Niclas Berggren 8:10 den 18 July 2009

Intellektualismens högborg

Välkommen med på gudstjänst hos Kenneth Hagin (i vars bibelskola Livets Ords Ulf Ekman fick sin utbildning). Pastor Hagin inleder med att referera till det tillfälle då de första kristna började tala i tungor. I Apostlagärningarna 2:13 står det:

Men andra gjorde sig lustiga och sade: ”De har druckit sig fulla på halvjäst vin.”

Sedan brakar det loss i församlingen:

Nej då, det finns ingen konflikt mellan ett rationellt, vetenskapligt förhållningssätt till tillvaron och kristendom.

Tips: Jerry Coyne

Niclas Berggren 19:02 den 17 July 2009

Dystra nunor i tunnelbanan

W. H. Auden förmedlar en fråga som varje tunnelbaneresenär nog har ställt sig:

Scanning his fellow
Subway passengers, he asks:
”Can I really be
the only one in this car
who is glad to be alive?”

Ur Davenport-Hines, Richard (2003). Auden. London: Vintage: 307–308.

Niclas Berggren 13:10 den 17 July 2009

Hycklar Göran Persson?

Föreligger hyckleri när en person som motverkar existensen av ett visst fenomen ändå, när det väl existerar, drar nytta av det? Göran Persson svarar på en fråga i DI Weekend (25-2009, s. 11):

Du var starkt emot ”pigavdraget” som socialdemokratisk partiledare, men i fjol begärde du själv avdrag på 12 985 kronor för hushållsnära tjänster. Hur motiverar du det?

Varför skulle jag avstå avdrag och betala själv när lagen är som den är? Man kan inte lägga över sådana frågor på enskilda, det är lagstiftningen man ska ge sig på. Jag tycker inte om privatiseringar av sjukhus heller, men det betyder inte att jag inte kan uppsöka ett sådant sjukhus vid behov.

Jag undrar varför man inte kan lägga över sådana frågor på enskilda. Har inte en enskild möjlighet att följa sin övertygelse om vad som är rätt och fel när det gäller att frivilligt välja om en förmån ska utnyttjas? Beakta tre fall:

Ingen lag om avdrag: Göran Persson betalar 12 985 kr mer i skatt än idag, pengar som t.ex. kan gå till vård, skola och omsorg.
Lag om avdrag, utnyttjande av avdrag: Göran Persson betalar 12 985 kr mindre i skatt än om han hade valt att inte utnyttja avdraget, vilket ger mindre pengar till vård, skola och omsorg.
Lag om avdrag, icke-utnyttjande av avdrag: Göran Persson betalar 12 985 kr mer i skatt än idag, pengar som t.ex. kan gå till vård, skola och omsorg.

Om man förordar alternativ 1 kan man som enskild mycket väl välja, och uppmana alla andra att välja, alternativ 3, givet att lagen finns på plats. Om man tycker lagen är har dåliga konsekvenser bidrar man därigenom till att det dåliga får mindre genomslag. Denna syn, som alltså avviker från Göran Perssons, får stöd av professor Saul Smilansky, som i ”On Practicing What We Preach”, publicerad i American Philosophical Quarterly, fastslår:

But one cannot, as a rule, avoid living according to one’s principles, when one is preaching their implementation, just because others do not join.

Niclas Berggren 8:11 den 17 July 2009

Varför uppfann grekerna gudar?

För att härda ut med livets lidande. Det tycks åtminstone vara Nietzsches tes i The Birth of Tragedy. Han beskriver först hur kung Midas får satyren Silenus att klargöra vad som är allra bäst för människan (s. 49):

Miserable ephemeral race, children of chance and toil, why do you force me to tell you what is best for you not to hear? The very best of all things is completely beyond your reach: not to have been born, not to be, to be nothing. But the second best for you is – to meet an early death.

Nietzsche klargör sedan hur denna insikt hanterades (s. 50):

How else could that people, so sensitive in its emotions, so impetuous in its desires, so uniquely equipped for suffering, have tolerated existence, if the very same existence had not been shown to it surrounded by a higher glory in its gods.

Psykologi som förklaring till religion, med andra ord. Personligen har jag större förståelse för en föreställning om imperfekta gudar som metod för att härda ut med lidande än för en föreställning om en allgod, allsmäktig och allvetande – dvs. perfekt – gud. Faktum är att lidandets existens torde utgöra det starkaste argumentet mot en sådan guds existens.

Niclas Berggren 19:57 den 16 July 2009

Om jag blir rik

Då ska jag göra som Ingvar Jensen, tidigare ägare till Elfa, enligt intervju i DI Weekend (22-2009, s. 30):

Vilken är din största extravagans?
[A]tt jag ibland på privata långresor bokar business class.

Niclas Berggren 15:10 den 16 July 2009

Släppa väder – en ekonomisk analys

Ekonomisk analys kan tillämpas på de mest skilda områden. Med risk för att chockera känsliga personer analyserar Glen Whitman den sociala konvention som säger att det är oacceptabelt att släppa väder i närvaro av andra. Han börjar med att konstatera att även om det kan vara individuellt rationellt att släppa väder i närvaro av andra, är det inte socialt önskvärt att alla gör det:

To be more specific, let r be the relief from passing gas, and let d be the olfactory discomfort experienced by each person for each passage of gas. For simplicity, assume these parameters are the same for all persons. Suppose there are n people, each with an equal likelihood of needing to pass gas.

In these circumstances, we might observe a kind of tragedy of the commons. Absent an effective social convention against passing gas, each person rationally chooses to let loose if:

r > d

But the collective flatulence will make everyone worse off if:

nd > r

If so, then everyone will choose to cut loose, even though they’d all be better off if they all restrained themselves. So a convention that successfully induced people to restrain their flatulence would make everyone better off.

Han fortsätter med att konstatera att upprätthållandet av denna konvention kräver hårda straff:

The difficulty of detecting flatulators might explain the relatively high punishment associated with it. Given that flatulence is a completely natural impulse, and that others’ discomfort is usually minor and temporary, social ostracism and public shaming might seem out of proportion to the crime. Yet when the probability of conviction is low, the magnitude of punishment must be correspondingly high to provide a sufficient disincentive.

Det tycks mig som om hotet om straff i allmänhet fungerar i detta fall – konventionen är vid god vigör. Gott så.

Se vad Sjukvårdsupplysningen har att säga om gasbesvär.

Niclas Berggren 7:49 den 16 July 2009

Menstruation och rasism

Det är inte bara så att menstruationscykeln är relaterad till lägre löner för kvinnor; den tycks också relaterad till inställningen till personer med annan hudfärg. Detta enligt den nya studien ”Race Bias Tracks Conception Risk Across the Menstrual Cycle”, publicerad i Psychological Science:

We examined the effects of changes in conception risk across the menstrual cycle on intergroup bias and found that increased conception risk was positively associated with several measures of race bias.

Är detta ett utslag av ett atavistiskt grupptänkande, som grundas i en (måhända omedveten) föreställning om att det är viktigt att förmera den egna gruppen eftersom den annars hotas av andra grupper?

Niclas Berggren 19:28 den 15 July 2009

Onaturlig intimitet

Hyacinth och Richard Bucket har införskaffat en liten, liten våning i en herrgård på landet. När de fastnar i varandra i det lilla, lilla köket känner Hyacinth förståeligt obehag:

Niclas Berggren 14:42 den 15 July 2009

Alkoholskatter ignoreras av storkonsumenter

Sverige har höga alkoholskatter – t.ex. beskattas etylalkohol med 501,41 kr per liter ren alkohol. (Hur kom någon fram till de där 41 örena?) Ett argument för sådana skatter är att de kan hjälpa personer med svag förmåga till självkontroll att undvika hög konsumtion med negativa konsekvenser för dem själva och andra. Nu indikerar en ny studie, ”Sin Taxes: Do Heterogeneous Responses Undercut Their Value?”, att alkoholskatter påverkar olika gruppers efterfrågan på alkohol olika:

We recover two latent groups, one is significantly responsive to price but the other is unresponsive. … These results have policy implications. Only a subgroup responds significantly to price. Importantly, the unresponsive group drinks more heavily, suggesting that a higher price could fail to curb drinking by those most likely to cause negative externalities. In contrast, those least likely to impose costs on others are more responsive, thus suffering greater deadweight loss yet with less prevention of negative externalities.

Det verkar alltså som om de som mest skulle behöva hjälp av höga alkoholskatter, för egen och andras skull, är de som minst påverkas av dem i sina konsumtionsbeslut. Utgör detta ett argument mot sådana skatter?

Niclas Berggren 8:01 den 15 July 2009

Hur man kan bli vegetarian

W. H. Auden reste till Island 1936 och bevittnade hur en val, ”the most beautiful animal I have ever seen”, slaktades:

To see it torn to pieces with stem winches and cranes is enough to make one a vegetarian for life. … A bell suddenly clanged and everyone stuck their spades into the carcass and went off for lunch. The body remained in the sun, the flesh still gleaming a little. It gave one an extraordinary vision of the cold controlled ferocity of the human species.

Ur Davenport-Hines, Richard (2003). Auden. London: Vintage: 154.

Niclas Berggren 19:43 den 14 July 2009

En imponerande tänkare

Barry Flanagan, Thinker on a Rock (1997):

(Bilden tog jag i en park i Washington, DC, den 4 juli 2009.)

Niclas Berggren 14:23 den 14 July 2009

Minskar en stor stat tillväxten?

Frågan är omdebatterad i den nationalekonomiska litteraturen, men den senaste studien, ”Government Size and Growth: Accounting for Economic Freedom and Globalization”, av Andreas Bergh och Martin Karlsson, accepterad för publicering i Public Choice, antyder följande för rika länder:

Government size robustly correlates negatively with growth. We also find some evidence that countries with big government can use economic openness and sound economic policies to mitigate negative effects of big government.

Studien kontroller till skillnad från tidigare studier för globalisering och institutionernas grad av marknadskonformitet samt använder sig av Bayesian Averaging over Classical Estimates (BACE) för att klargöra resultatens robusthet.

Sverige tycks exemplifiera att ett land med en stor stat kan växa relativt bra, så länge politiken i övrigt är marknadsbejakande. T.ex. har Sverige avreglerat och liberaliserat relativt mycket de senaste decennierna, vi har sänkt inflationen, och vi har en lång tradition av öppenhet (se vidare Andreas Berghs bok Den kapitalistiska välfärdsstaten). Frågan är: Skulle inte tillväxten öka ytterligare om statens storlek reducerades, i alla fall om vissa utgifter och skatter sänktes i kombination?

Niclas Berggren 8:39 den 14 July 2009

Potatisens kraft

Vad förklarar den stora befolkningsökning och den urbanisering som har ägt rum i världen? Så här ser utvecklingen ut:

Det finns många hypoteser, där de viktigaste torde vara förbättrat näringsintag, utvecklade medicinska kunskaper och bättre sanitära förhållanden. En ny, metodologiskt klurig studie, ”The Potato’s Contribution to Population and Urbanization: Evidence from an Historical Experiment”, visar att näringsintaget har spelat en kausal och viktig roll:

Our results show that Old World regions that were suitable for potato cultivation experienced disproportionately faster population and urbanization growth after the introduction of potatoes. … The magnitudes of our estimates are also interesting. One way to measure the estimated effects is to ask how much of the average difference in population or urbanization levels (or their growth rates) between the pre-potato adoption period (1000–1700) and the post-adoption period (1700–1900) is explained by the introduction of the potato. Doing this calculation, our baseline estimates suggest that the potato accounts for 12% of the increase in population, 22% of the increase in population growth, 47% of the increase in urbanization, and 50% of the increase in urbanization growth.

