Djur inför rätta

En av de roligaste uppsatser jag har läst på länge är ”Animal Trials”. Den handlar inte om djurförsök utan om rättegångar mot djur. Så här beslutade en kyrklig domstol i ett fall:

In the name and by virtue of God, the omnipotent, Father, Son and Holy Spirit, and of Mary, the most blessed Mother of our Lord Jesus Christ, and by the authority of the holy apostles Peter and Paul, as well as by that which has made us functionary in this case, we admonish by these presents the aforesaid locusts and grasshopper and other animals by whatsoever name they may be called, under pain of malediction and anathema to depart from the vineyards and fields of this district within six days from the publication of this sentence and to do no further damage there or elsewhere.

Men hur kan man döma skadedjur i domstol? I uppsatsen argumenteras för följande:

For 250 years French, Italian, and Swiss ecclesiastic courts tried insects and rodents for property crimes as legal persons under the same laws and according to the same procedures they used to try actual persons. I argue that the Catholic Church used animal trials to increase tithe revenues where tithe evasion threatened to erode them. Animal trials achieved this by bolstering citizens’ belief in the validity of Church punishments for tithe evasion: estrangement from God through sin, excommunication, and anathema. Animal trials permitted ecclesiastics to evidence their supernatural sanctions’ legitimacy by producing outcomes that supported those sanctions’ validity. These outcomes strengthened citizens’ belief that the Church’s imprecations were real, allowing ecclesiastics to reclaim jeopardized tithe revenue.

Det ligger nära till hands att se dessa djurrättegångar som ytterligare en indikation på att katoliker har en skruv lös — och mycket riktigt har tidigare forskare inte kunnat förklara vad dessa rättegånger fyllde för funktion — men nu presenteras alltså ett i mitt tycke intressant och rimligt förslag till förklaring: rättegångerna syftade till att få (okunnigt och vidskepligt) folk att betala tionde. Låt vara att det inte finns data för att testa dess giltighet på ett rigoröst sätt, men det finns åtminstone vissa indikationer på att förklaringen har en del som talar för sig. Förklaringen är i linje med tidigare forskning som använder nationalekonomins analysverktyg för att tolka och förstå läror och beteenden inom religionens värld.

8 reaktioner på ”Djur inför rätta

  1. Ping: Lindenfors blogg » Djur inför rätta

  2. Intressant vinkel. Kan man kanske utgå ifrån att ekonomiska krafter i samhället alltid kör med rövarhistorier för att ”beskatta” folk…:-)

  3. Djur som juridiska personer? Djurens Rätt? Förefaller mig iaf vara ett besläktat sätt att se på djur. Djurens skyldigheter vs djurens rättigheter. Samma skruv som är lös, eller kanske även det med ekonomiska förklaringar?

  4. Lennart,

    Rättigheter är inte givna utan skapelser, likaså vilka som kan uppbära dessa: senildementa, spädbarn och förståndshandikappade. Sina rättigheter kan de hävda lika lite som en ekorre, ändå har de givits rättigheter utifrån rasgemenskap. För den som har öron öppnas här en vidsträckt diskussion; den förutsätter dock någon form av förnuft.

  5. Niclas,

    ”…ytterligare en indikation på att katoliker har en skruv lös ”. Nu uppvisar du samma generaliserande och fördomsfulla attityd som du brukar vända dig emot. Kanske menade du ”vissa katoliker hade”?. KK lär inte att djur är moraliska subjekt.

  6. Suzy. Nu gör de inte det men förr? Tyckte det här var spännande att läsa, kände inte till detta fenomen.

  7. Absolut Suzy. Och inkludera gärna ofödda barn i listan. För min del gärna från vecka 1.

Kommentarer inaktiverade.