Niclas Berggren 7:54 den 19 January 2010

Liberaliseringar ger tillväxt

Läser man DN Kultur kan man lätt få för sig att liberaliserande reformer av den ekonomiska politiken inte medför några fördelar. Som tur är finns mer högkvalitativ litteratur att tillgå. En ny studie, ”Structural Policies and Growth: Time Series Evidence from a Natural Experiment”, publicerad i Journal of Development Economics, undersöker effekten på ekonomisk tillväxt av sådana reformer (närmare bestämt ”price liberalization, foreign exchange/trade liberalization, small/large scale privatization, enterprise reform, competition policy reform, banking sector reform, and reform of non-banking financial institutions”) samt av en förstärkt rättsstat i före detta kommunistländer. Deras resultat:

In this paper we utilize an eleven year panel of 26 transition countries to identify short term effects of structural policies that are large and significant. A ten percent change in the quality of structural policies (or the Rule of Law) towards OECD standards is shown to raise annual growth by about 2.5%. To control for endogeneity, we develop an instrument using the hierarchy of institutions hypothesis and find that it holds a robust explanatory power. We also document that early reformers reap the greatest benefits, but that it is never too late to begin structural policy reforms.

Värderar man ökat ekonomiskt välstånd förefaller de vidtagna reformerna ha varit synnerligen bra.

Niclas Berggren 14:14 den 17 January 2010

Rationella, trots allt?

Det är populärt, numera, att framställa människor som irrationella. Experimentell forskning sägs visa att människor inte beter sig i enlighet med teorin om förväntad nytta, och som alternativ har bl.a. prospect theory utvecklats. Den sägs på ett bättre sätt kunna förklara människors val under osäkerhet. Nu går Krzysztof Kontek till teoretisk motattack, i ”The Illusion of Irrationality”:

Expected Utility Theory, based as it is on the assumption that wealth changes are perceived in absolute terms, can neither predict nor explain the preference reversals observed in the Common Ratio and Allais paradoxes. This leads to the conclusion that people are irrational. However, once it is assumed that wealth changes are perceived in relative terms, the preference reversals are fully predictable and there is no reason to regard people as irrational. As the perception of wealth changes in relative terms was stated even by Kahneman and Tversky, people’s behavior should be regarded as rational and the relative utility function should be used for its description. It follows that the stated irrationality is merely a result of using an improper model. This is what we call the illusion of irrationality.

Vad säger beteendeekonomerna om detta? (Man kan kanske fråga sig om detta är en substantiell eller semantisk diskussion.)

Niclas Berggren 14:45 den 16 January 2010

Orsaker till skilsmässa

Skilsmässolagarna har liberaliserats i många länder, vilket torde utgöra ett nödvändigt villkor för de ökningar i skilsmässofrekvens som kan konstateras. I studien ”The Effect of Divorce Laws on Divorce Rates in Europe”, publicerad i European Economic Review, bekräftas detta samband:

We estimate that the introduction of no-fault, unilateral divorce increased the divorce rate by about 0.6, a sizeable effect given the average rate of 2 divorces per 1000 people in 2002.

Men vad påverkar valet att skilja sig, givet att det är lagligt enkelt att göra det? En faktor skulle kunna vara att makar förr i tiden specialiserade sig — kvinnor på hushållet, män på arbetet — vilket gjorde det svårt att bryta upp. Männen behövde sina kvinnor; kvinnorna behövde sina män. Numera arbetar dock kvinnor, vilket har minskat specialiseringen och därmed också kostnaderna av att avsluta äktenskap. En ny tysk studie, ”Effect of Labor Division between Wife and Husband on the Risk of Divorce: Evidence from German Data”, finner inte direkt belägg för denna tes men konstaterar följande:

Couples with a female main earner and a husband doing most of the housework have a substantially higher probability of separation than couples with the traditional male breadwinner/housewife-pattern. Marital stability is also considerably reduced if the wife has to bear the double burden of market and housework which we cannot find if the husband bears it. In contrast, the equal division does not significantly alter the risk of divorce.

Det sista resultatet finner jag särskilt intressant. Om båda makarna arbetar och delar lika på hushållsarbetet påverkar inte det skilsmässofrekvensen jämfört med en situation av specialisering.

Niclas Berggren 14:40 den 15 January 2010

Dans och testosteron

Dansforskaren Peter Lovatt har undersökt hur kvinnor och män uppfattar varandra när de dansar:

Finding 1
When women rated the men’s dancing they rated the highest testosterone men as the most attractive and the lowest testosterone men as the least attractive.

Finding 2
When men rated the women’s dancing they rated the lowest testosterone women as the most attractive and the highest testosterone women as the least attractive.

Finding 3
High testosterone men dance differently to low testosterone men. High testosterone men make larger movements and their movements are more complexly coordinated than low testosterone men. High testosterone men express more energy in their movements and they take up more space on the dance floor.

Finding 4
Low testosterone women dance differently to high testosterone women. Low testosterone women make more subtle and isolated movements with their hips than high testosterone women. High testosterone women move more body parts while they are dancing and their movements are less controlled.

Conclusions
We interpret these findings to suggest that one function of social freestyle dance is to communicate genetic fitness as part of the sexual selection process.

Inte helt förvånande, detta attraktionsmönster, men intressant att det kunde beläggas på dansgolvet. Om dans är en del av den sexuella selektionsprocessen, förklarar det varför (särskilt religiösa) moralister ofta är fientliga mot dans?

Niclas Berggren 7:37 den 14 January 2010

Gynnas miljön av ett högre bensinpris?

Miljöpartiet förespråkar höjd skatt på bensin med ca 2 kronor per liter. Vad skulle det få för effekter? Att döma av en ny amerikansk studie, ”Pain at the Pump: The Differential Effect of Gasoline Prices on New and Used Automobile Markets”, skulle effekterna på bilmarknaden bli stora:

We find that a $1 increase in gasoline price [motsvarande ca 2 kr per liter] changes the market shares of the most and least fuel-efficient quartiles of new cars by +20% and -24%, respectively. In contrast, the same gasoline price increase changes the market shares of the most and least fuel-efficient quartiles of used cars by only +3% and -7%, respectively.

För nya bilar ger en sådan prisförändring på bensin alltså upphov till en kraftigt ändrad efterfrågan, mot mer bränslesnåla fordon. Effekten för begagnade bilar är betydligt mindre, pga. en annorlunda utbudssida, men även där ser man en förändring mot mer bränsesnåla fordon. Det kan alltså vara så att ett högre bensinpris leder personer att köra mindre med de bilar de har eller till att byta fordon. Positivt för miljön, som det verkar. (Om inte de som köper mer bränslesnåla bilar känner att de nu har råd att köra längre sträckor.)

Niclas Berggren 7:56 den 13 January 2010

Prostituerades timlön

Vad bestämmer prostituerades priser? I en studie av topprostituerade, s.k. eskorter, ”The Wages of Sin”, finner Lena Edlund, Joseph Engelberg och Christopher Parsons att de beror på ålder men också på den kostnad som prostitution innebär i termer av försämrade möjligheter på äktenskapsmarknaden. För detta kräver de prostituterade kompensation. Forskarna skriver:

Both the level and the shape of the wage profile are strongly suggestive of the marriage market being an important factor driving opportunity cost for prostitutes.

I figuren nedan visas överst timlönen för eskorter i olika åldrar. Notera toppen vid den ålder då de flesta gifter sig. Eskorter som inte har sex och transsexuella eskorter, som inte är aktuella för äktenskap, uppvisar inte någon sådan ”kompensationstopp”.

Det är för övrigt intressant att notera den höga timlönen, som mest ungefär 2 000 kr i timman. Edlund et al. skriver:

On average, escorts who provide sex command some $280/hour, a wage rate that on a full time basis would place them in the top 0.5 percentile of the US earnings distribution, or roughly in the top 0.05 percentile of the female earnings distribution [Kopczuk et al., 2008, table 12B]. Most likely, escorts do not work 2,000 hours per year, but a mere 20% employment would suffice to secure a position in the top quintile of the U.S. household income distribution (an income roughly at par with that of the median household whose head holds a Master’s degree).

Det förefaller orimligt att se alla prostituerade som värnlösa offer.

Se även inläggen ”Gratis prostituerade”, ”Förenklad syn på prostitution”, ”Prostitution som rationellt val” och ”Marknaden för manlig prostitution fungerar väl”.

Niclas Berggren 7:53 den 12 January 2010

Färgen påverkar vinupplevelsen

Jag var för ett par år sedan på en av Philips anordnad produktdemonstration, och bl.a. förevisades LivingColors, med vilken man kan projicera olika färger i ett rum. Jag mindes den produkten när jag råkade på studien ”Ambient Lighting Modifies the Flavor of Wine”, publicerad i Journal of Sensory Studies:

It is well known that the color of a beverage can influence its flavor. We conducted three experiments to investigate the effect of the ambient room color on flavor, while leaving the color of the beverage unaltered. We chose white wine as the beverage and used several methods to fully explore the potential role of ambient light. … Ambient color influenced the subjective value of the wine. Wine tasted better in blue or red environments as compared with green and white.

Nu vet ni hur ni kan skapa en mer njutbar vinupplevelse nästa gång ni bjuder på middag, i alla fall om ni serverar vitt vin. En fråga är om upplevelsen av andra drycker också påverkas av färgerna runtom dem.

Se även inläggen ”Ska man satsa på dyra viner?”, ”Ska vinpriset avslöjas på middagen?”, ”Hur luktar vin?”, ”Hur ska man beställa vin?” och ”Vinetikettens betydelse”.

Niclas Berggren 14:22 den 9 January 2010

Är människor irrationella när de vinner pengar?

Enligt teorin om förväntad nytta påverkas inte människors risktagande av storleken på deras tillgångar. Vissa studier har dock funnit att när människor plötsligt vinner, tenderar de att öka sitt risktagande (vilket brukar kallas the house-money effect, HME). Detta har tolkats som att spelare uppvisar irrationella drag. Men gör de verkligen det? En ny studie, ”A Reexamination of the House Money Effect: Rational Behavior or Irrational Exuberance?”, talar för att tidigare resultat inte är robusta:

We proceed to answer the question [whether the HME survives the choice of the particular bidding mechanism] by using the BDM bidding mechanism that has been shown in the literature to induce unconditionally truthful revelations among participants. In doing so, we find almost no evidence of the HME – only the presence of a short term HME related to the subjects’ initial endowments. We find no evidence of the prevalence of the HME through subsequent trading periods after the initial period. Put differently, subjects show evidence of bidding recklessly in the very short term, when endowed with larger sums of money. However, in the longer term, the same subjects clearly revert to rational behavior in their bidding strategies. In fact, their bids in subsequent periods (after the initial period) appear to be dominated by their rationality rather than behavior consistent with the HME.

Den klassiska nationalekonomiska teorin är inte så överspelad som man ibland får intryck av när man lyssnar till en del beteendeekonomer och deras beundrare.

Niclas Berggren 7:35 den 8 January 2010

Vinnarsupportrarna blir mest våldsamma

Man tänker sig lätt att det förlorande lagets supportrar blir mer våldsamma efter en match i sporter som fotboll och rugby, men ett par studier antyder att det tvärtom är det vinnande lagets supportrar som blir det:

”Winning, Losing, and Violence”, publicerad i Injury Prevention: ”Matches which the Wales team won (p = 0.03), match attendance (p<0.001), and weekend matches (p<0.001) were positively associated with ED assault related injury attendances. Assault frequency measured in this way was no different for home and away matches. … Assault injury resulting in ED treatment was more frequent when national teams won than when they lost.”
”The Effect of Rugby Match Outcome on Spectator Aggression and Intention to Drink Alcohol”, publicerad i Criminal Behaviour and Mental Health: ”Analyses were performed on 197 male spectators (mean age 42 years). Spectators in ‘win’ (z = 2.63, p < 0.01) and ‘draw’ (z = 2.76, p < 0.01) groups rated themselves as more aggressive than those in the pre-game group, but those in the losing group did not (z = -0.03, p > 0.05). … This study suggests that team success but not failure may increase aggression among supporters, and that aggression, not celebration, drives post-match alcohol consumption.”

Skulle en förklaring kunna vara att hormonellt baserad upphetsning i högre grad infinner sig när det lag man identifierar sig med vinner? I vilket fall kan polisinsatser dämpa våld i samband med sportevenemang.

Niclas Berggren 14:09 den 7 January 2010

Diskriminering i skolan

Att invandrarbarn i genomsnitt lyckas sämre i skolan beror på många faktorer, bl.a. föräldrarnas lägre utbildningsnivå och språkproblem. En ny tysk studie, ”Discrimination in Grading? Experimental Evidence from Primary School”, finner att lärarnas inställning därutöver spelar roll:

In this paper, we randomly assign typical German or Turkish names to identical sets of essays to test the effect of teacher expectations regarding pupil background on grades. We find that essays bearing Turkish names receive significantly worse grades. Moreover, teachers recommend the highest track of secondary school with a 10% lower probability when an essay bears a Turkish name.

Forskaren bakom studien, Maresa Sprietsma, konstaterar att denna faktor trots allt förklarar en liten andel av skillnaderna i skolprestationer, men kanske är den lättare att påverka än andra faktorer. Att som en del av lärarutbildningen belysa (medveten och omedveten) särbehandling av elever på basis av olika slags grupptillhörighet tycks mig viktigt.

Niclas Berggren 7:48 den 5 January 2010

Försvårar bistånd export?

Forskningen om biståndets effekter har haft svårt att finna stöd för att bistånd förmår stimulera den ekonomiska tillväxten i mottagarländerna. En möjlig förklaring kan vara ”den holländska sjukan” – när inflöde av utländskt kapital apprecierar växelkursen och försvårar export. En ny studie av Raghuram Rajan och Arvind Subramanian, ”Aid, Dutch Disease, and Manufacturing Growth”, accepterad för publicering i Journal of Development Economics, finner visst stöd för en sådan mekanism:

We examine the effects of aid on the growth of manufacturing, using a methodology that exploits the variation within countries and across manufacturing sectors, and corrects for possible reverse causality. We find that aid inflows have systematic adverse effects on a country’s competitiveness, as reflected in the lower relative growth rate of exportable industries. We provide some evidence suggesting that the channel for these effects is the real exchange rate appreciation caused by aid inflows. We conjecture that this may explain, in part, why it is hard to find robust evidence that foreign aid helps countries grow.

En vilja att hjälpa implicerar inte alltid en förmåga att hjälpa.

Niclas Berggren 7:04 den 2 January 2010

Omfördelning från gamla kvinnor till gamla män

Richard Posner har i boken Aging and Old Age föreslagit omfördelning av hälso- och sjukvårdsresurser från gamla kvinnor till gamla män, under antagande om att kvinnor, som i allmänhet lever längre än män, blir rejält olyckliga när deras män dör före dem. En sådan omfördelning skulle kunna förlänga männens genomsnittliga liv och därmed också hjälpa kvinnorna att undvika olycka.

Men stämmer det att kvinnor blir olyckliga av att bli änkor? Enligt den nya tyska studien, ”Is Posner Right? An Empirical Test of the Posner Argument for Transferring Health Spending from Old Women to Old Men”, verkar det inte så:

The results of the empirical analysis indicate that women experience a severe decline in life satisfaction even before the spouse’s death. Then, over the three to four years following the event, well-being clearly recovers, though the initial level of life satisfaction is not fully re-established. From this finding, it cannot, however, be concluded that widowed women are less satisfied with their lives. In fact, they are equally as satisfied as the women in the control group. Hence, we infer that there is no long-lasting reduction in widowed women’s utility compared with a non-widowed control group.

Posners argument för omfördelning tycks alltså stå på skakig empirisk grund.

