Grundlagsutredningen ska senast den 31 december i år föreslå reformer av den svenska grundlagen. Dessvärre tycks dess arbete mest mötas av gäspningar. Har du hittills varit ointresserad av grundlagsfrågor uppmanar jag dig att tänka om.

Jag är präglad av James Buchanans forskningsinriktning constitutional economics, som t.ex. presenteras i artikeln ”The Domain of Constitutional Economics”. Abstract:

Constitutional political economy is a research program that directs inquiry to the working properties of rules, and institutions within which individuals interact, and the processes through which these rules and institutions are chosen or come into being. The emphasis on the choice of constraints distinguishes this research program from conventional economics, while the emphasis on cooperative rather than conflictual interaction distinguishes the program from much of conventional political science. Methodological individualism and rational choice may be identified as elements in the hard core of the research program.”

Jag ser grundlagen som ett fundamentalt dokument, den överordnade politiska institution som i hög grad avgör hur den vardagliga politiken fungerar. Denna insikt tycks saknas i breda lager. Än mer okänt tycks vara att grundlagens utformning också påverkar ekonomins funktionssätt. I en kort forskningsöversikt utvecklar jag och en kollega hur det sker – vilket utgör ytterligare en anledning att intressera sig för grundlagsfrågor. Abstract:

Konstitutionens utformning påverkar vilken typ av politiska beslut som fattas och därmed hur ekonomin fungerar. Trots det har hittills ingen tonvikt lagts vid konstitutioners ekonomiska konsekvenser i den pågående Grundlagsutredningens arbete. I denna artikel presenteras aktuell empirisk forskning som indikerar att utformningen av grundlagen har tydliga ekonomiska effekter. Dessutom presenteras förslag på konstitutionella reformer som har potential att förbättra förutsättningarna för budgetdisciplin och ekonomisk tillväxt i Sverige, nämligen förstärkt äganderätt, ökat oberoende för domstolarna samt minskad proportionalitet i valsystemet.”