Niclas Berggren 11:31 den 24 May 2010

Tvåhänthetens överlägsenhet

Vissa är högerhänta, andra är vänsterhänta och ytterligare andra är tvåhänta. Men ”hänthet” kan också mätas på en kontinuerlig skala. I den nya studien ”In Praise of Ambidexterity: How a Continuum of Handedness Predicts Social Adjustment” används ett kontinuerligt mått för att undersöka om hänthet spelar roll för social anpassning:

It is shown that continuous measures of handedness have a U shaped relationship with several behavioural measures such that those at or around the center, the more ambidextrous, can be considered to have more desirable behaviour. These behavioural variables have been found by others to be predictive of socio-economic outcomes later in life. The results are consistent with a number of studies in behavioural neuroscience discussed in the introduction in that higher cognitive abilities appear to be associated with ambidexterity. Why this association exists is unknown but one possible explanation lies in brain morphology.

Tänk om man vore ambidexter! Inte nog med att de sociala anpassningsproblemen skulle vara mindre; dessutom får man använda ett riktigt roligt ord om sig själv.

Niclas Berggren 5:13 den 24 May 2010

När folkomrösta?

De rödgröna vill folkomrösta om Förbifart Stockholm. Det leder in på frågan när en folkomröstning är en bra respektive dålig metod för att avgöra offentliga beslut. I ”Cost Benefit Analyses versus Referenda”, publicerad i Journal of Political Economy, klargörs följande:

We consider a planner who chooses between two public policies and ask whether a referendum or a cost benefit analysis leads to higher welfare. We find that a referendum leads to higher welfare than a cost benefit analysis in a “common value” environment. Cost benefit analysis is better in a “private value” environment.

Dvs. när opinionen är splittrad är det bättre att avgöra en fråga med kostnadsintäktsanalys. Huvudskälet till denna slutsats är att folkomröstningar inte tar hänsyn till preferensers intensitet. De som inte bryr sig särskilt mycket räknas lika mycket som de som bryr sig väldigt mycket. Hur ofta genomförs folkomröstningar när opinionen är samstämmig? Inte särskilt ofta, skulle jag tro, eftersom folkomröstningar verkar användas för att lösa konflikter inom och mellan partier, alltså i en situation med splittring.

Talar för övrigt inte detta resultat för att fatta beslut om privata varor på marknader och (endast) kollektiva varor på politisk väg?

Niclas Berggren 11:44 den 23 May 2010

Underminerar globaliseringen inhemsk musik?

Det finns de som oroar sig för globaliseringens effekter på nationella kulturer. (Inte minst i Frankrike.) Den oron verkar överdriven, i alla fall på populärmusikens område, enligt den nya studien ”Pop Internationalism: Has A Half Century of World Music Trade Displaced Local Culture?”:

Contrary to growing fears about large-country dominance, trade shares are roughly proportional to country GDP shares; and relative to GDP, the US music share is substantially below the shares of other smaller countries. We find a substantial bias toward domestic music which has, perhaps surprisingly, increased sharply in the past decade.

Här kan man se andelen inhemsk musik av den totala populärmusikkonsumtionen i olika länder:

Utvecklingen mot mer inhemsk musik tycks i vissa länder bero på olika typer av kvoter, t.ex. i radio. I vilket fall är jag långt ifrån övertygad om att det skulle vara negativt om utländsk musik dominerade mer i olika länder. Varför skulle det vara det?

Se även, på detta tema, Tyler Cowens bok Creative Destruction: How Globalization Is Changing the World’s Cultures (Princeton University Press).

Niclas Berggren 5:26 den 22 May 2010

Könsskillnader i matematik

Jag fann två resultat särskilt intressanta i den nya studien ”An Empirical Analysis of the Gender Gap in Mathematics”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics:

Enligt amerikanska data: ”There are no mean differences between boys and girls upon entry to school, but girls lose one-fourth of a standard deviation relative to boys over the first six years of school. … We explore a wide range of possible explanations in the US data, including less investment by girls in math, low parental expectations, and biased tests, but find little support for any of these theories.”
Enligt internationella data: ”Although imprecisely estimated, it appears that girls are doing better in the single-sex countries, and that the boys are doing worse. While of course highly speculative, these cross-country data are consistent with the hypothesis that mixed-gender classrooms are a necessary component for gender inequality to translate into poor female math performance, although it is difficult to distinguish single-sex classrooms from Islamic religion in the data.”

Det första resultatet implicerar att könsskillnader i matematik i USA inte är medfödda, men det är alltså oklart vad de beror på. Det andra resultatet implicerar (om än mer osäkert) att könsskillnader i matematik är mindre i länder där könen undervisas åtskilda (att könsåtskilda skolklasser kan ha god effekt på flickors skolprestationer har visats i tidigare forskning) och i länder med låg jämställdhet (vilket motsäger resultat i tidigare forskning). Se denna figur:

Diskussionen om orsaker till könsskillnaderna lär fortsätta. Att de existerar är dock helt klart.

Niclas Berggren 5:42 den 21 May 2010

Smärta i musansikten

Jeremy Bentham brydde sig om djur:

[T]he question is not, Can they reason? nor, Can they talk? but, Can they suffer? Why should the law refuse its protection to any sensitive being?

Bentham var före sin tid. Liksom Darwin, som menade att smärta och lidande uttrycks genom ansiktsuttryck, inte bara hos människor utan också hos andra djur. En ny studie, ”Coding of Facial Expressions of Pain in the Laboratory Mouse”, publicerad i Nature Methods, finner följande:

Facial expression is widely used as a measure of pain in infants; whether nonhuman animals display such pain expressions has never been systematically assessed. We developed the mouse grimace scale (MGS), a standardized behavioral coding system with high accuracy and reliability; assays involving noxious stimuli of moderate duration are accompanied by facial expressions of pain. This measure of spontaneously emitted pain may provide insight into the subjective pain experience of mice.

Om djur synbart lider, vilket nu verkar kunna beläggas i fallet med möss, vad bör det få för implikationer? Att sluta med musfällor är rimligen bara en början.

Niclas Berggren 17:24 den 19 May 2010

Den otacksamma forskningen

Niclas Berggren 11:27 den 18 May 2010

Ett innovativt skatteförslag

När man funderar på framtidens skattesystem är det lätt att fastna i gamla hjulspår. ”Sänk den och den skatten, höj den och den”. Det är därför extra stimulerande när nya idéer på skatternas område framförs. Så sker i uppsatsen ”Tax Buyouts”:

The paper studies a fiscal policy instrument that can reduce fiscal distortions without affecting revenues, in a politically viable way. The instrument is a private contract (tax buyout), offered by the government to each citizen, whereby the citizen can choose to pay a fixed price in exchange for a given reduction in her tax rate for a period of time. … Under simple pricing, the introduction of the buyout is revenue neutral but, by reducing distortions, it benefits a significant fraction of the population and leads to sizable increases in aggregate labor supply, income and consumption.

Tanken är alltså att jag kan välja att betala samma skattesumma till staten som under nuvarande skattesystem, med den skillnaden att jag efter klumpsummebetalningen kan arbeta hur mycket jag vill utan att det påverkar min totala skatt. Marginalskatten torde de facto bli noll. Arbetsutbudet kommer att öka, konsumtionen kommer att öka, andras inkomster kommer att öka och de totala skatteintäkterna kommer att öka. Detta låter som en Paretoförbättring. Ser du några svagheter med förslaget? Om inte, tror du att något politiskt parti kommer att nappa på det här förslaget? I så fall, vilket? Om inte, vilka är de politiska hindren?

Niclas Berggren 11:43 den 17 May 2010

Hjälper det att plugga?

Amerikanska studenter ägnar allt mindre tid åt sitt akademiska arbete, enligt den nya studien ”The Falling Time Cost of College”:

Full-time students allocated 40 hours per week toward class and studying in 1961, whereas by 2003 they were investing about 27 hours per week.

Detta kan ses som oroväckande med tanke på resultaten i en annan ny studie, ”The Causal Effect of Studying on Academic Performance”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy (preliminär gratisversion här):

In this paper, we examine the causal effect of studying on grade performance by taking advantage of unique, new data that has been collected specifically for this purpose. Important for understanding the potential impact of a wide array of education policies, the results suggest that human capital accumulation is far from predetermined at the time of college entrance. … For example, using results from our full sample, an increase in study-effort of one hour per day … is estimated to have the same effect on grades as a 5.21 point increase in ACT scores … In addition, the reduced form effect of being assigned a roommate with a video game is estimated to have the same effect on grades as a 3.88 point decrease in ACT scores …

Maxpoängen på ACT (ett antagningsprov) är 36, vilket antyder att den positiva effekten av att studera ytterligare en timma per dag är stor. (Dataspelande rumskamrater ska man dock se upp med.)

Niclas Berggren 5:29 den 17 May 2010

Andra påverkar miljövänligheten

Vad bestämmer människors miljövänlighet? En ny studie, ”Environmental and Pro-Social Norms: Evidence on Littering”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy” (preliminär gratisversion här), finner att miljovänlighet inte bestäms i ett vakuum utan att den påverkas av förväntningar om andra människors beteende:

This paper investigates whether perceived environmental cooperation by the public is an important determinant of explaining environmental morale and environmental preferences of individuals. Our hypothesis is that an individual’s behavior is likely to be influenced by their perception of the behavior of other citizens. For example, if an individual believes that throwing litter in a public place is common, then the environmental morale or preference of the individual decreases. Alternatively, if an individual believes others to be compliant, then the environmental morale/preference increases. Using recent EVS data for Western and Eastern European countries, we find strong empirical support for the hypothesis. The results remain robust using 11 different specifications and after dealing with potential causality issues.

Dvs. om man tror att andra inte skräpar ner är man själv mindre benägen att skräpa ner och mer benägen att ge pengar till miljövänliga ändamål. Om man vill stimulera miljövänlighet kan det vara viktigt att satsa pengar på att sätta upp papperskorgar och att samla upp det skräp människor slänger, så att folk inte tror att andra skräpar ner.

Niclas Berggren 5:08 den 16 May 2010

Hjälper antidepressiva läkemedel?

Suicidfrekvensen har gått ner i många länder på senare år. En möjlig förklaring är de nya antidepressiva läkemedlen. Det förutsätter dock att de fungerar. En ny metastudie, ”Antidepressant Drug Effects and Depression Severity: A Patient-Level Meta-Analysis”, publicerad i Journal of the American Medical Association, finner följande:

The magnitude of benefit of antidepressant medication compared with placebo increases with severity of depression symptoms and may be minimal or nonexistent, on average, in patients with mild or moderate symptoms. For patients with very severe depression, the benefit of medications over placebo is substantial.

Så hjälper gör de, såvitt man kan bedöma, särskilt i allvarliga fall.

Niclas Berggren 5:37 den 15 May 2010

Att titta på lättklädda flickor

Människor vill uppfatta sig själva, och vill att andra ska uppfatta dem, på ett visst sätt. Därför finns en tendens att försöka rättfärdiga beteenden som kan anses tvivelaktiga. Detta beläggs i den nya experimentella studien ”‘I Read Playboy for the Articles’: Justifying and Rationalizing Questionable Preferences”. Forskarna bad manliga studenter att välja mellan två sporttidningar. Mind Hacks sammanfattar resultaten:

One had more articles, but the other featured more sports. When a participant was asked to rate a magazine, one of two magazines happened to be a special swimsuit issue, featuring beautiful women in bikinis. When the swimsuit issue was the magazine with more articles, the guys said they valued having more articles to read and chose that one. When the bikini babes appeared in the publication with more sports, they said wider coverage was more important and chose that issue. This, as it turns out, is a common pattern in studies of this kind, and crucially, participants are usually completely unaware that they are post-justifying their choices.

Finns det fördelar med denna typ av (ofta omedveten) lögn? Forskarna skriver:

First, from a strictly utilitarian point of view, it enables an individual to engage in self-serving behavior without incurring psychological costs. Second, preserving a sense of one’s morality despite evidence to the contrary allows individuals not just to see themselves as good, but as better and more moral than others (Chambers & Windschitl, 2004; Codol, 1975; Epley & Dunning, 2000). Individuals who deceive themselves in these ways may be happier than others – normal psychology is characterized by people seeing themselves as “above-average,” while depression is linked to realism (Dunning & Storey, 1991). Thus rationalization and justification can involve a tradeoff between the truth – people admitting the real reasons for their questionable behavior – and their well-being – denying those reasons leads them to be happier. We would suggest that while the benefits may outweigh the costs for an individual, those costs are likely assumed by that person’s peers: We would likely not want to be the partner, roommate, or subordinate of a person comfortable sacrificing truth for personal happiness.

Håller du med forskarna på slutet? Är sanning viktigare än välmående? Man kan också ställa frågor till dessa peers: ”Om en person i din närhet känner behov av att ljuga om sina förehavanden för att framstå i god dager inför dig, säger det något om dina värderingar och hur du framför dem? Bör du kanske mjuka upp dem? Är det du som ska sluta fördöma någon som tittar på flickor i bikini?”

Niclas Berggren 5:28 den 14 May 2010

Skägg skapar tillit

Dessa nya forskningsrön förstår jag mig inte alls på:

A recent study in the Journal of Marketing Communications found that men with beards were deemed more credible than those who were clean-shaven. The study showed participants pictures of men endorsing certain products. In some photos, the men were clean-shaven. In others, the same men had beards. Participants thought the men with beards had greater expertise and were significantly more trustworthy when they were endorsing products like cell phones and toothpaste.

Själv blir jag rädd för män med skägg. Jag undrar: Vad försöker de dölja? Jag måste vara en atypisk konsument. Nå, denna studie studerade bara välansade och medelstora skägg. Det finns ju en rad olika ansiktsprydnader med, kan man gissa, lite olika effekter på tilliten. Ta en titt på detta schema, som ger lite prediktioner (klicka för större bild):

Niclas Berggren 5:22 den 13 May 2010

Är tv-tittande dåligt för barn?

Ja, det verkar så, enligt den nya studien ”Prospective Associations Between Early Childhood Television Exposure and Academic, Psychosocial, and Physical Well-being by Middle Childhood”, publicerad i Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine. Den undersöker hur tv-tittande vid 29 (och 53) månaders ålder påverkar en serie utfall i fjärde klass och finner följande:

Adjusting for preexisting individual and family factors, every additional hour of television exposure at 29 months corresponded to 7% and 6% unit decreases in classroom engagement … and math achievement …; 10% unit increases in victimization by classmates …; 13% unit decreases in time spent doing weekend physical activity …; 9% unit decreases in activities involving physical effort …; higher consumption scores for soft drinks and snacks by 9% and 10% …; and 5% unit increases in body mass index …

Detta är i linje med tidigare forskning. Frågan är om tv-tittandet bland småbarn inte har gått ned på senare år. Jag har åtminstone en bestämd känsla av att det har gått ned bland vuxna, i takt med datorernas ankomst, vilket i den mån det stämmer kanske också gör färre föräldrar benägna att sätta sina barn framför tv-apparater.

Niclas Berggren 11:34 den 12 May 2010

Viljan att omfördela

En del undersökningar av hur människor ser på inkomstskillnader fokuserar enbart på inkomstskillnaderna som sådana, inte på hur de har uppkommit. Men det förefaller t.ex. rimligt att inkomstskillnader som beror på att någon har arbetat hårdare än någon annan ses som mindre problematiska än skillnader som är helt godtyckliga, även om skillnaderna är lika stora. En ny experimentell studie, ”Redistributive Justice – Entitlements and Inequality in a Third-Party Dictator Game”, finner följande:

Using a third-party redistributive task, the design examines how impartial decision makers redistribute the income of an advantaged stakeholder to a disadvantaged stakeholder. The results show that redistribution significantly decreases when entitlements to income are legitimized either by having an endowed stakeholder earn the right to his advantageous position or by having him earn his income. When both rights and income are earned, however, redistribution does not decrease further.

Resultat som dessa tycker jag talar för att se mått på inkomstskillnader, t.ex. Ginikoefficienten, som ”insatsfaktorer” i rättvisebedömningar, inte som mått på rättvisa per se. (Om fri vilja inte existerar blir dock frågan om någon någonsin är mer förtjänt av en högre inkomst än någon annan, men experimentet tog inte upp sådana filosofiska djupsinnigheter.)