Niclas Berggren 15:11 den 1 January 2010

Lyckogap mellan makar hotar äktenskapet

Äktenskap tros nog i de flesta fall ge lycka. Dock visar det sig att makar kan vara olika lyckliga – det är inte ovanligt med lyckogap makar emellan. Sådana gap ska man dock se upp för om man vill hålla äktenskapet vid liv, enligt den nya studien ”You Can’t Be Happier than Your Wife: Happiness Gaps and Divorce”:

We find that a happiness gap between spouses in any given year is positively associated with the likelihood that a separation occurs in the following year. In order to mitigate concerns about reverse causation, we show that even a happiness gap in the first year of marriage (for couples who were surveyed during their first year of marriage) increases the risk of a separation in any of the subsequent years in which individuals are observed. We interpret this finding as resulting from an aversion to unequal sharing of well-being inside couples.

Det visar sig vidare att effekten främst uppkommer när det är kvinnan som är mindre lycklig än mannen. Kan ett tips till lyckliga män med mindre lyckliga fruar vara att försöka överföra och dela med sig av sin lycka? Att ta hand om städningen, att köpa med sig blommor hem då och då, att bjuda på överraskningsresa till en storstad?

Niclas Berggren 9:08 den 1 January 2010

Består vi av flera jag?

Finns du? Eller finns ni? Många ser en människa som bestående av flera jag. Som professor Paul Bloom påpekar i den fascinerande artikeln ”First Person Plural”, publicerad i The Atlantic, är detta synsätt inte nytt:

It can be found in Plato, and it was nicely articulated by the 18th-century Scottish philosopher David Hume, who wrote, ”I cannot compare the soul more properly to any thing than to a republic or commonwealth, in which the several members are united by the reciprocal ties of government and subordination” Walt Whitman gave us a pithier version: ”I am large, I contain multitudes.”

Jag ser det precis så för egen del, och jag tycker särskilt att denna insikt är intressant med avseende på diskussioner om rationalitet och paternalism. Bloom konstaterar först något viktigt:

If struggles over happiness involve clashes between distinct internal selves, we can no longer be so sure that our conflicting judgments over time reflect irrationality or error.

Irrationalitet uppstår när ett mål är givet och när de medel som används för att försöka uppnå det målet inte är de bästa möjliga. Men med flera jag finns inget överordnat mål, utan barje jag har ett eget mål. De kan förvisso sammanfalla, men de kan också skilja sig åt. Det kan alltså finnas flera parallella och mer eller mindre inkonsistenta mål. Det finns en tendens att se det som självklart att jag-imorgons mål ska vara överordnade jag-idags mål, dvs. att långsiktiga mål ska ses som överordnade. Inte sällan utgår paternalister från det, och anser sig ha rätt att styra beslutsfattande i den riktningen. Bloom problematiserar rätteligen:

The main problem with all of this is that the long-term self is not always right. Sometimes the short-term self should not be bound. … I wouldn’t want to live next door to someone whose behavior was dominated by his short-term selves, and I wouldn’t want to be such a person, either. But there is also something wrong with people who go too far in the other direction. We benefit, intellectually and personally, from the interplay between different selves, from the balance between long-term contemplation and short-term impulse. We should be wary about tipping the scales too far. The community of selves shouldn’t be a democracy, but it shouldn’t be a dictatorship, either.

Särskilt svårt har jag för förslag att införa en extern diktator, såsom generaldirektören för Statens Folkhälsoinstitut. Jag-imorgon föredrar frihet för jag-idag – det borde även paternalister, som vill ge prioritet åt jag-imorgon med styrande, ibland tvingande, metoder, beakta.

Niclas Berggren 6:31 den 31 December 2009

Rädsla för döden förklarar religiositet

Min mormor dog den 8 september i år. Under begravningsceremonin på Frälsningsarmén framhölls det att hon levde vidare i himlen, vilket verkade ge tröst och glädje åt många av de närvarande. Det slog mig då att religion antagligen i hög grad kan förklaras av människors olust och rädsla inför döden. Vad skönt om man kan få för sig att döden faktiskt inte är slutgiltig, att vi inte upphör att existera, att vi ska få träffa dem vi älskar igen och umgås med dem i all evighet!

Det finns forskning som ger stöd åt en sådan motivationsgrund för religiös tro, t.ex. dessa två experimentella studier:

”Belief in Supernatural Agents in the Face of Death”, publicerad i Personality and Social Psychology Bulletin: ”We found that the awareness of mortality reliably increased the tendency to believe in supernatural agency. Mortality awareness increased religious identification, belief in God, and belief in the efficacy of divine intervention.”
”No Atheists in Foxholes: Motivated Reasoning and Religious Belief”: ”Two experimental studies showed that making thoughts of their own death salient to participants increased reported belief in an afterlife. Participants in Study 2 also reported greater belief in God as a result of writing essays about their own death.”

Om religion i hög grad motiveras av en längtan efter tröst och trygghet i en hård och kall värld där vi alla dör, och om den förmår ge det, bör religion då bekämpas? Är det bra om religionen kan utgöra en lyckobringande fiktion – eller är det ömkansvärt, att människor inte förmår se och hantera tillvaron som den faktiskt är?

Niclas Berggren 14:56 den 30 December 2009

Falska märkesglasögon

Personer som äger märkesvaror blir lätt lite sura på personer som köper billiga falsarier. På så sätt eroderas ju grunden för den popularitet som man som innehavare av äkta märkesvaror tror följer av att ha sådana varor (exklusivitet och uppfattad rikedom). Nu visar en ny studie, ”The Counterfeit Self: The Deceptive Costs of Faking It”, accepterad för publicering i Psychological Science, att falska märkesvaror har vidare negativa effekter:

Though people buy counterfeit products to signal positive traits, we show that wearing counterfeit products makes individuals feel less authentic and increases their likelihood of both behaving dishonestly and judging others as unethical. In four experiments, participants wore purportedly “fake” or “branded” sunglasses. Those wearing “fake” sunglasses cheated more across multiple tasks than did participants wearing “branded” sunglasses, when they believed they had a preference for counterfeits (Experiment 1A) and when they were randomly assigned to wear them (Experiment 1B).

Se upp för personer med falska produkter, med andra ord. Får jag rekommendera the real thing istället?

Niclas Berggren 6:38 den 30 December 2009

Har moraliska uppmaningar effekt?

Moralister finns det gott om i denna värld. Men har uppmaningar om att ”göra det rätta” någon effekt på faktiskt beteende? En ny experimentell studie, ”‘Do the Right Thing:’ The Effects of Moral Suasion on Cooperation”, rapporterar att sådana uppmaningar faktiskt kan ha effekt. Utgångspunkten var ett spel där en summa kunde gå till individen själv eller till hela gruppen. I det senare fallet ökade totalsumman med 40 procent men individen fick själv mindre. Den unika Nashjämvikten är att behålla hela summan för sig själv. Några resultat:

När man uppmanade deltagarna att ge till hela gruppen med två moraliska budskap (den gyllene regeln respektive utilitarism) ökade givandet till gruppen.
Effekten blev bara tillfällig – såvida inte det fanns en möjlighet att straffa individer som började behålla summan för sig själva. I närvaro av en straffmöjlighet fortsatte det moraliska budskapet att ha effekt på givandet.
Effekten beror både på en förväntan om att andra kommer att ge till gruppen och påverkade egna preferenser.

Uppenbarligen kan moraliska uppmaningar påverka beteende och därmed fylla en funktion – under vissa omständigheter:

[O]ur results also indicate that the potential for persistent positive effects depends on the richness of the strategic environment in which moral suasion is used. In our experiment, the interaction of a moral frame and the presence of punishments appears important to sustain cooperation when moral messages or punishments alone could not do so.

Niclas Berggren 7:38 den 29 December 2009

Skola i socialism

Den innovative professor Gilles Saint-Paul har, i ”Endogenous Indoctrination: Occupational Choice, the Evolution of Beliefs, and the Political Economy of Reform”, utvecklat en teori om varför ett samhälle (som Frankrike) tenderar att vara ekonomiskt-politiskt vänsterorienterat och varför marknadsliberala reformer är sällsynta. En central orsak står att finna i de intellektuella, som utbildar befolkningen:

Yet the characteristics of their profession — that it is protected and in the public sector — generate a selection bias in the prior beliefs of those who elect to become teachers. That is, one is more likely to choose such a profession, the more unfavorable one’s opinion about the market economy. This selection bias is different from the one pointed out by Hayek: People with negative priors against capitalism choose the intellectual profession not out of their own taste, but because they are more likely to rationally believe that the returns from the protected intellectual profession are higher than those from the exposed market activity. In fact, this logic applies to any civil service occupation — and casual evidence suggests that people in those occupations are indeed more likely to hold socialist opinions. But the key point is that the intellectual profession is itself protected and thus prone to that bias.

The model predicts that society will be more left-wing (and lower in learning that the market economy works well, if that is the case), (i) the greater the weight of the schooling system vs. the family in the formation of beliefs, i.e. the lower the heritability of beliefs, and (ii) the greater the correlation between one’s pessimism about the market economy and the likelihood of becoming a teacher, i.e. the lower the social entropy. In the context of this paper, social entropy refers to how predictable is one’s occupation on the basis of one’s beliefs.

En mycket intressant teori, som kompletterar traditionella intressegruppsteorier och Hayeks och Nozicks teorier om varför intellektuella tenderar att vara socialister. Om den stämmer, kan friskolor och privata högskolor påverka den här selektionsproblematiken? Vad annat kan påverka den? En minskning av den offentliga sektorns omfattning mer allmänt kanske?

Niclas Berggren 8:08 den 28 December 2009

Luftföroreningar ger lägre IQ

Femåriga barn vars mödrar under fosterstadiet levde och verkade i en miljö med luftföroreningar från trafik tycks ha lägre intelligens, enligt studien ”Prenatal Airborne Polycyclic Aromatic Hydrocarbon Exposure and Child IQ at Age 5 Years”, publicerad i Pediatrics:

After adjustment for maternal intelligence, quality of the home caretaking environment, environmental tobacco smoke exposure, and other potentially confounding factors, high PAH levels (above the median of 2.26 ng/m³) were inversely associated with full-scale IQ (P = .007) and verbal IQ (P = .003) scores. Children in the high-exposure group had full-scale and verbal IQ scores that were 4.31 and 4.67 points lower, respectively, than those of less-exposed children (2.26 ng/m³).

Därmed inte sagt att all trafik nödvändigtvis ska motverkas: den har kostnader, av detta och andra slag, men den har också intäkter, som bör beaktas i en kostnads-intäktsanalys. Men forskning som indikerar att kostnaderna är högre än vad man tidigare känt till kan förstås göra det tilltalande, i mångas ögon, med politiska förslag som begränsar trafiken jämfört med dagens nivå. En positiv bieffekt av trängselskatter, som många förespråkar av andra skäl, skulle t.ex. kunna vara högre IQ hos barn längre fram, i alla fall i städer med höga föroreningshalter.

Niclas Berggren 14:39 den 27 December 2009

Pengar till fattiga länder

Stora belopp – uppskattningsvis 250-400 miljarder dollar – skickas hem varje år av utvandrare från fattiga länder som arbetar i rika länder. Faktum är att mer pengar överförs på det viset än via bistånd. Vilka är effekterna på välståndsutvecklingen i dessa fattiga länderna av dessa överföringar? Två nya studier kommer till delvis olika slutsats:

”Remittances, Financial Development, and Growth”, publicerad i Journal of Development Economics, finner följande:

[W]e find that remittances boost growth in countries with less developed financial systems by providing an alternative way to finance investment and helping overcome liquidity constraints. This finding controls for the endogeneity of remittances and financial development, does not depend on the particular measure of financial sector development used, and is robust to a number of robustness tests, including threshold estimation. We also provide evidence that there could be an investment channel trough which remittances can promote growth especially when the financial sector does not meet the credit needs of the population.

”Do Workers’ Remittances Promote Economic Growth?”, ett working paper vid IMF, finner följande:

[O]ur findings suggest that decades of private income transfers—remittances—have contributed little to economic growth in remittance-receiving economies and may have even retarded growth in some. We find that when remittances are properly measured, and when the growth equations are well specified and instrumented, we cannot find a robust and signficiant positive impact of remittances on long-term growth, and often find a negative relationship between remittances and growth.

Att bara föra över pengar är, som det verkar, ingen garanti för att välståndsutvecklingen stimuleras, utom möjligen i länder med svaga och outvecklade finansmarknader. Liknande resultat har konstaterats för bistånd.

Niclas Berggren 8:20 den 26 December 2009

Är kvinnor eller män bäst vänner?

En vanlig stereotyp uppfattning är att kvinnor är mjuka och omtänksamma och att män är hårda och kalla. En ny studie, ”Males’ Greater Tolerance of Same-Sex Peers”, publicerad i Psychological Science, kanske utgör skäl att ompröva den:

Three studies were conducted to examine the often-cited conclusion that human females are more sociable than males. Using perceptions of roommates, roommate changes at three collegiate institutions, and an experimental manipulation of friendship beliefs, the studies demonstrated unequivocally that males exhibit a higher threshold of tolerance for genetically unrelated same-sex individuals than females do. Tolerance was defined as acceptance of the stresses and strains within relationships.

Nu behöver i och för sig inte tolerans tolkas som mjukhet och omtanke, men om man värderar en förmåga till överseende hos sina vänner kan män ändå göra relativt bra ifrån sig.

Niclas Berggren 7:51 den 25 December 2009

Gud tycker som jag

Hur kommer religiösa människor fram till vad deras gud anser i olika frågor? Ny forskning av professor Nicholas Epley, ”Believers’ Estimates of God’s Beliefs Are More Egocentric than Estimates of Other People’s Beliefs”, publicerad i PNAS, finner att de i hög grad menar att deras gud tycker som de själva redan gör:

[P]eople’s own beliefs on important social and ethical issues were consistently correlated more strongly with estimates of God’s beliefs than with estimates of other people’s beliefs (Studies 1–4). Manipulating people’s beliefs similarly influenced estimates of God’s beliefs but did not as consistently influence estimates of other people’s beliefs (Studies 5 and 6). A final neuroimaging study demonstrated a clear convergence in neural activity when reasoning about one’s own beliefs and God’s beliefs, but clear divergences when reasoning about another person’s beliefs (Study 7). In particular, reasoning about God’s beliefs activated areas associated with self-referential thinking more so than did reasoning about another person’s beliefs. Believers commonly use inferences about God’s beliefs as a moral compass, but that compass appears especially dependent on one’s own existing beliefs.

Dessa resultat ger ytterligare skäl för att betrakta påståendet att ateism underminerar ”god moral” som undermåligt. Alla moraluppfattningar är subjektiva.

För en populärvetenskaplig presentation, se Not Exactly Rocket Science.

Niclas Berggren 9:16 den 23 December 2009

Progressiva skatter påverkar viljan att utbilda sig

Inkomstskillnaderna före skatt är högre i USA än i Europa – och är, om man jämför olika länder, mindre ju mer progressivt skattesystemet är. Hur kan det komma sig, när skatter i regel antas påverka inkomstskillnader efter skatt? I den nya studien ”Taxation of Human Capital and Wage Inequality: A Cross-Country Analysis” anges en mekanism som har med utbildning att göra:

Wage inequality arises from differences across individuals in their ability to learn new skills as well as from idiosyncratic shocks. Progressive taxation compresses the (after-tax) wage structure, thereby distorting the incentives to accumulate human capital, in turn reducing the cross-sectional dispersion of (before-tax) wages. We find that these policies can account for half of the difference between the US and the CEU in overall wage inequality and 76% of the difference in inequality at the upper end (log 90-50 differential).

Jag tolkar detta som att progressiva skatter minskar utbildningspremien och gör incitamenten att berika sitt humankapital genom universitetsstudier svagare. Det gör i sin tur inkomstskillnaderna före skatt mindre, eftersom skillnaderna i skicklighet och produktivitet är mindre.

Detta resultat får mig att undra om de som eftersträvar små inkomstskillnader är beredda att fundera på andra metoder än kraftigt progressiva skatter och vilka dessa metoder skulle vara. Det tycks klart att progressiva skatter medför en kostnad i termer av lägre utbildningsnivå, vilket i sin tur torde påverka det långsiktiga välståndet.

Niclas Berggren 12:33 den 22 December 2009

Smart och rik

Vad bestämmer hur rika människor blir? Är det slumpmässigt eller varierar förmögenhet systematiskt med diverse variabler? En ny studie, ”Cognition and Economic Outcomes”, finner tecken på ett samband mellan intelligens och förmögenhet. Den visar bl.a. följande:

… that the ability to answer three simple mathematical questions is a significant predictor of wealth, wealth growth, and wealth composition for people over 50 years of age.

Förvisso är kausaliteten, som så ofta, något oklar, men forskarna argumenterar för att den primärt går i riktningen från intelligens till förmögenhet.

I såväl ett rättvise- som i ett incitamentsperspektiv är resultatet synnerligen intressant. Är det mer eller mindre önskvärt med förmögenhetsskatt om förmögenheters storlek i hög grad beror på intelligens?

Niclas Berggren 8:56 den 21 December 2009

Homosexuella på universitetet

Forskning i USA tyder på att homosexuella i högre grad än heterosexuella skaffar sig en universitetsutbildning. Men är den sexuella läggningen – om man är homo-, bi- eller heterosexuell – relaterad till prestationer? Studien ”Sexual Orientation and Outcomes in College”, publicerad i Economics of Education Review, finner t.ex. detta för manliga studenter:

After conditioning on observable demographic characteristics and institution fixed effects, we find that (compared to their heterosexual peers): (1) gay males have higher college grade point averages and perceive their academic work as more important; (2) gay and bisexual males are more likely to report the presence of a faculty member or administrator with whom they could discuss a problem; and (3) gay and bisexual males place more importance on participating in student organizations, volunteer activities, the arts, and politics.

Det finns ibland en tendens i den offentliga debatten att framställa homosexuella som svaga offer. Ibland finns det förvisso skäl att uppröras, även i upplysta länder, över diskriminering; men prestationsmässigt tycks homosexuella inte skilja sig från andra i negativ riktning i alla fall.

Tips: Henrik Jordahl.

Niclas Berggren 9:01 den 20 December 2009

Är pojkar mer tävlingsinriktade än flickor?

Ett flertal studier visar att män är mer tävlingsinriktade än kvinnor. En ny studie av Anna Dreber, Emma von Essen och Eva Ranehill, ”Outrunning the Gender Gap: Boys and Girls Compete Equally”, studerar svenska barn i åldrarna 7 till 10 år och finner, tvärtemot en liknande israelisk studie, inga könsskillnader.

Tävlingsinriktningen har mätts i tre olika aktiviteter – löpning, hopprep och dans – på följande vis:

First the children perform the task individually. Their performance is measured and they are then matched together in pairs of two depending on their result. Thereafter the children perform the task a second time in these matched pairs. Competitiveness is measured as the difference in performance between the individual and matched performance, and is thus considered as the reaction to competition.

Deras resultat:

We find no gender differences in competitiveness among children in Sweden in any of the three tasks. Boys and girls increase their performance equally in the competitive setting for running and skipping rope, and there is no difference between the average increases. Regarding the dancing task, both boys and girls decrease their performance when competing, possibly due to attempts of imitating the other child. However, this decrease in performance is not significantly different between the two genders.

Forskarna menar att resultaten kan tyda på en kulturell del i bestämningen av tävlingsinriktning och följaktligen att allt inte har med biologi att göra. Om den slutsatsen står sig implicerar den bl.a. att vissa könsskillnader går att påverka genom medvetna val.

Se även de tidigare inläggen ”Dags för enkönade skolklasser?” och ”Är män mer tävlingsinriktade än kvinnor?”.

Niclas Berggren 5:13 den 19 December 2009

Vad förklarar trafikdöd?

Jag överraskades något av den faktor som bäst förklarar variationen i dödsfrekvensen i trafiken i amerikanska delstater:

The analysis identified seven statistically significant factors: homicide rate per capita (used in the analysis as a proxy for aggression), physicians per capita, safety-belt usage rate, proportion of male drivers, proportion of drivers over 64 years of age, income per capita, and deaths caused by alcohol-related liver failures per capita (a proxy for the extent of intoxicated driving). These seven factors accounted for 71 percent of the variance in the traffic fatality rates. The strongest predictor of the traffic fatality rate was the homicide rate.

Forskaren Michael Sivak menar att mordfrekvensen är relaterad till trafikdödsfrekvensen genom att utgöra ett mått på aggression, som påverkar (bristen på) hänsynstagande i trafiken. Precis som man inte ska vara berusad och köra bil, ska man kanske inte vara arg och aggressiv och göra det.

Niclas Berggren 7:05 den 18 December 2009

Fildelningens välfärdseffekter

Detta kanske kan vara av intresse för Moderaterna, som är på väg att tänka om i frågan om upphovsrätt. Fildelning (från person till person, s.k. P2P) minskar skivbolagens vinster, men den innebär också större spridning av nyttohöjande musik. En ny studie, ”Piracy on the Internet: Accomodate It or Fight It? A Dynamic Approach”, finner att fildelningen utgör en samhällsekonomisk nettovinst:

In the comparative static analysis of the model, one of our most important findings is that total welfare is negatively related to the generic cost factor of downloading. … This implies that by making file-sharing more difficult for the consumers, the government is effectively curbing the society from enjoying a high welfare level that P2P technology would generate.

Frågan är väl hur incitamenten att skapa ny musik ter sig med fildelning. Kanske är de trots allt goda?

Se även inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Gynnas kreativiteten av långt upphovsrättsskydd?”.

Niclas Berggren 9:31 den 17 December 2009

Varför välkomnas inte kvalificerad arbetskraft?

Sverige har infört ett mer flexibelt system för arbetskraftsinvandring. De flesta länder är dock avvisande till kvalificerad arbetskraftsinvandring, trots att forskning visar att sådan invandring kan förbättra välståndutvecklingen. Hur kan det komma sig? En ny studie av Giovanni Facchini och Anna Maria Mayda, ”Individual Attitudes towards Skilled Migration: An Empirical Analysis across Countries”, undersöker saken:

We find that more educated natives are less likely to favor skilled immigration … while richer people are more likely to do so. Our results also show that skilled immigrants are perceived to be more desirable than non-skilled ones on non–economic grounds, especially by individuals who are concerned about security and by those who value traditions and customs.

En förklaring till de stängda gränserna för denna grupp potentiella invandrare kan alltså vara att intressegruppen inhemsk kvalificerad arbetskraft är rädd att förlora sina jobb och att de har stort politiskt inflytande i många länder. Det kanske är dags för politiker att köra över dessa, till gagn för allmänintresset? De rika, som är positiva till denna typ av invandring, borde kunna utöva mer inflytande.

Niclas Berggren 11:09 den 16 December 2009

Blinda mäns kvinnosmak

När seende människor upplever attraktion är den i hög grad förbunden med synintryck. Men har attraktionens inriktning djupare grund än så? En ny studie, ”Blind Men Prefer a Low Waist-to-Hip Ratio”, accepterad för publicering i Evolution and Human Behavior, undersöker om blinda, heterosexuella män attraheras av kvinnors kroppsform på samma sätt som seende, heterosexuella män:

We report evidence showing that congenitally blind men, without previous visual experience, exhibit a preference for low female WHRs when assessing female body shapes through touch, as do their sighted counterparts. This finding shows that a preference for low WHR can develop in the complete absence of visual input and, hence, that such input is not necessary for the preference to develop. However, the strength of the preference was greater for the sighted than the blind men, suggesting that visual input might play a role in reinforcing the preference.

The rules of attraction run deep. Annars kan jag tänka på mig att blinda lägger något större vikt vid andra sinnesintryck, som doft och ljud. En sensuell röst kan tänkas vara relativt viktigare som grund för attraktion för någon som är blind.

Niclas Berggren 5:30 den 16 December 2009

Är äktenskapet så bra?

DN rapporterar (liksom Expressen) om en ny studie, ”Gender and the Relationship between Marital Status and First Onset of Mood, Anxiety and Substance Use Disorders”, publicerad i Psychological Medicine:

Personer som är gifta löper mindre risk att drabbas av psykiska problem som depression, ångest och oro.

Äktenskapet anges orsaka denna mindre risk. Nationalekonomen Eric Crampton ifrågasätter dock den tolkningen av resultaten och menar att en minst lika rimlig tolkning är att personer med mindre risk att drabbas av psykiska problem i högre grad får tillfälle att gifta sig. Han påpekar klokt:

None of the news reports even asked about causality. I’m not sure a lot more could have been done about causality in the paper given the data. But I’d certainly be nervous about staking bold causality claims on it, and all of the journalists are suggesting the relationship is causal.

Även de svenska journalisterna.

Niclas Berggren 10:21 den 12 December 2009

Vem vinner Wimbledon?

Hur ska man kunna prediktera vem som vinner en tävling? En vanlig syn torde vara att förlita sig på experter, som har djup kunskap om de tävlande. Men det finns skäl att tro att människor utan djup kunskap kan vara duktiga på att använda sig av heuristika, eller tumregler, för att göra relativt goda prediktioner. Studien ”Predicting Wimbledon 2005 Tennis Results by Mere Player Name Recognition”, publicerad i International Journal of Forecasting, visar att detta kan stämma i fallet med en känd tennisturnering:

Our results show that a ranking of tennis players based on aggregated name recognition by laypeople and amateurs was as effective in predicting match outcomes as official ATP rankings and Wimbledon experts’ seedings. Also, for cases in which the recognition heuristic can be applied, individual decisions made based on mere name recognition are as accurate as predictions made by ATP rankings or Wimbledon experts.

En möjlig förklaring:

In the domain of professional tennis, media coverage — and through this, also recognition — is correlated with success. This could explain why the recognition heuristic performs well, even though it makes predictions based on partial ignorance.

Människor är inte perfekt rationella och kunniga, men det intressanta är att vi i många fall tycks ha utvecklat metoder för en relativt god prediktionsförmåga i alla fall.

Niclas Berggren 16:32 den 11 December 2009

Ungdomsarbetslöshet ger brottslighet

Ungdomsarbetslösheten stiger från ett redan högt utgångsläge. En ny studie, ”Youth Unemployment and Crime in France”, publicerad i Journal of the European Economic Association, visar att detta kan medföra obehagliga konsekvenser:

[W]e find that increases in youth unemployment induce increases in crime. Using the predicted industrial structure to instrument unemployment, we show that this effect is causal for burglaries, thefts, and drug offenses. To combat crime, it appears thus that all strategies designed to combat youth unemployment should be examined.

Sådana strategier skulle t.ex. kunna innefatta sänkta ingångslöner och mer flexibla turordningsregler; det förefaller också viktigt att inte höja a-kassan. Fler förslag?

Niclas Berggren 10:40 den 11 December 2009

Fotbollsspelares fötter är guld värda

Vissa fotbollsspelare är tvåfotade – närmare bestämt ca 1/6 av spelarna i Europas fem främsta fotbollsligor. Det ska de vara glada för. Enligt artikeln ”Wage Returns to Scarce Talent: The Case of Professional Football Players” ger nämligen den talangen högre lön:

Does this talent translate into wages? The answer is ”yes”. The table shows the raw premium of over 60% relative to right-footed players falls to around 40% controlling for demographic characteristics, position in the team and the team’s ability to pay players. It falls by half to around 20% when controlling for other performance measures, but remains at around 20% with all these controls. It remains large even within teams. This is strong evidence of a clear link between performance and wages among professional football players.

Man tjänar alltså 20 procent mer som tvåfotad spelare jämfört med en högerfotad spelare (när man kontrollerar för andra bestämningsfaktorer). Även vänsterfotade tjänar mer än högerfotade: ca 10 procent mer, närmare bestämt.

Tre reflexioner:

Kan detta ses som stöd för den neoklassiska teorin (lanserad av bl.a. Knut Wicksell) om ett samband mellan produktivitet och lön?
Om du är förälder och har ett barn som är duktigt på fotboll kan det vara värt att notera att man kan lära sig att bli tvåfotad spelare om man börjar träna tidigt på det.
Hur är det i tennis: ger det fördelar att vara dubbelhänt eller vänsterhänt?

Niclas Berggren 5:57 den 11 December 2009

Är valfrihet en börda?

Det brukar numera hävdas att människor blir förvirrade och olyckliga av mycket valfrihet, vilket av vissa t.o.m. används som grund för att förespråka regleringar och förbud. Tim Harford sammanfattar ny forskning som ger oss anledning att betvivla denna slutsats allmänna giltighet:

The average of all these studies suggests that offering lots of extra choices seems to make no important difference either way. There seem to be circumstances where choice is counterproductive but, despite looking hard for them, we don’t yet know much about what they are. Overall, says Scheibehenne: “If you did one of these studies tomorrow, the most probable result would be no effect.” Perhaps choice is not as paradoxical as some psychologists have come to believe. One way or another, we seem to be able to cope with it.

Tips: Marginal Revolution.

Niclas Berggren 5:21 den 10 December 2009

Ersättning ökar donationen av blod

Det råder brist på blod. Vissa hävdar fortfarande, måhända inspirerade av Richard Titmuss bok The Gift Relationship, att materiell belöning motverkar blodgivande genom att förstöra en inre, altruistisk motivation att hjälpa. En ny studie, ”Will There Be Blood? Incentives and Substitution Effects in Pro-social Behavior”, visar tvärtom att sådan belöning, t.ex. i form av t-shirts, muggar och presentkort, har positiva effekter:

[W]e find that blood donors respond to the presence of extrinsic incentives in a standard way; donations increase when incentives are offered, the increase is greater for incentives of higher economic value, and donors substitute toward blood drives with incentives and away from drives without incentives, and more so the greater the value of incentive offered. Furthermore, the presence of incentives does not disproportionately attract individuals to a drive who are not eligible to donate.

Så här såg en inbjudan att delta ut i det fältexperiment som studiens resultat bl.a. bygger på:

Denna studie är inte den enda som visar att materiell belöning kan uppmuntra till prosocialt beteende: lotter, medaljer och presentkort har tidigare visat sig kunna stimulera människor att donera blod. Denna slutsats tycks mig mycket viktig.

Niclas Berggren 5:36 den 9 December 2009

Vad signalerar en tatuering?

Många jag känner ser tatueringar och okonventionella piercingar som tecken på något suspekt, som indikationer på mindervärdighetskomplex, självhävdelsebehov, psykiska problem eller kriminalitet. En ny studie, ”Tattoo and Piercing as Signals of Biological Quality”, snart publicerad i Evolution and Human Behavior, finner stöd för att sådana dekorationer kan ha en mer positiv grund:

There are several social reasons for which people use these forms of body decorations (e.g., marking social status or signaling membership within a subculture). However, it is interesting why only some people within a group that uses body decoration as a badge of membership decide upon such decorations. Since both tattoos and piercings can present health risks (e.g., due to blood-borne disease transmission risk), we postulate that people who decide to have such a body decoration might have relatively higher biological quality and that tattoos/piercings can be an honest signal of genetic quality. … Higher body symmetry of the men having tattoo or piercing indicates that this type of body decoration in the western society can be related to the honest signal of biological quality only for men.

Se där! Tatuering som en signal om biologisk kvalitet, alltså. Det skulle kunna tänkas stämma in på den fysiskt framstående australiensiske rugbyspelaren Daniel Conn (se bild).

Se även inläggen ”Tattoo boys”, ”Rugby kräver muskler” och ”Allt klär en skönhet”.

Niclas Berggren 17:01 den 8 December 2009

Lyckan varierar under veckan

En kritik som har riktats mot lyckoforskningen är att måttet på lycka inte är helt pålitligt, då människors svar när de ska poängsätta sin lyckonivå skulle kunna bero på en rad tillfälliga faktorer. Att det finns visst fog för denna kritik visas i den nya studien ”Sundays Are Blue: Aren’t They? The Day-of-the-Week Effect on Subjective Well-Being and Socio-Economic Status” av Alpaslan Akay and Peter Martinsson:

Our results suggest that overall subjective well-being is largely influenced by the day of the week it is reported. We find that Sunday is the bluest day in Germany; i.e. this is the day that individuals on average report the lowest level of subjective well-being. Saturday and Friday are the other two days that individuals report lower subjective well-being. Hence, weekends result in lower subjective well-being than weekdays.

Intervjuar man människor om deras upplevda lycka på vardagar överskattar man alltså sannolikt deras ”genomsnittliga” lyckonivå. Dessutom varierar variationen grupper emellan — t.ex. verkar singlar mer stabilt lyckliga över veckans dagar än gifta — vilka kan orsaka bias när lyckonivån grupper emellan jämförs. En illustration av hur lyckan, mätt från 0 till 10, varierar per veckodag:

Niclas Berggren 11:15 den 8 December 2009

Oavsedd konsekvens

En artikel i The Psychologist påpekar att goda avsikter inte alltid utgör en garanti för goda konsekvenser:

[M]erely describing a song as ”suicide-inducing” or ”life-affirming” leads listeners to perceive it as such (North & Hargreaves, 2005); by labelling music as suicide-inducing, campaigners and legislators may be helping to create the problem they aim to eradicate.

Se även inlägget ”Opera och självmord”.

Niclas Berggren 17:07 den 6 December 2009

När favoritlaget förlorar

Det finns många som hejar på ett visst idrottslag. Hur hanterar sådana personer den besvikelse som en förlust innebär? Studien ”Use of Retroactive Pessimism as a Method of Coping with Identity Threat”, publicerad i Group Processes & Intergroup Relations, antyder att de tenderar att revidera sin bedömning av lagets chanser i efterhand:

Retroactive pessimism involves retrospectively lowering one’s evaluations of a group’s chances for success after a failed competition. … [W]e hypothesized that displays of retroactive pessimism would be magnified in persons with strong allegiances to a group. This hypothesis was tested by having supporters of two college basketball teams evaluate the chances for victory for each team both prior to the game between the teams and subsequent to the contest. Regression analyses confirmed expectations (the greatest magnitude of retroactive pessimism was reported by highly identified supporters of the losing team in their evaluations of the winning team).

En förståelig psykologisk försvarsmekanism. Ett alternativ vore kanske att inte binda sig så starkt till ett lag och att inte ha överdrivna förväntningar (eller förhoppningar) om vinst från början.

Niclas Berggren 5:21 den 5 December 2009

Egenföretagarens lycka

När jag funderar på mitt yrkesval kommer jag fram till att en av dess största fördelar är den frihet som präglar min tillvaro som forskande nationalekonom. Vänner som har andra jobb beskriver hur de måste stämpla in och ut på sina jobb (numera via datorer), hur de inte kan gå ifrån vid behov och hur deras arbetsuppgifter ofta är detaljstyrda av andra. Allt detta slipper jag. Härvidlag kanske jag har en del gemensamt med egenföretagare. En studie av Matthias Benz och Bruno Frey, ”The Value of Doing What You Like: Evidence from the Self-Employed in 23 Countries”, publicerad i Journal of Economic Behavior & Organization, antyder följande om egenföretagares arbetstillfredsställelse:

The self-employed are substantially more satisfied with their work than employed persons. We document this relationship for 23 countries and show that the higher job satisfaction can mainly be attributed to the more interesting jobs and to the greater autonomy that self-employed persons enjoy. ”Doing what you like to do” seems to provide non-pecuniary benefits from work suggesting the existence of procedural utility: interesting work and autonomy are valued beyond material outcomes as good procedural work characteristics.

Jag är inte förvånad. Om du har ett icke-autonomt arbete, hur mycket skulle du vara beredd att sänka din lön för att vara indifferent mellan ditt nuvarande jobb och ett jobb med stor autonomi (allt annat lika)? Om du har ett autonomt arbete, hur mycket skulle du kräva i högre lön för att vara indifferent mellan ditt nuvarande jobb och ett jobb med liten autonomi (allt annat lika)? Själv besvarar jag den senare frågan med: åtminstone 15 000 kr brutto per månad.

Niclas Berggren 15:29 den 4 December 2009

Tredje generationens invandrare

Människor väljer ofta att emigrera i förväntan om att kunna höja sin ekonomiska standard. Det är också så att emigranter i regel tjänar mer i sina nya länder än i sina gamla. Sedan observeras ett intressant mönster: medan andra generationens invandrare i genomsnitt tjänar mer än sina föräldrar, tjänar tredje generationens invandrare inte mer, utan ofta mindre, än sina föräldrar. Hur kan det komma sig? I den nya studien ”Intergenerational Transmission of Abilities and Self Selection of Mexican Immigrants” ges en möjlig förklaring.

Tanken är att de som väljer att emigrera har ”goda” egenskaper för arbetsmarknaden, men att de inte till fullo själva kan dra nytta av dem, eftersom deras utbildningsnivå inte är så hög eller ses som någon större merit i det nya landet. Den andra generationen, däremot, får möjlighet att utbilda sig i det nya landet, och har kvar en del av föräldrarnas ”goda” egenskaper, vilket leder till högre inkomster. När vi sedan kommer till den tredje generationen har arvet av ”goda” egenskaper tunnats ut, och den goda utvecklingen bryts.

Man kan ana att en del frustration uppkommer när en stigande inkomstutveckling bryts mellan generationerna. Jag känner inte till om detta mönster gäller för invandrare i Sverige, och inte heller i vilken mån ett liknande mönster kan återfinnas hos vissa grupper av icke-invandrare.

Niclas Berggren 17:06 den 3 December 2009

Hur påverkar ökad ojämlikhet tillväxten?

Är det gynnsamt eller skadligt för välståndsutvecklingen när de som tjänar mest drar ifrån andra inkomsttagare ännu mer? Den frågan är omdiskuterad i den nationalekonomiska litteraturen. Tidigare studier, oavsett resultat, kan dock kritiseras för att ha använt mått, företrädesvis Ginikoefficienter, som har beräknats med undermåliga data. En ny studie av Dan Andrews, Christopher Jencks och Andrew Leigh, ”Do Rising Top Incomes Lift All Boats?”, använder istället ett mer tillförlitligt mått: toppinkomsttagarnas andel av de samlade inkomsterna före skatt. Med toppinkomsttagare avses de 10 procent av inkomsttagarna som tjänar mest. Studiens resultat baserar sig på en panel med data från 12 i-länder, däribland Sverige, där data har tagits fram av Jesper Roine och Daniel Waldenström.

Vad finner då denna studie? Deras starkaste resultat tyder på en positiv effekt på BNP av ökad ojämlikhet (efter 1960):

If a 10 point increase in TopShare10 were sustained for ten years, GDP would be 12.2 per cent higher than if TopShare10 had not changed.

Det tar dock tid för detta högre välstånd att sprida sig också till de 90 procent som inte tjänar mest:

After 13 years the bottom nine deciles reach the ”breakeven” point where faster growth in total personal income finally offsets the fact that they are now getting a smaller share of the total. If a higher level of inequality continues to yield higher growth indefinitely, our simulation implies that the absolute incomes gains of the bottom nine deciles will become progressively larger. However, our data cannot tell us whether such long-term projections are realistic.

En intressant fråga är hur personer som talar sig varma för distributiv rättvisa ser på dessa resultat. Om det är så att ökad inkomstojämlikhet leder till ökat välstånd, som ökar allas absoluta inkomster på längre sikt, är det då självklart att förespråka sådan rättvisa? Åtminstone föreligger väl en trade-off?

Media: DN Debatt.

Niclas Berggren 5:34 den 2 December 2009

Vinetikettens betydelse

Jag har tidigare erkänt att vinetikettens utseende spelar roll för mitt val av viner. Föga rationellt, kan tyckas. Jag är dock inte ensam. Den nya studien ”Message on the Bottle: Colours and Shapes of Wine Labels” undersöker närmare vad det är konsumenterna tar fasta på:

This paper’s main finding is that there are strong preferences for selected combinations of colours and shapes in the composition design of wine labels. Surprisingly, colour alone does not elicit as strong preferences as selected shapes do, at least when they are assessed irrespective of the shape that dominates the label composition. Other compositions, on the other hand, are very resilient, especially those that contain colour hues, such as brown, yellow, black and green, in labels that feature rectangular and hexagonal patterns.

Att utseende, estetik och formgivning är viktiga för många människor står utom allt tvivel. Särskilt, skulle jag tro, i situationer där andra bedömningsfaktorer väger ganska jämnt. Om man (och ens gäster) lägger vikt vid etiketten kanske vinkaraffen är en obsolet företeelse?

Niclas Berggren 10:58 den 1 December 2009

Kvinnor i bolagsstyrelser

Mellan 2000 och 2005 ökade andelen kvinnor i noterade svenska bolags styrelser från 4 till 14 procent. Andelen är förstås fortfarande låg, och den har föranlett vissa att kräva kvotering. Det har framförts argument om att kvotering i själva verket ligger i bolagens intresse, eftersom kvinnors närvaro kommer att förbättra de ekonomiska utfallen. Men stämmer det?

Troligen inte. En ny studie av Johan Eklund, Johanna Palmberg och Daniel Wiberg, ”Ownership Structure, Board Composition and Investment Performance”, publicerad i Corporate Ownership & Control (preliminär gratisversion här), finner följande:

Gender diversity has a small but negative effect on investment performance, and the same holds for CEO being on the board. When incorporating all the explanatory variables into the same equation the negative effect of larger boards dilutes the effect of gender diversity and having the CEO on the board.

Liknande slutsatser har funnits i tidigare forskning. Det är alltså svårt att finna belägg för att andelen kvinnor i bolagens styrelser påverkar den ekonomiska effektiviteten i verksamheten.

Niclas Berggren 5:55 den 30 November 2009

Kvinnors rädsla för ormar och spindlar

Rädsla för ormar och spindlar är vanligare hos kvinnor än hos män. Ny forskning i Evolution and Human Behavior, ”Does Women’s Greater Fear of Snakes and Spiders Originate in Infancy?”, undersöker om denna skillnad har tidiga rötter:

Consistent with the greater incidence of snake and spider phobias in women, results show that female but not male infants learn rapidly to associate negative facial emotions with fear-relevant stimuli. No difference was found between the sexes for fear-irrelevant stimuli.

Flickor är mjuka, pojkar är hårda?

Niclas Berggren 11:40 den 29 November 2009

Går rattfylleri i arv?

Ja, det verkar så, enligt den nya studien ”Driving Under the Influence of Our Fathers” av Randi Hjalmarsson och Matthew Lindquist:

We find strong evidence of an intergenerational drunk driving relationship. Cohort members who have fathers with a drunk driving record have 2.59 times higher odds of having a drunk driving conviction themselves than cohort members with non-drunk driving fathers.

Detta väcker många frågor. En rör moraliskt ansvar. Om sannolikheten för att man ska dömas för rattfylleri är betydligt högre pga. faktorer som man själv inte har kunnat påverka, såsom hur ens föräldrar är, antyder inte det en reducerad moralisk skuld?

Niclas Berggren 14:04 den 27 November 2009

Män med muskler

Många män tränar upp sina muskler på gym. Vad blir effekterna av att ha en muskulös kropp? Det finns både för- och nackdelar, enligt den nya studien ”Costs and Benefits of Fat-Free Muscle Mass in Men”, publicerad i Evolution and Human Behavior:

popularitet

[F]at-free mass (FFM) and/or limb muscle volume (LMV) are significant predictors of the numbers of total and past-year self-reported sex partners, as well as age at first intercourse. On the cost side, FFM and LMV are strong positive predictors of daily energy intake and strong negative predictors of C-reactive protein and white blood cell count, measures of native immunity.

Man får alltså väga ökad attraktivitet och möjlighet till sex mot ökat energibehov och sämre immunförsvar.

Niclas Berggren 5:17 den 27 November 2009

Intelligenta tar mer risker och är mindre otåliga

Att intelligens har sina fördelar torde inte förvåna särskilt många; se länkarna underst i detta inlägg för en del om detta. Nu visar en ny studie, ”Are Risk Aversion and Impatience Related to Cognitive Ability?”, att såväl riskaversion som otålighet är negativt relaterade till intelligens:

Individuals with higher cognitive ability are significantly more willing to take risks in the lottery experiments, and are significantly more patient over the year-long time horizon studied in the intertemporal choice experiment. The correlation between cognitive ability and risk aversion is present for both young and old, and for males and females, although the relationship is somewhat weaker for females and younger individuals. We find that the correlation of both traits with cognitive ability remains strong and significant even after removing variation due to personal characteristics such as gender, age, and height, as well as important economic variables including education, income, and liquidity constraints.

Det är nog bra att de som är mest villiga att ta risker (vilket t.ex. är viktigt för entreprenörskap) är de smarta. Man kan också konstatera att tålighet och självkontroll har visat sig vara viktiga egenskaper för att nå framgång, såväl i skolan som ekonomiskt.

Se även de tidigare inläggen ”Intimiderande intelligens”, ”Intelligens och tillväxt”, ”Intelligensen i olika akademiska ämnen”, ”Samarbetar smarta mer?”, ”Är intelligens viktig på arbetsmarknaden?”, ”Intelligens ger ateism” och ”Intelligens ger ekonomisk framgång”.

Niclas Berggren 11:20 den 26 November 2009

Sport och brott

Att ägna sig åt sport ger många människor gemenskap, motion och spänning. Men vilka är de vidare effekterna av denna form av fritidsintresse? I en ny studie, ”Relational Goods at Work! Crime and Sport Participation in Italy”, påvisas samband mellan sportdeltagande och brottslighet:

Results show that: (i) there is a robust negative association between sport participation and property crime; (ii) There is a robust negative association between sport participation and juvenile crime; (iii) There is a positive association between sport participation and violent crime, but it is only weakly significant.

Blandade resultat, alltså. Man kan tänka sig kausala förklaringar för den negativa relationen: genom att ägna sig åt sport har potentiella brottslingar mindre tid att ägna sig åt brott, och de kommer in i ett socialt sammanhang där de skolas till empati och laganda, och där de kanske också övervakas mer. Man kan även tänka sig en kausal förklaring för den positiva relationen: sport kan skapa spänningar mellan rivaliserande lag och innefattar ibland alkohol, vilket kan påverka våldsbenägenheten hos vissa. Samtidigt går det att, i båda riktningarna, tänka sig kausalitet i motsatt riktning. Angående en positiv relation kanske t.ex. sport utgör en attraktiv sysselsättning för många i ett samhälle med hög brottslighet (som distraktion, tröst eller rentav som forum för att träffa medbrottslingar).

Hursomhelst finns forskning som visar att huliganbrott i samband med större sportevenemang minskar när polisresurserna ökar.

Niclas Berggren 5:33 den 26 November 2009

Varför införs oberoende centralbank?

Det kan tyckas märkligt att politiker i många länder, däribland Sverige, har valt att göra sin centralbank mer oberoende. Därigenom ger ju politikerna upp en möjlig metod för att påverka ekonomin (låt vara att det är omdiskuterat i vilken mån penningpolitik har reala ekonomiska konsekvenser). I en ny studie, ”Why Do Politicians Implement Central Bank Independence Reforms?”, försöker Sven-Olov Daunfeldt, Jörgen Hellström och Mats Landström finna förklaringsfaktorer. Deras resultat:

riksbank

It was found in this study that non-OECD countries with a history of high variability in inflation were more likely to implement CBI-reforms, suggesting that politicians in those countries have received a strong aversion to inflation and therefore implement CBI-reforms to establish credibility for a price stability rule. In addition, the likelihood of a CBI-reform seems to have increased when politicians in non-OECD countries faced a high probability of being replaced. No such effects were found for OECD-countries, implying that politicians in more industrialized countries do not feel a need to tie the hands of incoming governments and that the credibility of a low inflation goal can be achieved with other means.

Två reflexioner:

Vad kan förklara politikers inflationsaversion i icke-OECD-länder? Varför ser de inte inflationens ”privata” fördelar?
Är det så att institutioner, särskilt i OECD-länder, inte är så viktiga? Är de ”bara” kodifieringar av jämvikter som skulle existera dem förutan?

Niclas Berggren 17:55 den 25 November 2009

Hur bestående blir ökad arbetslöshet?

Det är obehagligt att arbetslösheten nu stiger, inte bara i Sverige utan i så gott som alla länder. Men det verkligt oroande är att den i viss mån kan komma att bli bestående. En intressant studie från OECD, ”How Do Institutions Affect Structural Unemployment in Times of Crises?”, finner dock att hur bestående en arbetslöshetsökning blir varierar mellan länder beroende på hur reglerade ekonomierna är:

The impact of the economic downturn varies depending on institutional settings … Institutions are found to affect both the direct impact of the downturn on the crisis and the structural unemployment’s persistence in the aftermath of the shock. In particular, economic downturns appear to increase structural unemployment significantly in countries and in periods with rigid (above the OECD average) institutions. By contrast, no significant effect of economic downturns on structural unemployment is found in flexible economies.

Det verkar alltså som att mer flexibla arbets- och produktmarknader, särskilt de med svagare arbetsrätt, är gynnsamma för arbetslöshetens utveckling i samband med kriser. Förutom att de också är allmänt gynnsamma för ungdomars och invandrares möjligheter på arbetsmarknaden.

Niclas Berggren 11:21 den 25 November 2009

Opera och självmord

Jag är förtjust i opera, även om det i regel inte är själva handlingen utan sången som fascinerar mig mest. Handlingen innefattar i vilket fall regelmässigt olycka och död. Kan detta påverka operapubliken? Studien ”Opera Subculture and Suicide for Honor”, publicerad i Death Studies, hittar ett samband mellan operakonsumtion och suicidacceptans:

A multivariate logistic regression analysis finds that opera fans are 2.37 times more accepting of suicide because of dishonor than nonfans. Only two variables, religiosity and education, are more closely related to suicide acceptability than opera fanship.

Kausalitetsfrågan infinner sig förstås som vanligt: Orsakar opera denna acceptans, eller söker sig personer med sådan acceptans till opera? Jag anser i vilket fall att det kan finnas rationella skäl till suicid, men jag undrar om heder kan anses vara ett av dem. Ett märkligt begrepp, vars vikt i andra människors tänkande jag inte riktigt förstår mig på.

Tips: Mind Hacks. För en dokumentation av förekomsten av temat död i operans värld, se boken Opera: död, dårar och doktorer.

Niclas Berggren 7:18 den 24 November 2009

Beror hög tillit på välfärdsstaten?

I de skandinaviska länderna litar människor i hög grad på andra. Sociologen Mikael Rostila anför följande förklaring:

[S]olidaritet genom skattesystemet inom ramen för ett välfärdssamhälle av svenskt snitt leder till mer umgänge, högre tillit och bättre hälsa hos befolkningen.

Denna tes kan emellertid ifrågasättas, enligt en ny studie av nationalekonomerna Andreas Bergh och Christian Bjørnskov, ”Historical Trust Levels Predict Current Welfare State Design”:

[H]istorical trust levels predict several indicators of current welfare state design, including universalism and high levels of regulatory freedom. We argue that high levels of trust and trustworthiness are necessary, but not sufficient, conditions for societies to develop successful universal welfare states that would otherwise be highly vulnerable to free riding and fraudulent behavior. Our results do not exclude positive feedback from welfare state universalism to individual trust, although we claim that the important causal link runs from historical trust levels to current welfare state design.

Dvs. det är mer troligt att hög tillit orsakar välfärdsstaten än tvärtom. När vi litar på varandra vill vi, som det verkar, hjälpa varandra genom statliga arrangemang.

Niclas Berggren 5:05 den 24 November 2009

Alla dessa husdjur

Två nationalekonomer menar, i studien ”Pet Overpopulation: An Economic Analysis”, att det finns ett problem på husdjursmarknaden:

The key problem is that of pet overpopulation. There is little demand for older pets relinquished by their owners due to changes in personal circumstances, such as job loss, foreclosure, divorce, or health problems. Even owners with mixed breed puppies or kittens often have trouble finding homes for them. As a consequence, an estimated 11 million dogs and 9 million cats enter animal shelters annually, and 5 million dogs and 6 million cats end up being euthanized. At the same time, new owners are buying pure breed puppies and kittens for significant sums of money.

Lösningen de föreslår består av att staten beskattar unga husdjur och subventionerar borttagande av äggstockar så att färre djur föds. Och då har de inte ens beaktat husdjurens miljöeffekter!

Niclas Berggren 5:33 den 23 November 2009

Bacillskräck kan minska sjukdomsrisk

Jag har viss bacillskräck. Kan det vara rationellt? Ja, det tycks så, enligt den nya studien ”Frequency and Recency of Infection and Their Relationship with Disgust and Contamination Sensitivity”, publicerad i Evolution and Human Behavior:

Heightened contamination sensitivity was associated with more frequent infectious illness, but not with recency of infection. We also found that participants who had heightened contamination sensitivity and who were also more disgust sensitive had significantly fewer recent infections.

Forskarna menar att en känslighet för risken att smittas och en förmåga att känna avsmak kan vara evolutionärt framvuxna för att minska risken för sjukdom. Redan små barn är känsliga inför risken att smittas.

Niclas Berggren 17:39 den 22 November 2009

Att vara oersättlig

En bra strategi för att få stanna kvar på och få en stark position på sitt jobb kan vara att göra sig oersättlig. Vilken arbetsgivare vill bli av med någon som är central för en god verksamhet? Detsamma kan gälla i relationer. Tror man att man är oersättlig kan det leda till en avslappnad inställning till relationen; tror man att man är ersättlig kan det leda till oro och påverka beteendet. En ny studie, ”Becoming Irreplaceable: How Comparisons to the Partner’s Alternatives Differentially Affect Low and High Self-Esteem People”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology, finner stöd för detta:

kärlekspar

It is proposed that people are motivated to feel hard to replace in romantic relationships because feeling irreplaceable fosters trust in a partner’s continued responsiveness. By contrast, feeling replaceable motivates compensatory behavior aimed at strengthening the partner’s commitment to the relationship. A correlational study of dating couples and two experiments examined how satiating/thwarting the goal of feeling irreplaceable differentially affects relationship perception and behavior for low and high self-esteem people. The results revealed that satiating the goal of feeling irreplaceable increases trust for people low in self-esteem. In contrast, thwarting the goal of feeling irreplaceable increases compensatory behaviors meant to prove one’s indispensability for people high in self-esteem.

Man kan förstås tänka sig att den som går runt och oroar sig över att ersättas också mer sannolikt, på grund av det, riskerar att dumpas. Vem är intresserad av någon som inte visar tillit och som medvetet försöker framhäva sig själv som viktig och oersättlig? Samtidigt har jag svårt att förstå dem som uppvisar mer eller mindre obetingad tillit till en partner, så till den grad att de i vigselceremonier lovar evig trohet. Något sådant löfte skulle jag aldrig kunna uttala – och det tycks mig som att många som uttalar det gör det på basis av romantiska illusioner (som då förvisso i sig kan te sig attraktiva, då de innefattar att kärleken gör en oersättlig). Är inte den bästa grunden för en relation en stabil men betingad tillit: inte så att man går runt och ängsligt oroar sig och försöker visa sig viktig, men inte heller så att man tror att relationen består för evigt oavsett vad man gör? Då kanske man maximerar sannolikheten för fortsatt relation. Men vad vet jag om romantisk kärlek?

Niclas Berggren 17:40 den 18 November 2009

Hjärnan påverkar sexualiteten

The Neurocritic refererar till ett antal fall där förändringar i eller av hjärnan tycks orsaka tydliga ändringar i sexuella preferenser och beteenden. Exempel:

Epilepsi verkar kunna orsaka transvestism, hypersexualitet och och pseudosamlag.
En hjärntumör verkar kunna orsaka pedofili.
En stroke verkar kunna orsaka byte från homo- till heterosexualitet.

Förvisso rör sig detta om enstaka fall, men de pekar ändå på vad man skulle kunna kalla för en biologisk grund för sexualitetens inriktning. En intressant filosofisk fråga här rör moraliskt ansvar, i den mån det nya beteendet skadar andra. Med hänvisning till mannen som begick sexuella övergrepp mot sin styvdotter pga. en hjärntumör skriver The Neurocritic:

This case raises the issues of diminished capacity and criminal responsibility. The man knew what he was doing was wrong — intact capacity and moral knowledge — but he could not inhibit his inappropriate sexual behavior. It’s hard to argue against the finding of diminished responsibility when staring at a gigantic brain tumor.

Niclas Berggren 5:36 den 17 November 2009

Gynnas fotgängarna av ny airbag?

Nationalekonomin har på senare år kritiserats för att inte tillräckligt beakta psykologisk forskning om hur människor faktiskt beter sig i olika situationer. Det har resulterat i det stora forskningsfält som nu kallas beteendeekonomi. Jag undrar om inte ett annat fält skulle må bra av lite psykologisk forskning: trafik. Där är problemet att forskare och lagstiftare ofta utgår från en utopisk modell av människan som inte beaktar den fulla beteendeanpassning som ofta följer. Därför verkar de t.ex. inte inse hur zebralagen eller cykelhjälmar kan öka risken för olyckor.

Eric Crampton rapporterar nu om en innovation, ett slags airbag på motorhuven som är tänkt att skydda fotgängare som blir påkörda. Det låter bra, men som Crampton påpekar är nettoeffekten oklar:

Drivers will pay less heed to pedestrians, with an end-result of a small increase in the number of pedestrian-car collisions, but with a lower death rate per collision. Effect on pedestrian deaths overall then is ambiguous.

Det krävs tydligen en psykologiskt kunnig nationalekonom för en sådan insikt.

Se även Peter Kleins inlägg ”Incentives Matter, Football Helmet Edition”.

Niclas Berggren 11:46 den 15 November 2009

Mäns missuppfattningar om aggressivitet

Jag har alltid funnit aggressiva män påfrestande och töntiga. Jag är inte ensam därom. En ny studie, ”Men’s Misperceptions about the Acceptability and Attractiveness of Aggression”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology, ger aggressiva män anledning att fundera på om de inte bör lägga band på sig:

Study 1 found that men (but not women) overestimated the aggressiveness of their peers. Study 2 demonstrated that men (but not women) overestimated peer approval of aggression and disapproval when an affront was not responded to aggressively. Study 3 found that men overestimate how attractive aggression is to women. Study 4 found that greater perceived discrepancies in aggression between self and peers was related to lower self-esteem, a weaker gender identification, and greater feelings of social marginalization, suggesting that men’s misperceptions about aggression norms have negative consequences for self-perceptions.

Nej, man blir inte poppis av att bråka och slåss. Sluta med det.

Niclas Berggren 17:13 den 14 November 2009

Minskar information fetma?

Nej, det verkar inte så, enligt två nya studier:

”Can Nutritional Label Use Influence Body Weight Outcomes?”, publicerad i Kyklos: ”Our results generally suggest that reading nutrition information does not affect body mass index.”
”Calorie Labeling and Food Choices”, publicerad i Health Affairs: ”[W]e did not detect a change in calories purchased after the introduction of calorie labeling.”

Många vill styra människors kostval för att reducera fetma (en ambition som inte är självklar). Om mer information inte hjälper, vad blir nästa steg? Fettskatt? Inte heller den metoden är problemfri (se här och här). Paternalistiska ambitioner kan, som Mario Rizzo och Glen Whitman klargör, fara iväg på ett sluttande plan.

Niclas Berggren 5:11 den 14 November 2009

Unga brottslingar påverkas i fängelset

Kan fängelsevistelser öka brottsligheten? Ja, enligt en ny studie av ungdomsbrottslingar i Florida, ”Building Criminal Capital behind Bars: Peer Effects in Juvenile Corrections”, publicerad i Quarterly Journal of Economics:

We find strong evidence of peer effects for burglary, petty larceny, felony and misdemeanor drug offenses, aggravated assault, and felony sex offenses. The influence of peers primarily affects individuals who already have some experience in a particular crime category.

Är det dags att fundera mer på alternativ till straff?

Niclas Berggren 11:42 den 13 November 2009

Muslimska länders demokratiunderskott

Förhållandet mellan islam och demokrati analyseras av Charles Rowley och Nathanael Smith i ”Islam’s Democracy Paradox: Muslims Claim to Like Democracy, So Why Do They Have So Little?”, publicerad i Public Choice. De finner till att börja med att demokratiunderskottet i muslimska länder inte förklaras av olja eller fattigdom utan att det tycks ha med islam att göra. Vidare:

Paradoxically, while we find that Muslim countries are less likely to be free or democratic, we also find that reported public opinion in Muslim-majority countries, on average, tends to be pro-democratic, indeed with attitudes towards democracy that are more favorable than those of individuals in non-Muslim countries. This fact does nothing to lessen the robustness of Islam’s democracy deficit, but it does make it more puzzling. If Muslims like democracy so much, why do they not have more of it? We offer a hint of an answer which points the way for future research. Democratic deliberation requires freedom, especially freedom of opinion and speech. We find weak evidence that Muslim public opinion is less favorable to freedom; and there is a striking deficit of religious freedom, in particular, in the Muslim world, even when we control empirically for levels of democracy, political rights and civil liberties.

president kung

Det är för det första viktigt och intressant att klarlägga att medborgare i muslimska länder inte ser mer negativt på demokrati än medborgare i icke-muslimska länder. Det tycks alltså som om demokratiunderskottet inte beror på en efterfrågan från medborgarnas sida. Rowley och Smith finner visst stöd för att religionsfriheten är låg i muslimska länder och att detta är någorlunda i linje med medborgarnas preferenser — men jag har själv svårt att tro att det orsakar demokratiunderskottet. Är det inte mer sannolikt att det finns något principal-agent-problem i dessa länder, där de styrande lyckas hålla demokratiska rörelser kuvade? Frågan blir varför de lyckas med det i just muslimska länder i så fall. Genom att åberopa en religiös (och påstått objektiv) motivering? Eller har detta trots allt inget med islam per se att göra?

Niclas Berggren 17:51 den 12 November 2009

Vackra litar på andra som tittar på dem

Ibland kan subtila mekanismer påverka hur mycket vi litar på andra människor. En ny studie, ”Attractiveness Qualifies the Effect of Observation on Trusting Behavior in an Economic Game”, publicerad i Evolution and Human Behavior, finner att observation och skönhet spelar roll:

Here, we tested the effects of cues of observation on trusting behavior in a two-player Trust game and the extent to which these effects are qualified by participants’ own attractiveness. Although explicit cues of being observed (i.e., when participants were informed that the other player would see their face) tended to increase trusting behavior, this effect was qualified by the participants’ other-rated attractiveness (estimated from third-party ratings of face photographs). Participants’ own physical attractiveness was positively correlated with the extent to which they trusted others more when they believed they could be seen than when they believed they could not be seen. This interaction between cues of observation and own attractiveness suggests context dependence of trusting behavior that is sensitive to whether and how others react to one’s physical appearance.

Det är inte minst intressant att personer som är vackra litar mer på andra när de vet att de observeras, som om de förväntar sig att andra kommer att bete sig bättre mot dem (pga. deras skönhet). Detta tycks vara en korrekt förväntan, enligt tidigare forskning. Man kan här notera en fördel av att vackra människor bemöts positivt pga. sitt utseende.

För en översikt om tillitsforskningen, se ”Tillitens ekonomi” av mig och Henrik Jordahl, publicerad i Ekonomisk Debatt.

Niclas Berggren 5:42 den 12 November 2009

Maxtaxan ledde till fler barn

Vissa är bekymrade över den låga fertiliteten i många västländer. Hur kan den ökas? En metod skulle kunna vara att göra barnomsorgen, och därmed ytterligare barnanskaffning, billigare. I en ny studie av effekten på fertiliteten i Sverige av införandet av maxtaxan 2001, ”Cheaper Child Care, More Children”, finner Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd, som titeln subtilt antyder, följande:

dagisbarn

A typical household planning another child experienced a reduction in expected future child care costs of SEK 106,000 (USD 17,800). This reduction resulted in 3–5 more child births per 1,000 women during an 18 month period, which corresponds to a 4–6 per cent increase in the birth rate.

Det verkar med andra ord gå att påverka barnalstringens omfattning med ökade subventioner av barnomsorgen. Tre reflexioner:

Om man vill öka fertiliteten bör denna metod jämföras med andra, som kanske kan ge ännu större effekt.
Maxtaxan visade sig också ha en annan effekt: den gav, efter det att den utlovades, Socialdemokraterna ett ökat antal röster.
Man kan ifrågasätta målet att öka fertiliteten. Gör man det får man i och för sig också användbar kunskap genom studien ovan.

Niclas Berggren 5:32 den 11 November 2009

Minskar bistånd fattigdom?

Forskningen har haft svårt att finna belägg för att bistånd bidrar till en bättre välståndsutveckling i fattiga länder. Men kanske har biståndet minskat inkomstojämlikhet och fattigdom? En ny studie, ”Can Foreign Aid Reduce Income Inequality and Poverty?”, publicerad i Public Choice, finner följande:

[W]e find that aid by itself does not appear to have a statistically significant effect on inequality and poverty reduction. While both our simple cross-section approach and our dynamic panel estimation seem to suggest that good institutions may be necessary for aid to reach the poor, we fail to detect any robust impact of foreign aid in this regard, even when institutional quality is taken into consideration.

Nedslående.

Media: SvD.

Niclas Berggren 5:57 den 9 November 2009

Råd till unga nationalekonomer

Professorn i nationalekonomi Hal Varian ger i ”How to Build an Economic Model in Your Spare Time” goda råd till sina yngre kollegor. Ett sådant rör när man ska skicka in en uppsats till en vetenskaplig tidskrift:

You can tell when your work is getting ready for publication by the reactions in the seminars: people stop asking questions. (Or at least, the people who have read your paper stop asking questions.) If you’ve followed my advice, you’ve already asked their questions and answered them in your paper.

Varian var för övrigt författare till min första lärobok i mikroekonomi på grundutbildningen på Handelshögskolan, liksom till min första lärobok i mikroekonomi på forskarutbildningen. Han har satt sin prägel på mitt professionella liv – genom sina råd i ovan citerade alster kanske även på ditt.

Niclas Berggren 5:59 den 7 November 2009

Pengar för studentexamen?

Hur ska man förbättra prestationerna i skolan? En möjlig metod är att belöna elever som gör väl ifrån sig med pengar. En ny studie, ”The Effects of High Stakes High School Achievement Awards: Evidence from a Randomized Trial”, publicerad i American Economic Review (preliminär gratisversion här), visar på positiva effekter för flickor av ett sådant belöningssystem:

The experiment used a school-based randomization design offering awards to all who passed their exams in treated schools. This led to a substantial increase in certification rates for girls but had no effect on boys. Affected girls had a relatively high ex ante chance of certification. The increase in girls’ matriculation rates translated into an increased likelihood of college attendance. Female matriculation rates increased partly because treated girls devoted extra time to exam preparation.

Den summa en elev erhöll vid klarad studentexamen motsvarade ca 10 000 kronor. Forskarna gör också en samhällsekonomisk kalkyl och finner att ett program av det här slaget troligen är motiverad i ett sådant perspektiv.

Se även inläggen ”Belöning i skolan” och ”Bättre prestationer i skolan” samt docent Vlachos om lärarnas betydelse. Media: SvD1, SvD2, SvD3.

Niclas Berggren 17:29 den 5 November 2009

Politikers extrainkomster

Thomas Bodströms arbete som advokat har uppmärksamats på senare tid. Vissa har kritiserat honom för advokatarbetet, då de anser det stjäla tid och kraft från det politiska förtroendeuppdraget; andra har funnit det berömvärt med en politiker som har en fot kvar i den så kallade verkligheten. Oavsett hur man värderar detta med dubbla arbeten (det finns argument för att de både kan öka och minska politikers kvalitet) visar en ny studie, ”Politicians’ Outside Earnings and Electoral Competition”, publicerad i Public Choice (preliminär gratisversion här), att bland tyska politiker är förekomsten av ”externa uppdrag” negativt relaterad till graden av politisk konkurrens, med vilket avses skillnaden i röstandel mellan direktvalda förbundsdagsledamöter och de som kom tvåa.

Intuitionen om ett samband uttrycks på följande vis:

While voters usually cannot observe the amount of time devoted to outside work, they can punish politicians for neglecting their responsibilities and pursuing their private business by voting them out of office. Consequently, when deciding on the optimal level of private sector activities, elected politicians will weigh the gains from outside work against the increased risk of not being reelected. If political competition is weak, the probability of reelection is high, and the marginal benefit from political activity is low. In contrast, if competition strengthens and electoral races are close, the marginal benefit of political work tends to be high. Consequently, electoral competition affects the tradeoff between political activity and work in the private sector. If competition gets stronger, politicians reallocate time from outside work towards political activity, and outside earnings decrease. In this perspective, electoral competition limits political rents and/or shirking.

Det empiriska resultat är i linje med detta resonemang:

We find that a ten-percentage-point decrease in the vote margin decreases annual outside income over a four-year term by about 17,000 Euros on average.

En metod för att påverka förekomsten av externa uppdrag är alltså att ändra graden av politisk konkurrens. Det kan vara bra att veta, såväl för Bodströms kritiker som för hans understödjare. Frågan är dock hur politisk konkurrens för en svensk riksdagskandidat, som verkar i ett annat valsystem än det tyska, ska definieras. En möjlighet är att se till partiernas interna ”primärvalsystem”, i den mån sådana tillämpas. En annan är att se till andelen personröster. En tredje är att se till konkurrensen mellan listor. Det kanske finns andra, och bättre, ansatser?

Niclas Berggren 11:40 den 5 November 2009

Olyckliga egalitarianer

Vissa definierar rättvisa i termer av inkomststkillnader. Att bry sig om sådana skillnader kanske emellertid inte är att rekommendera. Enligt den nya studien ”Life Satisfaction and Relative Income” gäller nämligen detta:

Subjects who judge comparisons to be important are … significantly less happy than subjects who see income comparisons as unimportant.

Niclas Berggren 17:23 den 3 November 2009

Marknaden för manlig prostitution fungerar väl

Inom nationalekonomin uppmärksammas ofta förekomsten av asymmetrisk information, men också att formella institutioner, i form av lagregler och rättssystem, kan få marknader att fungera väl ändå. Nu visar ny forskning av Trevon Logan och Manisha Shah på ett något udda område, manlig prostitution, att det ibland kan vara tillräckligt med informella institutioner för att säkerställa ärlighet i transaktioner och en fungerande prisbildning. Studien heter ”Face Value: Information and Signaling in an Illegal Market”, och i en populärvetenskaplig kommenterar rapporterar forskarna:

We found … that the market for male sex work is well regulated, informally, by the principals. Clients police escorts in two ways – through posts to independent client-owned forums and through detailed reviews of escort services on the escort websites, which are linked to the respective escort’s specific advertisement. … While informal enforcement is ubiquitous, is it enough to get the prices right? We found that it is. We find that this illegal market values information just as much as legal markets where truth-in-advertising and subsequent contracts are rigorously enforced. Interestingly, the price premium we estimate for the total number of pictures in escort advertisements (about a 1.5% increase in the price for every picture) is quite similar to the premium for pictures estimated by Gregory Lewis (2009) for used automobiles on eBay.com. That information has a value in any market is quite intuitive, but that it has such a large value in an illegal market is unexpected. In particular, we find that the market does not respond to all types of information – the premium to information in this market is driven entirely by face pictures, which command a premium in excess of 3% per face picture.

Slutsatsen är att marknader kan fungera även vid asymmetrisk information och utan formellt juridiskt skydd så länge information kan delas och spridas på ett effektivt sätt, i det här fallet via Internet. Fascinerande, om än inte förvånande.

Niclas Berggren 11:07 den 3 November 2009

Demokratier leds av välutbildade

Påverkas den politik som förs i ett land av vem som för tillfället leder landet? I så fall blir ledarnas kvalitet av stor betydelse. I en ny studie av Tim Besley och Marta Reynal-Querol, ”Do Democracies Select More Educated Leaders?”, undersöks hur demokratier och diktaturer skiljer sig åt i termer av hur välutbildade ledare de har. Deras resultat:

This paper presents evidence that political selection with respect to education differs between autocracies and democracies. The evidence is drawn from a wide range of countries over more than 150 years and is identified from within country variation in political institutions. The results suggest that democratically elected leaders are around 25% more likely to be highly educated than those who are picked in autocracies. This finding is robust to a wide range of specifications and different ways of measuring education and democracy. The results provide convincing evidence that there is a difference between political institutions in the characteristics of those selected to be leader.

15828892

Med ”högutbildad” menas att minst ha motsvarande magisterexamen. Två frågor infinner sig:

Är utbildning och ledares kvalitet verkligen nära (och positivt) korrelerade?
Finns det även institutionella förklaringar till utbildningsskillnader mellan demokratiska ledare? T.ex. har nu USA två ledare som är juris doctor; och Tyskland leds av en doktor i fysik och en doktor i juridik.

Se även inlägget ”Samma politik i demokrati och diktatur”.

Niclas Berggren 5:28 den 2 November 2009

Ska arbetslösa straffas?

En del av regelverket för arbetslösa säger att man måste söka jobb för att få ersättning. Bryter man mot den regeln straffas man. Vad blir effekten för dem som straffas? En ny studie av Gerard van den Berg och Johan Vikström, ”Monitoring Job Offer Decisions, Punishments, Exit to Work, and Job Quality”, undersöker saken med svenska data:

We find that sanctions have adverse effects on post-unemployment outcomes. On average, they cause individuals to accept jobs with a lower hourly wage and less working hours per week. The estimated average reduction in the accepted wage is almost 4%. The probability to move into full-time employment decreases with about 15%. … Sanctions causally increase the likelihood of the acceptance of a job at a lower occupational level. Such decisions are to some extent irreversible, in which case they involve a permanent human capital loss. … Concerning the effects of sanctions on the transition rate into work, we find a significant positive effect. On average, this involves a 23% increase.

Kan detta ses som att regelverket framtvingar en avvägning mellan, å ena sidan, fortsatt arbetslöshet och väntan på ett ”bra” (välbetalt, heltidsbaserat och utbildningsmatchat) jobb och, å andra sidan, accepterande av ett ”mindre bra” jobb? I så fall, är det bra eller dåligt, i ett samhällsekonomiskt perspektiv, att individer leds att hitta och acceptera ”mindre bra” jobb?

Niclas Berggren 11:45 den 1 November 2009

Bör röstande i val offentliggöras?

Det finns en lång tradition av att låta människor rösta anonymt i demokratiska val, dvs. ingen får reda på vilka partier och kandidater som enskilda väljare röstar på. I ”Unveiling the Vote”, publicerad i British Journal of Political Science, utmanar Geoffrey Brennan och Philip Pettit denna tradition. De menar att röstande bör ske i enlighet med ett demokratiskt ideal som säger att väljaren bör utgå från en uppfattning om vad som ligger i allmänintresset.

Det finns tecken på att många väljare istället röstar enligt vad som är bäst för dem själva, eller på andra grunder som inte är relaterade till en uppfattning om vad som ligger i allmänintresset. Brennan och Pettit menar att detta till stor del beror på att rösterna är hemliga. Offentliggörande av hur man röstar kan styra människor att agera annorlunda:

We believe that the best way to promote people’s discursive preferences, and displace opposing pressures, is to unveil the vote. The reason is that if the vote is unveiled the desire for social acceptance will pay a larger role in your decision as to how to vote; and in a pluralistic society the surest way of winning social acceptance will be to vote in away that you can discursively support. The desire for social acceptance will ensure that the discursive preference for voting in a defensible manner will be given great prominence.

Genom att rösten inte är hemlig kommer väljaren att känna behov av att fundera igenom hur hans röst kan motiveras inför andra i termer av ett allmänintresse, och det kommer att föreligga starkare incitament till deliberation före valhandlingen, och dessa ting kommer att påverka röstvalet. Vad talar emot en reform av det här slaget? Försök att påverka väljarna kan bli mer framgångsrika, t.ex. genom mutor eller utpressning, och personer som väljer udda partier kan komma att utsättas för stigmatisering. Brennan och Pettit menar dock att detta är överkomliga problem.

Niclas Berggren 16:47 den 31 October 2009

Vem hjälper man helst?

Adam Smith noterade att människor tenderar att bry sig mer om sig själva och sina nära än människor i fjärran länder. Hans observation får nu stöd av studien ”Sex Differences in Violent versus Non-Violent Life-Threatening Altruism”, publicerad i Evolutionary Psychology, i vilken det undersöks hur män och kvinnor vill hjälpa andra i en vålds- och i en icke-våldssituation:

Results indicated that people were more likely to help siblings than cousins and friends in both the violent and non-violent hypothetical scenarios. Participants indicated a greater likelihood to help people in violent situations than in non-violent situations. Women indicated a greater estimated likelihood than men to help people in non-violent situations while men indicated a greater estimated likelihood than women to help people in violent situations. Both male and female participants indicated a greater estimated likelihood to help women than men in violent situations.

Å andra sidan kan män tänkas vara upphovsmän till de där våldsamma situationerna i högre grad än kvinnor. Nå, en undran jag har är om dessa tendenser går att påverka, eller är de (av biologiska skäl) ”huggna i sten”? Kan vi t.ex. lära oss att bry oss om kineser lika mycket som svenskar?

Niclas Berggren 6:12 den 31 October 2009

Gynnas kreativiteten av långt upphovsrättsskydd?

Ett vanligt argument för ett starkt och långvarigt upphovsrättsskydd är att det stimulerar artister, konstnärer, författare och kompositörer att skapa nya verk som alla kan njuta av. Men är den effekten entydig? Inte enligt en ny analys i ”Artistic Creation and Intellectual Property” av Francisco Alcalá och Miguel Gonzalez-Maestre. Med ett långvarigt skydd gynnas ”superstjärnorna”, men dessa stjärnor kommer därför också att kunna och vilja göra det svårt för nya artister etc. att ta sig fram. Forskarna beskriver sin analys så här:

The paper builds an overlapping-generations model of artists with three features: (i) the number of highly talented artists in a given period is positively linked to the number of young artists starting the career in the previous period; (ii) artistic markets are superstar markets; iii) promotion expenditures play an important role in determining market shares. In this framework, the paper analyzes the consequences for high-quality artistic creation of changes in the length of the copyright term, increases in market size, and progress in some communication technologies. It is shown that increasing superstars’ returns do not always increase the expected return to starting an artistic career. As a result, in the long run, longer copyrights do not always stimulate artistic creation.

Det finns en tendens i debatten om upphovsrätt att inta dogmatiska hållningar, antingen att copyright etc. är entydigt gynnsam eller att copyright etc. är entydigt negativ för skapandet. Jag tror att det är dags för lite mer ödmjukhet.

Se även inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Behövs upphovsrätt för musik?”.

Niclas Berggren 5:20 den 30 October 2009

Är ansikte eller kropp viktigast?

När vi finner någon vacker, baseras det främst på en bedömning av ansiktet eller kroppen i övrigt? Ny forskning, i form av studien ”The Relative Importance of the Face and Body in Judgments of Human Physical Attractiveness”, publicerad i Evolution and Human Behavior, ger svaret:

In this study, we assessed the relative importance of the face and body in judgments of human physical attractiveness. … Images of the face and the body were rated independently before participants were shown and asked to rate the combined face and body images. Face ratings were found to be the best predictor of the ratings of combined images for both sexes …

Det är därför kanske inte särskilt förvånande att skönheten i politikers ansikten är relaterad till deras valframgångar.

Niclas Berggren 11:17 den 29 October 2009

Ska statuskonsumtion minskas?

Robert Frank och andra (se länkar nedan) hävdar att konsumenter bryr sig om status och att det leder till en tävlan med negativa välfärdseffekter. Därför bör staten, anser de, införa progressiva konsumtions- eller inkomstskatter, som dämpar arbets- och konsumtionshetsen, för allas bästa.

Nu visar Kenneth Arrow och Partha Dasgupta, i ”Conspicuous Consumption, Inconscpicuous Leisure”, publicerad i Economic Journal (preliminär gratisversion här), att detta är en förenklad analys:

It is commonly argued that because relative consumption appears to matter to people, they must be involved in a ”rat race”: people work harder and consume more than they would have were optimum public policies in place. But although consuming more today would improve one’s relative consumption now, it would worsen one’s relative consumption in the future. In this article we identify the structure of felicity functions for which the two effects offset each other exactly. The finding goes some way toward explaining why, while household surveys suggest that relative consumption matters, the consumption behaviour of households has not pointed unambiguously to the presence of relative consumption effects.

En lärdom tycker jag är att nationalekonomer bör vara försiktiga med att förespråka policyrekommendationer när den teoretiska grunden är outvecklad och när de empiriska resultaten inte är tydliga i någon viss riktning.

Se även inläggen ”Hur stort hus vill du ha?”, ”Att få det bättre än andra”, ”Ska sport och smink beskattas?”, ”Statustävlan kan gynna miljön”, ”Två typer av egenkärlek” och ”Ett samhälle utan social rörlighet”.

Niclas Berggren 5:25 den 29 October 2009

Hur påverkar kulturella olikheter ekonomin?

Man kan tänka sig både positiva och negativa ekonomiska effekter av kulturella olikheter i en region. På den positiva sidan kan olikheter leda till att fler perspektiv och innovationer kommer fram; på den negativa sidan kan olikheter leda till konflikter och antagonism, vilket försvårar samarbete.

diversity

En ny studie, ”Cultural Diversity and Economic Performance: Evidence from European Regions”, undersöker saken empiriskt. Två mått på olikhet används: dels andelen utlänningar i en region, dels ett fraktionaliserings-
index som mäter sannolikheten för att två slumpmässigt valda individer är av olika grupptillhörighet. Resultat för undersökta regioner inom EU-15:

[W]e find that diversity is positively correlated with productivity. Moreover, we find evidence that causation runs from the former to the latter.

Det verkar som om en blandad befolkning inte är något att rädas från ett effektivitetsperspektiv.

Niclas Berggren 10:23 den 28 October 2009

Forskningsresultat för Mona Sahlin

Mona tar till orda:

Dit [till ökad sysselsättning] når inte Sverige genom att låna till skattesänkningar, mest till den rikaste tiondelen av befolkningen. Det är ansvarslöst. Vi socialdemokrater sätter i stället jobben först.

Jag rekommenderar Mona att läsa Finanspolitiska rådets kommentar till regeringens budgetproposition:

En förstärkning av jobbskatteavdraget utgör ett centralt förslag i budgetpropositionen. Vi har i våra två årsrapporter analyserat de tidigare jobbskatteavdragen och då delat regeringens bedömning att de är en effektiv metod att öka sysselsättningen på lång sikt. Erfarenheterna av jobbskatteavdrag från särskilt USA och Storbritannien är goda: ett antal utvärderingar tyder på att sådana skattesänkningar varit verkningsfulla. Det finns också makroekonomisk forskning som kan tolkas som att jobbskatteavdrag kan minska risken för att en tillfällig konjunkturnedgång ska leda till bestående högre arbetslöshet.

Därtill borde Mona bekanta sig med forskning som visar att skattesänkningar kan stimulera ekonomin (i BNP-termer) minst lika bra som utgiftsökningar.

Man kan mot bakgrund av denna forskning fråga sig varför det är ”ansvarslöst” att ”låna till skattesänkningar” som ökar sysselsättningen medan det tydligen inte är ansvarslöst att, som Socialdemokraterna föreslår, låna till skattesänkningar till pensionärerna och till höjd a-kassa, två åtgärder som kan förväntas minska sysselsättningen.

Media: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, Expr.
Se även Den hälsosamme ekonomisten om utanförskapets storlek.

Niclas Berggren 5:53 den 28 October 2009

Fyra liter te per dag

Det är inte att rekommendera, i alla fall inte om sorten är earl gray och om man ogillar kramper:

A 44-year-old man presented in May, 2001, with muscle cramps. He had no medical history of note, but volunteered the fact that he had been drinking up to 4 L of black tea per day over the past 25 years.

Skälet var att earl gray innehåller bergamottolja som ingrediens, och den är giftig i större doser. Själv dricker jag te istället för kaffe, men maximalt en liter per vecka. Oftast darjeeling.

Niclas Berggren 11:50 den 27 October 2009

Skattesänkningar stimulerar

Trots vad många, inte minst Mona Sahlin och Thomas Östros, hävdar finns goda belägg i forskningen för att skattesänkningar förmår stimulera ekonomin minst lika bra som utgiftsökningar. Nu finns ytterligare en studie, av Harvard-ekonomerna Alberto Alesina och Silvia Ardagna, ”Large Changes in Fiscal Policy: Taxes Versus Spending”, som fastslår detta:

We examine the evidence on episodes of large stances in fiscal policy, both in cases of fiscal stimuli and in that of fiscal adjustments in OECD countries from 1970 to 2007. Fiscal stimuli based upon tax cuts are more likely to increase growth than those based upon spending increases.

Politisk retorik som går på tvärs med aktuell forskning, hur ska man se på sådan?

Niclas Berggren 5:57 den 27 October 2009

Bättre än bonus?

Bonusdebattens vågor går höga. I Dagens Industri (22 oktober, s. 9) säger Jacob Palmstierna:

Man ska helst vänta fem år med att betala ut bonus men helst skulle jag se ett system med bonuskonton som inte utfaller förrän vid pension och absolut inte om man slutar. Det garanterar långsiktigt värdebyggande.

Nu kommer ett nytt förslag, i linje med detta tänkande, på hur man ska kunna ge företagsledare incitament att driva företag på ett långsiktigt gynnsamt sätt: dynamiska incitamentskonton! Vad menas?

The CEO’s expected pay is escrowed into an account, a fraction of which is invested in the firm’s stock and the remainder in cash. The account features state-dependent rebalancing and time-dependent vesting. It is constantly rebalanced so that the equity fraction remains above a certain threshold; this threshold sensitivity is typically increasing over time even in the absence of career concerns. The account vests gradually both during the CEO’s employment and after he quits, to deter short-termist actions before retirement.

Fördelen här är bl.a. att kontots värde påverkas av företagets utveckling på lång sikt, även efter det att företagsledaren har lämnat det, i och med att hon bara kan få ut en viss andel av kontot i varje tidsperiod. Kan detta (fint teoretiskt härledda) förslag fungera i praktiken?

Se även inlägget ”Bidrog bankbonusar till krisen?” (med efterföljande diskussion).

Niclas Berggren 18:18 den 26 October 2009

Värnpliktens politiska grunder

Vad förklarar värnpliktens fortsatta användande i många länder, trots negativa effekter på högre utbildning och tillväxt? I en tillgänglig översikt, ”The Political Economy of Conscription”, som kommer att ingå i The Handbook on the Political Economy of War, presenterar Panu Poutvaara och Andreas Wagener nationalekonomisk forskning som hjälper till att besvara frågan:

Political economy explanations for the use of conscription in democratic regimes have a somewhat mixed record. While some evidence suggests that conscription is welcomed as a way to shift a tax burden to a minority, the changes in public opinion suggest that this is only part of voter considerations. … In democratic systems, the military draft continues to be maintained not least due to some inertia in the political process. The draft cannot be abolished in an intergenerationally Pareto-improving manner and special interest groups voice their ”concerns” against its abolition loudly which contributes to the maintenance of the status quo.

Men med bas i omsorg om humankapitalbildning och välståndsutveckling, samt med grund i ett moraliskt ifrågasättande, har allt fler kommit att ifrågasätta värnplikten, och allt fler länder avskaffar eller begränsar den nu. Det är inte alltid de högljudda intressegrupperna lyckas blockera reformer.

Niclas Berggren 11:47 den 26 October 2009

Effekter av privatiseringar

En klassisk vänster-högerkonflikt rör ägande av företag. Under de kommunistiska decennierna i östra Europa ägde och drev staten en stor mängd företag, som sedan i de flesta fall kom att privatiseras. Även i Kina har en del privatiseringar skett. Hur har det gått för företagen sedan dess? En ny studie, ”The Effects of Privatization and Ownership in Transition Economies”, publicerad i Journal of Economic Literature, finner följande:

The effect of privatization is mostly positive in Central Europe, but quantitatively smaller than that to foreign owners and greater in the later than earlier transition period. In the Commonwealth of Independent States, privatization to foreign owners yields a positive or insignificant effect while privatization to domestic owners generates a negative or insignificant effect. The available papers on China find diverse results, with the effect of nonstate ownership on total factor productivity being mostly positive but sometimes insignificant or negative.

Effekterna varierar alltså, beroende på om de privata ägarna är utländska eller inhemska, beroende på vilket land privatiseringen äger rum i och beroende på tidsperiod. Att det har gått bättre i östeuropeiska länder än i Ryssland och andra tidigare sovjetstater kan, menar forskarna, ha att göra med den institutionella kvaliteten: de förra länderna har t.ex. närmat sig EU, har en starkare rättsstat och har lägre korruption. Att utländska ägare ger bättre utfall kan bero på att de har bättre kunskaper och fler erfarenheter, samt att de står friare i förhållande till den inhemska politiska makten. Privatiseringar kan alltså vara gynnsamma, men bara under vissa villkor.

Se även inläggen ”Ska staten köpa Volvo?” och ”Handlar privatiseringar om ideologi?”.

Niclas Berggren 6:30 den 24 October 2009

Är offentliganställda godare människor?

Skiljer sig offentliganställda från anställda i privat sektor? Är de mer altruistiska och vill göra gott för sina medmänniskor? Är de mindre benägna att ta risker och, därför, offentliganställda, där konkurrensen och lönevariationen är mindre? Dessa frågor undersöks i den nya nederländska studien ”Public Sector Employees: Risk Averse and Altruistic?”. De intressanta resultaten:

byråkrat

Respondents of a large-scale survey were offered a substantial reward and could choose between a widely redeemable gift certificate, a lottery ticket, or making a donation to a charity. Our analysis shows that public sector employees are significantly less likely to choose the risky option (lottery) and, at the start of their career, significantly more likely to choose the pro-social option (charity). However, when tenure increases, this difference in pro-social inclinations disappears and, later on, even reverses. Our results further suggest that quite a few public sector employees do not contribute to charity because they feel that they already contribute enough to society at work for too little pay.

Det finns alltså överlag inte skäl att utgå från att anställda i offentlig sektor i genomsnitt är särskilt mycket mer generösa i sina handlingar och mer ädla i sina motiv än andra. Det får mig att tänka på Elinor och Vincent Ostroms artikel ”Public Choice: A Different Approach to the Study of Public Administration”.

Niclas Berggren 6:10 den 22 October 2009

Att säga det allra värsta

En ny forskningsöversikt av Harvard-professorn i psykologi Daniel Wegner, ”How to Think, Say, or Do Precisely the Worst Thing for Any Occasion”, publicerad i Science, beskriver ironiska fel: hur det vi allra mest och medvetet försöker undvika inte kan undvikas av oss. Ett exempel:

[W]hen people are asked not to think about a target word while under pressure to respond quickly in a word association task, they become inclined to offer precisely that forbidden target word.

Ett annat exempel:

But the ironic process theory holds that unconscious urges to express such prejudices will be especially insistent when we try to control them under load. This possibility was initially documented in research that asked British participants to suppress their stereotypes of skinheads (white supremacists) and found that such stereotypes then rebounded—even leading experimental participants to sit far away from a skinhead in a waiting room.

För att undvika pinsamheter av detta slag, som att inte säga saker man på förhand har bestämt sig för att inte säga, kan man satsa på att bli mindre av kontrollmänniska:

Strategies people use to relax excessive striving for control, for example, show promise in reducing the severity of ironic effects. Potentially effective strategies include accepting symptoms rather than attempting to control them … and disclosing problems rather than keeping them secret.

Psykologisk forskning kan vara rafflande.

Niclas Berggren 17:21 den 21 October 2009

Olikhet i välfärdsstaten

Hur påverkar etniska skillnader i befolkningen människors inställning till omfördelning? En ny litteraturöversikt av Holger Stichnoth och Karine Van der Straeten, ”Ethnic Diversity and Attitudes Towards Redistribution: A Review of the Literature”, som särskilt tar upp de senaste årens experimentella resultat, fastslår följande:

[A]lthough numerous studies document a negative and statistically significant relationship, most of these studies do not point to a quantitatively important role for ethnic diversity in shaping natives’ preferences for redistribution. In most studies, the association is much weaker than for other factors such as own income (current or expected) or beliefs about the role of effort versus luck in determining this income.

Att inte bara lägga vikt vid statistisk signifikans utan också vid storleken på de skattade koefficienterna är helt i linje med Deirdre McCloskeys och Stephen Ziliaks återkommande råd. Att etniska skillnader spelar roll men en liten roll för stödet för omfördelning är viktigt att klargöra. Personer som vurmar för välfärdsstaten bör därför inte i särskilt hög grad rädas invandring, i alla fall inte av detta skäl.

Niclas Berggren 6:34 den 21 October 2009

Subjektiva poliser

Ibland föreställer man sig att rättssystemets företrädare alltid gör sitt bästa för att upprätthålla lag och ordning utan hänsyn till person eller faktorer av ekonomiskt eller politiskt slag. Det verkar inte stämma helt och hållet. I den nya studien ”Political Economy at Any Speed: What Determines Traffic Citations?” av Michael Makowsky och Thomas Stratmann, publicerad i American Economic Review (preliminär gratisversion här), konstateras följande:

polis bot

Fines for speeding are not solely determined by an objective standard of law enforcement. We find evidence that the likelihood and dollar amounts of fines are decreasing functions of local property tax revenue. Further, the likelihood of receiving a speeding fine is higher in towns that are in a fiscal crunch caused by a rejected increase in the property tax limit. We show that officers use drivers’ differences in opportunity costs of contesting a fine as a criterion for whether to issue a speeding ticket, and, in the event of a ticket, the dollar amount of the fine. We also present evidence that officers are not completely race and gender blind in issuing tickets.

Nu är förstås polissystemen i USA och Sverige annorlunda organiserade, men resultaten tyder bl.a. på att den lokala polisen tar hänsyn till kommunens ekonomisk-politiska situation. Även delstatspolisen är mer benägen att bötfälla trafikanter från andra delstater. Talar detta mot att kommunalisera den svenska polisen? Om polisen är statlig kanske det leder till större likabehandling.

Se även inlägget ”Optimala straff efterlyses”.

Niclas Berggren 20:14 den 20 October 2009

Sänkt kapitalskatt kan ge högre skatteintäkter

Den s.k. Laffer-kurvan illustrerar att skattesatser kan vara så höga att en sänkning kan öka skatteintäkterna:

Frågan är om skattesatserna ligger till höger eller vänster om de nivåer, t*, som maximerar skatteintäkterna. En ny studie av Mathias Trabandt och Harald Uhlig, ”How Far Are We From the Slippery Slope? The Laffer Curve Revisited”, finner att skattesatserna för både arbets- och kapitalinkomster ligger till vänster om t* i USA och EU-14. Dvs. höjningar av de skattesatserna där skulle höja skatteintäkterna. Dock finner forskarna att kapitalinkomster i Danmark och Sverige beskattas hårdare än t* – en sänkning skulle alltså ge högre skatteintäkter. Förvisso kan man ifrågasätta målet att maximera skatteintäkterna, men om man nu av något outgrundlig anledning skulle vilja göra det är det bra att veta i vilken riktning skattesatserna ska ändras.

Niclas Berggren 17:09 den 20 October 2009

Att satsa på orealistiska mål

Enligt den nya studien ”Alcohol Breeds Empty Goal Commitments”, publicerad i Journal of Abnormal Psychology, påverkas vi i våra ambitioner av alkoholkonsumtion:

The authors hypothesized that alcohol leads individuals to strongly commit to their goals without considering information about the probability of goal attainment. In Study 1, participants named their most important interpersonal goal, indicated their expectations of successfully attaining it, and then consumed either alcohol or a placebo. In contrast to participants who consumed a placebo, intoxicated participants felt strongly committed to their goals despite low expectations of attaining them. In Study 2, goal-directed actions were measured over time. Once sober again, intoxicated participants with low expectations did not follow up on their strong commitments. Apparently, when prospects are bleak, alcohol produces empty goal commitments, as commitments are not based on individuals’ expectations of attaining their goals and do not foster goal striving over time.

Problemet här är väl att uthålligheten falnar i takt med att berusningen avtar; annars är kanske detta med att ställa upp storslagna mål inte så dumt. Jag föreställer mig att många människor är riskaverta och timida i livet och att de sällan vill sätta upp mål som är svåra att nå. Alkohol verkar kunna ge lite mod och ambitioner – lite optimism bias.

Tips: Mind Hacks.

Niclas Berggren 6:24 den 20 October 2009

Vad gav välstånd: arbetsetik eller läskunnighet?

Max Weber menade i The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism att protestantismens betoning av en strikt arbetsetik i hög grad förklarar protestantiska länders tidiga ekonomiska framgångar. En ny studie, ”Was Weber Wrong? A Human Capital Theory of Protestant Economic History”, publicerad i QJE, presenterar en alternativ teori:

Protestant economies prospered because instruction in reading the Bible generated the human capital crucial to economic prosperity. We test the theory using county-level data from late-nineteenth-century Prussia, exploiting the initial concentric dispersion of the Reformation to use distance to Wittenberg as an instrument for Protestantism. We find that Protestantism indeed led to higher economic prosperity, but also to better education. Our results are consistent with Protestants’ higher literacy accounting for most of the gap in economic prosperity.

Detta resultat stämmer väl överens med Ed Glaesers konstaterande:

[N]o variable from 1900 better explains success in 2000 than investment in education.

Läskunnighet och utbildning är följaktligen synnerligen viktiga för långsiktig ekonomisk framgång.

Tips: Henrik Jordahl.

Niclas Berggren 11:48 den 19 October 2009

Dålig kunskap om lagar

Att hot om straff tenderar att reducera brottsligheten stämmer i regel, men det förutsätter att potentiella brottslingar tror att straff kan komma att utdelas. Tror man att handling x är förknippad med ett lindrigt straff kan man tänkas vara mer benägen att utföra den, jämfört med om man tror att handlingen är förknippad med ett hårt straff, helt oavsett hur den faktiska straffsatsen ser ut. En ny studie, ”Do Citizens Know Whether Their State Has Decriminalized Marijuana?”, publicerad i Review of Law & Economics (preliminär gratisversion här), undersöker om medborgare i de amerikanske delstater som har avkriminaliserat användande av marijuana tror att straffsatsen är lindrig i högre grad än medborgare i andra delstater:

Using national survey data, we find that the percentages who believe they could be jailed for marijuana possession are quite similar in both states that have removed those penalties and those that have not. Our results help to clarify why statistical studies have found inconsistent support for an effect of decriminalization on marijuana possession.

Här tycks det alltså vara så att de flesta inte känner till att straffen har blivit lindrigare, vilket skulle kunna förklara varför många studier inte har funnit ökat användande av marijuana efter avkriminalisering. Dock visar studien att erfarna användare av marijuana är rätt kunniga om sin delstats lagstiftning på området, så kunskapsluckan kanske mer påverkar förekomsten av nya användare än hur mycket redan existerande användare konsumerar.

Se även inläggen ”Har Alvendal rätt om brott och straff?”, ”Sannolikhet att åka fast avskräcker”, ”Är narkotikaförbudet ändamålsenligt?” och ”Optimala straff efterlyses”.

Niclas Berggren 6:54 den 19 October 2009

Nytt argument för demokrati

Argumenten för representativ demokrati är många: ett av de vanligaste är att val möjliggör byte av politiker som väljarna är missnöjda med. En ny studie, ”Elections and Deceptions: Theory and Experimental Evidence”, ger ett annat argument, baserat på ett experimentellt resultat:

Our main insight is that candidates behave more benevolently when democratically elected than when exogenously appointed.

Skälet till detta, menar forskarna, är att det är förknippat med en psykologisk kostnad för politiska kandidater att ljuga och att löften som utställs i valkampanjer därför utgör ett slags ankare för deras beteende när de väl är valda. Utan en möjlighet att väljas utställs inga löften som kan utgöra en intern restriktion på beteendet.

Ett annat resultat är också intressant:

[C]andidates feel more obliged to serve the public interest the higher their approval ratings are.

Hur ser dynamiken ut här? Antag en politiker som börjar bete sig på ett sätt som inte gynnar allmänintresset. Då faller hans popularitet. Det leder i sin tur till en psykologisk känsla hos politikern, att det är mindre viktigt att arbeta för allmänintresset. En negativ spiral, alltså. Om politikern förutser den kanske han i och för sig är mer benägen att gynna allmänintresset redan från början. En annan fråga är om det alltid är bra för väljarna att säga att de tycker om de politiker som för tillfället styr – därigenom leds ju politikerna att gynna allmänintresset i högre grad – men att sedan, om detta inte uttrycker sanna preferenser, rösta bort dem i nästa val. Dock kan ju politikerna inse att väljarna kan preferensförfalska, varför signalen om popularitet kanske slutar påverka. En sista fråga är om dessa experimentella resultat verkligen kan generaliseras till politikens värld.

Niclas Berggren 17:49 den 18 October 2009

Har vackra fler barn?

Ja, enligt den nya studien ”Physical Attractiveness and Reproductive Success in Humans” av Markus Jokela, publicerad i Evolution and Human Behavior:

[W]e examined whether attractiveness assessed from photographs taken at age ∼18 years predicted the number of biological children at age 53–56 years. In women, attractiveness predicted higher reproductive success in a nonlinear fashion, so that attractive (second highest quartile) women had 16% and very attractive (highest quartile) women 6% more children than their less attractive counterparts. In men, there was a threshold effect so that men in the lowest attractiveness quartile had 13% fewer children than others who did not differ from each other in the average number of children.

Då skönhet i hög grad tycks ärftligt kanske detta kan ses som goda nyheter för dem som uppskattar vackra människor.

Niclas Berggren 17:33 den 15 October 2009

Hänger galenskap och kreativitet ihop?

Ja, det verkar så:

1. Researchers … have found high levels of psychopathology… in writers, poets, visual artists and composers …
2. Family studies have produced evidence of creative interests and aptitudes in close relatives of psychiatric patients …
3. Research on psychiatric patients … suggest that they have enhanced performance relative to control participants on tasks that require divergent thinking. …
4. A new theory based on genetics suggest that gene mutations that increase a person’s risk of developing mental illnesses … have been preserved, even preferred, during human evolution, due to their relationship with creativity. …
5. Symptoms of certain disorders like hypomania (mild mania) favour creativity by giving a boost to the imagination and energy.

Hur är det med forskare: föreligger ett samband även där mellan galenskap och kreativitet? Eller sållas de galna ut av de mer strikta formerna för vetenskaplig verksamhet?

Niclas Berggren 6:17 den 15 October 2009

Phelps tolkar Rawls

Få verk har påverkat den politiska filosofin som John Rawls bok A Theory of Justice, med dess lockande tanke om en slöja av okunskap bakom vilken människor väljer grundläggande principer för ekonomi och politik. En av de principer som Rawls menar att människor kommer att välja är den s.k. differensprincipen, som säger att ekonomisk ojämlikhet ska vara så ordnad, att den gynnar de sämst ställda. Detta har av många tolkats som att Rawls pläderar för en långt driven egalitarianism, med stark utjämning av inkomster och förmögenheter.

Ekonomipristagaren Edmund Phelps tillbakavisar i en färsk intervju i Journal of Economic Perspectives denna tolkning (s. 119–120):

One is that I came under the influence of John Rawls (1971). I was quite taken with his idea of maximin: that economic justice involves making the portion going to the person earning the least as high as it can be. I was just curious to see how that would play out in a mathematical model of taxation. At another level, I saw that Rawls was being portrayed in a distorted manner by people who wanted to use him for their causes. Some people wanted to use him as grist for their platform of egalitarianism, while I thought that what was interesting and especially distinctive about Rawls was that, yes he was in a sense an egalitarian, but he was paradoxically an egalitarian who was willing to tolerate a lot of inequality for the sake of those at the bottom of the heap. He was interested in the absolute rewards to the people at the bottom, not their relative rewards. I was fascinated when I stumbled on the result that the marginal tax rate on the last dollar of income of the highest earner should be zero because to leave it at some number above zero would mean foregoing the opportunity to cut a deal with that earner to work a little more in return for a cut in the marginal tax rate on the last dollar. In a way, I was showing people: don’t think that with Rawls you’re getting egalitarianism. If you’ve read his book, he’s really saying that he wants to deploy incentives to increase the amount of tax revenue in order to have the largest amount of funds possible for subsidies to lift up the contributors to the economy at the bottom of the heap.

Jag har alltid funnit det märkligt att svensk politisk debatt rymmer en väldigt grund, nästan icke-existerande, analys av begreppet rättvisa, trots att ordet används flitigt. Det finns andra förståelser i den filosofiska litteraturen än ”lika inkomst och förmögenhet för alla”. Rawls står för en sådan, annan förståelse, men det finns förstås många andra, alltifrån utilitaristiska till rättighetsetiska, som nästan helt lyser med sin frånvaro i debatten.

Niclas Berggren 11:41 den 14 October 2009

Kulturers ekonomiska betydelse

Man kan tycka att EU-länderna är rätt lika varandra i ett internationellt perspektiv, men trots det finner Luigi Guiso, Paola Sapienza och Luigi Zingales, i den nya studien ”Cultural Biases in Economic Exchange?”, publicerad i QJE, att kulturella skillnader föreligger och att de påverkar tilliten till människor från andra länder. Det har i sin tur ekonomiska konsekvenser:

We then find that lower bilateral trust leads to less trade between two countries, less portfolio investment, and less direct investment, even after controlling for the characteristics of the two countries. … Our results suggest that perceptions rooted in culture are important (and generally omitted) determinants of economic exchange.

Jag tycker om denna utvidgning av den nationalekonomiska analysen, där såväl formella som informella institutioner, liksom sociala faktorer, inkluderas i försök att förklara ekonomiska utfall. En fråga man kan fundera på i sammanhanget är hur kulturella skillnader mellan länder, och därpå baserad tillit, förändras i globaliseringens era. Religion kanske allmänt blir mindre viktigt inom EU, t.ex., och gemensam musik, tv och film kanske också homogeniserar kulturer. Vissa beklagar detta, då strömlinjeformningen ökar, men måhända öppnar större kulturell likhet för mer av samarbete och ekonomiskt rationella utbyten.

Niclas Berggren 15:04 den 12 October 2009

Samarbete om gemensamma resurser

Kungliga Vetenskapsakademien har just meddelat att Elinor Ostrom och Oliver Williamson har tilldelats Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Ett utmärkt val, anser jag.

ostrom

Ostroms forskning – t.ex. i boken Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Economic Governance – visar att gemensamma resurser, som vatten, betesmark och fiskstockar, inte behöver leda till det som brukar kallas allmänningens tragedi, alltså till överutnyttjande. Traditionellt har två vägar anförts för att undvika tragedin: statligt eller privat ägande. Ostrom finner, på teoretisk grund och på basis av ett stort antal fallstudier, att frivilliga, gemensamma system för att styra och reglera användandet av dessa resurser, ofta på mycket lokal nivå, har vuxit fram och i många fall fungerar utmärkt. Samarbete kan alltså relativt spontant etableras människor emellan för att använda knappa resurser på ett sätt som gynnar de allra flesta.

Det finns förstås mycket annat att säga om pristagarna och deras forskning: se vidare KVA:s motivering.

Se även en intervju med Ostrom i Axess. Media: SvD, DN1, DN2, DN3, Expr, Sydsv, Dagen.

Niclas Berggren 6:46 den 12 October 2009

Kan hyperbolisk diskontering vara rationell?

Att diskontera innebär att man värderar en given sak mer nu än i framtiden. Vanligtvis antas i ekonomiska modeller att denna diskontering sker med en konstant diskonteringsränta, dvs. hur jag värderar x idag i förhållande till hur jag värderar x imorgon motsvarar hur jag (idag och om 365 dagar) värderar x om 365 dagar i förhållande till hur jag värderar x om 366 dagar. Experiment med såväl människor som andra djur indikerar dock att de flesta inte diskonterar på detta vis utan hyperboliskt, dvs. hur jag värderar x idag i förhållande till hur jag värderar x imorgon skiljer sig från hur jag värderar x om 365 dagar i förhållande till hur jag värderar x om 366 dagar, dels på så sätt att kvoten mellan min värdering av x idag och min värdering av x imorgon överstiger kvoten mellan min värdering av x om 365 dagar och min värdering av x om 366 dagar och dels på så sätt att jag om 365 dagar har samma värdering av x då i förhållande till x en dag senare som jag har av x idag i förhållande till x imorgon, vilket antyder tidsinkonsistens. Är hyperbolisk diskontering att betrakta som irrationell?

Inte nödvändigtvis, om man introducerar osäkerhet. Två lästips:

”Uncertainty and Hyperbolic Discounting” av Partha Dasgupta och Erik Maskin: ”We show that if the typical problem involves payoffs whose realization times are uncertain, then optimal preferences give rise to relatively patient behavior when the time horizon is long but induce a switch to impatience when the horizon grows short.”
”Hyperbolic Discounting Is Rational” av J. Doyne Farmer och John Geanakoplos: ”We show that when agents cannot be sure of their own future one-period discount rates, then hyperbolic discounting can become rational and exponential discounting irrational.”

Jag är inte helt övertygad om rimligheten i de exakta modelleringarna i de två uppsatserna, men jag fann analyserna och huvudpoängerna riktigt uppiggande och en välkommen kontrast till de så vanliga kategoriseringarna av hyperbolisk diskontering som exempel på irrationalitet.

Idén om tidspreferens (en preferens för nytta nu än nytta senare) har inte minst utvecklats av Eugene von Böhm-Bawerk i Capital and Interest. Se översiktsartikeln ”Time Discounting and Time Preference” av Shane Frederick, George Lowenstein och Ted O’Donoghue, publicerad i Journal of Economic Literature.

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela: