Andreas Bergh och Joakim Wernberg har ett nytt poddavsnitt, betitlat ”Fri forskning”, i vilket de förtjänstfullt diskuterar vad fri forskning innebär. En sak de frågar sig är om den akademiska friheten har minskat eller ökat i Sverige. Som tur är finns data att tillgå!

Numera ingår nämligen ett akademiskt frihetsindex i V-Dem:s databas, där 0 är lägsta möjliga akademiska frihet och 1 är högsta möjliga. Vad visar det för Sverige? En klar ökning sedan 1900-talets början, med ett värde av 0,947 år 2019, vilket är den nivå som har gällt, mer eller mindre, från 1972:

Inte nog med det, denna nivå är en av de högsta i världen år 2019:

Om man tittar närmare på siffrorna för Sverige genom att följa indexets fem beståndsdelar (mätta på en skala från 0 till 4 varje år), som alltså är sammanvägda i indexet som sådant, framkommer denna bild:

Sedan början av 1970-talet är läget rätt stabilt för samtliga fem indikatorer på akademisk frihet. Den indikator som avviker, institutionell autonomi, baserad på frågan ”To what extent do universities exercise institutional autonomy in practice?”, visas av den grå linjen, som befinner sig på en tydligt lägre nivå än övriga. Det torde vara här som förbättringspotential främst föreligger, om någon vill reformera på detta område. Högst nivå har den indikator som fångar uttrycksfriheten för akademi och kultur, baserad på frågan ”Is there academic freedom and freedom of cultural expression related to political issues?”, visad av den ljusblå linjen.

För mer information om hur det akademiska frihetsindexet är konstruerat, se ”The Academic Freedom Index and Other New Indicators Relating to Academic Space: An Introduction” (working paper) eller ”Free Universities: Putting the Academic Freedom Index into Action” (rapport).