Gilles Saint-Paul har en teori om hur en negativ syn på marknadsekonomin har blivit förhärskande i Frankrike genom de intellektuella, särskilt lärarna. I ett vidare försök att förklara ekonomisk-politiska attityder i Frankrike undersöks, i den nya studien ”Knowledge in Economics and Economic Reform: An Analysis of French Survey Data”, om ekonomisk kunskap påverkar hur marknadsvänlig man är (med avseende på om staten ska producera varor och tjänster; om uppsägningsreglerna ska göras mer flexibla; om marknadsekonomin ska göras mer flexibel; och om ekonomiska reformer ska öka konkurrensen mellan företag). Om man inte förstår hur en ekonomi fungerar kanske man blir mer negativt inställd till en relativt ostyrd ekonomi, är tanken. Resultat:

The key finding is that the economic knowledge variable is positively related and contributes to explain 3.5% of the variance of the pro-reform indicator. Since people with little knowledge in economics are more reluctant to economic change, then the ability of the French government to adopt more far-fetching economic reforms would increase if economics education improves.

Här har vi regressionstabellen:

Utöver huvudresultatet, att kunskap i ekonomiska frågor är positivt relaterad till en marknadsvänlig hållning, kan man konstatera att studier i ekonomi på grundskolenivå inte är det. Däremot är längre universitetsstudier det, liksom att vara man. Man skulle kunna tänka sig omvänd kausalitet: att den som är marknadsvänligt inriktad skaffar sig bättre kunskaper i ekonomi, kanske för att ämnet har en marknadsvänlig image (och tradition).