Kvinnor och män reagerar olika politiskt vid en ekonomisk kris

Brasiliens president Jair Bolsonaro väcker starka känslor, liksom liknande högerpopulistiska politiker i andra länder. Det som kanske utmärker honom är hans mycket konservativa syn på könsroller.

Vad är det då som formar människors inställning till denna typ av politiker? Kan ekonomiska kriser påverka hur folk röstar? En ny studie, ”#EleNão: Economic Crisis, the Political Gender Gap, and the Election of Bolsonaro”, tyder på det – men på olika sätt för kvinnor och män:

Brazil’s virtuous cycle of economic growth, declining poverty, and falling inequality came to an end in 2014, with the onset of a severe economic recession. This article investigates the consequences of this economic shock for the election of far-right Jair Bolsonaro, in October 2018. … [W]e find evidence that, in locations where the shock 37 hits men harder, Bolsonaro obtains a higher percentage of votes. In sharp contrast, in regions where the shock hits women harder, there is a reduction in: (1) % of votes for Bolsonaro, (2) abstention, and (3) null/blank votes. Interestingly, we do not find similar effects for the race-specific shocks. This supports the interpretation that gender was an important dimension of Bolsonaro’s polarizing effect.

Hur kan det förklaras att män som drabbas av en arbetsmarknadschock blir mer benägna att rösta på Bolsonaro? Forskarna skriver:

We hypothesize that, once facing economic insecurity, men might feel more compelled to vote for a figure that exacerbates masculine stereotypes, as a way of compensating for the loss of economic status.

Och angående kvinnornas minskade stöd:

While the voting response of males to the economic crisis can be associated to existing norms of masculinity, the female response will likely combine multiple factors. In addition to the repulse for an openly misogynous candidate, women’s voting behavior may reflect different preferences for redistribution and social protection in the context of the Brazilian economic recession.

Detta är välgjord forskning som hjälper oss att bättre förstå grogrunden för högerpopulism. Ekonomiska kriser tycks utlösa starka emotionella reaktioner i väljarkåren; och inte minst är frågan om hur mäns upplevelse av sänkt status i samband med ekonomiska nedgångar kan motverkas (på andra sätt än att misogyna politiker kommer till makten).

Hur påverkar amerikanska sanktioner människors rättigheter?

En åtgärd som ofta vidtas när ett land beter sig på ett sätt som andra länder ogillar är sanktioner. Tanken är förstås att det land som anses bete sig illa ska ändra sitt beteende. Men utöver det kan man tänka sig oavsedda konsekvenser av sanktioner. Sådana åtgärder kan tänkas påverka det politiska beslutsfattandet inom de sanktionerade länderna. I en ny studie, ”Precision-Guided or Blunt? The Effects of US Economic Sanctions on Human Rights” (preliminär gratisversion här), undersöka hur sanktioner av USA påverkar olika typer av rättigheter i olika länder. Resultat:

Unlike previous studies, we find no support for adverse effects of sanctions on economic rights or basic human rights, once the endogenous selection of sanctioned countries is modelled. With respect to women’s rights, our findings even indicate a positive effect of sanctions. In contrast, our results for political rights and civil liberties suggest that they deteriorate significantly under economic sanctions.

Slutsatsen är att sanktioner kan ha olika effekt på olika typer av rättigheter och att ett land som inför sanktioner noga bör överväga konsekvenser på olika typer av rättigheter, liksom sådana möjliga konsekvenser bör studeras i uppföljande analys och påverka beslut om att ha kvar eller avskaffa sanktioner.

En man utan hobby

Bildresultat för theodor adorno

Theodor Adorno i The Culture Industry: Selected Essays on Mass Culture:

I have no hobby. As far as my activities beyond the bounds of my recognized profession are concerned, I take them all, without exception, very seriously. So much so, that I should be horrified by the idea that they had anything to do with hobbies—preoccupations in which I had become mindlessly infatuated in order to kill the time—had I not become hardened by experience to such examples of this now widespread, barbarous mentality.

För egen del önskar jag, tvärtom, att jag hade (fler) hobbyer! Det är ofta plågsamt att ta livet på stort allvar. ”Mindless infatuation in order to kill the time” – ja tack! Mer av den varan.

Se även inlägget ”En man utan preferenser”.

Aktiehandel gör människor fredliga

Aktiehandel har många belackare, inte minst på politikens vänstersida. Den anses spekulativ och präglad av girighet. En ny studie, ”Valuing Peace: The Effect of Financial Market Exposure on Votes and Political Attitudes”, visar dock att sådan handel kan bidra till mer fredliga preferenser:

Can participation in financial markets lead individuals to reevaluate the costs of conflict, change their political attitudes, and even their votes? Prior to the 2015 Israeli elections, we randomly assigned Palestinian and Israeli financial assets to likely voters and incentivized them to actively trade for up to 7 weeks. No political messages or nonfinancial information were included. The treatment systematically shifted vote choices toward parties more supportive of the peace process. This effect is not due to a direct material incentive to vote a particular way. Rather, the treatment reduces opposition to concessions for peace and changes awareness of the broader economic risks of conflict.

Kanske inte ett exakt stöd för Montesquieus doux commerce-tes, att handel har en civiliserande effekt på människor, men definitivt ett resultat i samma anda. Marknader kan ibland stimulera goda attityder och beteenden!

Se även det tidigare inlägget ”Har handel och kapitalmarknader gett långsiktig tillväxt?”.

Påverkas oro för invandring av media?

En av de hetaste politiska frågorna i dagens Europa rör invandring. Många förefaller oroliga för hur invandringen kommer att påverka samhällsutvecklingen. Eftersom det är en politiskt het fråga rapporterar media en hel del om invandringens olika sidor. Kan det i sig påverka människors oro? Det verkar så, enligt den nya studien ”Media Coverage and Immigration Worries: Econometric Evidence” (preliminär gratisversion här). Forskarna använder svaren på en enkätfråga för att utröna hur oroliga tyskarna är:

We employ the answers to the question “How concerned are you about the following issues? … Immigration to Germany” as our dependent variable, which we recode such that “not concerned at all” takes the value -1, “somewhat concerned” the value 0, and “very concerned” the value 1. Hence, a positive value for our dependent variable of interest implies that the individual respondent is considerably worried about immigration.

Resultat:

Using detailed data on media coverage in Germany, we show that the amount of media reports regarding migration issues is positively associated with concerns about immigration among the German population. This association is strongest when immigrants are the protagonists of media reports. The established relationship is robust to the inclusion of time-variant individual control variables and individual fixed-effects. We address endogeneity concerns by employing media spillovers from the neighboring country of Switzerland, which occur due to referendum decisions on immigration, as an instrumental variable. The IV estimates suggest that media coverage has a causal impact on immigration worries. The effect of media coverage persists even when worries concerning unemployment, crime or the level of xenophobia are accounted for.

Innebär detta att media bör skriva mindre om invandring?

Se även de tidigare inläggen ”Vad media skriver om invandrare påverkar väljare” och ”Media som orsak till hatbrott mot muslimer”.

Vikten av smarta lärare

Att den svenska skolan har problem är välkänt. En central fråga är vilken roll lärarnas kvalitet spelar för hur det går för eleverna. Är det t.ex. av betydelse hur smarta lärarna är? Det verkar så, enligt den nya studien ”The Value of Smarter Teachers: International Evidence on Teacher Cognitive Skills and Student Performance” (preliminär gratisversion här):

We construct country-level measures of teacher cognitive skills using unique assessment data for 31 countries. We find substantial differences in teacher cognitive skills across countries that are strongly related to student performance. … All empirical strategies consistently indicate a robust positive relationship between teacher cognitive skills and student performance. In the OLS estimation with the full set of controls, we find that a one standard deviation (SD) increase in teacher cognitive skills is associated with 0.10-0.15 SD higher student performance. To put these estimates into perspective, they imply that roughly one quarter of gaps in mean student performance across our 31 countries would be closed if each of these countries were to raise the median cognitive skills of teachers to the level of Finnish teachers (the most skilled teachers by the PIAAC measures).

Att säkerställa att lärare är smarta tillhör inte den typ av åtgärd jag har hört diskuteras särskilt mycket i den svenska skoldebatten. Dags för ändring av den saken?