Förtjänster av privat bostadsägande

I ett tidigare inlägg presenterade jag forskning som visade att aktieägande var förknippat med förändrade uppfattningar om marknader och mer högerinriktade politiska åsikter. En annan sak som inte minst borgerliga politiker har ägnat sig åt är att underlätta för människor att äga sin egen bostad. Kan det likaså tänkas ha effekter på hur människor tänker och beter sig?

Den nya studien ”Homeownership, Political Participation, and Social Capital in Post‐Communist Countries and Western Europe” undersöker det i f.d. kommunistiska stater. Forskarna skriver:

We use the privatization of publicly‐owned housing in post‐communist countries as an exogenous source of variation of homeownership status to identify its impact on political participation and social capital formation. We find that homeownership is strongly related to higher participation in local‐level and national elections. In post‐communist countries, homeownership is also related to higher social trust. However, the positive association between homeownership and volunteering found in developed market economies does not extend to post‐communist countries.

Det tycks överlag alltså som om ägandet av den egna bostaden har positiva sociala konsekvenser, både för politiskt deltagande och för social tillit. Dock ska betonas att resultaten skiljer sig år mellan olika grupper av f.d. kommunistiska länder, och forskarna skriver:

We hypothesize that the specific effects of homeownership arising in a country or region depend on their cultural, historical, and institutional context.

Icke desto mindre är detta politiskt användbar kunskap.