Vackra ungdomar utsätts för mer brottslighet

Tidigare forskning om utseendets betydelse för hur människor behandlas har främst funnit att skönhet är relaterat till positiva utfall. Så även i kriminella sammanhang – t.ex. finns tecken på att vackra personer behandlas förmånligare av domstolar och de, till att börja med, är mindre benägna att vara brottsliga.

En ny finsk studie, ”Beauty Is in the Eye of the Offender: Physical Attractiveness and Adolescent Victimization”, finner däremot en negativ effekt av att vara vacker – genom att vackra ungdomar i högre grad utsätts för brott!

Tanken är att två direkta kanaler och en indirekt kanal förklarar detta, vilket illustreras i denna figur. Dels ökar risken att utsättas för sexuella angrepp (bl.a. därför att vackra människor är mer tilltalande för sexuellt inriktade brottslingar) och för våldsbrott (bl.a. därför att vackra människor väcker aggression och avund hos vissa medmänniskor). Dels kan sättet att bete sig vara annorlunda för vackra människor – de kan befinna sig på platser och i aktiviteter som är mer riskfyllda.

Skärmklipp 2020-01-02 17.14.23.png

De empiriska resultaten, som använder sig av ungdomars uppfattning om i vilken grad andra finner dem vackra som mått på skönhet, visar följande:

We found consistent support for the theoretically expected pathways. The direct and indirect associations of physical attractiveness on sexual victimization were particularly strong. For example, highly attractive boys were five times more likely than other boys to have experienced child sexual abuse.

Skönhet må vara en välsignelse i många sammanhang men innefattar alltså även mycket obehagliga risker för övergrepp och våld.

Kläderna påverkar hur kompetenta människor uppfattas vara

Bildresultat för young man in suit

Att människors utseende påverkar hur de uppfattas är väl belagt (bl.a. i min forskning med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara om skönhetens effekter på framgångar i politiken – se här, här och här). Men hur påverkar kläderna människors uppfattningar om dem? En ny studie, ”Economic Status Cues from Clothes Affect Perceived Competence from Faces”, undersöker det:

Here we show that subtle economic status cues in clothes affect perceived competence from faces. In nine studies, people rated the competence of faces presented in frontal headshots. Faces were shown with different upper-body clothing rated by independent judges as looking ‘richer’ or ‘poorer’, although not notably perceived as such when explicitly described. The same face when seen with ‘richer’ clothes was judged significantly more competent than with ‘poorer’ clothes. The effect persisted even when perceivers were exposed to the stimuli briefly (129 ms), warned that clothing cues are non-informative and instructed to ignore the clothes (in one study, with considerable incentives).

Det gäller att tänka på vilket intryck man ger genom sitt val av kläder. Man kan tycka att kläderna inte borde spela roll, men gör de det är det bra att känna till det. Likaså kan det vara bra att fundera på sitt eget sätt att bedöma andra – och att därmed kanske kunna bearbeta och förändra det.

Individualism ökar regleringen av insiderhandel

Jag har flera gånger pekat på att individualistiska kulturer leder till annorlunda utfall än kollektivistiska – se t.ex. här, här och här. Den nya studien, ”Culture and the Regulation of Insider Trading Across Countries”, bekräftar den slutsatsen.

Studien undersöker hur individualism påverkar regleringen av insiderhandel. Förvisso är insiderhandel en omdebatterad företeelse, som inte alla anser ska vara olaglig, men oavsett normativ ståndpunkt är det intressant att ta reda på vad som påverkar hur mycket insiderhandel som tillåts. Resultat:

Our results suggest that individualism is positively related to the severity of insider trading regulation, as more individualistic cultures prefer stricter insider trading regulation. The reason is that individualistic cultures emphasize on the functioning of the market 36 rather than the cost of governmental intervention. Their fear of market failure exceeds the potential harm of the insider trading regulation.

Som författarna påpekar är det intressant att notera att individualism inte innebär ett simplistiskt motstånd mot alla typer av regleringar. Regleringar som får marknadsprocessen att fungera bättre tycks stimuleras av en individualistisk kultur.

Globalisering och omfördelning

En ofta framförd oro i samband med globaliseringen är att den leder till större ekonomiska skillnader mellan människor. Det finns tecken på att så kan vara fallet. En möjlig lösning på problemet är mer omfördelning. Men vad påverkar om åtgärder av det slaget genomförs?

Den nya studien ”The Effects of Economic Globalisation and Ethnic Fractionalisation on Redistribution” undersöker en aspekt av denna frågeställning: hur etnisk fraktionalisering påverkar globaliseringens effekt på omfördelning. Resultat:

In highly fractionalised countries, powerful ethnicities are able to extract globalisation-induced benefits, whereas their governments face substantial political obstacles when redistributing income between ethnic groups. Using the newly constructed KOF Globalisation Index, we find supportive evidence for the interactive effect of ethnic fractionalisation and de jure financial globalisation on redistribution. In particular, the total effect of de jure financial globalisation on redistribution is negative in highly fractionalised countries. Governments in these countries are apparently not only reluctant to offset potential consequences stemming from de jure financial globalisation, but they even reduce redistribution to lower levels.

Jag tycker mig ha noterat en tendens i debatten, att vissa tror att ökad ojämlikhet mer eller mindre automatiskt kommer att leda till (ökat stöd för) mer omfördelning. Det är en förhastad slutsats.

Sverige har traditionellt varit ett etniskt homogent land, men det har förändrats under de senate decennierna. Kan det försvåra en klassisk socialdemokratisk omfördelningspolitik när ekonomins internationalisering är fortsatt omfattande? Det vore i linje med tidigare forskning.