Niclas Berggren 5:20 den 12 May 2010

Fram för flexibel sömn

En fascinerande artikel i National Geographic handlar om sömn. Varför sover vi?

The predominant theory of sleep is that the brain demands it.

Det kan ses som irriterande att så är fallet. Det kan också ses som irriterande att samhället är organiserat så att många människor störs i sin sömn:

The natural sleep rhythms of teenagers would call for a late morning wake-up—but there they are, starting high school at 8 a.m. The night shift worker sleeping in the morning is fighting ancient rhythms in his or her body that order him or her awake to hunt or forage when the sky is flooded with light. Yet he or she has no choice.

Detta till skillnad från en svunnen tid och i andra kulturer:

In premodern times people slept differently, going to bed at sunset and rising with the dawn. In winter months, with so long to rest, our ancestors may have broken sleep up into chunks. In developing countries people still often sleep this way. They bed down in groups and get up from time to time during the night. Some sleep outside, where it is cooler and the effect of sunlight on our circadian rhythm is more direct. In 2002, Carol Worthman and Melissa Melby of Emory University published a comparative survey of how people sleep in a variety of cultures. They found that among foraging groups such as the Kung and Efe, ”the boundaries of sleep and waking are very fluid.” There is no fixed bedtime, and no one tells anyone else to go to sleep. Sleepers get up when a conversation or musical performance intrudes on their rest and intrigues them. They might join in, then nod off again.

I takt med att ekonomin transformeras till ett högteknologiskt tjänstesamhälle, kommer det inte att bli möjligt att åter öka sömnflexibiliteten? Som forskare kan man normalt sett dyka upp kl 11 på jobbet om man vill, men man förväntas å andra sidan arbeta mer på kvällar, nätter eller helger då, efter egna preferenser. Kan en sådan arbetsmodell spridas? Kan inte skolundervisning börja senare och i ökad grad bygga på undervisning på nätet, som kan tillgodogöras vid olika tider? Ungefär som att man nu inte behöver sitta framför tv:n då ett visst program visas: man spelar in med ett klick eller man tittar på nätet.

För övrigt förespråkar jag även ökad flexibilitet vad gäller helgdagar.

Niclas Berggren 11:39 den 11 May 2010

Längd och brott

Att det finns ett samband mellan att vara ful och att vara brottsling är sedan tidigare klarlagt. Nu visar en ny studie, ”Short Criminals: Stature and Crime in Early America”, att det även finns (eller, snarare, att det fanns) ett samband mellan att vara kort och att vara brottsling:

In this paper we consider the extent to which criminal activity in the nineteenth century was conditioned on an individual’s height. With data on convicts incarcerated in Pennyslvania penitentiaries between 1826 and 1876, we estimate the parameters of a Wiebull proportional hazard specifications of individual crime, in which the transition into criminal activity is a function of labor market disadvantage that is conditioned on height. Our results suggest early America criminals were short as crime appears to have been conditioned on height ― taller individuals had a lower probability of making a transition into criminal activity.

Den rimliga förklaringen är att långa gynnas på arbetsmarknaden, vilket kan skapa en högre sannolikhet för utanförskap i de kortas skara. Man väljer inte sin längd — är då inte skillnader i socioekonomiska utfall som har med längd att göra fundamentalt orättvisa? Dags för längdskatt? Eller, åtminstone, aktiva försök att motverka negativ särbehandling pga. avsaknad av längd?

Se även inläggen ”Varför tjänar långa mer?”, ”Längden spelar roll”, ”Längd som mått på levnadsstandard”, ”Längd och lön hänger ihop”, ”Längd ger dominans” och ”Lyckligare på toppen”.

Niclas Berggren 11:22 den 7 May 2010

Babymoral

Paul Bloom beskriver, i ”The Moral Life of Babies”, ett experiment:

Not long ago, a team of researchers watched a 1-year-old boy take justice into his own hands. The boy had just seen a puppet show in which one puppet played with a ball while interacting with two other puppets. The center puppet would slide the ball to the puppet on the right, who would pass it back. And the center puppet would slide the ball to the puppet on the left . . . who would run away with it. Then the two puppets on the ends were brought down from the stage and set before the toddler. Each was placed next to a pile of treats. At this point, the toddler was asked to take a treat away from one puppet. Like most children in this situation, the boy took it from the pile of the “naughty” one. But this punishment wasn’t enough — he then leaned over and smacked the puppet in the head.

Det visar sig alltså, i ny experimentell forskning, att mycket små barn har något slags instinktiv känsla för vad de anser vara rätt och fel beteende i sociala situationer. Det har dessutom en tendens att vilja straffa dem som de anser beter sig fel, inte bara i det experiment som återges i citatet ovan, utan också i andra:

Despite their overall preference for good actors over bad, then, babies are drawn to bad actors when those actors are punishing bad behavior.

Fascinerande. Om sådana här grundläggande reaktioner finns med oss redan från början är frågan hur det går med mina försök, att få människor att hålla med om, att vedergällning är ett undermåligt motiv för att straffa.

Niclas Berggren 5:01 den 4 May 2010

Är könsskillnader i risk ärftliga?

Ytterligare en studie, ”Are Attitudes Towards Economic Risk Heritable? Analyses Using the Australian Twin Study of Gambling”, har undersökt könsskillnader i riskattityd:

While females are more risk averse than males, there is no evidence that heritability in attitudes towards risk differs between males and females.

Detta uppfattar jag vara i linje med tidigare forskning (se här och här).

Niclas Berggren 5:40 den 3 May 2010

Är miljöpartister ute efter status?

Miljöpartiet tycks bli valvinnare i september. Hur ska man förstå deras ökade stöd? Man skulle kunna peka på Maria Wetterstrands genomslag i media, och man skulle kunna peka på att människor i ökad grad bryr sig om miljöfrågor. Det slog mig att en tredje faktor skulle kunna vara en önskan att bli uppfattad som miljövänlig för att erhålla social status. I en kultur där det anses ädelt att bry sig om miljön kan stöd till Miljöpartiet vara ett sätt att signalera att man är ädel. Att uttala sitt stöd för och att lägga sin röst på ett parti avgör inga val, och därför kan stödet och röstandet ses som symboliska, signalerande eller expressiva företeelser, snarare än som en föresats att faktiskt förändra världen.

Har denna spekulation stöd i forskning? Ja, i viss mån. Det finns studier som visar att miljövänligt beteende, och beteende som syftar till att hjälpa andra, kan motiveras av statusjakt – se här, här och här. Skulle inte detta också kunna gälla politiska val?

Niclas Berggren 5:11 den 2 May 2010

Biståndets moraliska dilemma

Det har varit svårt att påvisa samband mellan bistånd och tillväxt (se här, här och här) och mellan bistånd och minskad fattigdom (se här); likaså finns det tecken på att bistånd försvårar export (se här). Nu visar en ny studie av min vän och kollega Christian Bjørnskov, ”Do Elites Benefit from Democracy and Foreign Aid in Developing Countries?”, publicerad i Journal of Development Economics, att bistånd förefaller negativt relaterat till inkomstjämlikhet i demokratiska utvecklingsländer:

By exploring data on income quintiles derived from the World Income Inequality Database for 88 developing countries, a set of results indicate that foreign aid and democracy in conjunction are associated with a higher share of income held by the upper quintile. It thus appears that foreign aid, contrary to popular beliefs, leads to a more skewed income distribution in democratic developing countries while the effects are negligible in autocratic countries.

I den mån dessa resultat stämmer och kan tolkas som kausala, implicerar de något av ett moraliskt dilemma för biståndspolitiken: ska bistånd kanaliseras till demokratier eller till autokratier om det i de förra men inte i de senare riskerar att öka ojämlikheten?

Det verkar alltså finnas gott om icke-resultat och negativa resultat i forskningen om biståndets effekter. Som tur är finns det vissa biståndsinsatser som har varit framgångsrika — men det tycks mig oklart om nettoeffekterna av bistånd är positiva eller negativa.

Niclas Berggren 5:36 den 30 April 2010

Promiskuösa teleologer

Hur kommer det sig att många har svårt att förstå evolutionära förklaringar och t.o.m. utgår från att det finns en skapare av universum? Jesse Bering klargör:

[Y]oung children are promiscuously teleological when reasoning about happenstance properties of non-biological, inanimate objects. When asked why rocks are pointy, the seven- to eight-year-olds in Kelemen’s studies endorse teleo-functional accounts, treating rocks as something like artefacts (‘so that animals could scratch on them when they get itchy’) or like organisms with evolved adaptations (‘so that animals wouldn’t sit on them and smash them’.) (see Kelemen, 2004).

Denna tendens att söka mål-mening-förklaringar har i sig sannolikt evolutionära rötter, då det är en egenskap som är viktig för att överleva, men det är uppenbarligen en egenskap som av vissa används på ett mycket grovt sätt. Intressant nog tycks vetenskaplig utbildning kunna motverka den här simplistiska förståelsen av verkligheten:

It’s only around age nine that children begin replacing teleo-functional answers with scientifically accurate accounts. And without a basic science education, such thinking remains a fixture of adult thought. In research with uneducated Romanian Romani adults, Casler and Kelemen (2008) revealed the same preference for teleo-functional reasoning as seen in pre-scientific minded children. Likewise, science-literate adults afflicted with Alzheimer’s disease also display this preference (Lombrozo et al., 2007), indicating that teleo-functional reasoning isn’t so much replaced by degradable scientific knowledge as it is consciously overridden.

Det är inte minst forskningsresultat som dessa som gör mig mycket tveksam till religiösa friskolor och hemundervisning.

Se även ”Barnsliga tankar om biologi och ekonomi”, ”Kausalitetstro som orsak till religion” och ”Graden av okunskap varierar”.

Niclas Berggren 11:26 den 29 April 2010

Sätt att öka arbetslösheten?

De rödgröna vill göra a-kassan mer generös. Professor Casey Mulligan uttalar sig, på basis av färsk forskning, om effekterna av en slik åtgärd:

It is my opinion that unemployment insurance significantly raises unemployment and significantly reduces employment, even after accounting for general equilibrium effects.

Detta är i linje med en finsk studie samt med professor Lars Calmfors analys.

Niclas Berggren 10:49 den 28 April 2010

Frihandel och fattigdom

Det är inte bara så att frihandel tycks positivt relaterad till tillväxt; det tycks också som om fattigdomen i världen skulle kunna minska om handelshinder togs bort. Detta enligt den nya studien ”Would Freeing Up World Trade Reduce Poverty and Inequality? The Vexed Role of Agricultural Distortions”:

This paper summarizes a series of new economy-wide global and national empirical studies that focus on the net effects of the remaining distortions to world merchandise trade on poverty and inequality globally and in various developing countries. The global LINKAGE model results suggest that removing those remaining distortions would reduce international inequality, largely by boosting net farm incomes and raising real wages for unskilled workers in developing countries, and would reduce the number of poor people worldwide by 3 percent.

Faktum är att fattigdomen i världen har minskat kraftigt, men givetvis inte tillräckligt. Vågar man hoppas på att EU går i riktning mot frihandel på jordbruksområdet?

Niclas Berggren 11:45 den 27 April 2010

Överlever välfärdsstaten?

För att en välfärdsstat ska kunna överleva på sikt torde det krävas att medborgarna är beredda att betala för den. En schweizeisk studie, ”Is the Welfare State Sustainable? Experimental Evidence on Citizens’ Preferences for Redistribution”, finner följande:

The major finding of the paper, however, is that estimated average WTP [willingness to pay] is maximum at 21% of GDP devoted to redistribution, clearly below the current value of 25%. Moreover, this value differs importantly depending on attitudes toward the desirable amount of redistribution and the government’s role in dealing with inequality. Thus, there is reason for concern with regard to the sustainability of the Swiss welfare state.

Tre reflexioner:

Bör välfärdsstatens storlek motsvara den genomsnittliga betalningsviljan för den?
Spelar den genomsnittliga betalningsviljan nödvändigtvis någon större roll för välfärdsstatens överlevnad, med tanke på att de med låg betalningsvilja kan utgöra en minoritet som kan köras över i parlamentet?
Är den genomsnittliga betalningsviljan för den svenska välfärdsstaten större eller mindre än dess faktiska omfattning idag?

Niclas Berggren 11:56 den 26 April 2010

Har smarta ungdomar sex?

Enligt studien ”Smart Teens Don’t Have Sex (or Kiss Much Either)”, publicerad i Journal of Adolescent Health, varierar de sexuella erfarenheterna med ungdomars smarthet:

Controlling for age, physical maturity, and mother’s education, a significant curvilinear relationship between intelligence and coital status was demonstrated; adolescents at the upper and lower ends of the intelligence distribution were less likely to have sex. Higher intelligence was also associated with postponement of the initiation of the full range of partnered sexual activities.

Frågan är om smarta ungdomar inte vill ha sex i samma utsträckning som de medelsmarta (kanske därför att de har större kunskaper om könssjukdomar eller därför att de är fullt upptagna med att räkna matte) eller om de, pga. nördighet, inte får sex i samma utsträckning.

Niclas Berggren 12:09 den 20 April 2010

De bästa svampplockarna

Finns det könsskillnader när det gäller spatial förmåga? Den nya studien ”Sex Differences in Mushroom Gathering: Men Expend More Energy to Obtain Equivalent Benefits”, accepterad för publicering i Evolution and Human Behavior, antyder att det finns det:

In a first study, we GPS-tracked the foraging pathways of 21 pairs of men and women from an indigenous Mexican community searching for mushrooms in a natural environment. Measures of costs, benefits and general search efficiency were analyzed and related to differences between the two sexes in foraging patterns. Although men and women collected similar quantities of mushrooms, men did so at significantly higher cost. They traveled further, to greater altitudes, and had higher mean heart rates and energy expenditure (kcal). They also collected fewer species and visited fewer collection sites.

Kvinnor verkar alltså vara överlägsna samlare (även om fler fältexperiment torde behövas för att fastslå detta med säkerhet). Frågan kvarstår om män är bättre jägare.

Niclas Berggren 11:45 den 19 April 2010

Ger frihandel tillväxt?

Forskning förbättrar vår kunskap om världen genom en vetenskaplig process. Någon finner stöd för ett visst samband; någon annan visar på metodologiska brister och bestrider sambandet; någon tredje förbättrar den metodologiska kvaliteten och ger den ene eller den andre rätt. Ungefär så kan forskningen om sambandet mellan frihandel och ekonomisk tillväxt beskrivas. Det är ett drama i tre akter.

I. För 15 år sedan publicerades Jeffrey Sachs och Andrew Warners ”Economic Reform and the Process of Global Integration” i Brookings Papers on Economic Activity. Där fann de bl.a. följande:

When we add OPEN, we find that the open economies grow, on average, by 2.45 percentage points more than the closed economies, with a highly statistically significant effect.

II. Några år därefter fick bl.a. den studien metodologisk kritik av Fernando Rodríguez och Dani Rodrik, i ”Trade Policy and Economic Growth: A Skeptic’s Guide to the Cross-National Evidence”:

We find little evidence that open trade policies—in the sense of lower tariff and non-tariff barriers to trade—are significantly associated with economic growth.

III. Nu visar en ny studie av Roman Wacziarg och Karen Horn Welch, ”Trade Liberalization and Growth: New Evidence”, publicerad i The World Bank Economic Review, och som i stort undviker de metodologiska problemen genom användande av pandeldata och nya mått på grad av frihandel, följande:

Analysis based on the new data set suggests that over the 1950–98 period, countries that liberalized their trade regimes experienced average annual growth rates that were about 1.5 percentage points higher than before liberalization.

Nu är det förvisso så att den vetenskapliga processen aldrig stannar upp. Fler akter kan följa. Just nu förefaller det dock som en positiv relation mellan grad av frihandel och tillväxt kan betraktas som trolig.

Niclas Berggren 5:31 den 15 April 2010

Den olycklige pendlaren

Betänk detta när du beslutar dig för var du ska bosätta dig:

According to the calculations of Frey and Stutzer, a person with a one-hour commute has to earn 40 percent more money to be as satisfied with life as someone who walks to the office. Another study, led by Daniel Kahneman and the economist Alan Krueger, surveyed nine hundred working women in Texas and found that commuting was, by far, the least pleasurable part of their day.

