Ett sätt att försöka mäta effekten av Covid-19 är att titta på överdödligheten – hur många (ibland i relation till befolkningen) som dör, av vilken orsak som helst, under en viss tidsperiod jämfört med motsvarande tidsperiod tidigare år. En fördel jämfört med officiell Covid-19-statistik är att man får med fall som ibland inte noteras pga. bristfälliga registreringsrutiner. New York Times har t.ex. denna figur över överdödligheten i Sverige under 3,5 månad i år:
Man kan dock problematisera denna indikator på olika sätt. Två (enkla men inte ointressanta) problematiseringar är att fundera på vilken tidsperiod man ska studera och vilka år man ska jämföra med. Figuren ovan jämför med dödstalen under motsvarande tidsperiod de fem föregående åren. I genomsnitt dog alltså ca 5 900 fler människor i Sverige mellan den 16 mars och den 28 juni 2020 jämfört med genomsnittet under samma tidsperiod 2015–2019.
Antag att man justerar tidsperioden. Redan i figuren ovan ser man att det var ett dödsunderskott i Sverige fram till mars. Går man ännu längre tillbaka, säg till v. 40 föregående år (när influensasäsongen brukar börja), finner man enligt denna tweet, som jämför det genomsnittliga antalet dödsfall v. 40–v. 23 under olika år, att årets siffra ligger 3,6% under det historiska genomsnittet sedan 2000 (men 1,2% över genomsnittet för de föregående fem perioderna, sedan 2014):
Antag vidare att man justerar de år man jämför med. Det verkar vanligast att betrakta de fem senaste åren som grund för ett fastslå ”normaldödlighet”, men om man utökar dessa år kan man finna ett mycket annorlunda resultat (vilket även tweeten ovan illustrerar). Se tweeten här nedan, som jämför normaldödlighet under januari–juni 1990–2019 med normaldödlighet under samma period 2015–2019 och finner den förra vara betydligt högre (och högre än dödligheten 2020):
Båda dessa sätt att problematisera kan alltså ge upphov till en rätt annorlunda bild av Covid-19:s dödliga konsekvenser. Jag säger inte att de angivna siffrorna nödvändigtvis är korrekta – jag har inte undersökt dem närmare för egen del – utan jag nyttjar dem för att jag vill föra ett resonemang om hur man ska se på denna typ av siffror (under antagande att de är korrekta). Antag att överdödligheten minskar eller t.o.m. förbyts i en underdödlighet om man tittar på annorlunda tidsperioder och år.
Jag kan tänka mig följande två sätt att reagera på en sådan uppgift:
1. ”Detta är ett försök att ‘trixa’ med statistiken för att trivialisera de dödsfall som faktiskt har ägt rum!”
2. ”Detta visar att Covid-19 inte är något problem alls!”
Jag vill slå ett slag för ”den gyllene medelvägen”. Jag anser inte att denna typ av problematisering behöver vara en del av försök att ”trixa” (men de kan givetvis vara det, lika mycket som ett användande av de vanligaste tidsperioderna och årtalen kan vara det) – tvärtom ser jag en potential för att kunna ge en bredare bild av vad Covid-19 har, och inte har, resulterat i.
Om man justerar den tidsperiod som jämförs så att den börjar v. 40 kan någon invända att detta är absurt, eftersom Covid-19, såvitt vi vet, inte förekom i Sverige då. Men tanken är att vi inte vet exakt hur komplexa samspel mellan olika sjukdomar och hälsotillstånd ser ut. Om Sverige hade en ovanligt mild influensasäsong kanske många skröpliga personer överlevde den, vilka sedan dog av Covid-19. Jag säger återigen inte att det är så, men det är åtminstone en hypotes värd att undersöka. När det sedan gäller vilka årtal man ska jämföra med tycks det mig som ett subjektivt val, och jag förespråkar olika jämförelser. Att se att det inte föreligger någon överdödlighet om man börjar 1990 istället för 2015, eller något annat år däremellan, ger i mitt tyckte intressant information, som kan påverka hur vi bedömer allvaret i Covid-19:s konsekvenser.
Slutsatsen bör enligt mig varken vara 1 eller 2 ovan utan något däremellan. Om siffrorna i de två typerna av problematisering stämmer, tycks konsekvenserna av Covid-19 mindre allvarliga än vad som framkommer i de vanligaste diagrammen över överdödlighet. Men de är fortfarande allvarliga! Det är mycket möjligt att man, med vissa åtgärder, hade kunnat få ned dödligheten (eller antalet förlorade livsår – en annan tänkbar problematisering) i perioden v. 40–v. 23, och detta år jämfört med åren bak till 1990 (även om det inte är så enkelt som att säga att ”oavsett vad dog faktiskt nästan 6 000 personer av Covid-19”; ty alternativet är inte alltid, och kanske inte ens oftast, att inte dö alls). Att åtgärder som hade kunnat få effekt inte vidtogs kan anses utgöra en ”bruttoförlust” i välfärdstermer. (Det är dock inte givet, a priori, att det utgör en ”nettoförlust”, eftersom åtgärder har sina egna kostnader som måste vägas mot minskandet av kostnaden i form av högre dödlighet.)
Nonicoclolasos 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.