Potatisen har onekligen varit av stor betydelse. När jag var liten åt jag mycket kokt potatis – numera tycks få i min ålder och yngre orka skala och koka potatis. Ett tips som Nigella gav i ett av sina matlagningsprogram: Skala inte potatisen utan dela den bara, koka den och pressa den sedan (med skal) i en potatispress. Skalet stannar i pressen, och du får snabbt fin potatis att äta.

Niclas Berggren 20:03 den 13 July 2009

Kerry klättrar i träd

Kerry Degman i en kampanj för Armani Exchange:

Niclas Berggren 15:36 den 13 July 2009

Sannolikhet att åka fast avskräcker

Den förväntade kostnaden av att begå ett brott (fortkörning) har en avskräckande effekt, enligt en ny experimentell studie, ”Uncertainty in the Theory of Deterrence: Experimental Evidence”, av Gregory DeAngelo och Gary Charness. Den förväntade kostnaden består av två komponenter: straffets hårdhet och sannolikheten att bli fasttagen. I studien undersöks bl.a. hur osäkerhet om dessa två komponenters storlek för en given förväntad kostnad påverkar brottsbenägenheten. Resultat:

The removal of uncertainty increased the likelihood that individuals would choose to speed. In addition, since individuals speed more frequently when the probability of detection is lower … this seems consistent with the theory that expected costs are perceived to be lower in a regime with a lower probability and a higher fine, even though the mathematical expected costs are the same.

Med andra ord kan potentiella lagöverträdares osäkerhet om sannolikheten för att åka fast och straffets storlek i sig ha en avskräckande effekt; och för en given förväntad kostnad är det mer avskräckande med en hög sannolikhet att åka fast och ett lindrigt straff än tvärtom. Sverige har, som jag har uppfattat det, relativt milda straff, vilket antyder att en ökad satsning på rättsväsendet, så att sannolikheten för lagöverträdare att åka fast och dömas ökar, är mest verksamt för att reducera brottsligheten. Förvisso tar detta resurser i anspråk som har en alternativkostnad, vilket förstås måste vägas mot önskvärdheten att avskräcka brott.

Se även inlägget ”Optimala straff efterlyses” och länkarna i slutet av det inlägget.

Niclas Berggren 8:36 den 13 July 2009

Grundregel för konversation

Bryan Caplan beskriver hur han kom att öka sin sociala intelligens. Inte minst genom denna insikt, som många fler borde ta till sig:

The most basic form of social ineptitude is to say what’s on your mind, even though you have no reason to believe your listeners are interested. Even more cloddish: Saying what’s on your mind, even though you know that your listeners are not interested.

Även jag har mycket att lära på detta område.

Niclas Berggren 21:16 den 12 July 2009

Se upp

Niclas Berggren 15:19 den 12 July 2009

Duktiga danskar dras till USA

Oftast fokuseras på migranter till rika välfärdsstater, men i den nya studien ”Self-Selection and Earnings of Emigrants from a Welfare State”, av Panu Poutvaara, Martin D. Munk och Martin Junge, undersöks istället vad som kännetecknar migranter från den rika välfärdsstaten Danmark. En sak de studerar är om högkvalificerade danskar som flyttar utomlands föredrar länder med större inkomstskillnader och lägre skatter, som USA och Storbritannien. Så tycks vara fallet. De utlandsboende danska män som minst har magisterexamen tjänar vidare överlag betydligt mer om de är bosatta i USA och Storbritannien än om de är bosatta i Tyskland, Norge eller Sverige (där de överlag tjänar minst):

Om det är ett generellt mönster att de mest kompetenta emigranterna från rika länder söker sig till USA och Storbritannien snarare än till Sverige, bör det föranleda någon typ av reform? Vi har förvisso den lägre expertskatten, men i ett land med en sammanpressed inkomststruktur och progressiva skatter kanske ytterligare, och mer generella, åtgärder krävs, om vi vill locka till oss och behålla fler duktiga personer framöver?

Niclas Berggren 9:28 den 12 July 2009

Avunden avtar

Arthur Schopenhauer i ”Psychological Observations”:

When a man is dead, we envy him no more; and we only half envy him when he is old.

Ja, det är ungdomen som är värd att avundas!

Niclas Berggren 21:45 den 11 July 2009

Paternalism kan minska välfärden

Libertariansk (eller liberal eller mjuk) paternalism har lanserats, främst av Cass Sunstein och Richard Thaler (författarna till Nudge), som ett sätt att vägleda individer att fatta bättre beslut. Skillnaden mot traditionell paternalism är att beslutsfattare erbjuds ett default-alternativ, som gäller om de inte aktivt väljer något annat, vilket innebär att denna typ av paternalism inte eftersträvar ett tvinga någon att välja på ett visst sätt.

Detta kan låta bra, även för en liberalt sinnad person, men en ny studie, ”When Does Libertarian Paternalism Work?”, visar att libertariansk paternalism inte behöver vara välfärdshöjande:

In the face of non-cooperative incentives, libertarian paternalism may induce or worsen externalities that decrease welfare, even though it does not explicitly force people to act in a prescribed manner. In the paper, we analyze a theoretical model to characterize one such distortion: information acquisition and social learning. As Madrian and Shea (2001) demonstrate, default options have information content, which participants may take into consideration when making key decisions. Importantly, this may affect incentives to gather further information, which in turn may alter the success of information aggregation, either through social learning or information sales in the market. We explore when libertarian paternalism is more or less likely to add value given this externality. We show that default options are more likely to improve social welfare when acquiring information is costly, information is not easily shared across individuals, and people are more heterogeneous in their attributes or needs. Based on our model, default options will likely decrease welfare when the government knows less about its constituents, when people are heterogeneous, and when the value at stake in the decision is large.

Med andra ord är det viktigt att beakta effekter av libertariansk paternalism i ”allmän jämvikt”, där de fulla effekterna av åtgärder för att påverka ekonomiska aktörers agerande beaktas. Det räcker inte, för att motivera denna typ av paternalistiska åtgärder, att påpeka att individuella beslutsfattare ibland är irrationella: man måste också visa att åtgärder för att motverka irrationaliteten förbättrar situationen. Carlin et al. klargör att man inte kan utgå ifrån att så är fallet.

Se även ”Den nya paternalismen problematiserad”, ”Är de som vill styra och ställa verkligen att lita på?” , ”Paternalism eller marknad?”, ”Det paternalistiska felslutet” och ”Kan libertariansk paternalism öka friheten?”.
Tips: Tyler Cowen.

Niclas Berggren 15:17 den 11 July 2009

Marxism som religion

I Ten Great Economists: From Marx to Keynes framför Joseph Schumpeter uppfattningen att marxismen kan ses som en religion, med Karl Marx som den store profeten. En sak de har gemensamt (s. 5):

The religious quality of Marxism also explains a characteristic attitude of the orthodox Marxist toward opponents. To him, as to any believer in a Faith, the opponent is not merely in error but in sin. Dissent is disapproved of not only intellectually but also morally. There cannot be any excuse for it once the Message has been revealed.

Just så. De som vägrar tro ska straffas. I helvetet eller i Sibirien.

Se även det tidigare inlägget ”Tror alla på Gud?”.

Niclas Berggren 9:16 den 11 July 2009

Hur blir man lycklig?

Professor Tamar Gendler sammanfattar fem antika insikter om vad som ger lycka:

– develop self-knowledge [Socrates]
– cultivate internal harmony [Plato]
– foster virtue through habit [Aristotle]
– cultivate and appreciate true friendship [Cicero]
– recognize what is and is not in your control [Epictetus]

Själv är jag särskilt förtjust i vänskap som lyckobringande metod (men även soma lockar).

Niclas Berggren 15:00 den 10 July 2009

Sommarläger i kritiskt tänkande

I England ordnas i sommar, med stöd av Richard Dawkins, läger för barn som vill lära sig att tänka kritiskt. En pappa är inte helt förtjust i tanken på att sonen kommer hem fullständigt rationell:

Imagine trying to celebrate the little beast’s birthday: ”Many happy returns, Darling. Now blow out the candles and make a wish.”
”Certainly not, Father. This is a futile custom. There is no evidence to support the notion that blowing out the candles on a Marks & Spencer Victoria sponge increases the likelihood of one’s desires becoming reality.”
”Right. I see. Sorry. Well, luckily, we’ve bought some nice gifts for you.”
”On the contrary, Father, luck did not influence your purchases. Indeed, there is no such thing. To believe otherwise is flabby thinking.”
”Oh, God.”
”Please don’t say that, Father. You know perfectly well that the deity whose name you invoke does not exist.”
”That Camp Quest thing really had an effect on you, hasn’t it. I suppose you’ll be wanting to go on the course they’re organising for Easter…”
”Most assuredly not. Easter is a spurious festival based on the fallacy that a man came back from the dead, which double-blind experiments have proved impossible. In consequence, I refuse to recognise Easter and shall spend the holiday period at school, whether or not my teachers are in attendance.”

För egen del finner jag denne mini-Dawkins charmerande! När han växer upp får han bli min medbloggare i kampen för rationalitet och upplysning.

Niclas Berggren 8:29 den 10 July 2009

Varning för planekonomi

Ekonomipristagaren Joseph Stiglitz är normalt sett ingen vän av fria marknader, men han varnar nu för att många länder reagerar överdrivet negativt på krisen och inför socialistiska och överreglerade system. Han klargör:

Without growth there cannot be sustainable poverty reduction. There has been no successful economy that has not relied heavily on markets.

En annan ledande nationalekonom, Daron Acemoglu, har gett uttryck för liknande tankar.

Niclas Berggren 14:13 den 9 July 2009

Betalning till njurdonatorer

Den kanske bästa artikel jag har läst om huruvida ersättning ska tillåtas och utgå till personer som frivilligt väljer att donera en njure är ”The Case for Living Kidney Sales”, publicerad i American Journal of Transplantation och skriven av Arthur Matas, som är professor i kirurgisk medicin vid University of Minnesota och tidigare ordförande i American Society of Transplant Surgeons. Han granskar särskilt de två tyngsta argumenten mot ett sådant system, att det innefattar exploatering av fattiga och att det underminerar mänsklig värdighet genom att den mänskliga kroppen börjar betraktas som en vara. Läsning av de blott elva sidorna rekommenderas starkt.

För mina tidigare inlägg i ämnet, se ”Tillåt ersättning för njurar”. Media: SvD, DN.

Niclas Berggren 9:09 den 9 July 2009

De stackars barnen

Paul Klee, Belastete Kinder (1930), 65,0 x 45,8 cm:

Niclas Berggren 15:37 den 8 July 2009

Beteendeekonomi i välfärdsstaten

Beteendeekonomisk forskning påvisar inslag av irrationalitet i människors beslutsfattande. Till skillnad från traditionell mikroekonomisk teori är en möjlig implikation av dessa resultat att människor kan nå högre nytta genom en mer begränsad valmängd. Mer att välja på är inte alltid bättre.