Pendling verkar alltså sänka lyckan. Eller är det så att människor som av andra anledningar är olyckliga pendlar i högre grad?

Niclas Berggren 5:30 den 14 April 2010

Moral utan intellektuell grund

Michael Ruse:

God is dead, so why should I be good? The answer is that there are no grounds whatsoever for being good. There is no celestial headmaster who is going to give you six (or six billion, billion, billion) of the best if you are bad. Morality is flimflam.

Samtidigt menar Ruse att människor vägleds av evolutionärt framvuxna moraliska intuitioner som faktiskt medför att de flesta i allmänhet beter sig väl mot andra. Moral, i meningen genomtänkta moralsystem grundade i någon objektiv bas, verkar med hans sätt att tänka inte behövas. Detta synsätt har stöd i forskning av Shaun Nichols, E.O. Wilson och Marc Hauser.

Niclas Berggren 6:38 den 12 April 2010

Är nymfomaner maskulina?

Det här — från studien ”What Distinguishes Women with Unusually High Numbers of Sex Partners?”, publicerad i Evolution and Human Behavior — är kanske inte vad promiskuösa heterosexuella män önskar sig:

On several measures related to masculinity, women with many sex partners were elevated compared with other women.

Å andra sidan kanske det, om detta stämmer, blir lättare för de män som attraheras av feminina kvinnor att hålla sig trogna.

Se även inlägget ”Preferens för maskulina män”.

Niclas Berggren 13:31 den 10 April 2010

Har rökförbud effekt?

Ja, rökförbud har definitivt haft effekt på den mängd rök människor utsätts för på offentlig plats i Canada. Detta enligt den nya studien ”Public-Place Smoking Laws and Exposure to Environmental Tobacco Smoke (ETS) in Public Places”:

In fixed-effects models we find that these laws had no effects on smoking but induced extremely large and statistically significant reductions in exposure to ETS in bars and restaurants for both non-smokers and smokers. … Interestingly, we also estimate that public-place smoking laws significantly increased non-smokers’ exposure to ETS at building entrances, suggesting that the laws displace some smokers from inside venues to just outside those places. We did not find that the laws had significant effects at affecting exposure in several other venues, however, including in cars, in other people’s homes, at bus stops and shelters, and at parks.

De senare resultaten antyder att om man vill minska omfattningen av den rök människor utsätts för på ”alla” platser, bör rökförbud kompletteras med höga tobaksskatter.

Niclas Berggren 5:54 den 10 April 2010

Magisk, grön dryck

Dricker du absint? Oroar du dig, likt personer runt förra sekelskiftet, för att drycken, genom sitt innehåll av malört, har negativ inverkan på din mentala hälsa? Studien ”Absinthism: A Fictitious 19th Century Syndrome with Present Impact”, publicerad i Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy, torde kunna lugna dig.

Absinthe, a bitter spirit containing wormwood (Artemisia absinthium L.), was banned at the beginning of the 20th century as consequence of its supposed unique adverse effects…. The only consistent conclusion that can be drawn from those 19th century studies about absinthism is that wormwood oil but not absinthe is a potent agent to cause seizures. Neither can it be concluded that the beverage itself was epileptogenic nor that the so-called absinthism can exactly be distinguished as a distinct syndrome from chronic alcoholism.

Absint verkar alltså varken mer eller mindre farlig för välmåendet än andra alkoholhaltiga drycker. Ta gärna en titt på Musée Virtuel de l’Absinthe.

Niclas Berggren 6:23 den 9 April 2010

Oskyldiga straffas ibland

En viktig mekanism för att disciplinera företag i en marknadsekonomi är kunders möjligheter att straffa genom att flytta sina förehavanden till andra företag. När Skandiaskandalen fick uppmärksamhet i media drabbades företaget hårt av en förtroendekris, som fick många kunder att byta försäkringsbolag. Nu visar en ny studie, ” Undeserved Loss: The Spread of Legitimacy Loss to Innocent Organizations in Response to Reported Corporate Deviance”, publicerad i Administrative Science Quarterly, som undersöker förändringar i placeringen av medel i PPM-systemet, att inte bara Skandia drabbades:

When managers of the insurance firm Skandia were accused of self-dealing, the mutual fund subsidiaries of other insurance and pension firms lost business. Negative audience reactions were limited to the periods of high media attention to the scandal and were directed most strongly to organizations that shared the insurer organizational form with Skandia. But there was also withdrawal of funds from subsidiaries of firms of similar size. Also, because the Skandia scandal involved real estate dealings, other firms with real estate holdings experienced withdrawals from their mutual fund subsidiaries. Because the value of mutual funds is based on the underlying securities and is independent of the management firms’s stocks, these investors’ movements would be difficult to justify by a concern for future returns, and in fact, there was no evidence of lower returns in the fund managers that saw outflows of investors. The scandals did not cause losses to all mutual fund providers. Consistent with a contagious loss of legitimacy, individuals moved toward the organizations that were the furthest removed from the “guilty,” so net investment moved from mutual fund families operated by subsidiaries of Swedish insurance firms to independently operated fund families and fund families operated by subsidiaries of foreign firms.

En tanke som slog mig är att denna effekt kanske minskar disciplineringen, eftersom det företag som fuskar inte bara drabbas för egen del: konkurrenter drabbas också. På så sätt blir effekten mindre allvarlig, relativt sett, för det fuskande företaget, jämfört med en situation där bara just det företaget hade straffats.

Niclas Berggren 5:13 den 8 April 2010

En fråga om ateismen

Den kristne aktivisten Tuve Skånberg ställer en fråga:

Vilka normer har ateismen?

Svaret är enkelt: ateismen har inga normer, därför att ateismen inte är något mer än frånvaro av tro på gudar. Ateismen kan av den anledningen inte heller ha några normer. Den har inte till syfte att ha några normer. Däremot är alla och inga normer förenliga med ateismen. Du kan förespråka alla människors lika värde, likt Tuve Skånberg, och vara ateist. Du kan förespråka utrotning av alla judar, likt Adolf Hitler, och vara ateist. Därför måste varje ateist själv besvara vilka normer hon eller han står för, det är inget som ateismen per se influerar eller styr. Däremot finns det forskning som talar för att det finns en biologisk grund för moral, som påverkar såväl ateister som religiösa. Som professor Marc Hauser och professor Peter Singer påpekar i ”Godless Morality”:

These studies provide empirical support for the idea that, like other psychological faculties of the mind, including language and mathematics, we are endowed with a moral faculty that guides our intuitive judgments of right and wrong. These intuitions reflect the outcome of millions of years in which our ancestors have lived as social mammals, and are part of our common inheritance. … [I]t is our own nature, not God, that is the source of our morality.

Niclas Berggren 16:21 den 7 April 2010

Välgörenhet när andra observerar

Varför hjälper vissa människor andra? Kanske för att få högre social status. Den nya studien ”Altruism towards Strangers in Need: Costly Signaling in an Industrial Society”, publicerad i Evolution and Human Behavior, finner:

On behalf of a charitable organization, 186 students enrolled in 16 different courses were asked to offer support to unfamiliar persons in need. In accordance with our predictions, the results show that significantly more subjects are willing to give assistance if they make charity offers in the presence of their group members than when the offers are made in secret. … [T]he likelihood of charity service was strongly influenced by the expected cost of altruistic behavior. Publicly demonstrated altruistic intentions yielded long-term benefits: Subjects who were willing to participate in a particular charity activity gained significantly higher sociometry scores (as a sign of social recognition) than did others.

Något för välgörenhetsorganisationer att tänka på. De kan fundera på att i ökad grad erbjuda människor möjligheter att ge eller bistå på ett offentligt sätt.

Se även inlägget ”Varför ge till välgörande ändamål?”.

Niclas Berggren 11:28 den 6 April 2010

Är sjukhusstrejker dödliga?

Vissa yrkesgruppers strejkrätt är begränsad, då effekterna anses kunna vara allmänfarliga. En ny studie, ”Do Strikes Kill? Evidence from New York State”, ger visst belägg för sådana effekter för sjuksköterskor:

Controlling for hospital specific heterogeneity, patient demographics and disease severity, the results show that nurses’ strikes increase in-hospital mortality by 19.4% and 30-day readmission by 6.5% for patients admitted during a strike, with little change in patient demographics, disease severity or treatment intensity. This study provides some of the first analytical evidence on the effects of health care strikes on patients, and suggests that hospitals functioning during nurses’ strikes are doing so at a lower quality of patient care.

Från sjuksköterskornas sida är en positiv implikation av detta resultat att deras arbetsinsats faktiskt räddar liv (om nu någon inte trodde det). En mer öppen fråga är i vilken mån en begränsad strejkrätt missgynnar sjuksköterskor i deras löneutveckling.

Niclas Berggren 6:42 den 5 April 2010

Varning om död kan vara kontraproduktiv

Om man vill minska rökningens omfattning kan information om rökningens skadeverkningar vara en väg framåt. Emellertid visar en ny studie, ”When the Death Makes You Smoke”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology, att det inte är självklart att de allra starkaste varningarna har avsedd effekt:

One of the principal vehicles for informing tobacco consumers about the risks of smoking is the warning message on each cigarette package. Based on terror management theory, the present study investigates the impact of mortality-salient warnings on cigarette packages compared to warnings with no mortality threat. Results suggest that to the degree that smoking is a source of self-esteem, later attitudes towards smoking become more positive if the warning message is mortality-salient. On the contrary, if the warning is terrifying but not mortality-salient and relates to the source of self-esteem, smoking attitudes become more negative with higher smoking-based self-esteem. Thus, mortality-salient warnings may increase the tendency to favor smoking under certain circumstances.

Denna figur illustrerar resultatet:

Studien illustrerar att goda avsikter inte räcker: man måste också införskaffa kunskaper om hur människor faktiskt reagerar på information innan man utformar den. Alltför starka hot kan skrämma dem som får självförtroende av rökning till att röka mer för att dämpa existentiell oro.

Niclas Berggren 14:08 den 4 April 2010

Påverkas man av ämnet man studerar?

Skiljer sig studenter i nationalekonomi från andra när det gäller synen att marknadstransaktioner är ömsesidigt gynnsamma? En ny studie, ”The Impact of Studying Economics, and Other Disciplines, on the Belief that Voluntary Exchange Makes Everyone Better Off”, finner att de gör det, både när studierna påbörjas och, i ännu högre grad, när studierna är på väg att avslutas:

The first finding is that students specializing in different disciplines already differ with respect to that belief at the very start of their studies, namely during the first week of their first year at the university. Typically, economics and management science students agree more with the idea that voluntary transactions make those involved better off than students of psychology, law, sciences, or other social sciences. Our survey therefore provides additional evidence of a self-selection bias in higher education. The survey moreover provides evidence of a learning effect of studying different topics. This learning effect takes two guises. First, the answers of students from different disciplines tend to drift apart over the course of their studies. Thus, final year economics students agree more with the statement that voluntary transactions make those involved better off than their first year fellows. Similarly, final year law students and psychology students tend to disagree more than students who have just started the same studies. … Second, we observe that the answers of economics students tend to become more homogeneous over time. That effect is only observed in economics.

Resultatet om ökad homogenitet kan kanske tolkas som ett resultat av att studenter i nationalekonomi faktiskt studerar det frågan rör och att deras kunskapsinhämtning gör att de konvergerar i uppfattning.

Se även ”Lockar nationalekonomin egoister?”, ”Står svenska akademiker till vänster eller höger?” och ”Lyckliga nationalekonomer”.

Niclas Berggren 7:10 den 4 April 2010

Doktorer som berör

Beröring människor emellan är en läskig företeelse: den är påträngande och kan sprida sjukdomar. Den tycks dock inte utan sina förtjänster. Jag har tidigare rapporterat om en studie som finner att beröring ökar viljan till samarbete. Den nya studien ”The Effect of a Practitioner’s Touch on a Patient’s Medication Compliance”, publicerad i Psychology, Health & Medicine, finner följande:

Four general practitioners were instructed to slightly touch (or not) their adult patients who suffered from a pharyngitis when they asked them for a verbal promise to take the prescribed antibiotic medication. One week later, patients were solicited at home to evaluate the number of tablets that were taken. Greater medication compliance was found in the touch condition.

Många människor är märkliga: varför följs inte medicinska instruktioner lika bra utan beröring?

Niclas Berggren 7:53 den 3 April 2010

Delad nota, ökat matintag

Ogillar du, liksom jag, att dela notan på restaurang? Då bör du finna resultaten i studien ”The Inefficiency of Splitting the Bill”, publicerad i The Economic Journal, av intresse. När tre versioner av ett experiment på restaurang genomfördes — ett där alla betalar individuellt, ett där notan delas lika och ett där någon annan betalar hela notan — blev utfallet det följande:

Med andra ord:

We find that the theoretical predictions work: people react to changes in incentives and they largely seem to ignore negative externalities. These results have great importance in the design of institutions. Institutions and rules that ignore the effect of negative externalities are inefficient – not only in theory, but also in practice. This inefficiency is the result of people playing the equilibrium of the game; even if they all prefer to be in a ‘different game’ (e.g., pay the bill individually). Interestingly, when asked which mechanism they would prefer, prior to informing them which mechanism they would face, 19 (80%) out of the 24 subjects we asked indicated they would prefer the individual pay over splitting the bill. However, when forced to play according to the less preferred set of rules (splitting the bill), subjects nevertheless minimise their losses by taking advantage of others.

Människor är, som det verkar, i rätt hög grad själviska. En intressant fråga som tas upp i avslutningen av artikeln är varför människor går med på att dela notan. Vad tror du?

Niclas Berggren 7:17 den 2 April 2010

Fetma i en relation

En ny studie, ”Happy House: Spousal Weight and Individual Well-Being”, undersöker hur en partners fetma påverkar lyckan:

Individuals are happy to be in a couple with someone who has the same body shape as them, but within a marriage the fact that their partner puts on a few pounds does not affect their own preferred body shape. In longer-lasting marriages, we even identify a negative cross-partial effect: the heavier I am, the less satisfied I am that my partner gain weight. This may well show that one of the positive returns of being in a couple is mutual health insurance.

Den sista hypotesen är intressant. Om den stämmer borde den negativa lyckoeffekten av en partners ökade fetma vara mindre ju mer generös välfärdsstaten är, vilket väl talar för fler feta ju mer generös välfärdsstaten är (åtminstone som partiell effekt — annat i en generös välfärdsstat kan ju motverka fetma, det vet jag inget om).

Niclas Berggren 5:06 den 1 April 2010

Uppfattas altruister som attraktiva?

Varför beter sig vissa människor på ett sätt som gynnar andra? Är de genuina altruister eller vill de uppfattas som altruister för att nå vissa egoistiska mål? Det finns visst stöd för det senare, närmare bestämt för att uppfattad altruism gör en person mer attraktiv i andras ögon:

”Do Humans Prefer Altruistic Mates?”, publicerad i British Journal of Psychology: ”We then seek evidence of whether mate choice on the basis of altruistic traits is present and find it in one study … We also predict that a stronger female MPAT [mate preference toward altruistic traits], as measured by responses to the MPAT scale, will be expressed – a result found in all three studies.”
”Altruists Attract”, publicerad i Evolutionary Psychology: ”[C]ooperative behavior increases the perceived attractiveness of the cooperator. ”
”Doing Good or Doing Well?”, publicerad i American Economic Review: ”Using the unique property of image motivation–its dependency on visibility–we show that image is indeed an important part of the motivation to behave prosocially, and that extrinsic incentives crowd out image motivation.” (Se ett tidigare inlägg om denna studie här.)

Cynisk som jag är tenderar jag att betrakta personer som framställer sig som goda med stor skepsis. Men konsekvensetiker som jag är tycker jag ändå att ”icke-altruistiska mekanismer” för att generera goda konsekvenser är bra. Det är inte motivet utan resultatet som spelar roll.

Tips: Ryan Sager.

Niclas Berggren 11:34 den 31 March 2010

Bönder låg bakom svensk protektionism

Två tyska ekonom-historiker, Sibylle Lehmann och Oliver Volckart (varav jag är vän med den senare), analyserar i en ny studie, ”The Political Economy of Agricultural Protection: Sweden 1887”, hur det kom sig att tullar infördes i riksdagen för 123 år sedan. Intressant nog finner de stöd för att ekonomiskt intresse spelade en stor roll — liksom, troligen, propaganda:

We find that voters who did not own or lease land consistently favoured free trade. Agricultural voters, however, evidenced interesting variations between estate sizes, and important changes between the spring and autumn elections. In the spring election, it were only the voters with the largest farms (that had a value of more than 30,000 Kronor) and leaseholders (who had to rent land with a value of at least 6000 Kronor in order to be allowed to vote) whose support for free trade fell below 50 percent. In the autumn election, by contrast, even 60 percent of the smallholders voted for protection.

By separately analysing constituencies where voting was indirect and occasionally still open, we determine that electoral manipulation or pressure that the owners of large estates exerted on smallholders is unlikely to be responsible for this shift. Apparently, small and middling farmers decisively changed their trade political outlook between spring and autumn 1887. As trade balances did not change so quickly, some other influence – likely enough protectionist propaganda – must have had a crucial impact in the course of the summer months 1887. Apparently, not only farmers who were really exposed to competition from abroad, such as wheat producers, were susceptible to anti-free trade arguments, but small farmers who specialised in dairy production, too. For the protectionists, disinformation seems to have paid.

Att jordbrukare stödjer protektionism är alltså ingen ny företeelse. (Det kanske förresten även är så att reformer i riktning mot frihandel uppkommer som ett resultat av att vissa intressen gynnas av det.)

Niclas Berggren 17:37 den 30 March 2010

Frihet som icke-dominans

Vad innebär egentligen ”frihet”? I en diskussion på Cato Unbound framförs olika uppfattningar i frågan. Jag fastnade för en förståelse av frihet som icke-dominans, presenterad av filosofen Philip Pettit:

Freedom as non-domination is the sort of freedom you enjoy when you are not subject to the will of another agent or agency. You are your own man or woman; you live on your own terms — you are sui juris, in the old Latin phrase. This ideal has deep roots in our culture and, on the face of it, no one is likely to deny its political relevance. A good formulation appears in the eighteenth century tract series Cato’s Letters: “Liberty is, to live upon one’s own terms; slavery is, to live at the mere mercy of another” (Trenchard and Gordon 1971, Vol 2, 249-50).

I think that the idea of freedom in this sense is very interesting and that it has been lost to contemporary consciousness, partly because of the suggestion that negative and positive freedom exhaust the field. It is not equivalent to positive freedom, since it requires the absence of domination, as negative freedom demands the absence of interference. And it is not equivalent to negative freedom, for two reasons. You may be subject to someone’s will and yet not suffer interference, as when the person stands over you, able to interfere should they wish. And you may be interfered with without being subject to the interferer’s will, as when that agent — like Ulysses’s sailors — interferes on your terms: that is, by your own will.

Vad tycker du om denna förståelse av frihet?

Att förstå frihet på ett visst sätt, t.ex. som icke-dominans, är en sak. Att fastslå dess plats som en målsättning för politik är en annan. Har frihet ett värde i sig? Hur ska det i så fall vägas mot andra variabler som har ett värde i sig? Eller är frihet enbart av instrumentellt värde, kanske för att generera lycka? Oavsett vilket, hur realiseras den önskade nivån av frihet — vilka ekonomiska och politiska institutioner och vilken politik inom ramen för dessa är önskvärda? Frågor som dessa står i centrum i ett forskningsfält där filosofi och empirisk forskning möts.

Niclas Berggren 11:54 den 29 March 2010

Liberal politik och barnadödlighet

Att liberal ekonomisk politik — i form av liberaliseringar, avregleringar, starkt skydd av privat ägande och inriktning på makroekonomisk stabilitet — förmår förbättra den ekonomiska utvecklingen är inte så kontroversiellt att hävda. En mer omstridd fråga rör hur sådan politik påverkar välfärd i vidare mening. I studien ”Do Neoliberal Economic Policies Kill or Save Lives?”, publicerad i Business and Politics, undersöks sambandet mellan sådan politik och barnadödlighet:

This paper hypothesizes that open international trade policies, low-inflation macroeconomic environments, and market-oriented property rights regimes promote human development across the world. We test this argument by examining the impact of several measures of neoliberal policies on infant mortality rates across the world between 1960 and 1999. Results suggest that openness to imports, long-term membership in the GATT and WTO, low rates of inflation, and effective contract enforcement are each associated with lower rates of infant mortality across the world, even when controlling for countries’ economic performance.

Man kan dessutom notera att när olika mått på socioekonomisk ojämlikhet inkluderas som kontrollvariabel, påverkar inte det resultaten. Osäkerhet om kausalitet föreligger förstås, men resultaten indikerar i vilket fall att en liberal ekonomisk politik inte är oförenlig med, utan snarare positivt samvarierar med, sjunkande barnadödlighet.

Niclas Berggren 5:31 den 28 March 2010

Lyckliga nationalekonomer

Det finns tecken på att studenter i nationalekonomi är mer egoistiska än andra. Ny forskning, presenterad i ”The Happiness of Economists: Estimating the Causal Effect of Studying Economics on Subjective Well-Being”, finner att studenter i nationalekonomi också är lyckligare än andra. Så här ser lyckofördelningarna ut för studenter i nationalekonomi (till vänster) och för studenter i andra samhällsvetenskapliga ämnen (till höger):

I en ekonometrisk analys som kontrollerar för andra bestämningsfaktorer av lycka, och som också försöker klargöra kausalitet genom användande av instrumentalvariabler, befästs resultatet. Förutom att studera nationalekonomi är också inkomst och framtida karriärmöjligheter positivt relaterade till lycka; att vara politiskt till höger är däremot negativt relaterat till lycka.

Om nu studenter i nationalekonomi både är mer egoistiska och mer lyckliga än studenter i andra ämnen, finns det skäl att tro att egoism ger lycka eller att lycka ger egoism?

Niclas Berggren 6:13 den 27 March 2010

Tror folk på experter?

Man kan tänka sig att människor tycker olika i diverse sakfrågor därför att de i olika grad är benägna att tro på experter. Vissa kan sträva efter att lyssna till vad vetenskapen säger, andra kan strunta i det. En ny studie, ”Cultural Cognition of Scientific Consensus”, finner dock att olika uppfattningar i diverse sakfrågor snarare beror på att det finns olika syn på vilka som är experter. Människor som strävar efter vetenskaplig kunskap kan därför lätt komma fram till olika uppfattningar om vad vetenskapen säger. Närmare bestämt:

We hypothesized that scientific opinion fails to quiet societal dispute on such issues not because members of the public are unwilling to defer to experts but because culturally diverse persons tend to form opposing perceptions of what experts believe. Individuals systematically overestimate the degree of scientific support for positions they are culturally predisposed to accept as a result of a cultural availability effect that influences how readily they can recall instances of expert endorsement of those positions.

The study furnished two forms of evidence in support of this basic hypothesis. The first was the existence of a strong correlation between individuals’ cultural values and their perceptions of scientific consensus on risks known to divide persons of opposing worldviews. Subjects holding hierarchical and individualistic outlooks, on the one hand, and ones holding egalitarian and communitarian outlooks, on the other, significantly disagreed about the state of expert opinion on climate change, nuclear waste disposal, and handgun regulation. …

The second finding identified a mechanism that could explain this effect. When asked to evaluate whether an individual of elite academic credentials, including membership in the NAS, was a “knowledgeable and trustworthy expert,” subjects’ answers proved conditional on the fit between the position the putative expert was depicted as adopting (on climate change, on nuclear waste disposal, or on handgun regulation) and the position associated with the subjects’ cultural outlooks. If individuals more readily count someone as an expert when that person endorses a conclusion that fits their cultural predispositions, individuals of opposing cultural outlooks will over time form opposingly skewed impressions of what most experts believe. As a result, even when experts by and large agree, individuals of diverse worldviews will disagree about the state of scientific consensus.

Mycket intressant. En implikation av dessa resultat kanske är att det inte räcker för att få ökad acceptans för en viss uppfattning, att låta den framföras av experter. Misstron hos dem vars världsbild inte harmonierar med expertens budskap är stor, och experten betraktas helt enkelt inte som expert. Kanske smutskastas t.o.m. en expert som säger saker man ogillar.

En fråga är hur vanligt det är med människor som faktiskt har ändrat uppfattning i sak pga. förutsättningslös kunskapsinhämtning. Har du gjort det? I vilken fråga då? (Jag kan nog faktiskt sägas ha gjort det i två frågor: klimatfrågan och rökförbud.)

Slutligen blir den här saken inte mindre komplicerad av att vetenskaplig konsensus är en kontinuerlig variabel. Om experter faktiskt tycker olika, blir det särskilt svårt för allmänheten att ta ställning till hur det objektiva kunskapsläget ser ut — samt lättare för folk att fortsätta förfäkta uppfattningar som harmonierar med de egna grundläggande värderingarna.

Se även inläggen ”Vetenskap och att tänka själv” och ”Ska man bry sig om experter?”.

Niclas Berggren 5:31 den 26 March 2010

Ger ökad tillväxt demokratisering?

Hur hänger ett lands ekonomiska och politiska utveckling ihop? Närmare bestämt: finns det ett samband mellan ekonomisk tillväxt och demokratisering? Ja, enligt den nya studien ”Do Output Contractions Trigger Democratic Change?”:

Our primary finding is that, once the potential endogeneity of economic growth is addressed, faster economic growth reduces the short-run likelihood of institutional change toward democracy, but has no discernible impact on the likelihood of institutional change toward autocracy. There is, however, evidence of heterogeneity in the impact of economic shocks on the likelihood of democratic change. Output contractions due to adverse weather shocks appear to be important triggers of democratic change, whereas commodity price shocks have insignificant implications for the likelihood of democratic change.

Huvudresultatet förefaller rimligt: om ett icke-demokratiskt land utvecklas väl ekonomiskt, kan medborgarna förväntas vara mindre missnöjda med regimen genom en bättre inkomstutveckling för egen del, och regimen kan få ökade resurser att investera i såväl offentliga nyttigheter som säkerhetsstyrkor o.d. Dock medför detta en möjlig målkonflikt: om både ökad tillväxt och demokratisering värderas positivt prima facie, och om det förra minskar sannolikheten för det senare, vad blir då implikationen för hur tillväxt, allt beaktat, ska värderas i autokratiska stater?

Apropå resultatet att väderfenomen påverkar sannolikheten för demokratisering, se det tidigare inlägget ”Väljarnas bristande rationalitet”.

Niclas Berggren 11:32 den 25 March 2010

Är mödrar beredda på homosexuella barn?

När mammor ser sina små barn växa upp, tänker de då tanken att de kan vara homosexuella? En ny studie, ”Normalizing Heterosexuality: Mothers’ Assumptions, Talk, and Strategies with Young Children”, publicerad i American Sociological Review, rapporterar:

The data suggest that most mothers, who are parenting in a gendered and heteronormative context to begin with, assume that their children are heterosexual, describe romantic and adult relationships to children as only heterosexual, and make gays and lesbians invisible to their children. Those who consider that their children could some day be gay tend to adopt one of three strategies in response: Most pursue a passive strategy of ”crossing their fingers” and hoping otherwise. A very few try to prepare their children for the possibility of being gay. A larger group, primarily mothers from conservative Protestant religions, work to prevent homosexuality.

Med tanke på att tidigare forskning visar att unga homosexuella mår dåligt av att osynliggöras och problematiseras, är det beklagansvärt att det är mycket få mödrar som har en öppen, bejakande och stödjande inställning till barns eventuella homosexualitet. Jag hoppas att du som är förälder och läser detta börjar fundera på att ha en sådan inställning, likt Karl Lagerfelds mor eller denna mamma:

Niclas Berggren 11:19 den 24 March 2010

Fattigdomen i Afrika faller

Afrika har länge framställts som ekonomiskt hopplöst. Den nya studien ”African Poverty Is Falling…Much Faster Than You Think!” var därför uppiggande läsning:

We show that: (1) African poverty is falling and is falling rapidly; (2) if present trends continue, the poverty Millennium Development Goal of halving the proportion of people with incomes less than one dollar a day will be achieved on time; (3) the growth spurt that began in 1995 decreased African income inequality instead of increasing it; (4) African poverty reduction is remarkably general: it cannot be explained by a large country, or even by a single set of countries possessing some beneficial geographical or historical characteristic.

En av studiens illustrationer:

Inte bara de fattiga i Kina och Indien har gynnats av ekonomisk tillväxt: detsamma tycks alltså gälla de fattiga i Afrika.

Niclas Berggren 5:27 den 23 March 2010

Böter på dagis

För tio år sedan publicerades en känd studie om effekten av att införa böter för föräldrar som är sena med att hämta sin barn på dagis, ”A Fine Is a Price”, i Journal of Legal Studies. Däri rapporterades följande:

Parents used to arrive late to collect their children, forcing a teacher to stay after closing time. We introduced a monetary fine for late‐coming parents. As a result, the number of late‐coming parents increased significantly.

En förklaring skulle kunna vara att föräldrarna började se det som en helt normal möjlighet, att betala för att komma sent, medan det tidigare fanns en social norm som sa att det är fult att komma för sent. Detta resultat används ofta som ett argument mot att använda sig av monetära incitament — de kan ju ha motsatt effekt genom att tränga undan andra normer och en intern vilja att göra rätt. Nå, jag hörde nyligen professor Dennis Mueller problematisera den slutsatsen genom att påpeka att ett system med böter skulle kunna innefatta högre välfärd än ett system med sociala normer, trots att det förra innefattar fler sena ankomster. Ty:

Om någon bryter mot en norm uppkommer ingen inkomst; om någon bryter mot en regel som upprätthålls med bot uppkommer inkomster när människor bryter mot den. Kanske tillräckligt för att finansiera att en förskollärare stannar längre.
En norm kan vara mer oflexibel än en regel som upprätthålls med bot, och just att föräldrar ser boten som ett pris kan öka effektiviteten. De föräldrar som inte har något viktigt skäl att vara sena hämtar rimligen sina barn i tid; de föräldrar som har mycket viktiga saker att göra betalar villigt boten, eftersom värdet av den tid de använder till annat än att hämta barnen i tid överstiger boten. (Hur ofta måste inte föräldrar rusa iväg från viktiga arbetsuppgifter för att hinna hämta barnen i tid?)

Det förefaller alltså viktigt att beakta effekter i ”allmän jämvikt” och inte stirra sig blind på det partiella målet, att föräldrar ska komma i tid.

Niclas Berggren 5:00 den 22 March 2010

Lättpåverkade läkare

Dan Ariely har studerat hur läkare beställer test för sina patienter. Detta görs med elektroniska formulär, som antingen kan vara tomma initialt eller färdigifyllda. I det förra fallet kryssar läkaren för de test som ska utföras, i det senare klickar läkaren bort de test som inte ska utföras. Har dessa två alternativ olika effekter?

And the basic result was that in the empty set, physicians chose an average five tests. And in the full set, they chose an average 13 tests. … And the difference was about $1,300 per patient.

Onekligen intressant — jag som trodde att läkare (likt nationalekonomer) var hyperrationella. Nå, jag har tre frågor:

Hur ser formulären ut i Sverige? Är de ifyllda i förväg eller är utgångsläget ett tomt formulär?
Är det självklart att fler test är sämre än färre? Fem test kanske är för få (objektivt sett, om man nu kan tala om objektivitet här); 13 kanske är för många. Hur kan man fastställa var optimum ligger?
Om man anar att för många, onödiga test beställs, hur ska läkare påverkas att beställa färre? Att byta formulärstrategi kan vara en åtgärd; kan ekonomiska styrmedel vara en annan? Jag tänker mig att sektionen på sjukhuset ”drabbas” om alltför höga kostnader för test konstateras.

Niclas Berggren 12:16 den 21 March 2010

Skatter påverkar beteende

Jag påpekade nyligen en pervers effekt av rökförbud och framhöll högre beskattning som ett väsentligt komplement. Den nya studien ”Prices and Cigarette Demand: Evidence from Youth Tobacco Use in Developing Countries” tyder på att det senare är en verksam åtgärd för att påverka ungdomar i utvecklingsländer. Som en av forskarna uttrycker det:

[P]olicymakers in developing countries could reduce cigarette consumption by youths by raising taxes. A 10% increase in the price will reduce youth cigarette demand by 18.3%.

Niclas Berggren 13:43 den 18 March 2010

Egenintresserade väljare

Styrs väljare av ideologi eller egenintresse när de tar ställning i politiska frågor? Frågan är omdiskuterad. En ny österrikisk enkätbaserad studie antyder att båda spelar roll men att egenintresset dominerar som förklaringsfaktor:

We find that subjective self-interest – in this specific case the expectation of personally adverse consequences of a policy measure – is the most important, if not dominant, identified determinant of the acceptance of policy measures. People who expect to personally face adverse consequences of a policy measure are less likely to find this measure appropriate. … [O]ur results indicate that (subjective, perceived) self-interest is the stable factor in opinion formation while the influence of ideology is vastly dependent on the nature of the tested policy measure (tax raises vs. spending cuts).

Resultatet erhålls genom ekonometrisk analys men kan illustreras av följande figur, som visar hur väljarna rangordnar alternativa sätt att finansiera en inkomstskattesänkning beroende på hur alternativen förväntas påverka den egna ekonomin:

Om en åtgärd drabbar en själv ekonomiskt är man alltså mer negativ till den. Det kan förstås vara så att samma rangordning skulle erhållas på ideologisk grund, men den ekonometriska analysen antyder alltså en distinkt effekt av egenintressevariabeln även när man kontrollerar för ideologi. Det har nog många politiker insett, varför de kommer med utspel, som maxtaxan på dagis, som påverkar marginalväljares ekonomi positivt.

Niclas Berggren 6:12 den 18 March 2010

Att förlora status

De flesta bryr sig om sin status. Men vad är viktigast: att inte förlora eller att vinna status? Den nya experimentella studien ”Holding Your Place: Reactions to the Prospect of Status Gains and Losses”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology, finner bl.a. följande:

The results of three experiments provide evidence that individuals attach greater value to status when recalling the risk of status loss than when recalling the potential for status gain (Experiment 1), are willing to pay more to avoid a status loss than to achieve a status gain (Experiment 1), and put forth greater effort when striving to prevent status loss than when striving to gain status (Experiment 2).

Vilka är konsekvenserna av denna asymmetri? En effekt skulle kunna vara en obenägenhet att fuska och utnyttja andra människor, ty även om det finns en chans att vinna i status genom ett sådant förfarande (om man inte upptäcks) finns det också en risk att förlora (om man upptäcks), där det senare upplevs som relativt viktigt att undvika. En annan effekt skulle kunna vara begränsad villighet till risktagande, vilket kan ha en negativ effekt på entreprenörskap. En sak jag undrar är om det inte vore bättre om känslostyrda reaktioner av det här slaget kunde undvikas. Är man känslokall kanske man inte bryr sig om att förlora status så mycket.

Niclas Berggren 4:16 den 16 March 2010

Är omega 3 nyttigt?

Det görs mycket reklam för omega 3 numera. Finns det belägg för att dessa fettsyror har positiva hälsoeffekter? I översiktsartikeln ”Risks and Benefits of Omega 3 Fats for Mortality, Cardiovascular Disease, and Cancer: Systematic Review”, publicerad i British Medical Journal, rapporteras följande:

This systematic review assessed the health effects of long chain and shorter chain omega 3 fats (together or separately) on total mortality, cardiovascular events, cancer, and strokes in a wide group of participants and found no evidence of a clear benefit of omega 3 fats on health.

Jag avstår från att inhandla tillskott av och produkter innehållandes omega 3 tills bevis föreligger för positiva hälsoeffekter.

Niclas Berggren 14:25 den 13 March 2010

Olika ojämlikheter och tillväxt

Det är en ständigt omdiskuterad fråga, hur inkomstskillnader påverkar ekonomisk tillväxt, och i litteraturen finns motstridiga resultat. En ny studie, ”Inequality of Opportunity and Growth”, menar att motstridigheten kan bero på att tidigare analyser inte skiljer på två typer av ojämlikhet: sådan som beror på bakomliggande faktorer som individen inte kan påverka (som etnicitet och socioekonomisk bakgrund) och sådan som beror på faktorer som individen kan påverka (som utbildning och arbetsinsats). Den första typen kallar de inequality of opportunity, den andra inequality of effort. Resultat:

We ran standard OLS pooling regressions, finding robust support for a negative relationship between inequality of opportunity and growth and a positive relationship for the other sort of inequality. Hence, these two types of inequalities are affecting growth through opposite channels. On one hand, inequality of effort increases growth because it may encourage people to invest in education and to exert effort. On the other hand, inequality of opportunity decreases growth because it may not favor human capital accumulation of the more talented individuals.

Det tilltalar mig att försöka precisera orsaken till inkomstojämlikhet och att undersöka om effekterna skiljer sig åt. Den ansatsen bör kunna tillämpas också i studier av andra effekter av inkomstojämlikhet, t.ex. på tillit och hälsa (men tyvärr finns inte så många dataserier som tillåter en så detaljerad analys).

Se även inlägget ”Har Rosenberg rätt om jämlikhet?”.

Niclas Berggren 12:12 den 11 March 2010

Spelar skolklassens storlek roll?

Ja och nej, enligt den nya (metodologiskt avancerade) studien ”Estimating Treatment Effects from Contaminated Multiperiod Education Experiments: The Dynamic Impacts of Class Size Reductions”, publicerad i The Review of Economics and Statistics:

We find benefits from attending small classes in all cognitive subject areas in kindergarten and first grade. We do not find any statistically significant dynamic benefits from continuous treatment versus never attending small classes following grade 1.

För barn i åldrarna 6-7 år verkar alltså små grupper vara gynnsamma för skolprestationer, men inte – i alla fall inte på ett bestående sätt – för barn i åldrarna 8-9 år.

Niclas Berggren 7:00 den 9 March 2010

Har Rosenberg rätt om jämlikhet?

Göran Rosenberg har läst den nya boken Jämlikhetsanden och är väldigt imponerad:

Dessutom påstås skillnader vara bra för sysselsättningen, riskviljan, företagarandan och tillväxten, och därmed bra för alla, rika som fattiga. … Nåväl, allt detta var empiriskt illa underbyggt redan när det begav sig, och nu som sagt också söndersmulat.

Är det så enkelt? Inte riktigt. I den nya studien ”Do Rising Top Incomes Lift All Boats?” studeras effekten på tillväxt av den andel av inkomsterna som de 10 procent av inkomsttagarna som tjänar mest står för. Det starkaste resultatet tyder på en positiv effekt på BNP av ökad ojämlikhet (efter 1960):

If a 10 point increase in TopShare10 were sustained for ten years, GDP would be 12.2 per cent higher than if TopShare10 had not changed.

Det tar dock tid för detta högre välstånd att sprida sig också till de 90 procent som inte tjänar mest:

After 13 years the bottom nine deciles reach the ”breakeven” point where faster growth in total personal income finally offsets the fact that they are now getting a smaller share of the total. If a higher level of inequality continues to yield higher growth indefinitely, our simulation implies that the absolute incomes gains of the bottom nine deciles will become progressively larger. However, our data cannot tell us whether such long-term projections are realistic.

Resultaten av denna studie, vars empiriska metoder nog måste betraktas som mer rigorösa än dem som används i Jämlikhetsanden, är mer komplexa än och står delvis i konflikt med det enkla budskap Rosenberg förmedlar. Omdömet ”söndersmulat” ter sig förhastat.

För mer om Jämlikhetsanden, se t.ex. Andrew Leigh och Andreas Bergh.

Niclas Berggren 11:34 den 8 March 2010

Filmekonomi och filmstatistik

Nu har Oscarstatyetter delats ut igen. Har detta kulturella evenemang något med vetenskaplig analys att göra? Jo. Här är fem lästips för den som intresserar sig för filmekonomi och filmstatistik:

”What’s an Oscar Worth?”, publicerad i Economic Inquiry: ”The results indicate substantial financial benefits for a nomination and award for best picture and best actor/actress.”
”For Oscar Glory or Oscar Money?”, publicerad i Journal of Cultural Economics: ”Our findings suggest that nominations for Oscars generate substantial extra revenues, while winning an award contributes only little to this extra rent.”
”Just How Predictable Are the Oscars?”, publicerad i Chance: ”Discrete choice modeling of past data on Oscar nominees in the four major categories—Best Picture, Director, Actor, and Actress—enables prediction of the winners in these categories with a reasonable degree of success. If recent trends persist, it should be possible to predict future winners with a prediction success rate of approximately 77% for Picture, 93% for Director, 77% for Actor, and 77% for Actress.”
”Applying Discrete Choice Models to Predict Academy Award Winners”, publicerad i Journal of the Royal Statistical Society: ”The paper frames the question of predicting the four major awards—picture, director, actor in a leading role and actress in a leading role—as a discrete choice problem. It is then possible to predict the winners in these four categories with a reasonable degree of success.”
”The Economics of Movies: A Literature Survey.”

Jag känner dock inte till någon svensk nationalekonom eller statistiker som analyserar Oscarsgalan eller film mer allmänt. Kanske ett spännande avhandlingsämne för någon?

Niclas Berggren 5:23 den 8 March 2010

Är Chockdoktrinen korrekt?

Naomi Kleins bok Chockdoktrinen framför tesen att ekonomiska kriser tenderar att utnyttjas av kapitalistiska makteliter för att genomdriva liberaliserande reformer. Är denna tes korrekt? Turligt nog finns nu mer än anekdotiska bevis. I den nya studien ”Are Financial Crises Drivers of Market-Oriented Reforms or of a Setback of Liberalization?” av Hans Pitlik analyseras systematiskt effekterna av 105 bankkriser, 159 valutakriser och 55 skuldkriser mellan 1971 och 2005 i 123 länder:

Results of our empirical tests suggest that banking crises enhance market-oriented reforms if crises occur in a less liberalized environment. If banking crises take place in an economically free institutional environment, a setback of market-friendly reforms is more likely. While we do not find any impact of currency crises on economic policy liberalization, sovereign debt crises appear to be negatively related to market-friendly reforms in the subsequent period.

Resultaten tyder alltså på att Chockdoktrinens tes inte är generellt giltig.

Se även ”Naomi Klein, kriser och liberaliseringar”, ”Naomi Kleins imponerande försvarare” och ”Är kriser bra för tillväxten?”.

Niclas Berggren 17:26 den 6 March 2010

Militärutgifter minskar handel

Det är ett olyckligt inslag i världen, att många länder anser sig tvungna att spendera pengar på militär verksamhet. Dessa resurser skulle kunna komma till stor nytta på annat håll. Förutom denna alternativkostnadsaspekt visar ny forskning, ”Political Limits to Globalization”, att militärutgifter är negativt relaterade till ekonomiskt utbyte mellan länder:

This paper suggests that a particular threat and a limiting factor to globalization and its future developments may be militarist sentiments that appear to be on the rise among many nations around the globe today. We proxy militarism by spending on the military and the size of the military, and document that over the past 20 years, countries experiencing greater increases in militarism according to these measures have had lower growth in trade.

Man kan drömma om en värld där blott frivilliga transaktioner förekommer människor emellan. Handel exemplifierar en sådan ordning; militarism står för något helt annat.

Niclas Berggren 5:42 den 5 March 2010

Känslokylans fördelar

I många experiment har det visat sig att människor kännetecknas av förlustaversion:

[L]oss aversion refers to people’s tendency to strongly prefer avoiding losses to acquiring gains.

Som investerare är måhända inte detta en bra egenskap att ha. I ”Investment Behavior and the Negative Side of Emotion”, publicerad i Psychological Science, visas att personer med en viss hjärnskada, som gör dem mindre känslostyrda, lyckas bättre med sina investeringar än ”normala” människor:

The results of this study support our hypothesis that patients with lesions in specific components of a neural circuitry critical for the processing of emotions will make more advantageous decisions than normal subjects when faced with the types of positive-expected-value gambles that most people routinely shun. Such findings lend support to theoretical accounts of risk-taking behavior that posit a central role for emotions (Loewenstein et al., 2001). Most theoretical models of risk taking assume that risky decision making is largely a cognitive process of integrating the desirability of different possible outcomes with their probabilities. However, researchers have recently argued that emotions play a central role in decision making under risk (Mellers, Schwartz, & Ritov, 1999; Slovic, Finucane, Peters, & MacGregor, 2002). The finding that lack of emotional reactions may lead to more advantageous decisions in certain situations lends further support to such accounts.

Låt inte känslor komma i vägen för rationellt tänkande! Det är en lärdom jag tar med mig från denna studie. (Eller är en sådan föresats bara möjlig om den i sig backas upp av känslor?)

Niclas Berggren 11:43 den 4 March 2010

Avreglerade tåg

I många europeiska länder har tågverksamheten avreglerats under senare decennier. Vad har effekten av detta varit? Läser man statsvetaren Marie Demker eller politikern Lena Hallengren kan man lätt få för sig att det enbart har lett till elände. Ett mer seriöst försök till svar ges i ”Railway (De)Regulation: A European Efficiency Comparison”, publicerad i Economica (preliminär gratisversion här):

First, our regressions show that reforms have positively affected railroad productivity. Deregulation improves the productivity trend of a country, an effect that corresponds to an average output increase of 0.5 percent per year. Second, higher reform intensity does not necessarily increase productivity. Rather it depends on sequencing of reforms. In countries in which reforms are implemented in a sequential way, productivity increases, while the opposite is true in countries that have implemented packages of reforms.

Som med de flesta reformer tycks det alltså vara så även här, att avregleringar inte med automatik ökar den ekonomiska effektiviteten. Effekten beror på hur en avreglering genomförs. Men att det finns en effektiviseringspotential i många offentliga och reglerade verksamheter, därom råder knappast något tvivel.

Niclas Berggren 5:51 den 4 March 2010

Förmögenhetsskillnader i olika samhällen

Från den nya studien ”Intergenerational Wealth Transmission and the Dynamics of Inequality in Small-Scale Societies”, publicerad i Science:

We show that intergenerational transmission of wealth and wealth inequality are substantial among pastoral and small-scale agricultural societies (on a par with or even exceeding the most unequal modern industrial economies) but are limited among horticultural and foraging peoples (equivalent to the most egalitarian of modern industrial populations).

Det jag fann särskilt intressant är konstaterandet att förmögenhetsskillnader i hög grad är en funktion av den ”teknologiska struktur” som präglar en ekonomi. Frågan är om den mer kunskapsbaserade, postindustriella typ av ekonomi som i allt högre grad präglar västvärlden kommer att medföra större eller mindre möjligheter till förmögenhetsöverföring generationerna emellan.

Niclas Berggren 12:14 den 3 March 2010

Sätt att tjäna mer pengar

Det verkar finnas sätt att öka sina inkomster:

Om du ska sälja ett hus eller en lägenhet: pröva att ange ett lägsta- och ett högstapris istället för ett enda pris.
Om du är kypare: pröva att ge komplimanger till gästerna.

Om du ska köpa ett hus eller gå på restaurang kan det, å andra sidan, vara bra för dig att tänka på dessa att dessa ”trick” används.

Niclas Berggren 5:31 den 3 March 2010

Anställningsskyddets effekter på frånvaron

I Sverige, som i många andra länder, finns anställningsskydd, som bl.a. reglerar hur avskedanden får gå till. Forskning tyder på att detta skydd har effekter på arbetslöshetens fördelning, så att ett strikt skydd gör arbetsgivare relativt obenägna att anställa ungdomar och invandrare. Men har anställningsskyddet någon effekt på beteendet hos dem som jobbar? Följande tre studier finner att det har det:

”The Effect of Employment Protection on Worker Effort: Absenteeism During and After Probation”, publicerad i Journal of the European Economic Association, studerar effekterna i italienska banker: ”We show that—particularly for men—the number of days of absence per week increases significantly once employment protection is granted at the end of probation. This suggests that the provision of employment protection causes the increase in absenteeism.”
”The Effect of Employment Protection on Worker Effort: Evidence from Public Schooling” studerar effekterna av ett försvagat anställningsskydd i offentliga skolor i Chicago: ”Results suggest that the policy reduced annual teacher absences by roughly 10 percent and reduced the prevalence of teachers with 15 or more annual absences by 20 percent.”
”Employment Protection and Effort among German Employees”, publicerad i Economics Letters, studerar tyska anställda: ”Using a difference-in-difference approach and cross-sectional data from the German Socioeconomic Panel, it is shown that high levels of employment protection increase absenteeism by up to 35 percent or about 3 days/year.”

Beaktas denna kostsamma effekt på ett fullödigt sätt i diskussionerna om det svenska anställningsskyddets utformning och existens? Jag har en känsla av att så inte är fallet.

Niclas Berggren 11:35 den 1 March 2010

Pervers effekt av rökförbud

Det finns goda argument för rökförbud, men en ofta förbisedd effekt har identifierats i den nya studien ”The Effect of Bans and Taxes on Passive Smoking”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics (preliminär gratisversion här):

Smoking bans perversely increase nonsmokers’ exposure by displacing smokers to private places where they contaminate nonsmokers.

Detta drabbar i synnerhet barn, när rökande föräldrar i ökad grad röker i hemmet. Inspirerade av bl.a. ekonomipristagaren Gary Beckers forskning finner forskarna att högre punktskatter däremot har en tydligt dämpande effekt på omfattningen av passiv rökning. (Den senare åtgärden är jag förtjust i, då jag ofta besväras av rökare på trottoarer, där de, utdrivna ur inomhuslokaler, står eller går och röker en masse.) Rent allmänt ser jag det som viktigt att fundera på policyalternativ: förbud har ibland sin plats, men pga. oavsedda konsekvenser måste alternativ (eller komplement) kontinuerligt övervägas.

Niclas Berggren 12:05 den 28 February 2010

Pengar i skolan ger bättre prestationer

Det talas numera ofta negativt om försök att locka fram goda beteenden med pengar. Det sägs tränga ut en inre motivation att göra gott. Så är det förvisso ibland, men inte alltid. Enligt den nya studien ”A Stitch in Time: The Effects of a Novel Incentive-Based High-School Intervention on College Outcomes” har ett program som erbjuder lärare och studenter pengar haft goda effekter:

I analyze the longer-run effects of a program that pays both 11th and 12th grade students and teachers for passing scores on Advanced Placement exams. Using a difference-in-differences strategy, I find that affected students attend college in greater numbers, have improved college GPAs, and are more likely to remain in college beyond their freshman year. Moreover, the program improves college outcomes even for those students who would have enrolled in college without the program.

I also find evidence of increased college graduation for black and Hispanic students ─ groups that tend to underperform in college. This evidence suggests that relatively late high-school interventions may confer lasting positive and large effects on student achievement in college, and may be effective at improving the educational outcomes of minority students. The finding of enduring benefits when extrinsic motivators are no longer provided is important in light of concerns that incentive-based-interventions may lead to undesirable practices such as ”teaching-to-the-test” and cheating.

Vore jag förälder skulle jag införa ett liknande system för mina barn. Ju bättre prestationer i skolan, desto mer pengar.

Se även de tidigare inläggen ”Belöning i skolan”, ”Bättre prestationer i skolan” och ”Pengar för studentexamen?”.

Niclas Berggren 14:53 den 27 February 2010

Nackdel med att vara lång

Jag har tidigare rapporterat om fördelar med att vara lång. Det finns dock också nackdelar. En sådan är att det ofta blir trångt att sitta i många sammanhang. En annan, från sportens värld, beläggs i den nya studien ”How Embodied Cognitions Affect Judgments: Height-Related Attribution Bias in Football Foul Calls”:

Many fouls committed in football (called soccer in some countries) are ambiguous, and there is no objective way of determining who is the “true” perpetrator or the “true” victim. Consequently, fans as well as referees often rely on a variety of decision cues when judging such foul situations. Based on embodiment research, which links perceptions of height to concepts of strength, power, and aggression, we argue that height is going to be one of the decision cues used. As a result, people are more likely to attribute a foul in an ambiguous tackle situation to the taller of two players. We find consistent support for our hypothesis …

Forskningsresultat av det här slaget bör integreras i domarutbildningar.

Niclas Berggren 12:49 den 25 February 2010

Myrdalspriset till duktig trio

Jag är mycket glad över att mina vänner och medförfattare Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara har tilldelats Myrdalspriset för bästa artikel i Ekonomisk Debatt under 2009. Deras artikel har titeln ”Själviska och framåtblickande väljare – hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen?” och är obligatorisk läsning för den som intresserar sig för svensk politik. Artikeln baseras på forskning som jag har beskrivit tidigare och vars huvudresultat, i termer av hur de barnfamiljer som kunde åtnjuta maxtaxan reagerade på vallöftet jämfört med andra barnfamiljer, illustreras i denna figur:

Grattis Mikael, Henrik och Panu!

Niclas Berggren 6:03 den 25 February 2010

Fetma och lycka

Blir man fet för att man är olycklig, eller blir man olycklig för att man är fet? En ny studie med data från Australien, Storbritannien och Tyskland, ”Obesity and Happiness”, finner stöd för det senare, genom att lägga särskilt tonvikt vid att studera kausalitetsfrågan. Resultat:

Results indicate that in all three countries obesity has a negative and significant effect on the subjective well being of individuals. For Germany, using a differences-in-differences methodology, I find that non-overweight/non-obese individuals are on average 0.5 units happier [på en skala som går från 0 till 10] than their overweight/obese counterparts.

Utgör detta skäl för att med politiska åtgärder motverka fetma? Jag är tveksam. Frestas man att förespråka sådana bör man i vilket fall beakta att en fettskatt kan vara kontraproduktiv, att varor som beskattas kan ersättas av andra och att information inte verkar vara särskilt effektiv.

Niclas Berggren 11:47 den 24 February 2010

Är sociala preferenser verkliga?

Att människor i viss mån har sociala preferenser och bryr sig om andra än sig själva har visats i ett antal experiment, som emellertid har kritiserats för att vara just experiment. Tänk om det är så att personer som deltar i experiment anpassar sig och beter sig som de tror att forskaren vill att de ska bete sig? I så fall blir resultaten missvisande. Sådana farhågor har bl.a. uttrycks av John List och Steven Levitt. En ny studie, ”Can We Infer Social Preferences from the Lab? Evidence from the Trust Game”, antyder att deras oro kan stillas en smula:

In order to test whether individuals who are reciprocal in the real-world are also reciprocal in the lab, we compare the MBA students’ donation behavior to a measure of reciprocity obtained in the lab: their behavior as the responder in the Berg et al. (1995) trust game. In this game, the amount returned by the responder is a measure of her other-regarding preferences. To address any concern about a potential experimenter effect, we measure each subject’s sensitivity to social pressure via the Crowne-Marlowe (1960) social desirability scale. Social desirability is commonly thought of as an individual’s tendency to project favorable images of herself during social interaction, which allows us to control for the influence of social pressure or reputational concerns.

We find that responder behavior in the trust game predicts the amount donated to the university. A one standard deviation increase in the fraction of the amount returned to the sender by the responder increases the amount of donation by $31, equal to 31% of the average amount donated. This effect is robust to controlling for wealth and other demographic characteristics.

Interestingly, the amount returned by the responder in the trust game is not correlated with the social desirability scale, whereas the amount donated to the university is. This finding indicates that social pressure has a larger effect in the field than in the lab. As a result, this evidence suggests that, at least in our case, reciprocity is better measured in the lab than the field.

Fascinerande, på åtminstone två sätt:

Studien visar att laboratorieexperiment förmår generera bra mått på verkliga sociala preferenser — och att sådana preferenser är en realitet.
Deltagarna var MBAs från University of Chicago, en bastion för homo economicus-modellen. Även dessa beter sig alltså prosocialt, vilket inte minst är intressant mot bakgrund av diskussionen om huruvida nationalekonomin drar till sig eller skapar egoistiska människor.

Niclas Berggren 5:58 den 23 February 2010

Väljer kvinnor andra kvinnor?

Det finns fortfarande relativt få kvinnor på toppositioner i samhället. I en debattartikel i DI föreslogs den 5/2 att kvotering av valberedningar ska ske, så att kvinnor i ökad grad tar plats i de fora som utser vilka som får olika tjänster. Tanken är att det kommer att öka andelen kvinnliga chefer. En ny studie, ”Can Gender Parity Break the Glass Ceiling? Evidence from a Repeated Randomized Experiment”, accepterad för publicering i Review of Economic Studies, undersöker om den typen av åtgärd fungerar:

We make use of the unique evidence provided by Spanish public examinations, where the allocation of candidates to evaluating committees is random. We analyse how the chances of success of 150,000 female and male candidates for positions in the four main Corps of the Spanish Judiciary from 1987 to 2007 were affected by the gender composition of their evaluation committee. We find that a female (male) candidate is significantly less likely to be hired whenever she (he) is randomly assigned to a committee where the share of female (male) evaluators is relatively greater. Evidence from multiple choice tests suggests that this is due to the fact that female majority committees overestimate the quality of male candidates.

Detta verkar alltså inte vara en verksam åtgärd. Sannolikheten för en kvinna att få en tjänst minskade ju fler kvinnor som bestämde över tillsättningen.

Niclas Berggren 16:54 den 22 February 2010

En gen för lycka

Bruno Frey, känd bl.a. för sin forskning om vad som gör människor lyckliga, redovisar i den nya studien ”Genes, Economics and Happiness” belägg för att en viss gen är viktig för att bestämma en persons ”grundlyckonivå”:

This article presents evidence of a specific gene that predicts subjective well-being. Using data from the National Longitudinal Study of Adolescent Health, we show that individuals with a transcriptionally more efficient version of the serotonin transporter gene (5HTT) are significantly more likely to report higher levels of life satisfaction. Having one or two alleles of the more efficient type raises the average likelihood of being very satisfied with one’s life by 8.5% and 17.3%, respectively.

Att förstå lycka som ett av biologiska faktorer påverkat fenomen verkar med andra ord rimligt. Om effektiviteten hos den aktuella genen i framtiden kan påverkas genom enkla ingrepp eller piller, skulle åtminstone jag vara intresserad (i brist på soma).

Niclas Berggren 9:42 den 21 February 2010

Nöjda mödrar, duktiga barn

Vad gör att ett barn utvecklas väl? Många faktorer spelar förstås in, men en icke oväsentlig faktor tycks vara mödrarnas livstillfredsställelse. Detta enligt den nya tyska studien ”Maternal Life Satisfaction and Child Outcomes: Are They Related?”:

Our results, based on data from the German Socio-Economics Panel Study, indicate that the more satisfied a mother, the better the verbal and motor skills of her two- to three-year-old child and the more “normal” the socio-emotional behavior of her five- to six-year-old child. The relationship is more pronounced for boys than for girls. Using mothers’ life satisfaction before the birth of her child as an instrument, we can exclude the problem of reverse causality. Addressing the issue of further individual heterogeneity, robustness tests indicate that neither mothers’ personalities nor their cognitive abilities are the main drivers of the results.

Måhända ett skäl för kvinnor som inte är särskilt nöjda med livet att ta det lugnt med barnalstrandet.

Niclas Berggren 5:50 den 20 February 2010

Skönhet stjäl uppmärksamhet

Nej, det verkar inte gå att låta bli att distraheras av ett vackert ansikte. Detta enligt studien ”Can Beauty Be Ignored? Effects of Facial Attractiveness on Covert Attention”, publicerad i Psychonomic Bulletin & Review:

The effect of facial attractiveness on covert attention was investigated in a spatial cuing task. Participants were asked to judge the orientation of a cued target presented to the left or right visual field while ignoring a task-irrelevant face image flashed in the opposite field. The presentation of attractive faces significantly lengthened task performance. The results suggest that facial beauty automatically competes with an ongoing cognitive task for spatial attention.

Kanske inte undra på att vackra politiker når större framgångar i val. Vad än väljarna sysslar med har de, som det verkar, svårt att värja sig från dessa kandidaters skönhet.

Niclas Berggren 11:25 den 18 February 2010

Kan riskkapitalister gynna arbetare?

På politikens vänstersida finns en tendens att betrakta kapitalister som utsugare. Det kanske är dags att tänka om, åtminstone vad gäller en viss sort: riskkapitalister. Enligt den nya studien ”Venture Capital Availability and Labor Market Performance in Industrial Countries: Evidence Based on Survey Data”, publicerad i Kyklos, är tillgången på riskkapital relaterad till ett antal arbetsmarknadsvariabler:

This paper finds that more readily available venture capital is likely to have lowered unemployment rates and raised employment rates in industrial countries over the period 1982 to 2003. More readily available venture capital is also likely to have lowered the share of long-term unemployed in the total number of unemployed. The magnitude of the effects appears to have been substantial.

I artikeln sägs inte så mycket om hur riskkapital kan ha dessa effekter, men anlägger man ett experimentellt perspektiv på hur en ekonomi fungerar skapas jobb när entreprenörer lyckas introducera innovationer som tilltalar tillräckligt många konsumenter. Eftersom kunskapen om vilka nya produkter och tjänster som blir lönsamma är högst osäker, behöver många idéer testas, likt experiment, på marknaden. Det låter sig i regel inte göras utan någon typ av (osäker) finansiering. Min kollega Dan Johansson presenterar teorin om den experimentellt organiserade ekonomin i denna artikel, publicerad i Journal of Evolutionary Economics, och den utgör ett bra komplement till de nya, empiriska forskningsresultaten om riskkapital.

Niclas Berggren 12:28 den 17 February 2010

Olja kan gynna diktatorer

Normalt sett tänker man sig naturresurser som positiva tillgångar i ett land. Så enkelt är det dock inte: det finns gott om forskning som visar på negativa ekonomisk-politiska effekter av sådana resurser. Man brukar tala om en ”resursförbannelse”. I linje med den forskningen visar en ny studie, ”Oil and the Duration of Dictatorships”, att oljetillgångar kan påverka hur länge diktatorer stannar vid makten:

[A] higher level of oil production increases the log-time to failure for the considered dictators, and one may conclude that crude oil reserves strengthen the political power of dictators. The second variable of special concern is the average annual world oil price. This variable exhibits a highly significant negative impact on the log-time to failure for the dictators in our sample, indicating that an increase in the oil price increases the probability of a successful coup d’état, resulting in a regime change. In the internal logic of our model, kingmakers enhance their expectations concerning the future rents of being the king when observing a higher oil price and, therefore, more probably stage a coup d’état.

Att ha mycket olja behöver alltså inte vara en välsignelse för ett land; ett högre oljepris kan vara det, inte bara genom högre inkomster, utan också genom att öka sannolikheten för att en diktator faller.

Se även inlägget ”Olja påverkar syn på fattiga”.

Niclas Berggren 11:17 den 13 February 2010

Men om bistånd inte ger tillväxt?

Ekonomisk tillväxt utgör nu ett mål för svensk biståndspolitik. Det kan tyckas utmärkt — men en fråga infinner sig. Eftersom de vetenskapliga utvärderingar av bistånd som har gjorts — se t.ex. här, här och här — inte lyckas påvisa någon effekt av bistånd på ekonomisk tillväxt, hur ska det här målet användas i praktiken?

Jag ser några alternativ framför mig:

De vetenskapliga resultat som redan finns tas på allvar, men biståndet påverkas inte. ”Det har ju andra positiva effekter.” Det må så vara — men då kan det nya målet likaväl tas bort på direkten, om oförmåga till måluppfyllelse inte har någon påverkan på biståndet.
De vetenskapliga resultat som redan finns tas på allvar och biståndet påverkas. Det kan låta bra, men frågan är hur det i så fall ska påverkas — ska det läggas om, minskas eller ökas? — när forskningen inte lyckas påvisa att bistånd påverkar tillväxten.
Ovetenskapliga utvärderingar genomförs som sägs visa på en positiv effekt.

Som jag ser det är Gunilla Carlssons motiv lovvärt, men hur ska målet operationaliseras?

Se även inlägget ”Hur förbättras livet för världens fattiga?”. Media: SvD

Niclas Berggren 7:38 den 13 February 2010

En gång fuskare, alltid fuskare?

Gordon Tullock (som fyller 88 år idag) påpekar i ”Adam Smith and the Prisoners’ Dilemma”, publicerad i Quarterly Journal of Economics, att människor tenderar att inte fuska därför att fusk ger dåligt rykte, vilket försvårar framtida samarbete med andra. Han konstaterar också följande:

If an individual has lost reputation, there is little or no reason why he should play cooperative strategies in the future. If anyone agrees to play with him, which is not terribly likely, it would take a large number of plays before his reputation for reliability was as good as that of the person who had not already blotted his copy book even if he played cooperatively each time. Under the circumstances, he should attempt to con people into games, and when he gets them in, the decision to play noncooperatively may well be perfectly rational. All of this would provide one more explanation for the tendency of people who once slipped to continue on that course of action. Thus, the habitual criminal or the ”shady” businessman who continues to be ”shady” are both responding rationally to their situation. Once they have a bad reputation, the cost of building up a reputation for reliability is extremely high.

Utgör inte detta ett socialt dilemma? Å ena sidan är det bra att ett hot om straff föreligger — det torde göra de flesta mindre benägna att fuska. Å andra sidan kan straff, när de väl har utdelats, leda till ett förevigande av en fuskande tillvaro. Är man redan stämplad som opålitlig finns kanske ingen annan utväg än att fortsätta leva i opålitlighet. Denna senare aspekt tycks många, som talar sig varma för ”tuffa tag”, glömma bort. Det gör dock inte Gordon Tullock, och det gör inte Bruno Frey.

Niclas Berggren 6:27 den 11 February 2010

Att få välja skola

När jag gick i skolan fanns ingen möjlighet att välja vilken offentlig skola man skulle gå i. Man placerades i en skola, beroende på var man bodde. Vilka blir effekterna av att tillåta val av offentlig skola? En israelisk studie, ”Effects of Choice Among Public Schools”, publicerad i Review of Economic Studies (preliminär gratisversion här), finner följande:

[T]he results consistently suggest that choice significantly reduces the drop-out rate and increases the cognitive achievements of high-school students. It also improves behavioural outcomes such as teacher–student relationships and students’ social acclimation and satisfaction at school, and reduces the level of violence and classroom disruption.

Det låter som en bra reform, det där.

Niclas Berggren 17:38 den 9 February 2010

Influensavirus sprids på flygplan

Om jag vore rik skulle jag, likt Elfas tidigare ägare, flyga i business class eller first class. Inte bara för att det är mer bekvämt och för att försöka erhålla status, utan även av detta skäl:

We calculate that H1N1, even during long flights, poses a low to moderate within-flight transmission risk if the source case travels First Class. Specifically, 0-1 infections could occur during a 5 hour flight, 1-3 during an 11 hour flight and 2-5 during a 17 hour flight. However, within-flight transmission could be significant, particularly during long flights, if the source case travels in Economy Class. Specifically, two to five infections could occur during a 5 hour flight, 5-10 during an 11 hour flight and 7-17 during a 17 hour flight.

Detta enligt ”Calculating the Potential for Within-Flight Transmission of Influenza A (H1N1)”, publicerad i BMC Medicine. Inte heller risken för sjukdom är jämnt fördelad över de socioekonomiska klasserna.

Niclas Berggren 7:32 den 8 February 2010

Står svenska akademiker till vänster eller höger?

Amerikanska studier tyder på att akademiker är relativt vänsterinriktade, med amerikanska mått mätt, jämfört med befolkningen i stort. Det verkar inte stämma in på svenska samhällsvetare som helhet: tvärtom finns en viss borgerlig övervikt bland dem, även om det finns stora skillnader ämnena emellan. Detta visas i en ny studie av mig, Henrik Jordahl och Lotta Stern, ”The Political Opinions of Swedish Social Scientists”, som just har publicerats i Finnish Economic Papers. Denna fråga kan vara viktig att studera om man tror att det finns ett samband mellan akademikers politiska uppfattningar och hur de påverkar studenter, media och beslutsfattare.

Närmare bestämt genomförde vi för några år sedan en webbenkät av forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor. För att karakterisera politiska uppfattningar frågade vi bl.a. om partisympatier och vänster-högeridentifikation. Här presenterar jag några av resultaten, men det finns betydligt mer i uppsatsen och i ett Online Supplement. Det går förstås också bra att kontakta någon av oss tre författare vid frågor.

Partisympatier

Den fråga som ställdes var:

Även om man inte håller med ett parti i alla frågor kanske man känner större sympati för ett visst parti än för andra. Vilket parti sympatiserar du mest med?

I figuren redovisas svaren fördelade på de två politiska blocken:

Man kan dela in ämnena i tre grupper: högerämnen (företagsekonomi, nationalekonomi, juridik), mittämnen med viss vänsterinriktning (ekonomisk historia och statsvetenskap) och vänsterämnen (genusvetenskap och sociologi). Det finns tre gånger så många företagsekonomer med sympatier för Alliansen som för de rödgröna, medan det finns fem gånger så många sociologer som stödjer de rödgröna jämfört med Alliansen. Folkpartiet är större än Moderaterna i alla ämnen. Socialdemokraterna är bara största parti för statsvetarna. Störst parti bland sociologer är Vänsterpartiet. (För mer detaljer om partifördelning, se Table C1 i Online Supplement.)

Vänster-högeridentifikation

Den fråga som ställdes var:

I politiken talar man ibland om vänster och höger. Var skulle du placera dig på en skala mellan 1 och 10, där 1 står för vänster och 10 för höger?

I tabellen redovisas svaren per ämne, med genomsnitt (och standardavvikelse):

Mönstret är, som synes, i stora drag detsamma som för partisympatierna ovan.

Inflytande

Vi undersökte också hur de politiska uppfattningarna såg ut hos dem med störst inflytande, genom läroboksförfattande, deltagande i etermedia samt deltagande i offentliga utredningar. När det gäller den sista aktiviteten finner vi följande:

There is however a connection between active participation in government commissions and sympathies for the Social Democratic Party, the party forming the government 1994−2006. The Social Democratic Party is the most sympathized-with party among the most active scholars, with sympathies being 13.3 percentage units higher than in the least active group.

Det är kanske inte helt förvånande att socialdemokratiska regeringar i relativt hög grad placerar socialdemokratiska akademiker i statliga utredningar, men det förtjänar ändå att påpekas.

Slutsats

Våra resultat sammanfattas på följande vis:

We find that Swedish social scientists in seven disciplines can generally be classified as leaning slightly right on the whole. It turns out that 51.5 percent support the right bloc compared to 41.0 percent for the left bloc (a right-left ratio of 1.3), to be compared with 1.1 in the electorate in general. Behind these aggregate shares, we find a left-right divide. The most left-leaning discipline is sociology, where the left bloc achieves more than 5 times more support than the right bloc and where the Left Party is also the biggest party. The second most left-leaning discipline is gender studies. The most right-leaning discipline is business administration, where the right bloc achieves more than three times more support than the left bloc and where the Liberal Party is the most preferred. Economics and law are the second- and third-most right-leaning disciplines. When it comes to policy issues, the general picture – confirming the one stemming from party sympathies – is that scholars in business administration, economics, and law tend to favor reforms of the right whereas especially scholars in gender studies and sociology tend to favor reforms of the left – but the desire to change the status quo is weak overall.

En vidare fråga är om dessa resultat är problematiska eller ej. Finns det t.ex. nackdelar med att studenter i företagsekonomi, nationalekonomi och juridik har lärare som i relativt hög grad har borgerliga sympatier och med att studenter i socologi och genusvetenskap har lärare som i relativt hög grad har vänstersympatier? Det beror förstås på en rad faktorer, bl.a. om föreläsare låter politiska värderingar prägla undervisningen, vilket inte är säkert, och om studenter, i de fall föreläsare blir politiska, låter sig påverkas därav.

Addendum: Se även vår artikel ”Var står svenska samhällsvetare politiskt?” i Ekonomisk Debatt, som sammanfattar en del av resultaten på svenska.

Niclas Berggren 15:34 den 7 February 2010

Återfallen i brott varierar

Forskning har visat att fängelse kan leda till ökad brottslighet och att hårdare fängelsevistelser kan leda till högre grad av återfall i brott. Fängelsemiljön kan alltså utgöra något av en skola i brottslighet, vilket motverkar syftet med att låsa in brottslingar. Nu visar en ny studie, ”Criminal Recidivism after Prison and Electronic Monitoring”, att fotboja förefaller vara ett attraktivt alternativ:

We study the re-arrest rates for two groups: individuals formerly in prison and individuals formerly under electronic monitoring (EM). We find that the recidivism rate of former prisoners is 22% while that for those ‘treated’ with electronic monitoring is 13% (40% lower). We convince ourselves that the estimates are causal using peculiarities of the Argentine setting.

Krav på ”tuffare tag” framförs ofta i kriminaldebatten. Det är inte alltid de kraven bygger på aktuell forskning.

Niclas Berggren 8:10 den 7 February 2010

Heroin i Vancouver

I Sverige, och i många andra länder, möter förslag om sprutbytesprogram för narkomaner ofta hårt motstånd. Sådana program anses sända fel signaler från stat och landsting, som har förklarat krig mot knark. På senare tid har dock en viss uppmjukning i motståndet kunnat skönjas: fler och fler inser att principer som förhindrar minskat lidande måste överges. I linje med detta tänkande finns i Vancouver ett mottagningscentrum, Insite, dit heroinmissbrukare kan komma för att få hjälp att injicera på ett medicinskt säkert sätt. Slate rapporterar:

Addicts arrive with drugs scored on the streets and inject them in a supervised environment, 18 hours a day, 365 days a year. A counter was laden with clean needles, sterile water, cookers, filters, tourniquets, alcohol swabs, condoms. The database includes more than 2,000 users, identified only by code names, and an average day will see 645 injections. There are always two staffers and two nurses on duty, standing by with oxygen masks and syringes of the overdose drug naloxone. To date they have intervened in more than a thousand overdoses without a single death. …

The raw numbers are encouraging: In 2008 Vancouver’s overdose deaths were the lowest in 30 years, and the rate of new HIV infection among injection drug users was the lowest since recordkeeping began. … Since 2003, dozens of peer-reviewed articles have been published in scientific journals like the Lancet, the American Journal of Public Health, and the New England Journal of Medicine, demonstrating the injection site’s efficacy.

I andra länder, t.ex. Spanien och Schweiz, har man tagit ytterligare ett steg och har undersökt effekterna av att skriva ut heroin till missbrukare. Resultaten tycks goda. Att fler svenska politiker nu öppnar sig för sprutbyten är utmärkt; vågar man hoppas på fortsatta steg i riktning mot skadereducering?

Tips: Mind Hacks. Media: SvD1, SvD2., SvD3.

Niclas Berggren 7:06 den 3 February 2010

Straff utdelas av egoistiska skäl

Människor och andra djur tenderar att hålla ordning på varandra och straffa fuskare. Frågan är varför någon är villig att straffa andra, då det medför en kostnad i form av energi och risk för vedergällning. Anledningen är rimligen att det finns en intäkt som mer än kompenserar för kostnaden. Tidigare har många sett denna intäkt som indirekt och relaterad till fördelen för möjligheten att reproducera av att ingå i en ordnad och stabil grupp. En ny studie av putsarfiskar, ”Punishers Benefit From Third-Party Punishment in Fish”, publicerad i Science, tyder dock på att straffandet har en mer direkt, positiv effekt för den straffande individen:

Male cleaner fish, Labroides dimidiatus, punish their female partner if she cheats while inspecting model clients. Punishment promotes female cooperation and thereby yields direct foraging benefits to the male. Thus, third-party punishment can evolve via self-serving tendencies in a nonhuman species, and this finding may shed light on the evolutionary dynamics of more complex behavior in other animal species, including humans.

Det finns åtminstone två skäl till varför en hane gynnas av att straffa den hona som tjuväter av värdfisken istället för att äta parasiter: värdfisken simmar iväg om honan börjar äta på den, vilket ger mindre mat, och honan kan genom att tjuväta växa till sig och förvandlas till hane, vilket skulle innebära en förlust av partner för hanen. Intressant nog tjuväter även hanar av värdfisken, men eftersom honorna är mycket mindre blir kostnaden av att straffa hanarna för hög, varför de avstår från det.

Niclas Berggren 5:43 den 2 February 2010

Diskrimineras män?

När det talas om att missgynnas på arbetsmarknaden är det i regel kvinnor som fokuseras. Ny australisk forskning, ”Do Employers Discriminate by Gender? A Field Experiment in Female-Dominated Occupations”, accepterad för publicering i Economics Letters, visar dock att även män kan missgynnas, i yrken där kvinnor dominerar stort:

[W]e find a pro-female bias in callbacks only in occupations in which the percentage of females is 80 percent or more. For less female-dominated occupations, we find no significant bias towards either sex, in contrast to Riach and Rich (2006). What might cause this pro-female bias in occupations that are heavily female? One explanation is gender-stereotyping. If certain jobs are perceived as more appropriate for women, male applicants may be (implicitly or explicitly) evaluated less favorably because they do not fit society’s prescriptions about what is appropriate for men.

Forskarna finner inte stöd för att kvinnliga eller professionella rekryterare påverkar resultatet på ett statistiskt signifikant sätt. Nå, är detta resultat upprörande? Har man en kollektivistisk syn kan man tänkas anse att detta är ett icke-problem, eftersom kvinnor sannolikt missgynnas i högre grad än män på arbetsmarknaden. Har man ett mer individualistiskt synsätt är varje särbehandling på basis av karakteristika som är irrelevanta för jobbets utförande upprörande.

Niclas Berggren 17:00 den 1 February 2010

Livslängdens betydelse för miljön

Människor orsakar miljöförstöring — implicerar det att det är bra för miljön ju färre människor det föds och ju kortare tid de människor som föds lever? Det är inte alls säkert. En ny teoretisk analys, i ”Life Expectancy and the Environment”, betonar att personer som lever längre har större incitament att bry sig om miljön, eftersom miljön påverkar deras livskvalitet i högre grad:

Agents may invest in environmental care, depending on how much they expect to live. In turn, environmental conditions affect life expectancy. As a result, our model produces a positive correlation between longevity and environmental quality, both in the long-run and along the transition path. Eventually, multiple equilibria may also arise: some countries might be caught in a low-life-expectancy / low-environmental-quality trap.

Kan detta resultat förklara varför utvecklingsländer, med relativt kort genomsnittlig livslängd, har varit förhållandevis obenägna att reducera sina koldioxidutsläpp? Kanske, men å andra sidan har människor i utvecklingsländer fler barn, och i den mån föräldrar är altruister gentemot sin avkomma borde den effekten verka i motsatt, miljövänlig riktning. Man kan se det som att föräldrarna lever vidare genom sina barn och att deras tidshorisont därigenom förlängs. (Detta får mig att tänka på en kritik mot Keynes: att han förespråkade kortsiktig politik därför att han saknade barn.)

Niclas Berggren 14:21 den 30 January 2010

Kan en liberal acceptera sharia?

Avhandlingen Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige har väckt stor uppmärksamhet, då den diskuterar hur ett samhälle ska förhålla sig till invånare vars kultur och rättsuppfattning skiljer sig från den gängse. Särskilt intressant blir det om sådana invånare är medborgare i länder med radikalt annorlunda rättsregler än Sverige. Jag är inte kompetent att analysera den juridiska argumentationen, men debatten kring ”sharia-lagar i Sverige” får mig att tänka på två typer av liberalism. Terminologin blir oundvikligen godtycklig, men låt mig kalla den ena typen för substantiell liberalism och den andra för proceduriell liberalism. Den förra kan inte acceptera icke-liberala lagar någonstans; den senare kan acceptera icke-liberala lagar, om individer fritt väljer dem. Den förra står för något slags universella rättigheter; den senare för ett mer relativistiskt synsätt, där det viktiga inte är reglers innehåll utan hur reglerna har uppkommit och om de som lyder under dem kan anses ha gett sitt samtycke. Den förra kan ses som individualistisk, i det att den anser att varje individ ska åtnjuta substantiella rättigheter; den senare kan ses som gruppinriktad, i det att den anser att grupper av individer ska få utforma regler som de önskar.

Det är inte svårt att se att konflikter kan uppstå mellan dessa liberalismer, gällande såväl kulturella som juridiska spörsmål. I princip borde synsätten kunna enas, men svårigheten är olika synsätt i den empiriska frågan, i vilken mån val att tillhöra en grupp med icke-liberala regler kan ses som fritt eller autonomt. Medan den proceduriella liberalismen säger att det är icke-liberalt att inte tillåta icke-liberala personers preferenser att realiseras, säger den substantiella liberalismen att grundläggande principer (t.ex. ”mänskliga rättigheter”) inte är förhandlingsbara, bl.a. därför att preferenser inte kan ses som oberoende av kulturell kontext.

Nå, för den intresserade tänkte jag nämna några lästips från den partikularistiska liberala traditionen:

Reiner Eichenberger och Bruno Freys ”Federalism with Overlapping Jurisdictions and Variable Levels of Integration” och ”Functional, Overlapping and Competing Jurisdictions (FOCJ)”: ”These functional, overlapping and competing jurisdictions form a federal system of government that is not dictated from above, but emerges from below in response to citizens’ preferences.”
Chandran Kukathas The Liberal Archipelago: ”The author argues that the free society should not be seen as a hierarchy of superior and subordinate authorities but an archipelago of competing and overlapping jurisdictions.”
Niclas Berggrens ”Social Order through Constitutional Choice”: ”The proposal aims at the highest possible freedom of choice for individuals when it comes to defining the political system of their liking: a core (dealing with public goods and rights) is common for all, but everything else can vary between different sub-constitutions between which individuals choose.”

Idén är att inrätta institutionella system där medborgarna i hög grad kan välja mellan olika regelverk, antingen genom att flytta eller genom att, i ett och samma geografiska område, välja mellan olika ”konstitutionella kontrakt”.

Det finns alltså argument för att liberaler bör kunna acceptera icke-liberala kulturella och legala ordningar under vissa villkor. Dessa argument bör, anser jag, finnas med i dagens debatt, som tycks polariserad. Å ena sidan försvarar konservativa och reaktionärer icke-liberala ordningar därför att de förkastar liberalismen och omfattar helt andra värderingar. Å andra sidan förkastar substantiella liberaler icke-liberala ordningar därför att de inte anser det troligt att människor i ett genuint fritt val skulle välja dem. Men tänk om de i ett genuint fritt val faktiskt skulle välja dem? Bör liberalismen då inte respektera dem?

För säkerhets skull bör jag kanske klargöra att jag inte betecknar mig som proceduriell liberal och att jag inte önskar se sharia-lagar i Sverige. Jag är däremot för en fördjupad analys på området, och detta inlägg ska ses som ett försök att bidra till en sådan. Media: SvD.

Niclas Berggren 7:39 den 30 January 2010

Behövs en mamma och en pappa?

När homoadoptioner debatterades för ett tiotal år sedan framfördes ofta som argument av motståndarna, att ett barn mår bäst av att växa upp med en förälder av vardera könet. Frågan är om de studier som åberopades, i den mån studier alls åberopades, ger vägledning i frågan — den metodologiska utmaningen är att särskilja effekten av kön från andra familjestrukturella faktorer.

I en ny översiktsartikel, ”How Does the Gender of Parents Matter?”, publicerad i Journal of Marriage and Family, granskar Judith Stacey och Timothy Biblarz forskningen på området, med särskilt tonvikt på att undersöka betydelsen av just föräldrars kön. Biblarz sammanfattar:

The bottom line is that the science shows that children raised by two same-gender parents do as well on average as children raised by two different-gender parents. This is obviously inconsistent with the widespread claim that children must be raised by a mother and a father to do well.

Stacey tillägger:

The family type that is best for children is one that has responsible, committed, stable parenting. Two parents are, on average, better than one, but one really good parent is better than two not-so-good ones. The gender of parents only matters in ways that don’t matter.

Frågan är om traditionalister på familjeområdet är mottagliga för resultat av detta slag.

Tips: Aqurette.

Niclas Berggren 15:22 den 29 January 2010

Kul på jobbet?

Artisten Oskar Linnros intervjuas i DN idag och får den existentiellt laddade frågan:

Men i förlängningen då, vad ska det leda till? Vad ska det stå på din Wikipediasida när du blir gammal?
— Jag vet inte, jag tycker egentligen inte att det här är kul. Jag är bra på det och gör det så länge som jag själv är nöjd. Men jag är som lyckligast när jag är på semester. Det är inte så jävla lätt att hålla på med musik.

Det händer att jag känner samma sak inför forskningen.

Niclas Berggren 11:35 den 29 January 2010

Lockar nationalekonomin egoister?

Är studenter i nationalekonomi mer egoistiska än andra? Vad beror det i så fall på? Tidigare studier kommer till olika svar på dessa frågor. En ny studie, ”Why Are Economics Students More Selfish than the Rest?”, hävdar att nationalekonomistudenter är mer egoistiska, och har följande att säga om hur det kommer sig:

A substantial body of research suggests that economists are less generous than other professionals and that economics students are less generous than other students. We address this question using administrative data on donations to social programs by students at the University of Washington. Our data set allows us to track student donations and economics training over time in order to distinguish selection effects from indoctrination effects. We find that economics majors are less likely to donate than other students and that there is an indoctrination effect for non-majors but not for majors.

Det verkar alltså som om de som studerar nationalekonomi som huvudämne är mindre generösa än andra men att de inte har blivit mindre generösa efter det att de började studera detta ämne. Detta skulle kunna förstås som att nationalekonomin traditionellt har ett rykte om att studera egoistiska aktörer, vilket kan få själviska studenter att söka sig till ett ämne där de kan förvänta sig att höra hemma. Studenter som inte studerar nationalekonomi som huvudämne men tar en del kurser tycks däremot bli mer själviska pga. ämnet.

Emellertid finner jag studiens slutsatser tveksamma, av två skäl:

De två sociala program det rörde sig om har båda en politisk och aktivistisk prägel åt vänsterhållet. Det är på intet sätt liktydigt med egoism att inte vilja donera till dem.
Studien kontrollerar inte för givande eller beteende i övrigt. Det kan mycket väl vara så att studenter i nationalekonomi ger på annat sätt, eller tar hand om en sjuk mamma, eller sparar pengar för att kunna starta projekt som kommer många till del.

Därmed inte sagt att studenter i nationalekonomi inte är mer själviska än andra, bara att jag inte övertygas av denna studie.

Niclas Berggren 8:16 den 27 January 2010

Kvinnors chokladsug varierar

Jag är mer eller mindre ständigt sugen på choklad, men det visar sig att kvinnors chokladsug varierar. Enbart hälften av alla kvinnor tycks ha chokladsug, och av dem uppträder chokladsuget i hälften av fallen i början av menstruationen. Kan det vara så att kvinnors chokladsug är hormonbestämt? I studien ”Perimenstrual Chocolate Craving: What Happens after Menopause?”, publicerad i Appetite, rapporteras:

This study examines whether the primary cause of this ”perimenstrual” craving is a direct effect of hormonal changes around the perimenstrum, or rather if the craving is a general response in some individuals to stress or other notable events. Insofar as there is a direct hormonal effect, one would predict a substantial decrease of 38% in total chocolate craving in women post-menopause, corresponding to the proportion of women pre-menopause who report craving chocolate exclusively perimenstrually. Based on a survey of pre- and post-menopausal alumnae of the same University, we report a significant but small decrease in prevalence of chocolate cravings post-menopause. The decrease is only 13.4% and thereby much smaller than a 38% drop predicted by a purely hormonal explanation, suggesting that female reproductive hormones are not the principal cause of perimenstrual chocolate craving.

Bra, då vet vi det.

Niclas Berggren 8:20 den 26 January 2010

Vad är klockan?

När någon ställer frågan ”Vad är klockan?” när klockan är 15.08, blir svaret i regel: ”Tio över tre”. Detta svar är, strikt talat, falskt, men ändå ges det. Människor rundar av och är inte helt sanningsenliga i kommunikationen med andra. Detta beläggs i en ny fransk experimentell studie, ”Truthfulness and Relevance in Telling the Time”:

The present study shows that such a mindreading ability and attention to the point of view of the hearer is at work even in the simplest forms of everyday communication between strangers. Speakers tend to make the effort of inferring what information may be relevant, i.e. be both consequential and easy to process, for the hearer. In so doing, they go beyond facilitating comprehension, and attend to the interests that make comprehension desirable to the hearer in the first place. Helpful speakers aim at relevance in what they say. They spontaneously adjust the level of accuracy of their utterances – up or down as the context requires – so as to optimise relevance.

Ett resultat är att respondenterna inte rundade av tiden för att det var enklare för dem själva (inga skillnader återfanns t.ex. mellan respondenter med analog och respondenter med digital klocka). Är detta ett generellt inslag i kommunikation: att vi uttrycker oss för att optimera relevans för mottagaren? Vad får vi ut av det som talare? Finns det ett reciprokt inslag, så att vi förväntar oss att andra optimerar relevans för oss, om vi gör det för dem? Vad skulle Kant säga om detta avsteg från strikt sanningsenlighet? Upphör inte all grund för tillit genom detta relevansoptimering? Slutligen: Vore det inte kul att börja bestämma tid med människor på ett icke avrundat sätt: ”Vi kan väl ses och luncha kl. 12.03?”?

Niclas Berggren 8:35 den 25 January 2010

Bör djurförsök stoppas?

Ja, jag börjar luta åt den uppfattningen — bl.a. påverkad av Robert Bass uppsats ”Lives in the Balance: Utilitarianism and Animal Research”. Han granskar de utilitaristiska argumenten för och emot noga, bortom förenklade slagord och frågor (av typen ”Om du kunde rädda ett sjukt barn genom experiment på ett djur, skulle du inte göra det då?”). Hans slutsats:

The real question that faces the utilitarian is whether we can institutionalize animal research in a way that is prospectively justified. That is, can we authorize large quantities of animal research in a way that (a) has a high probability of supporting research that itself has a high probability of producing net benefits, and that (b) has a low probability of supporting research that does not have good prospects of producing net benefits?

On present evidence, the needed prospective justification seems unlikely. First, as we have seen, we do not have strong evidence for large human benefits of animal research in any case. At the very least, much better and more detailed accounting is needed to make the case for substantial human benefit. Second, since the evidence indicates that Institutional Animal Care and Use Committees do not reliably discriminate between promising and unpromising science, we would need to develop new and more rigorous evaluation procedures. It is difficult to know just how to proceed, however, if our best efforts so far, by way of designing and regulating IACUC procedure, have proven no more reliable than flipping a coin. Third, we still need to consider the magnitude of animal harm. It will not be enough to find a small human benefit attributable to animal research. There is a great deal of harm to animals at stake: imposition of fear, pain, distress, injury, confinement, suffering, disease and death upon many of the test subjects. Only enormous and very clear prospective benefits to humans could outweigh that. In the absence of that kind of evidence, it is hard to see any utilitarian justification for institutionalized animal research.

Om du vill tillåta djurförsök, på vilken punkt anser du att Bass har fel?

Niclas Berggren 6:48 den 22 January 2010

Fattigdomen faller

När man, som jag, dagligen läser DN Kultur (ett alster fullt av högstämd retorik men tomt på statistik och data), får man lätt intryck av att tillvaron för världens fattiga har försämrats kraftigt under de senaste decenniernas globalisering och liberalisering. Om man tar del av forskning på området får man revidera det intrycket. I en ny studie, ”Parametric Estimations of the World Distribution of Income”, finner Maxim Pinkovskiy och Xavier Sala-í-Martin följande:

Using the official $1/day line, we estimate that world poverty rates have fallen by 80% from 0.268 in 1970 to 0.054 in 2006. The corresponding total number of poor has fallen from 403 million in 1970 to 152 million in 2006. … We find that various measures of global inequality have declined substantially …

Andelen fattiga i världen illustreras i denna figur:

När det gäller inkomstfördelningen har ginikoefficienten i världen utvecklats så här:

Förvisso är det lätt att se att mycket nöd återstår i världen, men det är ändå glädjande att utvecklingen i stort inte bara har gynnat världens rika utan även stora delar av de fattiga.

Se även ”Fattigdomen minskar pga. ekonomisk tillväxt” och ”Är omfördelning viktig?”.

Niclas Berggren 13:52 den 21 January 2010

Tilltagande nedskräpning

År 1982 lanserade James Wilson och George Kelling teorin om trasiga fönster. Den säger att om enkla förseelser inte åtgärdas och beivras, som när trasiga fönster inte byts ut och när fönsterkrossare inte bestraffas, signalerar det att man kan bete sig slarvigt eller t.o.m. kriminellt utan att det har några konsekvenser för en. Det leder till fler förseelser. En ny studie av João Ramos och Benno Torgler, ”Are Academics Messy? Testing the Broken Windows Theory with a Field Experiment in the Work Environment”, undersöker om teorin stämmer på en universitetsinstitution:

We explore academics’ and postgraduate students’ behaviour under an order condition (clean environment) and a disorder condition (messy environment). We find strong support that signs of disorderly behaviour triggers littering. In the disorder treatment 59% of the subjects litter compared to 18% in the order condition. The results remain robust when controlling compared to previous studies for a large set of factors in a multivariate analysis. When academic staff members and postgraduate students observe that others violated the social norm of keeping the common room clean the probability of littering increases ceteris paribus by around 40 percent.

Det gäller alltså att se till att förfallet inte börjar, för börjar det, eskalerar det. Frågan är hur man bäst undviker att förfallet börjar. Ska man utse någon ansvarig? Ska man hota med straff? Ska man ordna med höjd risk för upptäckt? Övervakningskamera? Vädja till omsorg om det allmänna bästa?

Niclas Berggren 7:37 den 21 January 2010

Förtroendet för bankerna är högt

Man skulle kunna tro att den ekonomiska krisen har eroderat tilliten till bankerna. Så tycks i vilket fall inte vara fallet i Österrike, enligt den nya studien ”Trust in Banks? Evidence from Normal Times and from Times of Crisis”:

Employing survey evidence from Austrian households, we show that trust in banks is mainly affected by ”subjective” variables like the individuals’ assessment of the current economic and financial situation and by their future outlooks. After controlling for these variables we show that the financial crisis has caused a reduction in trust (around -7.5pp) which is sizable but not dramatic. Even at its lowest point (in the first quarter of 2009) 65% still report to have trust in the banking system, which is a higher percentage than for many other institutions.

Detta kan bero både på att många ser bankernas agerande som klokt och balanserat efter krisen och på att staten har agerat, med insättningsgaranti och penningpolitiska åtgärder, till stöd för banksystemet. Hursomhelst torde det vara positivt för en ekonomi med ett högt förtroende för banksystemet, eftersom det annars skulle kunna bli mindre resurser för utlåning till investeringsprojekt och eftersom en misstro skulle kunna kräva åtgärder som egentligen inte är ekonomiskt rationella.

Niclas Berggren 17:07 den 19 January 2010

Apor känner igen ansikten

Fascinerande ny forskning av Jennifer Pokorny och Frans de Waal, ”Monkeys Recognize the Faces of Group Mates in Photographs”, publicerad i PNAS, visar följande:

Can nonhuman primates recognize familiar individuals in photographs? Such facial identification was examined in brown or tufted capuchin monkeys (Cebus apella), a New World primate, by letting subjects categorize facial images of conspecifics as either belonging to the in-group or out-group. After training on an oddity task with four images on a touch screen, subjects correctly identified one in-group member as odd among three out-group members, and vice versa. They generalized this knowledge to both new images of the same individuals and images of juveniles never presented before, thus suggesting facial identification based on real-life experience with the depicted individuals. This ability was unexplained by potential color cues because the same results were obtained with grayscale images. These tests demonstrate that capuchin monkeys, like humans, recognize whom they see in a picture.

Detta med att känna igen personer i den egna gruppen är intressant, för jag upplever mig ha svårare att minnas och skilja mellan ansikten hos personer som tillhör andra grupper än den egna, t.ex. asiater och svarta.

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela: