Krzysztof Kontek till teoretisk motattack, i ”The Illusion of […]
Enligt teorin om förväntad nytta påverkas inte människors risktagande av storleken på deras tillgångar. Vissa studier har dock funnit att när människor plötsligt vinner, tenderar de att öka sitt risktagande (vilket brukar kallas the house-money effect, HME). Detta har tolkats som att spelare uppvisar irrationella drag. Men gör de verkligen det? En ny studie, ”A […]
Beteendeekonomisk forskning har funnit tecken på att många människor inte helt kan beskrivas som homines economici, dvs. de är inte fullt rationella och uppvisar ibland altruistiska drag. Det senare brukar hyllas, så jag fann det uppfriskande att äntligen hitta någon som faktiskt hyllar egenintresset: I often wish the people around me were more selfish – or at least better […]
Nationalekonomin har på senare år kritiserats för att inte tillräckligt beakta psykologisk forskning om hur människor faktiskt beter sig i olika situationer. Det har resulterat i det stora forskningsfält som nu kallas beteendeekonomi. Jag undrar om inte ett annat fält skulle må bra av lite psykologisk forskning: trafik. Där är problemet att forskare och lagstiftare […]
Människor är, som beteendeekonomer älskar att klargöra, inte alltid helt rationella: One of the most basic findings in behavioral economics is what’s called the “optimism bias,” also known as the “positivity” illusion. The basic idea is that when people judge their chances of experiencing a good outcome … they estimate their odds to be higher than […]
Beteendeekonomen Robert Östling har skrivit en rapport om hur konsumenter bör skyddas, givet att de tenderar att begå misstag. Domare Richard Posner ställer en enkel fråga: Behavioral economists are right to point to the limitations of human cognition. But if they have the same cognitive limitations as consumers, should they be designing systems of consumer […]
Vem har skrivit följande rader? Though it sounds paradoxical that in order to make us act rationally we should often find it necessary to be guided by habit rather than reflection—or, in other words, that to prevent ourselves from making the wrong decision we should deliberately reduce the range of choice before us—we all know […]
Beteendeekonomisk forskning påvisar inslag av irrationalitet i människors beslutsfattande. Till skillnad från traditionell mikroekonomisk teori är en möjlig implikation av dessa resultat att människor kan nå högre nytta genom en mer begränsad valmängd. Mer att välja på är inte alltid bättre. Scott Beaulier och Bryan Caplan tillämpar i ”Behavioral Economics and Perverse Effects of the […]
Jag har tidigare skrivit om teorin om rationellt beroende – i samband med spelande och rökning. Tesen är att det inte behöver vara irrationellt att inleda konsumtion av en beroendeframkallande vara, eftersom konsumenter i allmänhet förmår beakta långsiktiga kostnader. En av teorins upphovsmän, Kevin Murphy, utvärderar i en färsk intervju teorins prediktionskraft i kontrast mot […]
Har beteendeekonomer överdrivit människors irrationalitet? Nya experimentella resultat om benägenheten att göra sig skyldig till det logiska felslut som kallas the conjunction fallacy, och som handlar om att tro att specifika omständigheter är mer sannolika än en allmän omständighet, antyder att så kan vara fallet. I ”On the Conjunction Fallacy in Probability Judgment: New Experimental […]
Beteendeekonomi är en populär gren av nationalekonomin för tillfället. Den bör dock inte accepteras okritiskt. I detta års Max Weber-föreläsning, ”Is Behavioral Economics Doomed?”, tar professor David Levine ned beteendeekonomin på jorden lite grann, bl.a. genom att påpeka att nationalekonomi inte är psykologi: The key difference between psychologists and economists is that psychologists are interested […]
Den beteendeekonomiska forskningen identifierar fall av individuell irrationalitet: ekonomiska aktörer präglas ofta av olika kognitiva imperfektioner i sitt beslutsfattande. Ekonomipristagaren Vernon Smith har emellertid påpekat att irrationalitet på individnivå inte behöver leda till ”irrationalitet” på makronivå: Why is it that human subjects in the laboratory frequently violate the canons of rational choice when tested as […]
USA:s centralbankschef Ben Bernanke utfärdar en varning: Unless we demonstrate a strong commitment to fiscal sustainability in the longer term, we will have neither financial stability nor healthy economic growth. De som nu förespråkar stora ökningar av budgetunderskottet, har de trovärdiga förslag på hur framtida budgetförstärkningar ska ske? Annars har Mario Rizzo ett. Se även […]
Ja, genom högre löner, enligt den nya studien ”Motivating Politcians: The Impacts of Monetary Incentives on Quality and Performance”: In this paper, we examine whether higher wages attract better quality politicians and improve political performance using exogenous variation in the salaries of local legislators across Brazil’s municipal governments. The analysis exploits discontinuities in wages across municipalities induced by […]
Jag är influerad av Milton Friedman qua metodolog. Det är en sida av honom som jag tror att få utanför vetenskapssamhället känner till, men 1953 publicerade han boken Essays in Positive Economics, som innehåller det inflytelserika kapitlet ”The Methodology of Positive Economics”. En av hans uppfattningar är att graden av realism i en teoris antaganden […]
Professor Mario Rizzo har tagit intryck av den beteendeekonomiska revolutionen och av liberal paternalism. Där konstateras att beslutsfattare ofta präglas av irrationalitet och att politiker och andra kan och bör hjälpa till att forma beslutssituationer på så sätt, att rationella beslut blir mer sannolika. Rizzo föreslår nu att politikerna använder dessa insikter för att styra sitt […]
Beteendeekonomer har upptäckt att människor i regel är förlustaverta: One of behavioral economics’ seminal insights is that people value gains differently than losses. Most of us are loss averse, which means we prefer to avoid a loss more than we enjoy the satisfaction of a seemingly equivalent gain (ie. losing $100 hurts more than winning $100 despite […]
Många nationalekonomer anser numera, påverkade som de är av behavioral economics, att människor ofta fattar irrationella beslut och att monetära incitament inte utgör någon självklar lösning, eftersom de riskerar att underminera ”intern” motivation. De menar att människor inte alltid gör det som ligger i deras eget intresse och att det är svårt att få dem […]
I den mycket läsvärda uppsatsen ”The Knowledge Problem of New Paternalism” presenterar Mario Rizzo och Douglas Glen Whitman en skarp och detaljerad kritik mot liberal (eller libertariansk) paternalism med utgångspunkt i det av F. A. Hayek identifierade kunskapsproblemet: If well-meaning policymakers possessed all the relevant information about individuals’ true preferences, their cognitive biases, and the […]
Många klagar på det marknadsekonomiska systemet i dessa kristider. Denna klagan finner jag förståelig — få tycker om kriser, särskilt inte de som drabbas av arbetslöshet eller andra ekonomiska problem. Emellertid är det enligt min mening viktigt att noga fundera på om det finns något bättre ekonomiskt system än det nuvarande. Jag ställer mig tveksam […]
En för tillfället populär inriktning inom nationalekonomin, beteendeekonomi*, belägger att preferenser ofta är inkoherenta. Med detta avses att de är instabila och kontextberoende. Om t.ex. en kaféägare ställer fram kakor framför frukten kommer många att ha en preferens för kakor — men gör han tvärtom kommer många att ha en preferens för frukt. Preferenser existerar […]
Patrick Krassén har helt rätt när han påpekar att lagstiftning inte ska ses som lösningen på alla problem, bl.a. därför att lagstiftning ofta har oavsedda konsekvenser: Thaler och Sunsteins teori bortser också i hög utsträckning från att många av de “negativa” eller “oönskade” konsekvenserna av människors beteenden beror på lagar, regler och system som staten […]
Robert Östling menar att nationalekonomin har ideologiska inslag. Jag tror personligen att värderingar spelar viss roll i all forskning, inte minst i valet av problem att studera, i valet av metod och i valet av vilka resultat som ska presenteras. Som Gunnar Myrdal hävdar i Objectivity in Social Research finns det ingen samhällsvetenskaplig forskare som […]
Hur ofta hör man inte klagomål på marknadsekonomin, såväl från vänstersympatisörer som ”beteendeekonomer”, som säger att den erbjuder för stor valfrihet? Från vissa på vänsterkanten anförs att marknadsekonomin är ineffektiv, eftersom den tillåter flera sorter av allting. Det vore bättre, menar de, att tillverka en tandkräm för att slippa marknadsföringskostnader samt för att kunna dra fördel av […]
Om människor tenderar att begå misstag på marknaden, pga. olika psykologiska egenskaper som får dem att inte beakta viktig information och långsiktiga konsekvenser, är det ett argument för att staten ska styra mer? I en viktig uppsats påpekar professor Ed Glaeser följande: The behavioral economists’ most profound attack on the neoclassical paradigm is in the […]