Scott Beaulier och Bryan Caplan tillämpar i ”Behavioral Economics and Perverse Effects of the Welfare State”, publicerad i Kyklos, denna insikt på en analys av välfärdsstaten och, framförallt, de fattiga som mottar särskilt mycket stöd. De påpekar att mottagare av bidrag tycks mer irrationella än andra. Vad ska man dra för slutsats av det? Bl.a. att:

Det kan vara bättre för bidragsmottagarna med lägre bidrag.
Det kan vara bättre för bidragsmottagarna med bidrag med motprestationer.
Det kan vara bättre för bidragsmottagarna med öronmärkta bidrag, som t.ex. bara kan användas till mat eller hyra, än med kontantbidrag.
Det kan vara bättre för låginkomsttagare med regressiv beskattning av vissa varor (t.ex. cigarretter).

Som forskarna konstaterar:

Most obviously, if government assistance to the disadvantaged amplifies the ill effects of their judgmental biases and self-control problems, it strengthens the case for reducing the size of welfare benefits, limiting their duration, restricting eligibility, and even abolition. The more ”generous” programs are, the more likely they are to harm their ostensible beneficiaries further down the road.

En tillämpning av beteendeekonomisk forskning på välfärdspolitik har lyst med sin frånvaro alltför länge. Har Beaulier och Caplan inte en viktig poäng?

Niclas Berggren 9:02 den 8 July 2009

Statustävlan kan gynna miljön

Robert Frank klankar ned på statustävlan och menar att den ger upphov till välfärdsförluster. Jag har dock anfört att hans analys kan vara missvisande, om det är så att entreprenörer, som skapar ekonomisk utveckling till gagn för de allra flesta, drivs av statustävlan. Till detta kan nu läggas en ny studie, ”Going Green to Be Seen”, accepterad för publicering i Journal of Personality and Social Psychology, som visar att statustävlan kan leda till mer miljövänlig konsumtion:

Why do people purchase pro-environmental ”green” products? We argue that buying such products can be construed as altruistic, since green products often cost more and are of lower quality than their conventional counterparts, but green goods benefit the environment for everyone. Because biologists have observed that altruism might function as a ”costly signal” associated with status, we examined in three experiments how status motives influenced desire for green products. Activating status motives led people to choose green products over more luxurious non-green products. Supporting the notion that altruism signals one’s willingness and ability to incur costs for others’ benefit, status motives increased desire for green products when shopping in public (but not private), and when green products cost more (but not less) than nongreen products. Findings suggest that status competition can promote pro-environmental behavior.

Visst kan statustävlan innefatta negativa konsekvenser, som att människor fås att lägga resurser på onödiga lyxprodukter som de endast köper för att imponera på andra, men analysen är allvarligt ofullständig om statustävlans positiva konsekvenser negligeras. Sådana finns uppenbarligen.

Niclas Berggren 19:59 den 7 July 2009

Jag är kär

I Marcelo Gomes, premiärdansare vid American Ballet Theatre. Igår såg jag honom dansa den manliga huvudrollen i baletten Romeo och Julia på The Metropolitan Opera House i New York. Skönhet stor och underbar!

Se Marcelo dansa i Prix de Lausanne blott 16 år gammal:

Här är en intervju med Marcelo. (Foto: Matthew Murphy.)

Niclas Berggren 15:33 den 7 July 2009

En straffande gud

Bertrand Russell ombads i ett brev att berätta om sin debatt med biskop Gore 1929 på temat ”Är kristendomens anspråk giltiga?”. Hans svar:

13 november 1958

Bäste mr Carpenter
Tyvärr minns jag inte alls vad jag fick för intryck av biskop Gore vid det tillfälle ni talar om. Det enda jag minns från den gången är att min son, som då var sex år gammal, led av en synnerligen smärtsam öroninflammation, som han snart skulle opereras för, och att en av biskop Gores vapendragare i debatten hävdade att all smärta är ett straff för begångna synder.
Er tillgivne
Bertrand Russell

Ur Bäste Bertrand Russell… Ett urval av hans brevväxling med allmänheten 1950—68 (Stockholm: Natur och Kultur, 1969).

Niclas Berggren 7:52 den 7 July 2009

Konstitutioner styr mer än opinioner

I USA bestämmer varje delstat över sin egen äktenskapslagstiftning. Sju delstater har infört eller beslutat att införa könsneutral äktenskapslagstiftning; andra har infört konstitutionella förbud mot sådan lagstiftning. På vad beror dessa skillnader? En ny studie, ”Why State Constitutions Differ in their Treatment of Same-Sex Marriage”, antyder att de i hög grad beror på olika hårda regler för att ändra delstatskonstitutionen:

In every state that has a constitutional restriction against same-sex marriage, the amendment was passed by a popular vote. The conventional wisdom about allowing voter participation in such decisions is that they yield constitutional outcomes that reflect attitude differences across states. We reexamine the attitude-amendment relationship and find it to be weaker than expected. In particular, we show that states vary in the costs they impose on constituencies that desire constitutional change. Some states impose very low costs (i.e., a simple majority of voters is sufficient for change). Other states impose very high costs (i.e., substantial legislative and voter supermajoriries are requires). We find that variations in the legal status of same-sex marriage across US states is better explained by these variations in costs than they are by differences in public opinion.

Invånarna i en delstat som har infört ett konstitutionellt förbud mot könsneutral äktenskapslagstiftning behöver alltså inte i högre grad vara förespråkare av ett sådant förbud än invånarna i en delstat som inte har gjort det — de kan helt enkelt ha haft olika möjlighet att få sin vilja igenom pga. olika konstitutionella regler. Jag tycker att detta illustrerar tre saker:

Folkomröstningar och, i synnerhet, folkinitiativ kan användas för att förtrycka minoriteter.
Därför kan konstitutionella regler behövas som begränsar möjligheten för enkla väljarmajoriteter att direkt få sin vilja av genom.
Det spelar roll för vilka politiska beslut som fattas, såväl i ekonomiska som i andra frågor, vilka de konstitutionella spelreglerna är.

Se även statsvetaren Erik Mobergs analys i ”Positive and Normative Aspects of Direct Democracy”.

Niclas Berggren 16:12 den 6 July 2009

På ett lyxigt hotellrum

Jean-Philippe Guillemain har fångat Ben på bild:

Niclas Berggren 9:00 den 6 July 2009

Självkontrollens betydelse

De flesta har nog hört talas om det experiment med marshmallows som genomfördes av Walter Mischel i slutet av 1960-talet, där barn fick välja mellan att äta en marshmallow direkt eller vänta ett tag och få två. The New Yorker har en fin essä om experimentet, vad det säger om människor och om aktuell forskning som har inspirerats av det. Det centrala budskapet är att en förmåga till självkontroll är mycket viktig för framgång i livet.

Vad avgör graden av självkontroll? En förmåga till ”metakognition”:

Mischel’s conclusion, based on hundreds of hours of observation, was that the crucial skill was the ”strategic allocation of attention.” Instead of getting obsessed with the marshmallow—the ”hot stimulus”—the patient children distracted themselves by covering their eyes, pretending to play hide-and-seek underneath the desk, or singing songs from ”Sesame Street.” Their desire wasn’t defeated—it was merely forgotten. ”If you’re thinking about the marshmallow and how delicious it is, then you’re going to eat it,” Mischel says. ”The key is to avoid thinking about it in the first place.” … ”If you can deal with hot emotions, then you can study for the S.A.T. instead of watching television,” Mischel says. ”And you can save more money for retirement. It’s not just about marshmallows.”

Självkontroll förefaller dessutom viktigare än IQ för akademisk framgång:

She [Angela Lee Duckworth] found that the ability to delay gratification—eighth graders were given a choice between a dollar right away or two dollars the following week—was a far better predictor of academic performance than I.Q.

Mischel menar att metakognition går att lära ut, även om det är oklart hur bestående effekterna av dessa ”mentala tricks” är. Hemmiljö och genetiskt arv kan göra det svårt att långsiktigt påverka sättet att tänka och hantera känslor (något forskningen just nu håller på att försöka utreda).

I och för sig kan man fråga sig vem som är lyckligast: den som lever för stunden eller den som är disciplinerad och framtidsinriktad. Jag skulle tro att den senare är det, så länge disciplin och framtidsinriktning fungerar som medel för att nå lycka längre fram. Det finns dock en typ av människor för vilka disciplin och framtidsinriktning blir mål i sig och som aldrig ger sig själva tillfälle att koppla av att njuta av livet. Lyckan är nog störst på den gyllene medelvägen.

Niclas Berggren 15:58 den 5 July 2009

Sociala fenomens existens

Michel Foucault använde sig med yttersta tvekan av begreppet existens, särskilt när han analyserade sociala fenomen. Jag finner detta fascinerande: Vad finns egentligen? Hur vet vi att något finns? Är det mer fruktbart för att förstå ett socialt fenomen, att använda något annat begrepp?

John Protavi beskriver i ”What Does Foucault Think Is New about Neoliberalism?” hur Foucault istället använde sig av begreppet marked out in reality (vilket kanske kan översättas med ha tagit plats i verkligheten):

Let us conclude this section with a look at two fascinating passages that display Foucault’s nuance regarding his ontological commitments. The first concerns the claim that posing the question of the regime of truth of liberalism amounts to the ”same problem” Foucault dealt with concerning madness, disease, delinquency, and sexuality. Foucault’s investigation of the historical constitution of these objects is not a matter of showing them to be ”wicked illusions or ideological products to be dispelled in the light of reason.” However, although they are not illusions, Foucault will not want to say that they ”exist,” although he will claim that they are ”something” which is ”marked out in reality.” Foucault writes regarding his previous investigations, ”it was a matter of showing by what conjunctions [interférences] a whole set of practices—from the moment they became coordinated with a regime of truth—was able to make what does not exist (madness, disease, delinquency, sexuality, etcetera), nonetheless become something [devienne cependant quelque chose], something however that continues not to exist”. The question of the constitution of such objects as established by the relation of objectifying practices and a regime of truth necessitates that we distinguish between ”existence” and being ”marked out in reality.” Studying the constitution of such an object is not the demonstration of an ”error” or an ”illusion” but entails asking ourselves ”how a particular regime of truth, and therefore not an error, makes something that does not exist able to become something. It is not an illusion since it is precisely a set of practices, real practices, which established it and thus imperiously marks it out in reality [le marque ainsi impérieusement dans le réel]”.

Kan det här synsättet också informera nationalekonomisk analys? För metaforer som ”den osynliga handen” och begrepp som ”alternativkostnad” och ”jämvikt” är frågan: Vilken är deras egentliga ontologiska karaktär? Finns de eller har de tagit plats i verkligheten?

I denna anda, se Daniel Kleins ”Unfolding the Allegory behind Market Communication and Social Error and Correction”.

Niclas Berggren 8:57 den 5 July 2009

Tybalts död

Musiken till baletten Romeo och Julia har komponerats av Sergei Prokofiev. Klicka här för ett kraftfullt utdrag som rör dödandet av Julias kusin och Romeos rival Tybalt. Jag ska för övrigt se baletten framföras på The Met i New York imorgon; tidigare har jag sett den i Stockholm.

Niclas Berggren 15:56 den 4 July 2009

Kan korruption vara bra?

Korruption har vanligtvis negativa samhällsekonomiska konsekvenser, men det finns undantag, enligt den nya studien ”Corruption and Bilateral Trade Flows: Extortion or Evasion?”, accepterad för publicering i Review of Economics and Statistics. Forskarna sammanfattar:

Corruption does tax and impede trade in the majority of cases. However, in high tariff environments where tariffs are in excess of 25-30%, corruption can actually enhance trade flows between countries by allowing firms to evade these tariff barriers.

En viktig sak med denna forskning är att den bidrar till att nyansera en viktig och utbredd diskussion. Den visar att den ensidiga korruptionsbekämpning som många har fått för sig är samhällsekonomiskt gynnsam inte är det i alla fall.

Niclas Berggren 8:55 den 4 July 2009

Keynes om kvinnliga studenter

John Maynard Keynes verkade tidigt i sin karriär dela adjunkt Vilhelm Perssons tveksamhet inför kvinnliga studenter i nationalekonomi. Enligt D. E. Moggridge i Maynard Keynes: An Economist’s Biography (s. 183–184) skrev Keynes följande:

I think I shall have to give up teaching females after this year. The nervous irritation caused by two hours contact with them is intense. I seem to hate every movement of their minds. The minds of the men, even when they are stupid and ugly, never appear to me so repellent.

Kan man tänka sig en föreläsare nuförtiden som tycker så? I så fall kan vi nog vara säkra på att han preferensförfalskar, varför vi inte kommer att få reda på det.

Niclas Berggren 15:54 den 3 July 2009

Det bästa sättet att dö

George Orwell beskriver i ”How the Poor Die” en fasansfull sjukhusvistelse i Frankrike. Det finns, menar han, bättre ställen att dö på än ett hôpital:

And it is a great thing to die in your own bed, though it is better still to die in your boots.

Snabb och plötslig död, det är i sanning att föredra.

Niclas Berggren 8:52 den 3 July 2009

75 procent rationella

Jag har tidigare skrivit om teorin om rationellt beroende – i samband med spelande och rökning. Tesen är att det inte behöver vara irrationellt att inleda konsumtion av en beroendeframkallande vara, eftersom konsumenter i allmänhet förmår beakta långsiktiga kostnader.

En av teorins upphovsmän, Kevin Murphy, utvärderar i en färsk intervju teorins prediktionskraft i kontrast mot en icke-rationell, myopisk teori, gällande i vilken mån konsumenter av beroendeframkallande varor beaktar framtida priser i sin nuvarande konsumtion:

The myopic theory says there should be a zero. Let’s say as a normalization, the rational addiction framework says you’d get a one; you actually kind of get a number like 0.7 or 0.75. So it’s closer to the rational model than the myopic model, but it’s not a 100 percent victory. It’s a 75 percent victory for the rational model. So it comes out to be a useful model for understanding behavior, but not a perfect model.

I dessa tider av beteendeekonomisk dominans kan det vara värt att påminna sig att teorier om rationella konsumenter inte är utan förmåga att prediktera mänskligt beteende.

Niclas Berggren 15:52 den 2 July 2009

Tecken på vetenskaplig framgång

Hur inflytelserik man är som forskare kan mätas med citeringar, dvs. hur ofta andra vetenskapliga artiklar innehåller referenser till ens egna vetenskapliga artiklar. Detta är dock en långsam process, och det finns nu flera studier som visar att man hyfsat väl kan prediktera citeringar med ett annat mått som är tillgängligt tidigare:

Several analyses now indicate that how frequently a paper is downloaded soon after publication predicts—to an extent—how highly it will be cited later on.

Om ens artikel alltså laddas ned ofta från tidskriftens hemsida är det sannolikt att det senare kommer att citeras relativt ofta. Vissa menar att nedladdning t.o.m. kan vara ett bättre mått på vetenskapligt inflytande än citeringar, då det mer direkt mäter hur mycket en artikel läses. Nå, det första steget är hursomhelst att alls bli publicerad, vilket inte är det lättaste. Åter till skrivandet!

Niclas Berggren 8:51 den 2 July 2009

Är födslar att fira?

Sofokles i Oedipus at Colonus:

I celebrate the silent kiss that ends short life or long.
Never to have lived is best, ancient writers say;
Never to have drawn the breath of life, never to have looked into the eye of day;
The second best’s a gay goodnight and quickly turn away.

Se även inläggen ”Bättre att inte existera”, ”Bör nya människor skapas?” och ”Är det moraliskt godtagbart att skaffa barn?”.

Niclas Berggren 16:46 den 1 July 2009

Papegoja

Sarah Morris, Parrot (2009), 214,0 x 214,0 cm:

Niclas Berggren 8:01 den 1 July 2009

Har individuell irrationalitet överdrivits?

Har beteendeekonomer överdrivit människors irrationalitet? Nya experimentella resultat om benägenheten att göra sig skyldig till det logiska felslut som kallas the conjunction fallacy, och som handlar om att tro att specifika omständigheter är mer sannolika än en allmän omständighet, antyder att så kan vara fallet. I ”On the Conjunction Fallacy in Probability Judgment: New Experimental Evidence Regarding Linda” konstateras följande:

This paper reports the results of a series of experiments designed to test whether and to what extent individuals succumb to the conjunction fallacy. Using an experimental design of Kahneman and Tversky (1983), it finds that given mild incentives, the proportion of individuals who violate the conjunction principle is significantly lower than that reported by Kahneman and Tversky. Moreover, when subjects are allowed to consult with other subjects, these proportions fall dramatically, particularly when the size of the group rises from two to three. These findings cast serious doubts about the importance and robustness of such violations for the understanding of real-life economic decisions.

Slutsatsen i sista meningen tycks mig viktig.

Tips: Overcoming Bias

Niclas Berggren 15:51 den 30 June 2009

Handlar privatiseringar om ideologi?

Docent Henrik Jordahl, inte minst känd som gästskribent på denna blogg, har skrivit en förtjänstfull forskningsöversikt om vad som händer när statliga företag privatiseras:

Tydligt är att statligt ägda företag i genomsnitt blir mer lönsamma och effektiva när de privatiseras. Detta gäller både på konkurrensutsatta marknader och på marknader med svag konkurrens. På konkurrensutsatta marknader är de privata företagen överlägsna. På marknader med svag konkurrens är det viktigt att få passande regleringar på plats så att effektivitetsvinsterna inte äts upp av att de privatiserade företagen utnyttjar sin marknadsmakt. Privatiseringar fungerar bäst ihop med konkurrensfrämjande reformer. Andra väldokumenterade effekter på företag som privatiseras är att investeringar och försäljning ökar, samt att skuldsättningsgraden minskar. Förbättringspotentialen kan vara stor, men beror på hur ineffektiva de statligt ägda företagen var i utgångsläget.

Ibland beskylls de som förespråkar privatseringar för att göra det pga. ”ideologi”, med vilket torde avses en dogmatisk uppfattning att privatiseringar är bra oavsett konsekvenserna. Det finns säkert personer som har sådana normativa utgångspunkter, men man kan också förespråka privatiseringar därför att man finner de konsekvenser de ger upphov till – och som alltså i ökande grad finns belagda i forskningen – tilltalande.

Se även inläggen ”Östros hycklar om statliga företag”, ”Ska staten inte köpa privata företag?”, ”Propaganda om privatisering”, ”Privatisering blir bra om konkurrensen ökar” samt ”Staten som biltillverkare” (av Henrik Jordahl).

Niclas Berggren 8:35 den 30 June 2009

Varför har inkomstskillnaderna ökat?

Enligt professor Kevin Murphy beror det i hög grad på att avkastningen på utbildning har ökat:

Of course, the other side of the equation is that the return to going to college—that is, the return on your investment, if you invest the time, money and effort to go to college—is higher today than it’s probably been in half a century. That’s a good thing. When we say we have a higher return on investment, whether you earn more on your stock market investment or on your college investment, we think that that’s a good thing. It means there’s greater opportunity out there for individuals and society as a whole to increase our incomes by increasing our investment in people, by investing more in their education.

Så en fråga till dem som beklagar ökade inkomstskillnader är: Spelar det ingen roll hur inkomstskillnader uppkommer för hur man ska utvärdera dem normativt? Är det negativt om inkomstskillnader beror på att utbildning ger högre inkomst?

Niclas Berggren 15:48 den 29 June 2009

Fula brottslingar

Ibland kallar man brottslingar för fulingar. Det tycks vara en bokstavligt sann beskrivning, enligt studien ”Ugly Criminals”, accepterad för publicering i Review of Economics and Statistics:

[B]eing very attractive reduces a young adult’s (ages 18-26) propensity for criminal activity and being unattractive increases it. … These results are suggestive of two handicaps faced by unattractive individuals. First, a labor market penalty provides a direct incentive for unattractive individuals toward criminal activity. Second, the level of beauty in high school is associated with criminal propensity 7-8 years later …

Så kom ihåg: Var särskilt tveksam till att börja bråka med fula personer.

Se även det tidigare inlägget ”Diskrimineras fula?”.

Niclas Berggren 8:43 den 29 June 2009

Golf-sötisar

Förutom tennis tycker jag om att titta på golf. Igår såg jag upplösningen av BMW International Open, där två sötisar placerade sig som etta och tvåa: Nick Dougherty från England och Rafa Echenique från Argentina. Den senare slog en fantastisk albatross på sista hålet. Vad sägs om vinnaren Dougherty?

Niclas Berggren 16:01 den 28 June 2009

Neoliberalismens attraktionskraft

Michel Foucault var fascinerad av en av efterkrigstidens liberalismer, den han kallade neoliberalism. Särskilt fann han det intressant att denna liberalism, även om den bejakade marknadsekonomin, fann staten viktig som fastställare av ett regelverk. Marknadens sätt att fungera ses alltså här inte som ”naturligt” utan som artificiellt och som ett resultat av socialt konstruerade institutioner. I ”What Does Foucault Think Is New about Neo-Liberalism?” skriver John Protevi:

Classical liberals want the market to be a free natural zone where government can’t interfere, precisely to let the invisible hand provide for social benefits from individual self-interest. There’s a whole anthropology here of the natural homo economicus as only an abstraction from concrete man living in civil society, of which the juridical subject is another abstraction. But the important thing for classical liberals, ignored by the neoliberals, is the Smithian analysis of moral sentiments and the need for government to provide the moral framework that the market erodes. So the classical liberal formula is ”protect the market from government in order to allow social benefits from natural exchange.” The neoliberals say we must proceed on two paths: (1) we must have government intervention at level of conditions of market in order (2) to spread the enterprise form throughout the social fabric. So the neoliberal formula here is ”use government to change society to constitute an artificial and fragile mark.”

Själv anser jag att Foucault (och Protevi) överdriver skillnaden mellan den klassiska och den nya liberalismen. Även i den gamla finns ett institutionellt perspektiv, även om det blir mer uttalat i den nya. Det man kan lägga till är att det finns olika uppfattningar om hur regelverk som befrämjar ekonomisk utveckling bäst etableras. Foucaults konstruktivistiska perspektiv, som t.ex. återspeglas hos de tyska ordoliberalerna, kritiseras av Hayek, som istället i Law, Legislation, and Liberty betonar ”spontana ordningar”, dvs. evolutionärt framvuxna regelverk, som överlägsna mänskliga konstruktioner.

Se även de tidigare inläggen ”Vad är liberalism?”, ”Vad menas med nyliberalism?” och ”Är liberalismen en attityd?”.

Niclas Berggren 9:17 den 28 June 2009

Hur ska man beställa vin?

I Wall Street Journal ges tio råd om hur man ska beställa vin på restaurang. Jag fastnade för detta:

3. Bypass the second-cheapest wine on the list. Restaurateurs know that diners don’t want to appear cheap by ordering the least expensive wine on the list, so they’ll hose you for ordering the second-cheapest. The least expensive is actually a pretty good deal at many places.

Tidigare valde jag ofta det näst billigaste vinet. Som tur är har jag slutat med det.

Niclas Berggren 20:46 den 27 June 2009

Var moder Teresa god?

Ett antal kristna debattörer undrar idag på DN Debatt (retoriskt) om moder Teresa (MT) var en bakåtsträvare. Det finns goda skäl att anta att hon var det. Christopher Hitchens konstaterar:

MT was not a friend of the poor. She was a friend of poverty. She said that suffering was a gift from God. She spent her life opposing the only known cure for poverty, which is the empowerment of women and the emancipation of them from a livestock version of compulsory reproduction. And she was a friend to the worst of the rich, taking misappropriated money from the atrocious Duvalier family in Haiti (whose rule she praised in return) and from Charles Keating of the Lincoln Savings and Loan. Where did that money, and all the other donations, go? The primitive hospice in Calcutta was as run down when she died as it always had been—she preferred California clinics when she got sick herself—and her order always refused to publish any audit.

Se även Hitchens bok The Missionary Position: Mother Teresa in Theory and Practice, en intervju med honom om moder Teresa samt hans tv-dokumentär Hell’s Angel.

Media: Dagen, Clapham-institutet

Niclas Berggren 15:47 den 27 June 2009

Två typer av kreationister

Professorn i filosofi Daniel Dennett presenterar i ”Darwin’s ‘Strange Inversion of Reasoning'”, publicerad i PNAS, två relaterade typer av insikter, som kan kallas ”inverterade” sätt att resonera, därför att de är så svåra för många att acceptera:

IN ORDER TO MAKE A PERFECT AND BEAUTIFUL MACHINE, IT IS NOT REQUISITE TO KNOW HOW TO MAKE IT. (Darwin)

IN ORDER TO BE A PERFECT AND BEAUTIFUL COMPUTING MACHINE, IT IS NOT REQUISITE TO KNOW WHAT ARITHMETIC IS. (Turing)

Dennett förklarar hur två typer av kreationister förhåller sig avvisande till de båda insikterna:

Many people can’t abide Darwin’s strange inversion. We call them creationists. They are still looking for skyhooks—”irreducibly complex” features of the biosphere that could not have evolved by Darwinian processes. Many people can’t abide Turing’s strange inversion either. I propose that we call them ”mind creationists.” Among them are some eminent thinkers. They argue—so far with no more success than creationists—that there are aspects of (human) minds that are forever and ”in principle” inaccessible by the long upward trudge of Turing machines.

Själv finner jag det märkligt att företeelser som inte till fullo kan förstås av många så snabbt ses som säker grund för icke-naturalistiska ”förklaringar”. Om vi inte (ännu) förstår hur en viss komplex företeelse har uppkommit, varför postulera en mystisk ”förklaring” istället för att säga att vi helt enkelt inte vet (för tillfället)?

Niclas Berggren 9:07 den 27 June 2009

Musik för bandoneon

Astor Piazzollas underbara verk ”Escualo”:

Se även de tidigare inläggen ”Libertango” och ”Tilltalande tango”.

Niclas Berggren 15:47 den 26 June 2009

Nationalekonomi är inte psykologi

Beteendeekonomi är en populär gren av nationalekonomin för tillfället. Den bör dock inte accepteras okritiskt. I detta års Max Weber-föreläsning, ”Is Behavioral Economics Doomed?”, tar professor David Levine ned beteendeekonomin på jorden lite grann, bl.a. genom att påpeka att nationalekonomi inte är psykologi:

The key difference between psychologists and economists is that psychologists are interested in individual behavior while economists are interested in explaining the results of groups of people interacting. Psychologists also are focused on human dysfunction – much of the goal of psychology (the bulk of psychologists are in clinical practices) is to help people become more functional. In fact, most people are quite functional most of the time. Hence the focus of economists on people who are ”rational.” Certain kinds of events – panics, for example – that are of interest to economist no doubt will benefit from understanding human dysfunctionality. But the balancing of portfolios by mutual fund managers, for example, is not such an obvious candidate. Indeed one of the themes of this essay is that in the experimental lab the simplest model of human behavior – selfish rationality with imperfect learning – does an outstanding job of explaining the bulk of behavior.

Det är alltså inte så att homo economicus är död. Han må behöva kompletteras på en del områden – ingen samhällsvetenskaplig modell är komplett eller perfekt – men i grunden lever han i viss välmåga.

Se även det tidigare inlägget ”Kritik av behavioral economics”.

Niclas Berggren 8:54 den 26 June 2009

Komposition i pigga färger

Piet Mondrian, Composition in Brown and Gray (Gemälde no. II / Composition no. IX / Compositie 5) (1913), 85,7 x 75,6 cm:

Niclas Berggren 17:22 den 25 June 2009

Tjafs om jäv

Antag att det finns en lag som förbjuder mord. Antag att det finns en domare som stöder lagen på denna punkt — kanske t.o.m. genom medlemskap i föreningen ”Vi som anser att mord ska vara olagligt”. Antag att denna domare ska döma i ett fall där en person står åtalad för mord. Är domaren jävig? Jag kan inte se hur man kan anse det. (Anser man det torde väldigt få kunna komma i fråga som domare.) Ty vad domaren har för normativ inställning till lagen är irrelevant för hans faktabedömning i frågan om den åtalade personen har begått den handling som lagen förbjuder eller ej. Det finns, som jag ser det, inga skäl att tro att sannolikheten för att en domare som ogillar mord dömer en oskyldig är högre än sannolikheten för att en domare som gillar mord gör det. Vilket intresse skulle en domare av det förra slaget ha av att inte opartiskt låta sig styras av fakta?

Kanske inte, medger måhända de som anför jäv, i faktafrågan som gäller om den åtalade är skyldig eller oskyldig, men däremot i bestämningen av straffet om den åtalade befinns skyldig. Där finns eventuellt ett subjektivt inslag, och en domare som ogillar mord och befinner en mordåtalad skyldig på sakliga grunder kan utdöma hårdare straff än en domare som är neutral till eller som gillar mord. Nja, kanske, men här vill jag anföra två invändningar.

Val av straffhårdhet sker inte godtyckligt utan efter vissa specificerade kriterier som lägger restriktioner på personliga uppfattningar hos domaren.
I vilket fall kan en domare aldrig utdöma hårdare straff än det maximala straff som lagstiftaren har stipulerat, och det förefaller mig, i den mån subjektivitet är ofrånkomlig i utdömandet av straff, principiellt inte mer rätt (eller fel) att en domare som gillar mord väljer ett lindrigt straff än att en domare som ogillar mord väljer ett hårt straff än att en neutral domare väljer ett intermediärt straff.

Diskussionen om jäv i Pirate Bay-målet ter sig därför, med mitt sätt att resonera, som mycket märklig. Förvisso kan man diskutera lagstiftningens innehåll, men den diskussionen bör hållas för sig.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, AB1, AB2, Sydsv, Dagen. Bloggkommentar: Docent Schultz och dr Heidbrink.

Niclas Berggren 15:33 den 25 June 2009

Blir sjuka friska av bön?

Religiösa människor ber ofta för andra, i tron att det påverkar skeenden av olika slag till det bättre. Enligt studien ”Music, Imagery, Touch, and Prayer as Adjuncts to Interventional Cardiac Care”, publicerad i The Lancet, går det inte att belägga en positiv av effekt av bön på hur svårt hjärtsjuka patienters hälsa utvecklas. Inte heller en annan icke-medicinsk metod för att försöka förbättra utvecklingen, en kombination av musik, bilder och beröring (MIT), hjälper särskilt mycket:

[W]e studied two noetic strategies in patients undergoing coronary revascularisation: an unmasked bedside combination of music, imagery, and touch, and a double-masked, off-site array of combined congregational prayers. Neither therapy alone or combined showed any measurable treatment effect on the primary composite endpoint of major adverse cardiovascular events at the index hospital, readmission, and 6-month death or readmission.

Denna figur illustrerar utvecklingen för patienter med och utan MIT samt för patienter med och utan förbön:

Så nästa gång en anhörig blir sjuk förefaller det bättre att använda tiden till annat än bön.

Tips: Orsakverkan.

Niclas Berggren 7:52 den 25 June 2009

Siffror med bokstäver

När siffror ska anges i text, bör man skriva med bokstäver upp till en viss gräns:

I svenskan, upp till mellan tolv och tjugo. (För egen del, t.o.m. tolv.)
I engelskan, t.o.m. ten.

Niclas Berggren 16:11 den 24 June 2009

Namn på vetenskapliga upptäckter

Stiglers lag säger följande:

No scientific discovery is named after its original discoverer.

Vafalls? Kom inte Arthur Laffer på Lafferkurvan? Kom inte David Ricardo på ricardiansk ekvivalens? Kom inte Eli Heckscher och Bertil Ohlin på Heckscher-Ohlin-teoremet? Min världsbild har fått sig en törn.

Niclas Berggren 8:17 den 24 June 2009

Homosexualitet som evolutionär kraft

Om homosexualitet har biologisk grund, hur kommer det sig att denna typ av sexuell läggning har överlevt i den evolutionära processen? I ”Same-Sex Sexual Behavior and Evolution”, accepterad för publicering i Trends in Ecology and Evolution, tar sig biologerna Nathan Bailey och Marlene Zuk an den frågan genom att analysera existerande studier på området. Förutom att konstatera att homosexuellt beteende äger rum i en stor mängd djurarter menar forskarna följande, enligt en sammanfattning i Scientific American:

[I]n addition to being an adaptational strategy, ”these behaviors can be a force,” Bailey said. ”They create a context in which selection can occur [differently] within a population.”

Här kan man höra Nathan Bailey tala om studien på National Public Radio. Se även det tidigare inlägget ”Homosexualitet och evolution”.

Niclas Berggren 16:11 den 23 June 2009

Staten som gud

Benito Mussolini ger uttryck för en syn som är så långt ifrån anarkism jag tror man kan komma:

Nothing beyond the State, above the State, against the State. Everything to the State, for the State, in the State.

Ur Albert Camus bok Fastidious Assassins (s. 79). Se även inägget ”Ekonomisk dadaism”.

Niclas Berggren 7:36 den 23 June 2009

Den rationella marknaden

Den beteendeekonomiska forskningen identifierar fall av individuell irrationalitet: ekonomiska aktörer präglas ofta av olika kognitiva imperfektioner i sitt beslutsfattande. Ekonomipristagaren Vernon Smith har emellertid påpekat att irrationalitet på individnivå inte behöver leda till ”irrationalitet” på makronivå:

Why is it that human subjects in the laboratory frequently violate the canons of rational choice when tested as isolated individuals but, in the social context of exchange, institutions serve up decisions that are consistent (as if by magic) with predictive models based on individual rationality?

Professor John List

Smiths resonemang får stöd i studien ”The Market: Catalyst for Rationality and Filter of Irrationality” av John List och Daniel Millimet, publicerad i B. E. Journal of Economic Analysis & Policy:

Using field experimental data gathered from more than 800 experimental subjects, we find evidence that the market is a catalyst for this type of rationality. The study then focuses on aggregate market outcomes by examining empirically whether individual rationality of this sort is a prerequisite for market efficiency. Using a complementary field experiment, we gathered data from more than 380 subjects of age 6-18 in multi-lateral bargaining markets at a shopping mall. We find that our chosen market institution is a filter of irrationality: even when markets are populated solely by irrational buyers, aggregate market outcomes converge to the intersection of the supply and demand functions.

Resultat som dessa antyder att man bör undvika att alltför snabbt dra slutsatsen att förekomst av individuell irrationalitet gör marknadsprocessen ”irrationell” och att den därför behöver styras, i alla möjliga sammanhang, av detaljerade statliga regleringar. Man bör inte stirra sig blind på mikroresultat i isolering, med andra ord, utan också se på hur individer i interaktion under vissa allmänna institutioner kan bete sig som om de vore rationella, med ”goda” makroutfall.

Tips: Café Hayek.

Niclas Berggren 16:07 den 22 June 2009

Simmare från Italien

Dolce & Gabbana låter oss beskåda Paolo Bossini, Emiliano Brembilla, Nicola Cassio, Mirko Di Tora och Alessandro Terrin:

Fotograf: Mariano Vivanco.

Niclas Berggren 8:37 den 22 June 2009

Adel på utdöende

Ta en titt på denna figur*:

Vilket år dör adeln ut i Sverige, om man extrapolerar? Tycker du, som jag, att dess utdöende är något att hälsa med tillfredsställelse?

*Från Almenberg, Johan och Dreber, Anna (2009). ”Lady and the Trump: Status and Wealth in the Marriage Market.” Kyklos 62(2): 161–181. Se även inlägget ”Adligt namn ger rikedom”.

Niclas Berggren 15:17 den 21 June 2009

Skeptisk ironi istället för ateism

Professorn i filosofi Simon Blackburn är inte imponerad av ”de nya ateisterna”, som argumenterar hårt mot religiösa föreställningar. Detta trots att han själv är i avsaknad av gudstro. Istället slår han ett slag för David Humes skeptiska ironi som en passande inställning i frågan om en gud existerar eller ej:

So is Hume himself an atheist? The word does not fit, and he never described himself as such. He is much too subtle. Philo the sceptic says that we cannot understand or know anything about a transcendent reality that explains or sustains the ongoing order of nature, while theists such as Demea say that we cannot understand or know anything about the transcendent reality, which is God, that explains or sustains the ongoing order of nature. Since the inserted clause does not help us in the least, the difference between them is merely verbal. And this is Hume’s conclusion. …

But it is also wrong to call Hume an agnostic. That would imply a definite question about which we do not know the answer. But since there is no definite question at stake, that too lapses.

Tänkvärt. Kanske är talet om en gud så mystiskt att det helt enkelt inte går att analysera och att det därför inte är värt att ta på allvar? Jag kommer att tänka på analytisk ateism.

Niclas Berggren 9:14 den 21 June 2009

Priset på koldioxid

Miljöekonomen Richard Tol anför följande i ”The Economic Effects of Climate Change”, publicerad i Journal of Economic Perspectives:

tol

[C]limate change initially improves economic welfare. However, these benefits are sunk. Impacts would be predominantly negative later in the century. Global average impacts would be comparable to the welfare loss of a few percent of income, but substantially higher in poor countries. … There are over 200 estimates of the marginal damage cost of carbon dioxide emissions. The uncertainty about the social cost of carbon is large and right-skewed. For a standard discount rate, the expected value is $50/tC, which is much lower than the price of carbon in the European Union but much higher than the price of carbon elsewhere.

Möjligen kan det suboptimalt höga priset på koldioxidutsläpp i EU ses som bra mot ljuset av att andra, som USA, har suboptimalt låga priser. Men bör inte USA hjälpa till mer när det gäller att bära bördan av att bekämpa den globala uppvärmningen? Bör inte försök till påverkan av USA prioriteras av Fredrik Reinfeldt när Sverige blir ordförandeland i EU?

Niclas Berggren 15:44 den 20 June 2009

Religion och ekonomi

I ”Is God Good for Trade?”, publicerad i Kyklos, antyds att ekonomiskt beteende, i form av länders handel med varandra, influeras av religion. Det visar sig inte minst att religiös öppenhet, som mäter antalet olika religioner i de länder som handlar med varandra, spelar roll:

A further interesting insight is revealed by the coefficient of religious variety, which is highly statistically significant. The coefficient of 3.282 suggests that religious openness fosters trade substantially. For a 1 percent increase in the religious variety, trade in the country pair i j would raise by more than 3 percent, all other things remaining constant. In other words, bilateral trade is considerably higher for country pairs that welcome a variety of religions.

Inte heller på religionens område verkar monopol vara särskilt bra (i alla fall inte om man värderar handel mellan länder).

Se även min studie om religionens effekt på bl.a. aborter, skilsmässa och betalningsanmärkningar samt inlägget ”Dilemma för en liberal ateist”.

Niclas Berggren 9:12 den 20 June 2009

Skepsis mot utlänningar

En fascinerande ny studie, ”The Native Language of Social Cognition”, publicerad i PNAS, ger vid handen att barn i mycket tidig ålder har en preferens för personer som talar ”deras eget” språk:

What leads humans to divide the social world into groups, preferring their own group and disfavoring others? Experiments with infants and young children suggest these tendencies are based on predispositions that emerge early in life and depend, in part, on natural language. Young infants prefer to look at a person who previously spoke their native language. … Early-developing preferences for native-language speakers may serve as a foundation for later-developing preferences and conflicts among social groups.

Den här tanken på esperanto kanske inte var så dum? I brist på ett gemensamt språk kan det tänkas vara välgörande att barn får höra olika språk i tidig ålder, vilket bl.a. kan tala för att inte dubba tv-program.

Niclas Berggren 15:23 den 19 June 2009

Varför Rafael Nadal lockar

Från ett längre New York Times-reportage om min favorittennisspelare:

Nadal’s arms, both of them, have inspired over the years a fervent subgroup of admirers, especially once he began appearing at international matches in what became his trademark outfit: sleeveless shirt, wide headband knotted around the unruly hair and his celebrated piratas, rakish knee-length shorts that made him look like a surfer who lifted weights in his spare time.

Oh yeah. Måtte bara hans tendinit (i båda knäna) vara av övergående slag.

Media: SvD1, SvD2, DN, AB

Niclas Berggren 7:19 den 19 June 2009

EU tar djurens parti

För en gångs skull fattar EU:s jordbruksministrar inte ett dåligt beslut:

All slakt av djur i Sverige måste även i fortsättningen ske med bedövning. EU-parlamentets krav på undantag för religiös slakt kommer inte att antas av EU:s jordbruksministrar.

Det finns bland vissa en märklig hållning, att en handling som annars anses förkastlig ska accepteras om den utförs utifrån en religiös utgångspunkt. Så bör det inte vara. Om plågsam slakt ska vara förbjuden rent allmänt, ska plågsam slakt vara förbjuden även om den utförs i ett religiöst sammanhang.

Se även DN Debatt-artikeln ”Därför är det viktigt med ett sekulärt samhälle” samt Dagen.

Niclas Berggren 15:05 den 18 June 2009

Ska intellektuellt ägande skyddas?

Magnus Wiberg hävdar följande:

Med utgångpunkt från ovan anförda exempel och nationalekonomisk forskning menar jag att den intellektuella äganderätten inte är nödvändig för att öka mängden innovationer.

Hans slutsats får stöd av tre artiklar i maj-numret av American Economic Review:

”A Model of Discovery” av Michele Boldrin och David Levine: ”Overwhelming empirical evidence shows that strengthening patents has little, or no, positive effect on innovation, which is most puzzling for standard theory. We argue that, even if it ‘looks like’ there is a fixed cost of creation, in fact there is none. We argue instead that the discovery activity is best represented by a decreasing returns technology in which the first few units of new knowledge are so valuable that, for a while, they are optimally invested in producing further knowledge instead of making copies of themselves or producing consumption.”
”The Empirical Impact of Intellectually Property Rights on Innovation: Puzzles and Clues” av Josh Lerner: ”This paper examined the impact of changes in patent policy on innovation. Rather than analyzing a single case, I studied 177 of the most significant shifts in patent policy across 60 countries and 150 years. Adjusting for the change in overall patenting, the impact of patent protection–enhancing shifts on applications by residents was actually negative.”
”Intellectual Property Rights, the Industrial Revolution, and the Beginnings of Modern Economic Growth” av Joel Mokyr: ”The importance of the patent system in the British Industrial Revolution has to be scaled down. Inventors were not all motivated primarily by a desire to maximize income income … Much of the reward was indirect, through ‘honor,’ which was clearly a reflection of the importance of signaling and reputation in this world. Nor can we altogether rule out any role for altruism, as well as a direct utility from being able to solve hard problems—what could be termed the ‘crossword puzzle’ motive.”

Det förefaller alltså tveksamt om den intellektuella äganderätten bidrar till innovationer och ekonomisk utveckling. Det finns t.o.m. tecken på en negativ effekt.

Se även de tidigare inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Behövs upphovsrätt för musik?” samt Jesper Roine i denna fråga.

Niclas Berggren 8:39 den 18 June 2009

Kvinna i vilande ställning

Pablo Picasso, Reclining Nude (1969):

Niclas Berggren 22:47 den 17 June 2009

Djärva mål för den högre utbildningen

Sverige har fått en ny högskole- och forskningsminister: fil.dr Tobias Krantz. Vilken blir hans viktigaste uppgift? Att bidra till bättre villkor för forskning? Att höja kvaliteten på utbildningarna? Icke då:

Det viktigaste Tobias Krantz kan göra just nu är att höja studiemedlen, säger tillträdande ordförande Nicke Grundberg.

Så bra att studenter snart kan välja att inte vara medlemmar i studentkårer som tillhör SSCO.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, AB1, AB2, AB3, Sydsv, Dagen

Niclas Berggren 15:13 den 17 June 2009

Är mänskligt liv speciellt?

Två kloka herrar, Peter Singer och Richard Dawkins, samtalar om olika etiska frågeställningar (hur djur ska behandlas, död, abort, etikens grund) mot bakgrund av Charles Darwins banbrytande insikter:

Niclas Berggren 8:11 den 17 June 2009

Schumpeter om Marx

I sin fascinerande bok Ten Great Economists: From Marx to Keynes analyserar Joseph Schumpeter bland annat, inte utan ett stort mått av beundran, Karl Marx läror. Jag fann t.ex. detta avsnitt, i vilket Schumpeter granskar en av de stora svagheterna i den marxistiska ekonomiska teorin, dess värdeteori, upplysande:

To begin with, it does not work at all outside of the case of perfect competition. Second, even with perfect competition it never works smoothly except if labor is the only factor of production and, moreover, if labor is all of one kind. If either of these two conditions is not fulfilled, additional assumptions must be introduced and analytical difficulties increase to an extent that soon becomes unmanageable. Reasoning on the lines of the labor theory of value is hence reasoning on a very special case without practical importance, though something might be said for it if it be interpreted in the sense of a rough approximation to the historical tendencies of relative values. The theory which replaced it—in its earliest and now outmoded form, known as the theory of marginal utility—may claim superiority on many counts but the real argument for it is that it is much more general and applies equally well, on the one hand, to the cases of monopoly and imperfect competition and, on the other hand, to the presence of other factors and of labor of many different kinds and qualities. Moreover, if we introduce into this theory the restrictive assumptions mentioned, proportionality between value and quantity of labor applied follows from it. It should be clear, therefore, not only that it was perfectly absurd for Marxists to question, as at first they tried to do, the validity of the marginal utility theory of value (which was what confronted them), but also that it is incorrect to call the labor theory of value ”wrong.” In any case it is dead and buried.

Frågan är om denna teori är död och begraven. Studenter i Lund kräver att nationalekonomisk undervisning, mot bakgrund av krisen, ska börja innefatta marxistisk ekonomi. Kravet får mig att tänka på kreationisters krav på utrymme i biologiundervisningen. Jag tror i vilket fall inte att Keynes hade gillat idén. Däremot hör de marxistiska texterna hemma i ämnet ekonomisk doktrinhistoria, som för övrigt borde beredas större utrymme i svensk ekonomutbildning.

Niclas Berggren 15:06 den 16 June 2009

Hur luktar vin?

Jag finner ibland vinexperters beskrivningar av hur viner luktar komiska. Är det inte tjära så är det jord eller asfalt. Att roa är förstås en legitim syssla, men frågan är om vinkonsumenter är behjälpta av expertomdömena. Hjälper de konsumenterna att välja vin? En studie, ”Debunking Critics’ Wine Words: Can Amateurs Distinguish the Smell of Asphalt from the Taste of Cherries?”, publicerad i Journal of Wine Economics, antyder att de inte hjälper:

I report my tests of the hypothesis that wine consumers cannot match critics’ descriptions of wines with the wines themselves. My results suggest that testers’ ability to match the descriptions with the wines is no better than random.

Det är väl inte så att vinexperterna hittar på sina doftbeskrivningar? För underhållningens skull? Eller är det helt enkelt så att vinkonsumenter, även rätt kunniga sådana, har dåligt luktsinne?

Se även inläggen ”Ska man satsa på dyra viner?” och ”Ska vinpriset avslöjas på middagen?”. De refererar bl.a. till två uppsatser av Johan Almenberg och Anna Dreber Almenberg, som försvarade dem med den äran på sina disputationer på Handelshögskolan igår.

Niclas Berggren 7:34 den 16 June 2009

Sverige för en expansiv politik

Det hävdas i vissa kretsar att svensk finanspolitik är passiv och otillräcklig. IMF konstaterar i sin granskning att så inte är fallet:

Nevertheless, the case for additional discretionary fiscal activism to offset the downturn is not persuasive. The scale of the fiscal action underway—as appropriately measured by the change in the headline balance—is, on IMF estimates, already one of the largest in the European Union.

Det illustreras i figuren längst till vänster:

Den finanspolitiska expansion som redan äger rum är alltså synnerligen stor. Det tycks få medvetna om. Det är vidare lätt att glömma bort att enorma budgetunderskott har en kostnad och att stimulansåtgärders effekter är osäkra. Regeringen gör rätt i att vara motsträvig när krav på ytterligare utgiftsökningar reses (även när kraven kommer från Finanspolitiska rådet).

Media: SvD1, SvD2, DN

Niclas Berggren 18:53 den 15 June 2009

Perfektion i form av en danskropp

Jean-Philippe Guilleman har tagit bilder av balettdansare. Här är två på Mickaël:

Niclas Berggren 12:27 den 15 June 2009

Lär dig spelteori

Följande böcker—de två första av Martin Osborne och Ariel Rubinstein och de tre senare av Ariel Rubinstein—finns nu att läsa helt gratis på nätet (mot registrering):

A Course in Game Theory (MIT Press, 1994)
Bargaining and Markets (Academic Press, 1990)
Economics and Language (Cambridge University Press, 2000)
Lecture Notes in Microeconomic Theory (Princeton University Press, 2006)
Modeling Bounded Rationality (MIT Press, 1997)

Niclas Berggren 8:27 den 15 June 2009

Lönesänkningar accepteras

Många studier har funnit belägg för nominell lönerigiditet nedåt, dvs. att nominella löner av olika skäl sällan sjunker. (Se t.ex. här, här, här och här.) En intressant sak är att det finns tecken på att denna typ av rigiditet kan vara på väg att mjukas upp. Vissa företag och fackföreningar, i Sverige och annorstädes, har kommit överens om lönesänkningar på sistone, för att minska behovet av uppsägningar. Och en ny undersökning antyder att många svenskar är öppna för lönesänkningar:

[V]arannan svensk är redo att gå ner i lön under dåliga tider.

Har krisen fått människor att tänka i nya banor i denna fråga (också)? Är det dags att börja fundera på att revidera en och annan nationalekonomisk modell och en del policyimplikationer som baseras på dessa?

Se även ”Är lönesänkningar dåliga i kristider?”.

Niclas Berggren 18:13 den 14 June 2009

Är två föräldrar bättre än en?

Familjens tillskyndare lyfter ofta fram att barn som växer upp med båda sina biologiska föräldrar i genomsnitt utvecklas och mår bättre än andra barn. Detta är en sanning med modifikation. En ny studie, ”Are Two Parents Always Better than One?”, indikerar att om föräldrarna bråkar mycket ger den familjebildningen inte fördelar för barnen jämfört med andra alternativ. Science Daily sammanfattar:

Adolescents tend to fare better — academically and behaviorally — when they live with both biological parents. But when their parents frequently argue, young adults are significantly more likely to binge drink than other teenagers. They also tend to smoke, and their poor school grades are similar to those of their peers who don’t have both biological parents at home.

Det gäller därför att vara nyanserad i synen på olika familjebildningar. Skilsmässa behöver t.ex. inte vara till barnens nackdel i en situation där föräldrarna skapar en konfliktfylld tillvaro för dem.

Niclas Berggren 12:11 den 14 June 2009

Gjorde ateismen Stalin ond?

Ateister anklagar ibland religioner för att ha orsakat ondska. Tänk på korståg, inkvisition, terrorism, krig och förföljelse av oliktänkande. Religiösa kontrar då ofta med att Hitler, Stalin och Mao var onda ateister. Hur ska man se på påståenden av denna typ? Chaospet reder ut begreppen:

Se även det tidigare inlägget ”Grymmare än Stalin”.

Niclas Berggren 8:57 den 14 June 2009

En uppenbarelse

Witold Gombrowicz har, liksom jag, sett ljuset:

Sedan uppenbarades det för mig att ”ungdomen är skönheten”.

Ur intervjuboken Testamente (s. 108).

Niclas Berggren 17:39 den 13 June 2009

Kulturell grund för välfärdsstaten

Graden av omfördelning skiljer sig åt mellan länder. En ny studie belägger att detta verkar kunna bero på kulturellt bestämda skillnader i preferenser. Det är Erzo Luttmer och Monica Singhal som i ”Culture, Context, and the Taste for Redistribution” finner följande:

We investigate whether culture plays an important role in the determination of preferences for redistribution. We examine the preferences of immigrants to separate cultural effects from economic and institutional determinants of preferences (”context”). An individual’s preference for redistribution is strongly positively associated with the average preference for redistribution in her country of birth. This result is robust to rich controls for economic factors and cannot easily be explained by selective migration. The birth country preference effect is stronger for non-citizens and non-voters, those with shorter tenure in the country of residence, and those who move to countries with a large number of immigrants from their own birth countries. Immigrants from countries with a higher preference for redistribution are more likely to vote for a more pro-redistribution political party. These cultural effects persist strongly into the second generation.

Tre reflexioner:

Om kultur bestämmer preferenser rörande omfördelning, vad bestämmer kulturen? (Vad är kultur?)
Vad bestämmer skillnader inom en kultur i preferenserna rörande omfördelning?
Är inte detta resultat av intresse för dem som har egna preferenser rörande omfördelning i det land som tar emot invandrare? De som ogillar omfördelning kanske borde verka för invandring från kulturer som delar den preferensen, och vice versa.

Uppdatering: Se även ett nytt working paper av Andreas Bergh och Günther Fink på samma tema.

Niclas Berggren 12:18 den 13 June 2009

När en vän dör

Arthur Schopenhauer i ”Psychological Observations”:

The deep grief we feel at the loss of a friend arises from the feeling that in every individual there is something which no words can express, something which is peculiarly his own and therefore irreparable. Omne individuum ineffabile.

Jag fasar för den dag då en vän dör.

Niclas Berggren 6:05 den 13 June 2009

Är människan alltid fri?

Antag att ingen regel förbjuder en viss handling. Då är man fri att utföra den. Antag att en regel införs som förbjuder den, med en påföljd om handlingen ändå genomförs och om man tas fast. Frågan är: Är man fortfarande fri att utföra handlingen?

De flesta skulle nog svara ”nej” — ett förbud föreligger ju. Är man förbjuden att göra något är man inte fri att göra det. Jag är inte alls säker på den slutsatsen. Som jag ser det kan man alltid genomföra handlingen även om den är förbjuden, om man så önskar. Bara för att det är förbjudet att fildela innebär inte det att man inte kan fildela. Det är bara att fildela på! Dock gör man det, vid ett förbud, till en förväntad kostnad, som består av sannolikheten för att tas fast multiplicerad med straffets upplevda omfattning. Det är dock en förväntad kostnad man är fri att acceptera.

Är det alltså inte så att människan alltid är fri (i alla fall så länge det är fysiskt möjligt för henne att göra det hon vill)?

Eller är människan ofri i relation till en handlings förväntade kostnad? I så fall möter man åtminstone två problem. För det första: Om frihet kopplas till avsaknad av kostnad, innebär inte det att allt som innefattar en kostnad reducerar friheten? Om man som konsument får betala 70 kr för en liter mjölk är man alltså mer ofri än om man får betala 7 kr. Är det en rimligt förståelse av frihetsbegreppet? För det andra: Om frihet kopplas till avsaknad av kostnad varierar graden av ofrihet av ett givet förbud och ett givet straff mellan individer, eftersom straffets upplevda omfattning är en subjektiv storhet som varierar mellan individer. Stämmer det överens med de flesta människors intuition, att ett givet förbud och ett givet straff gör människor ofria i olika hög grad?

(Behöver jag nämna Sartre och Stigler?)

Jag befinner mig just nu på kollokvium i Frankfurt, och det är sådant här vi diskuterar dagarna i ända.

Niclas Berggren 17:20 den 12 June 2009

Opera som tränger sig på

En man fick sömnproblem efter en operation, eftersom han började hallucinera operor:

Three days after the operation, he began to suffer from near complete insomnia and mentioned only briefly that ”this monkey music” kept him awake. His condition deteriorated and 5 days later he admitted, that he heard complete operas at night from the very first to the last chord, ”and you know how long these operas are”.

”Apmusik”? Nå, jag kan trots allt förstå hans aggression. Inte heller jag skulle vilja överfallas av långa operaverk nattetid.

Niclas Berggren 12:18 den 12 June 2009

Är välfärdsstaten överskattad?

Professor Allan Meltzer försvarar kapitalismen. I den mycket exklusiva referenslistan återfinns förutom Immanuel Kant bl.a. två svenska nationalekonomer, som Meltzer citerar:

A recent comprehensive study of Swedish income distribution during the 20th century concluded: ”Our findings suggest that top income shares in Sweden, like many other Western countries, decreased significantly over the first eighty years of the century. … Most of this decrease happened before 1950, that is, before expansion of the Swedish welfare state. As in many other countries, most of the fall was due to decreasing shares in the very top (the top one percent), while the income share of the lower half of the top decile … has been extraordinarily stable. Most of the fall is explained by decreased income from capital.” (Roine and Waldenstrom, 2006, 24)

Detta resultat framförs också i Andreas Berghs bok Den kapitalistiska välfärdsstaten. Är välfärdsstatens betydelse för en jämn inkomstfördelning överskattad?

Niclas Berggren 6:06 den 12 June 2009

Pojke med ryggsäck

Kazimir Malevich, Painterly Realism. Boy with Knapsack – Color Masses in the Fourth Dimension (1915), 71,1 x 44,5 cm:

Niclas Berggren 17:50 den 11 June 2009

Ronaldo är värd varje krona

Real Madrid vill köpa över Cristiano Ronaldo för motsvarande en miljard kronor. SvD:s Ola Billger kommenterar:

Självfallet är ingen människa värd så mycket pengar.

Vafalls? Finns det ett objektivt kriterium enligt vilket en fotbollsspelare maximalt kan vara värd X kr? Vad ligger då X på? Under en miljard, tydligen, men ligger det på 500 000 eller två miljoner eller vad? Hur har det fastställts?

Själv unnar jag framgångsrika idrottsutövare varje krona. (Eller euro.)

Media: SvD, DN, AB, Sydsv

Niclas Berggren 12:47 den 11 June 2009

Vetenskapsman och agitator?

Kan man förena seriös vetenskaplig verksamhet med ett högstämt deltagande i den politiska debatten? Måhända, men Richard Posner, som just har fått sin bok A Failure of Capitalism recenserad av Berkeley-ekonomen Brad DeLong, har sina tvivel:

DeLong

It seems that DeLong, like Paul Krugman, is a high road/low road thinker/writer. He does sober academic writing part of the time and irresponsible popular writing the rest of the time. That’s a common enough pattern, but when it is found in macroeconomists, specifically those who write about the business cycle rather than less ideologically charged macroeconomic topics, it makes one wonder how trustworthy their ”scientific” writings are.

Ouch.

Se även ekonomipristagaren Robert Solows recension av Posners bok samt denna analys av Paul Krugmans krönikor i New York Times.

Niclas Berggren 8:46 den 11 June 2009

Sugen på soma?

I Aldous Huxleys roman Brave New World förekommer ett lyckobringande medel utan bieffekter som kallas soma. Huxley beskriver medlet så här:

The Soma of Brave New World had none of the drawbacks of its Indian original. In small doses it brought a sense of bliss, in larger doses it made you see visions and, if you took three tablets, you would sink in a few minutes into refreshing sleep. And all at no physiological or mental cost. The Brave New Worlders could take holidays from their black moods, or from the familiar annoyances of everyday life, without sacrificing their health or permanently reducing their efficiency.

Var man lite ledsen kunde man få höra detta (från kapitel 4, där Benito Hoover tilltalar Bernard Marx):

[Y]ou do look glum! What you need is a gramme of soma.

Javisst! Ett gram soma gör susen.

En tilltalande sak med soma är att det utgör en mer verklighetsbaserad lyckobringare än Robert Nozicks upplevelsemaskin. Eller resonerar du som Bernard Marx, att det är bättre att vara sig själv, sorgsen, än någon annan, lycklig (vilket är i linje med John Stuart Mills tänkande)? Eller oroar du dig för att soma skulle missbrukas av en stat som vill passivisera människor? För en sådan, mer samhällsfilosofisk analys rekommenderar jag essän ”Brave New World at 75″. I vilket fall är jag själv sugen på soma.

Niclas Berggren 21:18 den 10 June 2009

Svällande bröst

Denne man har nog tränat sina bröstmuskler i många timmar:

Niclas Berggren 12:10 den 10 June 2009

Eutanasi för nyfödda

I Nederländerna tillämpas ett transparent system för eutanasi av svårt sjuka, nyfödda barn. Det kallas Groningen-protokollet och beskrivs i ”The Groningen Protocol — Euthanasia in Severely Ill Newborns”, publicerad i New England Journal of Medicine. Tabell 2 klargör regelverket. Artikelns författare är protokollets upphovsmän, A. A. E. Verhagen och P. J. J. Sauer, som båda är barnläkare i Groningen. I ”End-of-Life Decisions for Newborns”, publicerad i Pediatrics, argumenterar de för detta system:

In extreme cases, the prognosis for a child can be a life full of suffering that cannot be alleviated by any means. In these cases, death might be more humane than the continuation of a life full of suffering. Possible strategies for these children include some form of withdrawal or withholding of treatment. In these extreme conditions, the active ending of a life of a child can also be an acceptable strategy according to pediatricians in the Netherlands. We are convinced that it is extremely important that all cases of newborn euthanasia be reported and reviewed by an external (legal) body. The Groningen protocol can serve as a helpful tool for physicians to ensure the carefulness of the decision-making process and facilitate reporting.

Ett problem i Sverige idag torde vara att regelverket och grunden för läkares agerande inte är särskilt transparent. I Nederländerna, däremot, är alltså de rättsliga myndigheterna tydligt involverade som bedömare av alla beslut som leder till svårt sjuka, nyfödda barns död. Där har vi en del att lära.

Se även det tidigare inlägget ”Dödandets moral”. Media: DN.

Niclas Berggren 6:20 den 10 June 2009

Hyr en vän

bröllop

Vankas det bröllop? Om du har för få vänner och bor i Japan finns nu hjälp att få:

Office Agents, a Tokyo-based company, rents out friends, work colleagues and even relatives to pad out the guest list. For £127, one of the company’s agents will attend the wedding as a guest, while a heart-tugging speech will cost an extra £64 and a song or dance will set clients back a mere £32.

Gripande.

Tips: Al Roth.

Niclas Berggren 19:14 den 9 June 2009

Dags för andra klassens medborgare?

Välfärdsstatens anhängare har en tendens att främst värna om den egna statens medborgare. På sin höjd verkar de villiga att ge lite skärvor (kallade bistånd) till de som är verkligt fattiga i världen. Varför inte istället öppna gränserna? Skulle inte det vara en reform med verklig potential att hjälpa många som har haft oturen att födas under mycket påvra omständigheter? Det vanligaste anförda skälet emot är nog att det hotar de redan här boendes välfärd. Men till dem som accepterar en sådan egoistisk utgångspunkt har Bryan Caplan ett förslag:

We could keep the welfare state and improve the welfare of the truly poor if we made them the following deal: We admit them as second-class citizens who (a) can’t collect welfare and (b) pay a surtax to compensate low-skilled natives for the increased labor market competition.

Hur kan man argumentera mot förslaget? Om man är negativt inställd till välfärdsstaten kan man förstås påpeka att detta förslag, till skillnad från öppna gränser utan (a) och (b), skulle förlänga välfärdsstatens existens. Men om man är positivt inställd? Visst kan förslagets icke-generalitet betraktas som orättvist och skapa konflikter mellan grupper. Men om det skulle förbättra livet för många av världens fattiga, borde inte det överväga?

Se även inläggen ”Välfärdsstat och utlänningar”, ”Kan välfärdsnationalism försvaras?” och ”Hur förbättras livet för världens fattiga?”.

Niclas Berggren 11:47 den 9 June 2009

Handdukar på hotell

Vi har nog alla sett de små skyltarna på hotellrummen, där vi uppmanas att använda handdukarna mer än en dag av miljöskäl. En ny studie, ”A Room with a Viewpoint”, publicerad i Journal of Consumer Research, visar att det kanske mer är hänsynstagande till sociala normer än hänsynstagande till miljön som får människor att följa uppmaningen:

Two field experiments examined the effectiveness of signs requesting hotel guests’ participation in an environmental conservation program. Appeals employing descriptive norms (e.g., ”the majority of guests reuse their towels”) proved superior to a traditional appeal widely used by hotels that focused solely on environmental protection. Moreover, normative appeals were most effective when describing group behavior that occurred in the setting that most closely matched individuals’ immediate situational circumstances (e.g., ”the majority of guests in this room reuse their towels”), which we refer to as provincial norms.

Ja, människan är ett socialt djur, vilket kan utnyttjas för goda ändamål.

Niclas Berggren 6:54 den 9 June 2009

Regleringsskeptiker

Mario Rizzo vid New York University är inte övertygad om att nya regleringar kommer att göra susen:

I believe that the creativity of the market is greater than that of regulators so the regulators will be, as they were recently, several steps behind. Then there is also the danger that regulators will take blunt regulatory actions that prevent the emergence of new financial products. That would be the safe place to be. But such a policy will cause the ”unseen” loss of wealth as a remedy for seen losses of wealth that crises bring. This is not smart.

Se även tidigare inlägg: ”Faran med nya regleringar”, ”Bättre, inte fler, regleringar” och ”Hur ska regleringarna förbättras?”.

Niclas Berggren 21:24 den 8 June 2009

Ett magiskt namn

Är det bara jag som tycker att det mest spännande med Piratpartiet är dess ledares exceptionellt suggestiva namn? R ick Falkvinge. Detta namn lämnar mig ingen ro. Ingen ro alls.

Media: SvD, DN

Niclas Berggren 15:09 den 8 June 2009

Man måste prioritera

Bertrand Russell svarar en brevskrivare som vädjade om hans stöd för en kampanj mot jaktsport:

26 november 1960

Bäste mr …

Jag är helt överens med er i fråga om rävjakten, en ”sport” som jag finner helt vämjelig. Jag tycker synnerligen illa om all grymhet mot djur, men är för närvarande så uppslukad av kampen mot kärnvapnen att jag inte hinner med något annat. Och eftersom ett kärnvapenkrig troligen skulle ta livet av alla djur också, har jag en känsla av att jag kämpar även för dem i det arbete jag uträttar.

Er tillgivne
Bertrand Russell

Ur Bäste Bertrand Russell… Ett urval av hans brevväxling med allmänheten 1950—68 (Stockholm: Natur och Kultur, 1969).

Niclas Berggren 7:18 den 8 June 2009

Längd ger dominans

Vissa människor är socialt dominanta: de tar plats och utövar inflytande på andra, vare sig det sker medvetet eller omedvetet. Hur uppnås och signaleras dominans? I studien ”Dominance Cues in Nonverbal Behavior”, publicerad i Social Psychology Quarterly, undersöks hur kroppar, och hur kroppars förhållande sig till varandra, kan utöva dominans. Närmare bestämt undersöks fem kontrastpar: lång/kort, stående/sittande, fram/bak, höger/vänster samt man/kvinna. Resultaten, som anger de andelar av respondenterna som ansåg de olika fenomenen förmedla dominans, illustreras i denna figur:

Dvs. den dominerande kroppsliga metoden för att signalera dominans är längd. Faktum är att jag själv, likt Bernard Marx i Huxleys roman Brave New World, har en tendens att känna mig underlägsen dem som är längre än jag (187 cm lång). Notera också att långa personer tjänar mer än andra. Är det måhända dags att sätta de långa och dominanta på plats genom en längdskatt?

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela: