Ett asocialt liv

posnerJag har lite asociala drag: jag har alltid tyckt om att vara mycket för mig själv och trivs ofta inte i sociala sammanhang. Härförleden läste jag en artikel om den intellektuelle giganten, domare Richard Posner, som jag fann styrkande:

Half a dozen times a year, Posner and Charlene will have people over for dinner – often the Chicago economist William Landes, Posner’s best friend, and his wife – but, on the whole, Posner prefers to avoid social life. ”People don’t say interesting things,” he says. ”A lot of socializing is just dull – I’d rather read a book. I have a friend, an economist who’s Swedish, and he told me that Sweden has terrible television, so people there spend their time visiting each other. But that’s worse, because when you watch television you get some information, you even get some moral instruction, you learn to be nice to single mothers or what have you, but socializing, particularly family – well, that is deadly. When you’re just talking with your friends about trivia, what’s the point?

Jag vill dock betona att jag har ett stort behov av mina nära vänner, precis som Posner har behov av Landes. Det är mer ytliga sociala umgängen som jag ofta ogillar. Till skillnad från många andra, har jag noterat, som älskar barer, klubbar, mingelfester, fika hit och fika dit etc. Slutligen undrar jag om någon vet vilken svensk ekonom Posner är vän med.

Naturlig rättvisa

Sommaren 1995 stötte jag på Ken Binmore för första gången.* Jag deltog då i en nordisk doktorandkurs på Gotland, där han och John Roemer föreläste om rättvisa. (De var inte överens om särskilt mycket.) Det var en i intellektuellt avseende exceptionell vecka.

binmore1Binmore har formulerat en naturalistisk teori om rättvisa, grundad i evolutionär spelteori.** Binmore fokuserar på utfall — på medborgarnas uppfattning om hur resurser ska fördelas — och det kritiseras i ”The Psychology of Justice” av de tre Harvardforskarna Fiery Cushman, Liane Young och Marc Hauser. De påpekar att vårt rättvisetankande inte bara rör utfall utan också processer, dvs. hur utfallen har uppstått:

Understanding the psychological mechanisms behind moral decision-making entails a study not only of people’s sensitivity to outcomes, but also their sensitivity to the different sorts of actions, intentions, and causes that jointly contribute to the consequence in question.

I fallet med inkomstfördelning kan man t.ex. tänka sig att en ojämn fördelning kan anses moraliskt acceptabel av de flesta om den kommer sig av hårt arbete, medan en lika ojämn fördelning som bygger på kapitalinkomster baserade på arv kan ses som moraliskt oacceptabel.

Intressant nog gör även min kollega Andreas Bergh (som dessutom är en ännu större Binmore-fantast än jag) en snarlik poäng i en kommentar av forskning av Ernst Fehr och Klaus Schmidt. Jag kommer också att tänka på forskning av Bruno Frey och Alois Stutzer (se t.ex. kap. 9 i Happiness and Economics för en översikt), som visar att lycka inte bara beror på utfall utan också av processer.

Jag är avslutningsvis osedvanligt nyfiken på den bok av Binmore som kommer ut nästa år på Princeton University Press med titeln Rational Decisions. Är det inte sådana beslut vår värld behöver mer av?

_______________________

*Betoningen ska ligga på ”på”, inte på ”stötte”.
**Tanken är att moral har uppstått som ett sätt för samhällen att koordinera runt en jämvikt, som kan ses som ett socialt kontrakt. Närmare bestämt är det rationella val bakom okunnighetens slöja som definierar rättvisa. I ett icke upprepat spel gäller utilitarism som moralisk princip (visat av Harsanyi). I ett upprepat spel, där kontraktet alltid kan omförhandlas, är den enda hållbara lösningen egalitär, eftersom de som erfar ett dåligt utfall annars alltid skulle omförhandla. På lång sikt gäller Nashs förhandlingslösning. Se de två böckerna Game Theory and the Social Contract: Playing Fair (1994) och Game Theory and the Social Contract: Just Playing (1998), båda utgivna på MIT Press. En mer populärvetenskaplig framställning ges i Natural Justice (2005), utgiven på Oxford University Press.

Norge som rationell flygplansköpare

gripen1Den ekonomiska nationalismen dominerar nyhetsrapporteringen om Norges ratande av JAS 39 Gripen. Detta sätt att tänka i ekonomiska frågor finner jag irrationellt och stötande. Om en konsument ska köpa en vara av typ x bör han enligt min uppfattning i) rata de varor som inte uppfyller en minimal kvalitetsnivå och ii) av de kvarvarande varorna välja den vara som ger lägst kostnad (uttolkat som kvoten pris/kvalitet). Vilket land varan kommer ifrån borde vara helt irrelevant.

Därför gör Norge helt rätt som nu väljer ett amerikanskt plan, eftersom det svenska planet inte uppfyller den minimala kvalitetsnivå som Norge vill ha. Svenskar borde hålla med om att detta är ett riktigt beslut, inte bara utifrån ovan angivna rationalitetsaspekt, utan även därför att ett jobb i USA borde betraktas som lika mycket värt som ett jobb i Sverige. Att SAAB i Linköping nu drabbas av en motgång är tråkigt; men det hade varit lika tråkigt om den amerikanska producenten hade drabbats av motsvarande motgång.

Tidigare inlägg: ”Den nationalistiska nationalekonomin”, ”Ekonomisk nationalism”, ”Hume om ekonomisk nationalism” och ”Lägg ned försvaret”.
Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5Sydsvenskan

Starkt verk för två timpanister

Philip Glass har skrivit ett enastående verk för pukor (eller timpani). Det heter Concerto Fantasy for Two Timpanists and Orchestra och har bitit sig fast i mitt sinne. Pukslagen lockar och drar, igen och igen. Bom-bom-bom! Se tredje satsen framföras:

Moralliberala moderater

Hasse Boström har läst boken Regeringsskifte, om valet 2006:

När det gäller att vara moralliberal respektive moralkonservativ hamnar miljöpartiet och vänsterpartiets väljare i en grupp för sig på den liberala flanken (värde 19 på en 50-gradig skala). Närmast de två partierna kommer moderater (23), därefter s-, c- och fp-väljare (alla 24) och sedan sverigedemokrater (27) och mest moralkonservativa är, inte oväntat, kd-väljare (34).

Två intressanta resultat: att Moderaternas väljare är något mer liberala i moralfrågor än Socialdemokraternas, Folkpartiets och Centerpartiets väljare och att  Kristdemokraternas väljare är mer moralkonservativa än Sverigedemokraternas.* Jag undrar vilka åsikter en person som ligger på 50 på skalan innehar.

___________________
*Jo, partinamn ska skrivas med stor bokstav.

Liv till varje pris

arboreliusAnders Arborelius, katolsk biskop, motsätter sig inte oväntat de möjligheter till dödshjälp som Statens medicinsk-etiska råd har diskuterat:

Vi har vårt fulla människovärde i oss själva, i kraft av att vi är människor, och detta människovärde får aldrig tummas på.

Det mystiska begreppet ”människovärde” används här i ett försök att fastslå den dogmatiska slutsatsen. Varför inte tala klarspråk istället? Katolska kyrkan struntar i vad människor själva vill. Livets kvantitet står i centrum, inte livets kvalitet — detta utmärker kristen bioetik. Om någon anser att livets kvalitet är så låg, även med all den hjälp sjukvården kan ge, att döden är att föredra framför ett fortsatt lidande, vill biskopen fortsatt förvägra den personen möjligheten att få hjälp att dö. Osmakligt och människoovärdigt, vilket mer effektivt än av någon annan klargörs av Gombrowicz.

Den onödiga sömnen

angelaPrecis som jag har bytt tidning har jag nu bytt tv-program medan jag äter frukost, från de undermåliga svenska nyhetsprogrammen till Falcon Crest på Kanal 9. Där sägs de viktiga sakerna.

Angela Channing till Melissa:

Since I was your age, I’ve always resented going to sleep. It’s such a waste of time when you could be doing something important.

Detta får mig att tänka på Margaret Thatcher, som under sin tid som premiärminister sägs ha sovit blott fyra timmar per natt, och på insikten att man kan förlänga det aktiva livet genom att sova mindre, som komplement till att försöka bli äldre.

Är du en stor eller liten människa?

schopenhauerArthur Schopenhauer delar in människorna i två kategorier i Studies in Pessimism, beroende på inställningen till livet:

According as a man’s mental energy is exerted or relaxed, will life appear to him either so short, and petty, and fleeting, that nothing can possibly happen over which it is worth his while to spend emotion; that nothing really matters, whether it is pleasure or riches, or even fame, and that in whatever way a man may have failed, he cannot have lost much—or, on the other hand, life will seem so long, so important, so all in all, so momentous and so full of difficulty that we have to plunge into it with our whole soul if we are to obtain a share of its goods, make sure of its prizes, and carry out our plans.

This latter is the immanent and common view of life; it is what Gracian means when he speaks of the serious way of looking at things—tomar muy de veras el vivir. The former is the transcendental view, which is well expressed in Ovid’s non est tanti—it is not worth so much trouble; still better, however, by Plato’s remark that nothing in human affairs is worth any great anxiety—[Greek: oute ti ton anthropinon axion esti megalaes spoudaes.]

This condition of mind is due to the intellect having got the upper hand in the domain of consciousness, where, freed from the mere service of the will, it looks upon the phenomena of life objectively, and so cannot fail to gain a clear insight into its vain and futile character. But in the other condition of mind, will predominates; and the intellect exists only to light it on its way to the attainment of its desires.

A man is great or small according as he leans to the one or the other of these views of life.

En stor människa inser att vi flyter och att det gäller att flyta med — en mycket viktig insikt förmedlad av Gombrowicz. Jag vill vara stor men har många små-lika drag. Jag vill flyta, och tänka att livet handlar om att flyta, i ökad utsträckning.

Liggande, stående

Grant Barnhart, Dream Catcher (2008), 121,9 x 152,4 cm:

barnhart

Självsmordsbeteende gör livet ännu svårare

Forskaren Sara Markowitz

Forskaren Sara Markowitz

I en ny longitudinell studie* visas att självmordstankar och självmordsförsök** är negativt relaterade till sannolikheten att inneha jobb och/eller studera. Inte nog med att en ung person som överväger att eller försöker döda sig själv är olycklig och har det svårt till att börja med; därutöver försämras framtidsmöjligheterna. En olycka kommer sällan ensam.

Desto viktigare att se på självmord på ett nyktert och öppet sätt. Det är inte skamligt att umgås med självmordstankar. Detta ska inte stigmatiseras. Behandling ska erbjudas — t.ex. i form av antidepressiva medel, som kan ha god effekt.***

Bland studiens huvudresultat kan nämnas att självmordstankar minskar sannolikheten att senare befinna sig i produktiv verksamhet (arbete, studier eller båda) med 4-6 procent och att självmordsförsök minskar denna sannolikhet med 11-14 procent. (Studien kontrollerar för övrigt för depression.)

Ett annat resultat: Om vänner eller familjemedlemmar har ägnat sig åt självmordsbeteende ökar det sannolikheten för eget självmordsbeteende. Om en vän har försökt att begå självmord ökar sannolikheten för självmordstankat med 12 procentenheter och sannolikheten för självmordsförsök med 3 procentenheter. SJälvmordsbeteende smittar.

_____________________

*Tekin, Eridal och Markowitz, Sara (2008). ”The Relationship between Suicidal Behavior and Productive Activities of Young Adults.” Southern Economic Journal, 75(2): 300—331.
**Jag har svårt för ordet ”självmord”, eftersom ”mord” är stigmatiserande. Vad finns det för alternativa substantiv på svenska?
***Markowitz, Sara och Cuelar, Alison (2007). ”Antidepressants and Youth: Healing or Harmful?” Social Science & Medicine, 64(10): 2138—2151.

Matematiklektion för Ohly

lars_ohlyNationalekonomerna Tino Sanandaji och Daniel Waldenström har en artikel i DI idag, vari de påpekar vikten av att beakta att efterfrågan är priselastisk:

Dessvärre missförstår Lars Ohly, Thomas Östros och även många borgerliga politiker skattefuskets natur när de tror att enbart ökad kontroll kan komma åt de värden som skattefusket undandrar staten. I deras kalkyl leder 1 miljard kronor i minskat skattefusk till 1 miljard i ökade skatteintäkter. Detta är – kanske något förvånande till en början – helt fel. Anledningen till att politikernas kalkyl slår fel är att den bortser från skatters undanträngningseffekter. Om alla hårklippningar, pizzor, luncher och badrumsrenoveringar som i dag utförs svart skulle utföras i den vita, beskattade sektorn skulle priserna öka rejält. När priset stiger trängs efterfrågan undan och färre, eller kanske rentav inga köp alls, blir av. Resultatet är att få eller inga nya skatter betalas in.

Denna viktiga poäng illustreras av diverse beräkningar av Gunnar Du Rietz. Om en tjänst kostar 1000 kr före skatt krävs, om den betalas vitt, att den som vill ha den utförd måste tjäna ca 4100 kr (vid en inkomst på 200000 kr) eller ca 5400 kr (vid en inkomst på 300000 kr) för att kunna betala den. Tjänstesäljaren måste, för att tjäna 1000 kr netto, ta ett pris på ca 2600 kr. (Från tabell 1, s 14.) Att en sådan stor prisökning påverkar efterfrågan är självklart.

Slutsatsen är att skattesystemet också behöver reformeras för att försöken att sätta åt skattefuskare ska ge avsedd effekt. Kanske kan reformen med avdrag för hushållsnära tjänster tjäna som modell? Något säger mig emellertid att Lars Ohly inte kommer att vara intresserad av att ta ned några skattenivåer. Då bör han också justera ned sina kalkyler vad gäller effekterna på skatteintäkterna av att minska skattefusket.

Keynesian i praktiken

Vi får alla dra vårt strå till stacken och konsumera mer för att få fart på ekonomin. Jag har just köpt en ny diskmaskin: Siemens SN46T590SK!

En smutsig sport

Jag talar förstås om rugby. Men spelarna tycker om varandra, och vi tycker om dem.

rugby

Pingstvänner minskar våldet

gang

Polis med gängmedlemmar

Jag brukar ju dissa religion, men det finns fall där dess effekter är positiva. En ny studie* klargör att pingstvänner i Honduras tycks ha en våldsreducerande effekt:

Ethnographic research on Pentecostal youth in a Honduran colonia reveals the ways in which they maneuver through the violence in their community. They maintain an uneasy relationship with gang members in which they claim exemption from everyday violence because of their belief in being saved. Drawing on Pentecostalism’s doctrine of separation from community life, they exclude themselves from violent retribution by appealing to their rights to the sanctuary of the church. A call to the sanctuary of Pentecostalism also allows many gang members to escape the violence of street life. Pentecostal conversion is thus one way for young men to present a reformed persona that the larger community affirms.

Efter ett besök i Guatemala 2006 inser jag behovet av våldsreduktion i dessa länder. Överallt stod beväpnade vakter, vilket kändes olustigt, minst sagt. Det var knappt att jag vågade mig utanför hotellet.

______________________

*Wolseth, Jon (2008). ”Safety and Sanctuary: Pentecostalism and Youth Gang Violence in Honduras.” Latin American Perspectives, 35(4): 96-111.

Kan olika individers nytta jämföras?

Professor Binmore

Professor Binmore

En underliggande premiss i den populära lyckoforskningen är att lycka kan jämföras människor emellan. Många ifrågasätter om detta är möjligt. Om så inte är fallet blir det t.ex. svårt att försvara utilitarismen. Ken Binmore analyserar denna fråga med sedvanlig skärpa i ”Interpersonal Comparisons of Utility”. Vad kommer han fram till?

Its aim has been to clarify how utility is understood by modern economists and to explain why the widespread claims that such a view of utility is incompatible with making interpersonal comparisons is mistaken.

Med grund i Hume, Harsanyi och Binmores eget arbete tar analysen sin utgångspunkt i att människor har evolutionärt framvuxna empatiska preferenser, som gör det möjligt att sätta sig in i andras preferenser:

The point here is that social evolution will tend to favor the survival of whatever empathetic preferences promote the social success of those that hold them at the expense of those that do not. In the medium run, an equilibrium in empathetic preferences will be achieved. In my books, I argue that, in such an empathetic equilibrium, everybody will have the same empathetic preferences and hence we will all share a common standard for making interpersonal comparisons of utility—as Harsanyi and Rawls suggest is actually true for our society.

Det finns alltså goda teoretiska skäl att förvänta sig att våra nyttor är jämförbara. Frågan är om skeptikerna låter sig övertygas — måhända ifrågasätter de om den empatiska jämvikten existerar i den empiriska verkligheten.

I vilket fall är Binmores uppsats en fröjd att läsa, inte bara för den som intresserar sig för nyttojämförelser utan också, skulle jag tro, för den som inte helt har kläm på modern nationalekonomisk nyttoteori. I uppsatsen ges en föredömligt koncis och klar introduktion. Ta bara ett sådant här klargörande:

When using a revealed preference theory, one must beware of the causal utility fallacy, which says that decision-makers choose a over b because the utility of a exceeds that of b. Modern utility theory does not allow such a conclusion. In the psychological theory of Bentham and Mill, one may certainly argue that a person’s choice of a over b is caused by the utility of a exceeding that of b. But in modern utility theory, the implication goes the other way. It is because the preference a ≻ b has been revealed that we choose a utility function satisfying u(a) > u(b).

Namn på döttrar

Flosshilde?

Flosshilde?

För blivande föräldrar har jag lite fina namntips, i alla fall om det vankas döttrar. Vad sägs om Woglinde, Wellgunde och Flosshilde? Eller Brünnhilde, Waltraute, Helmwige, Gerhilde, Siegrune, Schwertleite, Ortlinde, Grimgerde och Rossweisse? Jag finner samtliga dessa namn ursöta.

De första tre är namnen på Rhendöttrarna, och de därpå följande nio är namnen på valkyriorna, i Richard Wagners storslagna tetralogi Der Ring des Nibelungen. Hör valkyriorna sjunga i början av akt III av Die Walküre:

Lösning på problemet med fallande bostadspriser?

David Furnish och Elton John betalar mycket för sina bostäder

David Furnish och Elton John betalar mycket för sina bostäder

Enligt Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi, kommer bostadspriserna att fortsätta falla:

De har gått ner 10-15 procent och kommer säkert att gå ner 10-15 procent till.*

Riksbankens väntade räntesänkningar kommer till viss del att kunna bromsa utvecklingen, men det finns tecken på att en annan bromsmedicin finns att tillgå: fler homo-gays!

En studie av Richard Florida och Charlotta Mellander (som disputerade vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping i fredags) antyder att det finns ett positivt samband mellan bostadspriser och andelen homosexuella i amerikanska städer:

The findings indicate that the Bohemian-Gay Index has substantial effects on housing values across all permutations of the model and across all region sizes. It remains positive and significant alongside variables for regional income, wages, technology and human capital. The Bohemian-Gay Index also has a substantial direct effect on other key variables, particularly income, and because of that has an additional indirect effect on housing values.

Det finns mer forskning med samma resultat. Kausaliteten förstås svår att klarlägga — är det inte lika troligt att homosexuella dras till områden med höga bostadspriser? I vilket fall skulle ju områden med fallande bostadspriser kunna försöka bli homovänligare. Oavsett om det leder till högre (eller mindre låga) bostadspriser eller ej.

Förresten: Dr Bergh förhåller sig skeptisk till professor Florida men får svar på tal, bl.a. i kausalitetsfrågan, av dr Mellander et al.

______________________

*Se även färsk OECD-statistik (s 9) på fastighetsprisernas nedgång i olika länder.

Påvens frånstötande moral

pavenPåven visar ännu en gång vad det är för moral han företräder:

Any logic of buying and selling of organs … is morally unacceptable.

Medan religionen blockerar förslag som kan lindra lidande, kommer national-
ekonomer som Gary Becker och Julio Jorge Elías (preliminär gratisversion här) med konkreta lösningar. Vilken tur att inte alla i denna värld styrs av kristen etik, som Bertrand Russell i “Education and the Modern World” karakteriserar så här:

The fundamental defect of Christian ethics consists in the fact that it labels certain classes of acts ”sins” and others ”virtue” on grounds that have nothing to do with their social consequences.

Uppdatering: I Singapore lyssnar de inte på påven.

Ökad frihandel ger olika tillväxteffekter

En ny studie* finner att effekten av att liberalisera handeln med andra länder ger olika tillväxteffekter i olika länder — och olika effekter i samma typ av länder på kort och lång sikt:

Individual country experience with trade liberalisation has been mixed. This paper examines the relationship between liberalisation and growth for a sample of 75 liberalising countries. To consider the importance of heterogeneity in the growth response to liberalisation this paper employs quantile regression methods which allow the coefficient on liberalisation to vary across the conditional growth distribution. The results suggest that countries experiencing the lowest rates of growth benefit most from liberalisation. The results also suggest that while such countries benefit most in the long-run they are the most likely to suffer from short-run negative effects of liberalisation.

I följande fyra diagram visas effekterna av liberalisering: direkt, efter ett år, efter två år och efter tre år, där kvantilindelningen alltså avser tillväxttakt före liberaliseringen:

Resultatet antyder politiska problem i länder med låg tillväxt, ty det kan vara svårt för politiker att liberalisera om det på kort sikt medför ännu lägre tillväxt. Samtidigt är det just i de länderna som liberalisering gör störst nytta för tillväxten på sikt. Kan man räkna med statsmannaskap, med politiker som ser till landets långsiktiga välstånd? I och med att tydligt positiva effekter uppkommer på tre år sikt borde det vara möjligt, om mandatperioderna är tillräckligt långa, med reformer precis efter ett val.

___________________

*Foster, Neil (2008). ”The Impact of Trade Liberalization on Economic Growth: Evidence from a Quantile Regression Analysis.” Kyklos, 61(4): 543—567.

Två trivialiteter?

Vad spelar snöblandat regn och rusk för roll när man möter nyheter som dessa?

ronaldo_mal1darin81

1. Cristiano Ronaldo gör sitt 100:e mål för Manchester United! Detta är särskilt imponerande med tanke på att hans ex-flickvän nu försöker svärta ned honom.

2. Darin är tillbaka! Fler än jag blir alldeles till sig av det:

Darin berättar om skivsigneringen i Vällingby centrum. En äldre kvinna var nära att svimma när hon kom fram till honom.
– Hon började skaka och blev kons­tig, säger han.

Efter dessa nedslag utan djupanalys kanske jag drabbas av Bo Rothsteins vrede:

Mina egna intryck från att under denna höst försökt ta del av vad som debatteras i ”bloggosfären” ger vid handen att bloggland till en stor del består av osorterade trivialiteter …

Jag har åtminstone sorterat mina trivialiteter i två punkter.

Efter nedgång kommer uppgång

OECD bedömer att 2009 blir ett mörkt år för BNP-tillväxten i världen. Men redan 2010 ser det bättre ut, vilket kan vara bra att påminna sig när nyhetsrapporteringen går i moll. Från DI i fredags:

oecd

Diagrammet kan användas för att illustrera mitt huvudtänkande kring krisen: att man inte bör utvärdera ett ekonomiskt system endast utifrån nedgångar. Även uppgångar måste beaktas. Det duger inte att säga: ”Å, detta system ger upphov till nedgångar, därför måste vi överge det!”

Om man t.ex. jämför Japan och USA ser man att Japan drabbas mindre hårt av krisen — men det kan inte sägas vara eftersträvansvärt om det är en funktion av ett system som också ger lägre uppgångar. Och mycket riktigt: Japan klarar sig sämre än USA såväl före som efter 2009. Iran är ett annat sådant exempel: genom sin relativa isolering drabbas inte landet så hårt av krisen, men den långsiktiga välståndsutvecklingen är mycket sämre. Makroekonomen Erik Hurst har detta klart för sig.

Fri vilja som nyttig fiktion

Domare Richard Posner ger sitt juridiska perspektiv på innebörden och betydelsen av fri vilja:

The question for the law is not whether a defendant’s crime was the product of an exercise of free will, but whether attaching a penalty to the kind of conduct in which he engaged is likely to reduce the incidence of that conduct by making it more costly. If so, we say that his decision to engage in the conduct was culpable, was ”his fault.” We say he ”could have chosen” not to engage in the conduct. But probably, if we knew everything about his psychology, we would realize that his choice was foreordained. What we mean when we say that he ”had a choice” is that the penalty would have deterred most people from engaging in such behavior.

Jag instämmer helt. Fri vilja är en fiktion, men fiktioner kan vara bra att ha ibland. Vi talar och agerar som om brottslingen kunde ha valt att inte begå sina illdåd, fastän han inte kunde det, om det leder till goda konsekvenser.

En yrkesgrupp jag beundrar

Hans Nilsson)

AdiLijiang Abudureheman och Nikolaus Fotiadis i Moving Glass (foto: Hans Nilsson)

Lördagseftermiddagen inleddes med att jag blev kär i en skoförsäljare på NK. (Som Dolly uttrycker det: ”I said it oughta be illegal to have a body just like that!”) Den fortsatte minst lika bra, med dans!

Anders och jag såg det moderna balettprogrammet Christe, Matthews, Ek på Kungliga Operan. De tre verken imponerade emellertid inte:

  • Moving Glass av Nils Christe var det bästa verket, i synnerhet mot slutet, med rikligt av dynamik och innovativa rörelser. Musiken var underbar: Symfoni nr 3 av Philips Glass. Hör ett utdrag här.
  • quondam av Sabrina Matthews var en besvikelse. Man överraskades inte. Dessutom var musiken påfrestande: Stabat Mater av Giovanni Battista Pergolesi, ett religiöst verk som störde upplevelsen av dansen och gjorde konstupplevelsen ”oren”.
  • Rättika av Mats Ek var sevärt men inte exceptionellt bra på något sätt. Det hade gott om humoristiska inslag, men det lyckades inte förmedla ett helhetsintryck. Musikvalet var katastrofalt: Johannes Brahms sövande Violinkonsert, även om solistpartierna framfördes med den äran av Vilde Frang.

Min främsta tanke, som så ofta förr, var att Kungliga Operans dansare är fantastiska. Kombinationen av teknisk skicklighet, konstnärlig kraft och skönhet är enastående. Dagens största behållning: Nikolaus Fotiadis, Olaf Kollmannsperger, Pascal Jansson och Oscar Salomonsson. (De två senare har fantastiskt hår, som fladdrar mycket vackert då de rör sig.)

Se en film med utdrag ur de tre verken här. Se fler bilder här. Se vad två unga dansare, Ninos och Johan, har att säga om föreställningen. Och missa för allt i världen inte Nötknäpparen nu i december!

Nonicoclolasos fyller ett år

Idag är det exakt ett år sedan denna blogg startades. Den 15 november 2007 fick jag för mig att börja dela med mig av mina tankar till en bredare publik än den fysiska vänkretsen. Sedan dess har jag haft 671 700 besök, dvs. i genomsnitt 1 840 besök per dag. Per månad ser besöken ut så här:

stat

Jag har under detta år skrivit 1 558 inlägg (dvs. i genomsnitt 4,3 per dag) och har fått 6 788 kommentarer (dvs. i genomsnitt 18,6 per dag). Jag vill med detta inlägg rikta ett stort tack till alla som klickar in här då och då och inte minst till er som delar med er av era reaktioner på det jag skriver. Det behöver kritiseras, ifrågasättas och, kanske, ibland hejas på.

För nytillkomna läsare, och för de läsare som har varit med från början och som kanske, likt mig själv, är lite glömska, vill jag idag, istället för att skriva de sedvanliga fyra inläggen, hänvisa till de inlägg jag skrev under den där allra första tiden, under november 2007. Mycket nöje!

Här återfinns inläggen från november 2007! (Rulla allra längst ned för att få det allra första inlägget och gå sedan uppåt.)

Gudomligt att höja arbetslösheten?

monaTidigare forskning* har visat att höjd arbetslöshetsersättning medför högre arbetslöshet. Konjunkturinstitutet skriver i linje med detta följande (s 9):

Även förändringen i den effektiva ersättningsgraden vid arbetslöshet kan ha bidragit till en lägre jämviktsarbetslöshet genom att öka arbetsmarknadens parters incitament att ta hänsyn till arbetslösheten.

Samtidigt kallar Mona Sahlin regeringens arbetslinje ”satanisk”. Det är visst gudomligt, för socialdemokraterna, att aktivt förespråka åtgärder som ökar arbetslösheten. Håller väljarna med?

_________________

*Se tidigare inlägg om en finsk studie och om Lars Calmfors utvärdering av forskningen samt Dennis Josefssons inlägg om en IFAU-rapport om den svenska jämviktsarbetslösheten.

Kommunen vet bäst

DN skriver idag om att alltfler villaägare ansöker om att få bygga plank eller murar runt sin tomt. Fy på dem! Vad fräckt att vilja dra sig undan och ha ett privatliv! Som Susanne Appelberg, bygglovsarkitekt i Linköping, klargör:

Vi försöker prata omkull dem som försöker. Folk ska få titta in i andras trädgårdar.

Hjälp att dö bör tillåtas

Statens medicinsk-etiska råd rör sig i rätt riktning i fråga om möjligheten att få hjälp att dö:

Arbetsgruppen uppmärksammar också en grupp obotliga sjukdomar, som ofta upptäcks en längre tid innan de leder till döden och som utvecklas med allt svårare fysiska och ibland mentala symptom fram till dess patienten avlider. Arbetsgruppen menar att i dessa mycket speciella fall bör den patientansvariga läkaren på patientens begäran ha rätt att skriva ut läkemedel i sådan dos att patienten ges möjlighet att själv avsluta sitt liv.

Vissa i rådet vill även tillåta läkare att utöva aktiv dödshjälp:

Vid Rådets diskussioner kring aktiv läkarhjälp vid självvalt livsslut … framförde flera ledamöter och sakkunniga i Rådet stöd för en sådan möjlighet i mycket speciella situationer, såsom (i) när en beslutskompetent patient inte själv kan utföra en åtgärd … men i övrigt uppfyller alla kriterier eller (ii) när ett spädbarn lider av en mycket smärtsam, obotlig och dödlig sjukdom.

Detta är förslag som jag hälsar med tillfredsställelse, även om jag är för betydligt liberalare förslag än så.* Som Phaedra uttrycker det i Brittens kantat med samma namn:

[D]eath to the unhappy’s no catastrophe!

________________________

*Se tidigare inlägg: Liv och död, Döden kan befria, Ja till eutanasi, Legalisera aktiv dödshjälp, Dödshjälp och Göran Persson, Rationell syn på självmord, Den irrationella döden, Dödshjälp när så önskas och Friheten att dö.

Media: DN, Dagen1, Dagen2

Mördade politiker

Olof Palme

Olof Palme

De alltid lika kreativa nationalekonomerna Bruno Frey och Benno Torgler undersöker i ”Politicians: Be Killed or Survive” vad som påverkar sannolikheten för att en politiker blir mördad:

In the course of history, a large number of politicians have been assassinated. Rational choice hypotheses are developed and tested using panel data covering more than 100 countries over a period of 20 years. Several strategies, in addition to security measures, are shown to significantly reduce the probability of politicians being attacked or killed: extended institutional and governance quality, democracy, voice and accountability, a well functioning system of law and order, decentralization via the division of power and federalism, larger cabinet size and strengthened civil society. There is also support for a contagion effect.

Detta får mig att tänka på Ludwig von Mises huvudargument för demokrati (Human Action, s 150):

It provides a method for the peaceful adjustment of government to the will of the majority. [Min kursivering.]

Därför förvånar det inte att politiska mord är negativt relaterade till demokrati. Det obehagliga fenomenet med politiska avrättningar i demokratier illustreras för övrigt väl i den nya filmen om Baader-Meinhof-ligan. Inte ens om man har alla de faktorer som Frey och Torgler finner minska sannolikheten för politiska mord på plats, lär man kunna hålla den typen av (irrationella?) våldsromantiker stångna. Men, tycks det, rätt många andra.

Glöm dem när du sover

Lee Krasner, Night Creatures (1995), 76,2 x 108,0 cm:

krasner

Kibbutzer illustrerar jämlikhetens gränser

Jag har just läst en fascinerande studie* av Ran Abramitzky om inkomstjämlikhet i israeliska kibbutzer. Tre huvudresultat:

The main findings are that (1) productive individuals are the most likely to exit and a kibbutz’s wealth serves as a lock-in device that increases the value of staying; (2) higher wealth reduces exit and supports a high degree of income equality; and (3) ideology facilitates income equality.

Resultaten är intressanta i sig men kan kanske också användas för att fundera kring inkomstjämlikhet i en stat. I kibbutzen, precis som hos många i ett land, finns preferenser om inkomstfördelning och omfördelning. Men när inkomstjämlikheten drivs mycket långt får de högproduktiva ett incitament att lämna gemenskapen. I kibbutzen gäller traditionellt att allt ägs gemensamt, vilket reducerar mobiliteten. Ty om någon flyttar går denne miste om sin del i den samlade förmögenheten.**

Socialdemokraternas strategi att göra också höginkomsttagare delaktiga i välfärdsstatens förmåner, trots att de egentligen inte behöver dem i så hög grad, kan möjligen ses som ett försök att binda också denna grupp medborgare, som utgör en viktig skattebas, till Sverige. Och allmänt välstånd kan säkert spela sin roll också, även om det inte ägs gemensamt. Trots allt: vilken svensk vill flytta till lågskattelandet Somalia? Faktorer som dessa kan bidra till att förklara varför globalisering och institutionell konkurrens inte har underminerat välfärdsstaten.

En avslutande undran är varför inte fler socialister lever i frivilliga socialistsamhällen, som kibbutzer.***

___________________

*Abramitzky, Ran (2008). ”The Limits of Equality: Insights from the Israeli Kibbutz.” Quarterly Journal of Economics, 123(3): 1111—1159. (Preliminär gratisversion här.)
**På senare år har alltfler kibbutzer tvingats överge denna radikala egalitarianism pga. incitamentsproblem och därför att många högproduktiva har övergivit dem. Förutom ovan nämnda studie, se Gary Becker.

***Se Nozick, Robert (1997). ”Who Would Choose Socialism?” I Socratic Puzzles. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Kapten Haddock vet hur man får sinnesfriden åter

haddock_desertIgår kväll simmade jag på Forsgrénska badet. Bassängen var överfull, vilket gjorde det svårt att ta sig fram utan att stöta i medsimmarna. Dels fanns där män som simmade snabbt och som skulle fram, oavsett trängsel. Spark och skvätt och spark igen. Dels fanns där kvinnor som simmade ytterst långsamt, ofta i bredd med en väninna. Blockering och seghet och blockering igen. Ingen hänsyn från någondera gruppen, å nej. I mitt sinne brast jag ett flertal gånger ut i de kraftuttryck som kapten Haddock använder i Krabban med guldklorna (s 37—38):

Vildar! Azteker! Girigbukar! Sillstrypare! Bildstormare! Lösdrivare! Ektoplasma! Sötvattenspirater! Barbaresk-rövare! Zombier! Sandkrypare! Sillmjölkar! Vrålapor! Parasiter! Krabbtaskor!

Det kändes omedelbart bättre.

Kan finanspolitik motverka ekonomiska nedgångar?

Daniel Waldenström motsätter sig budgetbalans i kristid. Men fungerar konjunkturpolitik och, mer specifikt, expansiv finanspolitik i sådana lägen? I en förtjänstfull analys undersöker IMF effekterna av försök att stimulera ekonomin i tider av nedgångar. Deras slutsats är försiktig:

New evidence presented here, from emerging as well as advanced economies, indicates that the effects of fiscal stimulus can be positive, albeit modest. But policymakers must be very careful about how stimulus packages are implemented, ensuring that they are timely and that they are not likely to become entrenched and raise concerns about debt sustainability.

I följande tabell framkommer effekterna på real BNP-tillväxt av en finanspolitisk expansion motsvarande 1 procentenhet av BNP.

finanspolitik_bnp

Effekten i såväl mer som mindre utvecklade länderna är liten på kort sikt (en omgående ökning av den reala tillväxttakten med 0,1 procentenheter), men på tre års sikt är den lite större i utvecklade länder (0,5 procentenheter), medan den är svagt negativ i mindre utvecklade länder (—0,1 procentenheter).

En intressant sak rör att effekterna är olika beroende på om stimulansen består av högre utgifter eller lägre skatter:

The output responses shown in the next six rows of the table indicate that, overall, revenue-based stimulus measures seem to be more effective in boosting real GDP than expenditure-based measures, particularly in the medium term and in advanced economies. Expenditure-based impulses are found to have consistently negative effects in emerging economies after three years, perhaps reflecting concerns that, once implemented, increased expenditures are difficult to remove.

Slutsatsen är alltså att en viss positiv effekt av expansiv finanspolitik i nedgångar kan skönjas, i alla fall i utvecklade länder om den underliggande skuldsituationen ser bra ut. Den svenska, ansvarsfulla budgetpolitiken förefaller därför utgöra en bra grund om man vill stimulera ekonomin. Och så tycks kunna ske också via skattesänkningar — här kan noteras att jobbskatteavdraget förstärks från januari.

Se ett tidigare inlägg om vad som får recessioner att ta slut samt ett inlägg av dr Lundbäck. Penningpolitik förefaller mer effektiv än finanspolitik.

Utvald juiceprovare

dsc02030Döm om min förvåning när jag i förra veckan fick ett mejl från God Morgon juice. De hade noterat att jag har bloggat om juice tidigare och ville nu informera mig om att de börjar med nypressad juice i tre varianter: apelsin, äpple och apelsin/hallon.* De frågade också om jag ville provsmaka. Jag tackade ja, nöjd över att bli betraktad som en trendsättare för första gången i mitt liv! :-)

Igår anlände, med bud, en kylväska med de tre juicerna samt tre glas, ett äpple och en apelsin (men inget hallon). Jag bad mina kollegor Carl Magnus och Camilla om hjälp med att provsmaka dem i tur och ordning och att skriva ned omdömen.

Jag kan meddela att jag fann God Morgons nypressade apelsinjuice, gjord på färska Valencia-apelsiner från Sydafrika, mycket delikat och definitivt godare än deras vanliga och färskpressade varianter. (Carl Magnus och Camilla fann å sin sida äppeljuicen, med inslag av fruktkött, prima!) Ingen av oss var särskilt förtjust i apelsin/hallon, som påminde om smoothie.

Jag kommer framöver att alternera mellan God Morgons nypressade apelsinjuice och Brämhults motsvarighet, som  ligger nära varandra smakmässigt. Båda har en lätt syrlig smak och utklassar all konkurrens i Sverige. Det som talar till Brämhults fördel är dess flaskförpackning, som jag tycker ger ett lyxigare intryck. Det som talar till God morgons fördel är de fina påklistrade etiketterna, som innehåller detaljerad information om vilken apelsinsort som används för tillfället samt ursprungsland. Apelsinerna byts efter säsong för bästa smak.

_______________

*Med ”nypressad” avses att frukterna pressas först på det ställe där juicen paketeras.

Irrationalitet och förbud

e_glaeserProfessor Ed Glaeser har följande att säga om huruvida irrationalitet utgör en solid grund för paternalism:

Some people think that the libertarian viewpoint is undone by an increasing acceptance that people are not all that rational. I disagree. Accepting the limits on human rationality makes me more uncomfortable with allowing our elected or appointed officials to make decisions for us, because the effects of individual irrationality can be significantly increased when we delegate authority to elected officials.

Han slår också ett slag för institutionell konkurrens, att städer och delstater ska tillåtas och uppmuntras att ha olika regelverk och pröva sig fram för att finna den politik som bäst gynnar medborgares välfärd. (Se denna nya bok i ämnet, redigerad av Andreas Bergh och Rolf Höijer.)

Det märkliga begreppet överhyra

hyreshusJag begriper mig inte på svensk hyresreglering med dess olika problem. Om jag fick bestämma skulle t.ex. ”överhyra” inte existera som begrepp. Om en ägare av en hyresfastighet vill hyra ut en lägenhet för x kr per månad, och om någon annan är villig att betala x kr för att hyra (i första eller andra hand), varför i hela fridens namn ska inte denna transaktion få genomföras? Den tycks mig åtminstone Kaldor-Hicks-effektiv.

Och mot den bakgrunden: Varför ska en s.k. hyresnämnd ex post kunna beordra uthyraren att betala tillbaka pengar som hyresgästen har gått med på att betala? En bisarr ordning i ett samhälle som respekterar fria kontrakt. Samma märkliga reglering föreslås nu gälla för uthyrning av ägarlägenheter.*

_______________

*Jag måste hålla med PJ: Genom införandet av ägarlägenheter visar Mats Odell ännu en gång att han besitter kvaliteter som tidigare inte var så lätta att observera. Jag tar tillbaka min tidigare kritik.

Löften om kärlek

In-Grid konstaterar i den härliga sången Tu es foutu (text här) att löften är skumma företeelser. Särskilt när de gäller kärlek!

Feta flickor får färre, och feta, vänner

En ny studie* antyder att det särskilt bland flickor blir svårare att få vänner om man är tjock:

As body mass index increased, the likelihood of being nominated by schoolmates as friends – but not the likelihood of nominating others as friends – decreased. This trend was more pronounced among girls. Moreover, similarity in body mass index strongly predicted friendship formation. These findings were not explained by correlates (e.g., academic achievement) of both body size and friendship dynamics. Thus, the connection between body size and high school social relations was largely a function of the stigmatization of heavier body sizes, especially for girls, and of homophily.

Det förefaller viktigt för föräldrar att beakta resultat av detta slag och att lära sina barn att äta, dricka och motionera på ett bra sätt. (Inte som Gabrielle Solis, dock.)

Tro det eller ej, men jag kände inte tidigare till begreppet homofili, som handlar om att man söker sig till människor som är lika en själv. Det bedrivs tydligen en del forskning därom, t.ex. gällande hur vi nätverkar och hur vi dejtar online.

_____________________

*Crosnoe, Robert, Frank, Kenneth och Strassmann Mueller, Anna (2008). ”Gender, Body Size and Social Relations in American High Schools.” Social Forces: International Journal of Social Research, 86(3): 1189—1216.

Två dimensioner i attraktion

Det finns både en individspecifik och en kategorispecifik del i attraktion. Den individspecifika delen handlar om de konkreta individuella egenskaper någon har och som man kan falla för (t.ex. ett vackert ansikte eller en charmig personlighet). Den kategorispecifika delen handlar om att individen tillhör någon grupp vars karakteristika man attraheras av, helt oavsett hur individen ser ut eller är till sin person.

Jag är – det erkänner jag – svag för människor som tillhör vissa kategorier. Det förefaller irrationellt, men så är det icke desto mindre. Fem sådana kategorier kan jag nämna: killar, judar, danskar, personer med vackra namn och unga personer.

Två kategorier är mer viktiga än övriga: kön och ålder. (En vacker 50-åring attraherar mig alltså inte alls, medan en halvful 18-åring mycket väl kan attrahera mig. En vacker 18-åring som är judisk, dansk och heter Alexander svimmar jag av.) De övriga kategorierna är mer att betrakta som bonuskategorier. En given individ blir mer attraktiv i mina ögon ju fler av kategorierna han tillhör.

Experiment om moral

Inte bara i nationalekonomin utan också i filosofin har den experimentella metoden kommit att användas allt mer — som i två färska studier av hur studenter resonerar om moral. Mer specifikt: Anser de att moraliska uppfattningar kan vara sanna eller falska eller att de enbart uttrycker en subjektiv åsikt?

Den första studien* finner följande:

Experiment 1 showed that individuals tend to regard ethical statements as clearly more objective than social conventions and tastes, and almost as objective as scientific facts. Yet, there was considerable variation in objectivism, both across different ethical statements, and across individuals.

Den andra studien** finner följande:

In this paper, we try to show that people are not always moral objectivists but can be objectivists about some statements and relativists about others (in other terms, that people are just ”locally” and not ”globally” objectivist), then we discuss the implications of this discovery for the debates about moral objectivism and moral cognitivism. … I think the more interesting empirical results in the paper are the datas showing that the very same variation can be obtained for judgments about disgusting acts. For example, about 30% of our subjects think that it’s objectively disgusting to eat with his bare hands (i.e. 30% think that it is TRUE of FALSE that eating with his hands is disgusting, and not just a question of personal taste) while 80% of the same subjects think it is disgusting to have sex with a dead chicken. In both moral and disgusting cases, the objectivity rate is positively correlated with the gravity of moral transgression / disgust.

Studierna kommer alltså båda fram till att många är lokala moraliska realister, dvs. de anser att vissa moraliska uppfattningar är sanna (eller falska) medan andra enbart anses uttrycka en subjektiv åsikt. Inte direkt en logiskt sammanhållen syn. Jag finner dessa resultat helt i linje med uppfattningen att moraliska uppfattningar baseras i känslor. De moraliska uppfattningar man har starkast känslor för (eller emot) kallar man helt enkelt objektivt sanna (eller falska).

Själv är jag av uppfattningen att moraliska uppfattningar inte kan vara sanna eller falska. Att tro att de kan vara det, vare sig man tror det lokalt eller globalt, är ett misstag.

_________________

*Goodwin, Geoffrey P. och Darley, John M. (2008). ”The Psychology of Meta-Ethics: Exploring Objectivism.” Cognition, 106(3): 1339—1366.
**Cova, Florian och Ravat, Jérôme (2008). ”Sens commun et objectivisme moral: objectivisme ‘global’ our objectivisme local? Une introduction par l’example à la philosophie experimentale.” Klesis, 9: 180—202. Översatt till: ”Common Sense and Moral Objectivism: A Case of Experimental Philosophy.”

Ingen kärlek för Gore

gorevidal

Gore Vidal, i intervju med Stefan Ingvarsson:

Det romantiska ligger inte riktigt för mig. Jag har aldrig några kärleksrelationer. Jag har sex, men det är något helt annat. Alla mina förälskelser är rent intellektuella och de ger mig inte riktigt den där hjärta-smärtadimensionen.

Jag blir förälskad på lite fler sätt, men inte heller på det romantiska. Vidal kan förresten vara lite rolig.

Dags att höja pensionsåldern?

Vissa menar att pensionsåldern bör höjas för att minska problemet med en ökad försörjningsbörda för de yrkesverksamma i en framtid när allt fler lever riktigt länge. Det må så vara, men en sådan reform kan också sägas gynna de äldre själva, enligt en ny studie*:

While numerous studies have examined how health affects retirement, few have analyzed the impact in the reverse direction. Using the Health and Retirement Study (1992-2005), this paper estimates the effects of retirement on indicators of physical and mental health. To account for biases from unobserved selection and endogeneity, panel data methodologies are used, augmented by counterfactual and specification checks. Results indicate that complete retirement leads to a 5-14% increase in difficulties associated with mobility and daily activities, a 4-6% increase in illnesses, and 6-9% decline in mental health (evaluated relative to the sample mean). The adverse health effects are mitigated if the individual is married, engages in physical activity, or continues to work part-time post-retirement. Evidence also suggests larger adverse health effects in the event of involuntary retirement. Retiring at a later age may lessen or postpone poor health outcomes for older adults, raise well-being, and reduce health care services utilization.

Oj, vad bra att arbeta på ålderns höst! Regeringens extra höga jobbskatteavdrag för pensionärer kanske inte är så dumt ändå, trots att det kan uppfattas som diskriminerande mot yngre, som får nöja sig med ett lägre avdrag. Likaså får regeringens införda möjlighet för förtidspensionärer att arbeta utan att förlora ersättning prövas i ljuset av ovan angivna forskningsresultat.

____________________

*Dave, Dhaval, Rashad, Inas och Spasojevic, Jasmina (2008). ”The Effects of Retirement on Physical and Mental Health Outcomes.” Southern Economic Journal, 75(2): 497—523. (Preliminär gratisversion här.)

Media: SvD1, SvD2

Kristen grymhet mot djur

Slaktad gås

Slaktad gås

Bibelkännare vet att Jesus inte utmärkte sig som någon djurvän (t.ex. orsakade han grisars drunkningsdöd helt i onödan, enligt Lukas 8:26—39). Det finns andra kristna som är lika kallsinniga mot djur. Idag är det Mårtens afton, och en dansk kollega berättade bakgrunden till att gås äts denna dag:

Ifølge overleveringen ønskede Skt. Morten ikke at være biskop. Han gemte sig i et skur fyldt med gæs, men de skræppede op og afslørede ham. Han blev således biskop mod sit ønske og indførte samtidig 11. november som officiel gåse-slagtedag, som i Danmark er Mortensdag. Denne historie er således grunden til, at man i Danmark traditionelt spiser gås eller and Mortens aften den 10. november.

De stackars gässen klandrades alltså för att en gås en gång betedde sig på ett sätt som ett visst ”helgon” inte gillade. Mönstret känns igen i kristendomen mer allmänt. Att klandra efterlevande generationer för något en anfader har gjort är grunden för det kristna dopet, som alltså grundas på den bisarra idén om arvssynd. Gässen ska straffas, liksom människorna, för förfäders förbrytelser. I det ena fallet i slakteriet, i det andra fallet i helvetet.

En mycket obehaglig religion, den kristna. Ingen gås för mig idag, tack!

Media: SvD

Extraordinära människors tankar

Mama Cass Elliot:

When you’re extraordinary, you think about extraordinary things.

Det blir aldrig särskilt bra

Ett centralt avsnitt i Richard Wagners musikdrama Das Rheingold får mig att tänka på Schopenhauers idé om att tillvaron i huvudsak är präglad av lidande. När vi inte har det vi vill är vi otillfredsställda — och när vi får det vi vill blir vi uttråkade och får genast nya, otillfredsställda begär. Livet som ett Sisyfosarbete!

Det avsnitt jag tänker på är när dvärgen Alberich förbannar den som bär Nibelungens ring, som sägs ge makt och rikedom:

Wer ihn besitzt,
den sehre die Sorge,
und wer ihn nicht hat,
den nage der Neid!
Jeder giere
nach seinem Gut,
doch keiner geniesse
mit Nutzen sein!
sdsdsd
Whoever possesses it
shall be consumed with care,
and whoever has it not
be gnawed with envy!
Each shall itch
to possess it,
but none in it
shall find pleasure!
sds

Tillvaron i ett nötskal?

Hume om ekonomisk nationalism

David Hume gillade inte ekonomisk nationalism. Så här skriver han i ”Of the Jealousy of Trade” från 1742:

I shall therefore venture to acknowledge, that, not only as a man, but as a BRITISH subject, I pray for the flourishing commerce of GERMANY, SPAIN, ITALY, and even FRANCE itself. I am at least certain, that GREAT BRITAIN, and all those nations, would flourish more, did their sovereigns and ministers adopt such enlarged and benevolent sentiments towards each other.

Mycket kloka och viktiga ord men, tycks det, svåra att förstå för många. Att man själv kan gynnas av att andra får det bättre är viktig kunskap, då den kan utgöra grund för acceptans av t.ex. frihandel. Att inse att ekonomin inte är ett nollsummespel torde vara en av de viktigaste insikterna om ekonomi och ekonomisk politik överhuvudtaget.

Se tidigare inlägg om den nationalistiska nationalekonomin, om anti-foreign bias och om vad som förklarar stöd för protektionism.

Kulinarisk fröjd

dsc02027

Christian, medicine doktor

Mathias Dahlgren är den bästa svenska restaurang jag har besökt. Den har en stjärna i Guide Michelin och är på väg mot en andra. Igår var jag där i sällskap med mina underbara vänner Anders (läkaren), Magnus (bankmannen) och Christian. Det främsta syftet var att fira att den senare nyligen har disputerat på KI.

Vi inledde med champagne och avnjöt sedan den för kvällen komponerade avsmakningsmenyn, bl.a. med matjessill och rödbeta, hummer, gåslever med soppa på råg, havre och vete, tartar på svensk biff, bog av lamm, ostar och ett litet dessertfyrverkeri. Rakt igenom utsökt! (Det enda jag inte tyckte om var att norsk porter serverades som dryck i ett fall — allt som har med öl att göra skyr jag.) Lokalen är lågmält klassisk och gynnsam för konversation (vi talade om kärlek, opera, våra fina familjer, doktorandlivet, resor runtom i världen och den gyllene framtiden), servicen var oklanderlig och avspänd och en av kyparna, en blond ung man, var synnerligen vacker. Den kvinnliga personalen bar möjligen något märkliga kläder, som påminde mig om mentalsjukhusdräkter; och på bekvämlighetsinrättningen saknades såväl tandborstset som handkräm. Detta är dock detaljer. På det hela taget en enormt uppiggande och njutbar afton! Epikuros hade så rätt.

Ta förresten gärna en titt på Christians doktorsavhandling Innate Immunity to Intracellular Bacterial Infections och på en artikel av honom i Läkartidningen.

Sluta tala om änglavakt

Jag ogillar begreppet ”änglavakt”, som många använder för att uttrycka glädje över att ha klarat sig från någon allvarlig olycka. Visst är det på sin plats att glädjas i en sådan situation — men att antyda att något slags mystiskt sagoväsen fanns på plats för att vakta just den som klarade sig är vidskepligt och fånigt, för att inte säga upprörande. Särskilt i de fall där många andra inte klarade sig. Varför tror den som klarade sig att det mystiska sagoväsendet favoriserade just denne?

Jag förespråkar ett mer rationellt språkbruk. ”Jag är oerhört glad att jag klarade mig från en allvarlig olycka, särskilt eftersom det var nära att jag inte klarade mig” är ett mycket bättre sätt att uttrycka sig än ”jag hade änglavakt”.

Deprimerande låg inkomst

Enligt en ny longitudinell studie* påverkas inkomstens utveckling (mätt som log av timlön) av ens mentala hälsa. Fyra fall särskiljs:

  • inga symptom på depression (översta, prickade linjen)
  • inga tidiga symptom, men sena symptom, på depression (heldragna linjen)
  • tidiga symptom, men inga sena symptom, på depression (streckade linjen)
  • både tidiga och sena symptom på depression (nedersta, tunna linjen).

depression

Dessa samband styrks också ekonometriskt i studien. Förvisso är det svårt att säkert uttala sig om kausalitet här, men om depression ger sämre löneutveckling kan man tänka sig en ond cirkel — det blir nog inte lättare att må bättre om man dessutom tjänar sämre än andra.

_____________________

*Cseh, Attila (2008). ”The Effects of Depressive Symptoms on Earnings.” Southern Economic Journal, 75(2): 383—409.

Fikarasten dissikerad

Igitur ger oss ännu en knivskarp analys:

Fikarastens avsaknad av substans äger inget värde men har ett pris som ska betalas.

(Jag gillar inte att fika.)

Medalj ökar blodgivning

medaljVad som motiverar blodgivare fortsätter att intressera forskare. En tidigare studie indikerar att lotterier kan stimulera blodgivning. En ny studie visar på en liknande effekt av offentligt utdelade medaljer:

Our results indicate that donors significantly increase the frequency of their donations immediately before reaching the thresholds for which the rewards are given, but only if the prizes are publicly announced in the local newspaper and awarded in a public ceremony. … Our findings are consistent with social image concerns being a primary motivator of pro-social behavior, and indicate that symbolic prizes are most effective as motivators when they are awarded publicly.

Att enbart lita till ren altruism leder till blodbrist. Fram för mer kreativa incitamentssystem för att få fram mer av blod- och organdonation!

Allt klär en skönhet (även tatueringar modell större)

Joey Kirchner:

joey-k

Solbränd?

Silvio Berlusconi förnekar sig inte. Detta sa han till Rysslands president:

I told the president that [Obama] has everything needed in order to reach a deal with him: he’s young, handsome and tanned.

En kväll på Operan

Kvällen tillbringade jag och Anders på Kungliga Operan, avnjutandes Verdis Il trovatore. Verket hade urpremiär 1853 och kom till Stockholm redan 1860. Kvällens föreställning var den 422:a i ordningen. (Tänk att människor avnjöt samma verk för 148 år sedan i denna stad!) Några intryck och reflexioner:

  • Ofta när jag har lyssnat på en inspelning av ett verk på cd med sångare i världsklass — såsom denna, med Pavarotti, Sutherland och Horne — upplever jag en viss besvikelse när jag besöker Operan. Kvällens föreställning var dock i huvudsak ett undantag. Den bastante tenoren Stuart Neill briljerade som Manrico, och sjöng med sådan höjd, styrka och elegans att jag nästan ramlade ur min stol. Även mezzosopranen Ingrid Tobiasson gjorde ett suveränt framträdande som Azucena.
  • Det är mest trista typer i salongen på Operan: åldriga par som ser dammiga ut.
  • Jag har noterat att minst hälften av alla dirigenter har en bild av sig på programbladet som härrör från svunna tider, när de var unga och vackra. (Så visas också många avlidna.) Maestro Morandi tillhör denna (fåfänga?) majoritet.
  • Il trovatore står i bjärt kontrast till Der Ring des Nibelungen, som föregående helg ägnades åt. Verket kan ses lite som ”pop-opera”: lättsmälta (och tveklöst tilltalande) melodier staplade på varandra runt en trivial historia.
  • Operans textmaskin angav ”zigenerska” som översättning av ”la zingarella”. Politiskt korrekt? Rom bör det väl heta (eller möjligen romska)?
  • Handlingen, om olycklig kärlek, illustrerar det farliga i att låta sig styras av romantiska lockelser. Man kan dö av kärlek!

Slutligen ett härligt litet utdrag ur operan, en live-upptagning med Jussi Björling från 1936. Do you like?

Har Alvendal rätt om brott och straff?

kristinaaDen moderata ordföranden i polisstyrelsen i Stockholm Kristina Alvendal föreslår hårdare straff för de brottslingar som begår flest brott:

De är få, men de står för största delen av de brott som polisen kallar för mängdbrott. Dit hör till exempel narkotikabrott, stöld, brott mot knivlagen, olaga hot och snatteri. I Stockholm handlar det om ett hundratal personer som är välkända av polisen.
–Fick vi bort dem från gator och torg skulle vi minska vardagsbrotten med 50 procent, konstaterar Kristina Alvendal.

Hon möter dock mothugg från diverse kriminologer, som ifrågasätter om hårdare straff minskar brottsligheten. Ett flertal studier visar dock att kriminologernas slutsats är tveksam.

Till dessa studier kan läggas den färska italienska studien ”The Deterrent Effects of Prison: Evidence from a Natural Experiment”:

Based on a unique data set on post-release behaviour of former inmates, we find that an additional month in expected sentence reduces the propensity to recommit a crime by 1.24 percent: this corroborates the general deterrence hypothesis. However, this effect depends on the time previously served in prison: the behavioural response to an additional month of expected sentence decreases with the length of the prison spell.

Studien säger alltså att det finns en allmänt avskräckande effekt av ett längre förväntat straff men också att denna effekt försvinner för dem som tidigare har haft längre straff än sex år.

Till detta kommer effekten på brottslighet av den fysiska inlåsningen, vilken Alvendal lyfter fram, och som kan förväntas styrka ett negativt samband, t.ex. enligt Steven Levitt i ”The Effect of Prison Population Size on Crime Rates”:

Using prison overcrowding litigation as an instrument for changes in the prison population, this paper attempts to estimate the marginal productivity of increased incarceration in reducing crime. The estimates obtained are two to three times larger than the conventional wisdom. The results are robust across all of the crime categories examined. Incarcerating one additional prisoner reduces the number of crimes by approximately fifteen per year, a number in close accordance with the level of criminal activity reported by the median prisoner in surveys.

Media: SvD1, SvD2

Hugger statsministern svenska folket i ryggen?

En majoritet av Californiens väljare röstade i tisdags ja till Proposition 8, vilket innebär att delstatskonstitutionen hädanefter innefattar följande diskriminerande formulering:

Only marriage between a man and a woman is valid or recognized in California.

Ett mycket nedslående valresultat.

Här hemma i Sverige är läget förstås mycket bättre: könsneutrala äktenskap kommer att införas inom kort. Eftersom regeringen inte kunde enas blir nu ordningen sådan att riksdagen får fatta beslut utan proposition. En helt acceptabel lösning rent procedurmässigt, anser jag. Alla håller dock inte med mig om detta. Har man inte förlorat all sans och balans när man, likt tidningen Dagens opinionsredaktör, utropar följande:

osterberg

Ja, vilket hugg i ryggen på svenska folket att konstatera följande:

Redan till midsommar kan det ljuda bröllopsklockor över samkönade par.

Media: Aftonbladet, Dagen1, Dagen2, Dagen3, Dagen4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, DN3, DN4

Slang på franska

Om du kan franska kan du nog finna nöje i och ha nytta av att lära dig lite verlan:

To ”verlan” a word, simply separate it into syllables, reverse them, and put the word back together. In order to maintain the correct pronunciation, the verlaned word often undergoes some spelling adjustments. Unnecessary letters are dropped, while other letters are added to make pronunciation logical. There are no real rules for this; it’s just something to be aware of. Note that not every word can or should be verlaned; verlan is used essentially to emphasize or hide the meaning of the main word(s) in a sentence.

Att komma till slutet

Arthur Schopenhauer, i Parerga and Paralipomena:

In all that we do, we wish, more or less, to come to the end; we are impatient to finish and glad to be done. But the last scene of all, the general end, is something that, as a rule, we wish as far off as may be.

Hur effektiv är du i sängen?

Jag fann begreppet ”sömneffektivitet” intressant i studien ”Objectively Measured Sleep Characteristics among Early-Middle-Aged Adults”. Det anger hur stor andel av den tid man tillbringar i sängen som man faktiskt sover:

For the entire sample, mean time in bed was 7.5 (standard deviation (SD), 1.2) hours, mean sleep latency was 21.9 (SD, 29.0) minutes, mean sleep duration was 6.1 (SD, 1.2) hours, and mean sleep efficiency was 80.9 (SD, 11.3)%. … Sleep duration and quality, which have consequences for health, are strongly associated with race, sex, and socioeconomic status.

Närmare bestämt är kvinnors, vitas och mer välbeställdas tid i sängen längre, deras tid till insomnande kortare, deras sömn längre och deras sömneffektivitet högre. Nedbrutet på fyra grupper ser sömndata ut så här:

Angående att välbeställda sover bättre säger en av studiens författare:

People who make more money may have fewer worries, or they may have more control over their sleep environment.

Jag tror att min egen sömneffektivitet är mycket hög: jag brukar somna nästan omgående när jag lägger mig (ofta mitt i Seinfeld, som jag ofta tittar på liggandes). Det är nog delvis därför jag mår så bra och slipper allt detta:

Lack of sleep has long been connected with reduced ability to concentrate, trouble learning, decreased attention to detail and increased risk of motor vehicle accidents. More recent studies have tied chronic partial sleep deprivation to medical problems, including obesity, diabetes and hypertension.

Avregleringars asymmetriska effekter

En ny studie av Philippe Aghion m.fl., ”The Unequal Effects of Liberalization”, publicerad i American Economic Review, visar att en liberalisering av ett lands regelverk inte behöver ha samma ekonomiska effekter överallt, beroende på hur det regionala regelverket ser ut:

We study whether the effects on registered manufacturing output of dismantling the License Raj—a system of central controls regulating entry and production activity in this sector—vary across Indian states with different labor market regulations. The effects are found to be unequal across Indian states with different labor market regulations. In particular, following delicensing, industries located in states with pro-employer labor market institutions grew more quickly than those in pro-worker environments.

Två reflexioner:

  1. Att tillåta regional variation i regelverk är bl.a. bra för att bättre få reda på vilka effekter regelverks utformningar har.
  2. Det finns få gratisluncher: väljer man att reglera arbetsmarknaden för att skydda insiders kan det vara negativt för tillväxt och outsiders sysselsättningsmöjligheter.

Atomistisk musik

John Adams verk Harmonielehre är starkt. Det får mig att tänka på en storstad av atomistiska människor som rör sig fram och tillbaka utan att beröra varandra.

Här är Adams nya självbiografi.

Varför valsedlar?

partiet_halvVarför används fortfarande valsedlar i svenska val? Varför inte istället installera datorer i alla röstlokaler, på vilka alla valsedlar finns inlagda och där man också kan kryssa för personvalskandidater? Det borde göra sammanräkningen av rösterna både snabbare och säkrare, det sparar träd och en stor distributionsapparat, det tar bort problem med ”orättvisa” när valsedlar fattas på vissa ställen och — framförallt — man slipper det obehagliga momentet att slicka igen kuvert. I USA har man ju röstmaskiner av mekaniskt slag; när kommer valdatorerna?

Prostitution som rationellt val

Det finns en tendens i svensk prostitutionsdebatt att måla i mörka färger. Enbart. En viss nyansering krävs — det finns olika typer av prostitution med olika orsaker och effekter. En ny studie ger ytterligare belägg för att inte all prostitution behöver ses som en totalkatastrof:

In an apartment building on Chicago’s Southside, fifty of the seventy-five residents are sex workers. Our study uses in-depth interviews and participant observation of Chicago’s sex work economy to argue that sex work is one constituent part of an overall low-wage, off-the-books economy of resource exchange among individuals in a bounded geographic setting. To an outsider, the decision to be a sex worker seems irrational; in this article we argue that specific localized conditions invert this decision and render it entirely rational. For the men and women in our study, sex work acts as a short-term solution that ”satisfices” the demands of persistent poverty and instability, and it provides a meaningful option in the quest for a job that provides autonomy and personal fulfillment.

Det finns här två grundsynsätt: ett utopiskt och ett realistiskt. Det förra vill till varje pris utrota det som inte är bra. Det senare inser att detta inte går och att det istället gäller att, även i en värld fylld av svårigheter, försöka göra det så bra som möjligt (eller så lite dåligt som möjligt) för dem som har det svårt. Givet världen som den är kan det vara rationellt för vissa att sälja sex, och vi bör inte sätta käppar i hjulet för dem.

Inställning till lyckliga

Lyckoforskningen är väldigt populär, och många är de som anser att livets mål och mening, liksom kanske även politikens viktigaste målsättning, är lycka. En lite annorlunda hållning möter man i Richard Wagners starka musikdrama Götterdämmerung, närmare bestämt i akt II, scen 1, där Alberich ger följande råd till sin son Hagen:

Hagen, mein Sohn!
Hasse die Frohen!
sdsdsd
Hagen, my son,
hate the happy!
sds

Dryckesinformation för gravida

Om alkohol:

Boys born to mothers who drank lightly during pregnancy are better behaved and score more highly in tests at the age of three than the sons of women who abstained.

Om kaffe och te:

Caffeine consumption during pregnancy was associated with an increased risk of fetal growth restriction and this association continued throughout pregnancy.

Sugen på bilutfärd?

David Hockney, Garrowby Hill (1998), 152,4 x 193,0 cm:

Är kriser bra för tillväxten?

Naomi Klein hävdar i Chockdoktrinen att marknadsliberaler utnyttjar kriser för att genomdriva sin politik. Det kanske de gör. I vilket fall tycks tillväxtbefrämjare, liberala eller andra, kunna utnyttja kriser. En ny studie finner att kriser kan vara bra för ekonomisk tillväxt — i alla fall i demokratier:

Our results provide evidence that democratic political institutions help to ameliorate the
negative impact of economic crises on long-term growth. We conjecture that this result arises because democracies tend to deliver better policy responses in the aftermath of shocks. This means that, while there might be examples of benevolent dictators that react quickly and pursue good economic policies, on average, autocratic regimes are unable to handle crises well and deliver long-term growth. In other words, decisiveness—an attribute oftentimes assigned to autocratic regimes—does not imply that sound policies are implemented.

En implikation av studien är kanske att invånare i demokratiska länder inte ska känna sig alltför pessimistiska av nuvarande kris, såvida inte intressegrupper får alltför starkt inflytande på den nya politik som utformas. Som författarna skriver:

[I]f a country’s democratic institutions are strong, it may welcome crises as opportunities to learn and improve the policy stance. On the other hand, if institutions are weak, crises may not be useful to promote growthenhancing reforms. More likely than not, special interests might co-opt policy responses and crises will only end up hurting the public at the expense of more powerful interest groups.

Hursomhelst tycks det viktigt att ha perspektiv på kriser.

Äktenskapets beskyddare

Den kristna kampanjen Bevara äktenskapet håller sig aktiv, darrande av rädsla och upprördhet inför de vedermödor som kommer att drabba vårt land när äktenskapsbalken görs könsneutral. Homos? Ingå äktenskap? No way! Där tar det kristna kärleksbudskapet slut.

Nå, kampanjen har faktiskt en förebild i gudinnan Fricka, äktenskapets beskyddare. Hon kräver räfst och rättarting när människor avviker från den sanna äktenskapsläran i Richard Wagners storslagna musikdrama Die Walküre. Och hon får sin vilja igenom: hennes man, guden Wotan, ser till att Siegmund dödas. Jag tror dock inte att Bevara äktenskapet kommer att få sin vilja igenom. Då kanske deras gud (som de kallar Jahve, inte Wotan) straffar Sverige?*

______________________

*Måhända blir straffet mildare om civiläktenskap införs istället: t.o.m. en katolsk biskop föreslår ju det!

Hur klarar sig barn när en förälder emigrerar?

Det verkar som om mammor som flyttar utomlands har större förmåga att upprätthålla de emotionella banden med sina barn än pappor som flyttar utomlands, om jag tolkar en ny studie korrekt:

Using interviews with adult children left behind in the Philippines and their guardians, I show that intimacy is more of a challenge for migrant men to achieve with family in the Philippines than it is for migrant women. Their families suffer from emotional distance, because: generations operate in ”time pockets” that are ”outside the real time of the outside world”; migrant men do not accordingly adjust their performance of fathering to accommodate the needs created by distance; and fathers insist on maintaining gender-normative views of parenting.

Sedan är frågan om emotionell distans är så negativ alla gånger.

Slut på tålamodet

De nya ateisterna beskylls för att vara militanta och aggressiva. Richard Dawkins kommenterar:

We’ve all been brought up with the view that religion has some kind of special privileged status. You’re not allowed to criticise it. And therefore, if you offer even a fairly mild criticism, it really does sound strident, because it violates this expectation that religion is out of bounds.

Detta stämmer väl överens med min erfarenhet. Det anses inte riktigt korrekt att kritisera religion. ”Låt dem tro om de vill,” tycks många resonera. Men Dawkins accepterar inte det synsättet, och inte jag heller. Som han uttrycker det:

But I seem – I seem to have lost patience.

Heta fransmän

Modellerna Jordan och Rémi gör reklam för klädmärket Vilain Garçon:

Gudomlig insikt om fri vilja

Wotan i Die Walküre (akt II, scen 2):

denn selbst muss der Freie sich schaffen
sdsdsd
for the Free man has to create himself
sds

Detta är samma idé som filosofer som Galen Strawson anför när de förklarar att fri vilja inte kan existera såvida vi inte är causa sui, orsaken till oss själva.

Försvagar piller paternalismen?

Jag är allmänt skeptisk till paternalism. Det slog mig just att de preferenspåverkande piller som finns, t.ex. för att reducera begär eller för att åsamka obehag vid konsumtion, och som säkerligen kommer att dyka upp på nya områden framöver, torde kunna försvaga paternalismen. Hur då?

Jo, paternalister utgår i regel från en motsatsställning hos individen mellan ”kort-” och ”långsiktiga” preferenser, där det är lätt att låta sig styras av de förra, vilket ångras ex post.* Ta en kortsiktig preferens för godis. Varje gång en person går till affären föredrar han att köpa och därefter mumsa i sig sötsaker. När han tio år senare har blivit fet och kanske också sjuk ångrar han sig. Han anser själv då att han inte borde ha ätit allt detta godis. Paternalisten ser ett gyllene tillfälle för staten att gripa in — genom förbud, svårtillgänglighet och skatter kan de kortsiktiga preferenserna hållas stångna.

Som Thomas Schelling har argumenterat för, t.ex. i ”Egonomics, or the Art of Self-Management”, handlar detta om ett problem med self-commitment. Man vill något men förmår inte fullfölja det. Det finns, påpekar han, sätt för individen att stärka de långsiktiga preferenserna. Vet man att x leder till y, som man vet att man kommer att ångra ex post, och om x relativt lätt kan undvikas, är det ett exempel hur hur individen kan minska problemet.

Genom att piller nu dyker upp som individen frivilligt kan ta och som stärker de ”långsiktiga” preferenserna försvagas grunden för paternalism. Istället för att alla individer, oavsett om de lider av ett self-commitment-problem eller ej, ska drabbas av förbud eller skatter, kan de individer som så önskar få hjälp att justera sin preferensuppsättning. Fler piller behövs, och kanske bör de distribueras mer generöst.

Min tes är alltså att forskningen i ökad grad kan bidra till att rädda enskilda individer från sig själva — och till att rädda valfriheten för övriga.

_________________________

*Det finns mer radikala paternalister, som vill korrigera människors val även om de aldrig själva ångrar sig. Dessa hårdnackade sällar lär inte låta sig avskräckas i så hög grad av piller, eftersom människor kanske väljer att inte ta dem.

Homohäst kommer ut

Nu är det dags för homodjuren att få sin läggning erkänd och respekterad! Som hästen Ship’s Captain:

Skämt åsido, lördagen den 8 november öppnar utställningen Rainbow Animals — om homosexualitet i djurvärlden på Naturhistoriska riksmuseet.

Tips: hästkännaren Joakim Nilsson.

Känslor som grund för estetik

Professor Prinz

Professor Prinz

Att moral grundas i känslor är, som jag ser det, helt korrekt. Jesse Prinz menar i ”Emotion and Aesthetic Value” att samma sak gäller på estetikens område:

I am interested in what kind of mental state appreciation is. What kind of state are we expressing when we say a work of art is “good”? This question has parallels in other areas of value theory. In ethics, most notably, there has been much attention lavished on the question of what people express when they refer to an action as “morally good.” One popular class of theories, associated with the British moralists and their followers, posits a link between moral valuation and emotion. To call an act morally good is to express an emotion toward that act. I think this approach to morality is right on target (Prinz, 2007). Here I want to argue that an emotional account of aesthetic valuation is equally promising.

Av detta följer bl.a. att vad om utgör ”bra” konst inte är en fråga som kan avgöras objektivt; istället beror det på en subjektiv känslomässig upplevelse. Mycket riktigt skiljer sig uppfattningen om vad som utgör ”bra” konst, både inom ett visst samhälle och mellan olika samhällen.

Extraordinär helg med Wagner

Richard Wagner

Denna helg avnjuter jag, i sällskap med mina goda vänner Anders, Magnus, Mattias, Rickard och Christian, hela Der Ring des Nibelungen, Richard Wagners storslagna tetralogi baserad i nordisk mytologi. Cykeln består alltså av fyra musikdramer: Das Rheingold, Die Walküre, Siegfried och Götterdämmerung. Tanken är att leva Wagner hela helgen! Så här ser vårt program ut:

Fredag den 31 oktober
18.00 Champagne Bruno Paillard
18.15 Das Rheingold
21.00 Slut – alla går hem till sig

Lördag den 1 november
9.00 Die Walküre
13.00 Lunch
14.00 Gemensam promenad och konversation
15.00 Siegfried
19.30 Middag på Nalens restaurang
22.00 Slut – alla går hem till sig

Söndag den 2 november
11.00 Brunch (lagas gemensamt)
12.00 Götterdämmerung
16.45 Avslutande drink
17.00 Slut – alla går hem till sig

Den inspelning vi ser har James Levine som dirigent och kommer från Metropolitan Opera i New York.

Det är svårt eller omöjligt att i några ord beskriva Ringens storhet. Låt mig bara nämna dess suggestiva musik (redan det mycket speciella förspelet till Das Rheingold får mig i extas) och det filosofiska djupet i teman som konflikten mellan makt och kärlek och mellan regler och egen nyttomaximering. För att inte tala om idén att kärlek kan förkastas samt förekomsten av incest. Min favoritkaraktär är nibelungen själv, Alberich, en ful dvärg.

Att tjäna pengar som död

Död höginkomsttagare

Död höginkomsttagare

Min stora dröm är att bli ekonomiskt oberoende. Medan jag lever. Det verkar som om vissa lyckas (för)bli det efter sin död:

The 13 famous names that make up our Top-Earning Dead Celebrities earned a combined $194 million over the last 12 months.

Elvis toppar listan: det senaste året tjänade han 52 miljoner dollar. Albert Einstein tjänade 18 miljoner dollar. Det du, Björn Ranelid.

Hur förbättras livet för världens fattiga?

DN Kultur förnekar sig inte och upplåter idag (ej på nätet) plats åt Bror Perjus, ”journalist och författare”:

Långsiktigt kan de ekonomiska kriserna endast motverkas med en global demokrati som genom effektiv beskattning kan överföra resurser från de superrikas hejdlösa lyxliv till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

Professor Lucas

Professor Lucas

Konstigt att inte ekonomipristagaren Robert Lucas har förstått det som experten på långsiktiga ekonomiska skeenden Bror Perjus har förstått. Lucas har en lätt annorlunda förståelse av verkligheten:

Of the tendencies that are harmful to sound economics, the most seductive, and in my opinion the most poisonous, is to focus on questions of distribution. … But of the vast increase in the well-being of hundreds of millions of people that has occurred in the 200-year course of the industrial revolution to date, virtually none of it can be attributed to the direct redistribution of resources from rich to poor. The potential for improving the lives of poor people by finding different ways of distributing current production is nothing compared to the apparently limitless potential of increasing production.

Om man ska anstränga sig för att hitta något positivt i det Perjus skriver tycker jag att det är, att han inte tycks drabbad av den annars så vanliga välfärdsnationalismen.

Vad påverkar invandrares valdeltagande?

En ny studie undersöker sannolikheten för att invandrare röstar i svenska val. Som bekant får även icke-medborgare som har varit folkbokförda i landet i minst tre år rösta i kommun- och landstingsvalen. Tanken i studien är att deltagande i allmänna val är ett tecken på att anse sig vara socialt inkluderad i ett samhälle. Bl.a. dessa faktorer ökar sannolikheten för att invandrare ska rösta (och, som en implikation, delaktigheten i det svenska samhället):

  • Att bli medborgare.
  • Att komma från Nord- och Sydamerika och att vara född i Sverige av invandrare.
  • Att ha svensk maka eller make.
  • Att äga ett hus.
  • Att bo i en mindre stad.
  • Att invandrarpopulationen ökar.

Ålder vid invandring och om det finns utlandsfödda kommunfullmäktigeledamöter har dock i regel ingen effekt.

Angående att medborgarskap ökar sannolikheten att rösta skriver författarna:

On that note, it appears that granting citizenship has a huge effect on voting. Despite giving people the right to vote, that right is often not exercised if people are not citizens. While it could be that only people who wish to be more involved take up citizenship, it could also be that citizenship offers people the opportunity to see that they have a stake in what is happening politically in Sweden. Thus as a means of encouraging social inclusion, it appears that the policy of allowing citizenship acquisition has been extremely successful.

Man kan också vara av uppfattningen att det är rätt bra att icke-medborgare inte röstar i så stor utsträckning, då de sannolikt inte är lika långsiktiga i sitt tänkande som medborgare. Denna hållning kan förstås kombineras med synen att det bör vara lätt att bli medborgare.

Kvinnlig lätthet och briljans

Under blott en minut visar Nina Kaptsova hur balett ska utföras, i en variation ur Tchaikovsky Pas de Deux av George Balanchine. Denne mästare hade en särskild förmåga att skapa rena koreografier där kvinnans linjer, lätthet och tekniska briljans framhävs. (Musiken var tänkt att ingå i akt III av Svansjön men kom inte med.)

Hur beter sig folk när livet står på spel?

I ett avsnitt av Seinfeld befinner sig George på fest i en lokal fylld av barn och pensionärer. Plötsligt noterar han att det brinner i köket. Så här hänsynslöst beter han sig:

Är George typisk för människor som hamnar i kritiska lägen? Nej, det verkar inte så. I en ny studie undersöker Bruno Frey, David Savage och Benno Torgler om sociala normer binder människor i sådana situationer — närmare bestämt undersöker de hur beteendet såg ut när Titanic sjönk. Det verkar som om sociala normer i huvudsak upprätthölls — t.ex. räddades kvinnor och barn först.* Författarna skriver:

Being female rather than male increases the probability of surviving between 23.7 and 53.9 percentage points, depending on the specification used. This is a large quantitative effect. … Similarly, being a child rather than a person AGE 51+ (reference group) increases the probability of surviving around 30 percentage points.

Jag finner det intressant i) att denna norm upprätthölls i en extrem nödsituation och ii) att denna norm existerar till att börja med. Är det verkligen rimligt att anse det viktigare att barn och kvinnor överlever än att vuxna män gör det?** På vilken grund?

____________________

*Det fanns dock vissa inslag av egenintresse. Passagerare i de finare klasserna överlevde med större sannolikhet, och personalen såg till att få företräde till livbåtarna.
**I ett tidigare inlägg frågar jag om barns lycka bör betyda mer än vuxnas.

Gen för transsexualism?

Ny forskning (populärpresentation här) indikerar att transsexualism, åtminstone i fallet man-till-kvinna, har en genetisk komponent:

This study provides evidence that male gender identity might be partly mediated through the androgen receptor.

Denna skillnad kan resultera i svagare testosteronsignaler. En av författarna kommenterar:

There is a social stigma that transsexualism is simply a lifestyle choice, however our findings support a biological basis of how gender identity develops.

Jag har tidigare förespråkat respekt för transsexuella. Den förutsätter på intet sätt att transsexualism har en genetisk komponent, men kanske kan en del andra ha lättare att acceptera fenomenet med den utgångspunkten. (Studier visar t.ex. att personer som tror att homosexualitet inte är ett eget val är betydligt mer accepterande eller toleranta än andra.)

Två kompisar

Francis Bacon, Pope and Chimpanzee (1962), 164,3 x 142,2 cm:

Psykologi bakom gudstro

Varför tror människor på gud(ar)? Psykologen Dorothy Rowe ger i den nya boken What Should I Believe? följande svar, enligt en artikel i The Guardian:

She starts from the premise that our greatest fear is annihilation, not physical death, necessarily, but annihilation as a person. It is the desire to avoid this that motivates us throughout our lives. For some, religion is the answer, because it tends to suggest quite straightforwardly that life carries on after death.

Hon menar att vi alla försöker leva vidare — genom att skaffa barn, genom att skapa saker som bär vårt namn, genom minnen hos andra, kanske genom gravstenar och genom en föreställning att vi faktiskt inte dör. En implikation av detta synsätt är att religion inte har intellektuell grund utan att den fyller ett psykologiskt behov:

All this presents a bit of an obstacle for those who think that the problem of religion can be ”solved”. When the explanation for religious belief is a question of individual psychology, there’s little room for the argument that it can be educated away.

Nedslående för oss som tror på rationell argumentation. Om grunden för religion är en rädsla för icke-existens kanske vi bör börja analysera och diskutera varför icke-existens ses som något skrämmande. Konstnären Francis Bacon räddes inte att bli bortglömd:

I myself and the life I’ve lived happen to be more profoundly curious than my work. Then sometimes, when I think about it, I’d prefer everything about my life to blow up after I die and disappear.

Jag anser likaså att det är helt ointressant om något som har med mig att göra lever kvar efter min död. Varför anser andra inte det? Psykoanalys, tack! Efter sådan analys kanske intresset för religion krackelerar?

Minskar marknadsekonomin löneskillnaderna mellan könen?

Gary Becker har framfört teorin att diskriminering tenderar att minska när graden av konkurrens ökar, eftersom det innebär en kostnad och konkurrensnackdel för företag att rata personal på andra grunder än låg produktivitet. I en ny studie, publicerad i Kyklos, undersöks i denna anda hur graden av marknadsekonomi är relaterad till löneskillnader mellan könen:

Both data bases lead to the same conclusion: there is a strong negative correlation between market orientation and gender wage gaps, in particular when competitive markets are measured by the components ”free trade”, ”absence of regulation” and ”legal structure”. These indicators are strongly related to competitiveness in the product market and are, therefore, backing Becker’s taste for discrimination model. More market orientation in the economy can reduce gender inequalities in wages – if it is enough to close the gender wage gap completely is still to be shown.

En illustration av sambandet (utan kontrollvariabler):

Jag har en känsla av att detta resultat är i linje med Nyamko Sabunis tänkande.

Ranelid verifierar Nozick

Björn Ranelid beklagar sig i Expressen:

Jag står för mitt ord och påstår att jag är värd högre lön för mitt arbete än till exempel fotbollsspelaren Fredrik Ljungberg.

Ranelid ger genom sitt beklagande stöd åt Robert Nozicks teori om varför intellektuella tenderar att ogilla kapitalismen:

Why then do contemporary intellectuals feel entitled to the highest rewards their society has to offer and resentful when they do not receive this? Intellectuals feel they are the most valuable people, the ones with the highest merit, and that society should reward people in accordance with their value and merit. But a capitalist society does not satisfy the principle of distribution ”to each according to his merit or value.” Apart from the gifts, inheritances, and gambling winnings that occur in a free society, the market distributes to those who satisfy the perceived market-expressed demands of others, and how much it so distributes depends on how much is demanded and how great the alternative supply is. Unsuccessful businessmen and workers do not have the same animus against the capitalist system as do the wordsmith intellectuals. Only the sense of unrecognized superiority, of entitlement betrayed, produces that animus.

Sexuell upphetsning påverkar preferenser

Dr Roine sprider alltid värdefull kunskap och nämner idag en studie om hur manliga studenters omdöme påverkas av sexuell upphetsning. När de är sexuellt upphetsade ger de uttryck för rätt annorlunda preferenser jämfört med när de inte är upphetsade, vilket framgår av denna tabell:

De mest populära aktiviteterna under upphetsning är att bli bunden, att ha analsex, att ha sex med en 40-årig kvinna, att ha sex med någon man hatar och att binda sin partner. Jag noterar vidare att studenterna under upphetsning i genomsnitt tycks ungefär lika intresserade av att ha djursex som att ha homosex. De aktiviteter som ökar mest i intresse vid upphetsning jämfört med ett icke upphetsat tillstånd är att ha analsex, att binda sin partner och att ha sex med en 50-årig kvinna.

Bättre, inte fler, regleringar

Professor Glaeser

Professor Glaeser

Åtminstone tre nationalekonomer har nu varnat för fler regleringar av den finansiella sektorn. Istället förespråkar de bättre regleringar. Senast i raden är Harvards Ed Glaeser:

We need a new regulatory structure, but it needs to be one that makes the markets function better, not worse. The answer is not more government, but better government. To make new governmental interventions better than the old ones, we need to think about what exactly is it that we want to accomplish.

Tidigare har Tyler Cowen och Erik Hurst framfört ett liknande budskap. Finns det politiker som vågar hålla huvudet kallt och inte ge efter för populistiska krav på att blint och snabbt öka regleringen av ekonomin?

Rugby är bra för magen

David Williams är en 22-årig australiensisk rugbystjärna:

Naturkatastrofer och ekonomisk utveckling

Professor David Strömberg skriver om naturkatastofer i Journal of Economic Perspectives. Han presenterar rikligt med data, rakt igenom fascinerande.

I figuren nedan framkommer hur antalet naturkatastrofer och effekterna av dem har utvecklats över tid. Antalet katastrofer har ökat med ca 5 procent per år, men antalet döda enbart med 0,1 procent per år. I Table 2 delar han upp antalet naturkatastrofer och effekterna på de olika kontinenterna. Asien och Afrika har drabbats hårdast. I Table 3 visar han att länder med höga inkomster och demokrati har drabbats oerhört mycket mindre av ungefär samma antal naturkatastrofer som länder med låga inkomster och diktatur. Uppenbarligen beror effekterna i hög grad på faktorer som vi människor kan påverka.


I artikelns sista del analyserar han katatrofhjälp och vad som avgör vilka som får och hur mycket de får:

International relief for natural disasters does increase with the severity of the disaster, as measured by the number of killed and affected, and also rises when the income of the affected country is lower. However, relief is also driven by factors other than need. News coverage appears to drive disaster relief. Donors also give more to countries that lie closer, and with which they share a common language and colonial ties. These effects are sizeable.

Precis som i ens individuella liv gäller det att ha bra kontakter för att få den bästa hjälpen i nödsituationer.

Skrämd av nysningar

Nu har jag vaccinerat mig mot årets influensa. Risken att drabbas minskar med 50 procent, och om man drabbas blir symptomen lindrigare. Det kostade 150 kr på min vårdcentral (se här var du kan vaccinera dig). Väl investerade pengar!

Cosmo Kramer

Cosmo Kramer

Bakgrunden är att jag nästan är neurotiskt rädd för baciller och blir svettig om någon i min närhet hostar eller nyser. Jag skrattade gott när jag i ett Seinfeld-avsnitt upptäckte att jag har en frände i Kramer. Han var på besök hos sin bokförläggare för att diskutera lanseringen av en soffbordsbok om soffbord. (Lanseringen visade sig vara i fara, eftersom Kramer hade spottat ut kaffe på programledaren Kathy Lee i ett tv-framträdande.) Samtalet:

Kramer: Hey boss.
Mr. Lippman: Kramer. Come in.
Kramer: How’re you doin’ there, big guy?
Mr. Lippman: Have a seat.
Kramer: What, have you got yourself a cold?
[Mr. Lippman sneezes, Kramer jumps in his chair.]
Kramer: Wow, that’s quite a honk! Get yourself some vitamin C with rose hips and bioflavenoids.
Mr. Lippman: The reason I asked you in here, is I caught your appearance on ”Regis and Kathy Lee” the other day and –
Kramer: It was pretty good, huh?
[New sneeze, Kramer jumps again.]
Mr. Lippman: Anyway, the thinking here is that it would be best if you didn’t do any more of these shows.
Kramer: Because of the coffee thing?
Mr. Lippman: Kramer, I’m sorry.
Kramer: What about ”Sonia Live”? Now you’re not cancelling ”Sonia Live”?
Mr. Lippman: It’s out –
Kramer: She’s a doctor, I got a thing for her.
Mr. Lippman: Kramer, I –
[Mr. Lippman sneezes again, Kramer falls out of his chair.]

Det är farligt att nysa i nysräddas närhet. Vi kan ramla och skada oss. Även om vi blir mindre rädda efter vaccination.

Energisk musik

Sjostakovitjs Konsert för piano, trumpet och stråkar (opus 35) är medryckande och ger nästan fysisk stimulans. Se och hör ett kort, intensivt utdrag. Oh mama! Vilket pianospel.

Krisens grundorsak?

Det saknas inte teorier om varför den finansiella krisen har uppstått. En populär förklaring, t.ex. förmedlad av  Lars Pålsson Syll på (förstås) DN:s kultursida, är att det fanns för få regleringar på plats. Men en mer grundläggande förklaring är att krisen ytterst beror på en alltför expansiv penningpolitik.

Detta är i själva verket den förklaring som den österrikiska konjunkturcykelteorin — t.ex. presenterad i en IMF-uppsats här och i en analys från Ludwig von Mises Institute här — ger. Denna syn emanerar delvis från den svenska nationalekonomen Knut Wicksell, som varnade för en situation där låneräntan understiger ”den naturliga räntan” (dvs. avkastningen på kapitalinvesteringar). Genom alltför låga räntor har den enorma kreditexpansion kunnat äga rum som har orsakat felinvesteringar och bubblor som nu brister.*

Professor Don Boudreaux ställer några kritiska frågor utifrån denna syn:

Skepticism is advisable when the former head of a government-created and protected monopoly blames the market for using that monopoly’s output unwisely.  Would the demand for mortgage-backed securities have been as frothy as it was if Mr. Greenspan’s Fed had not created so much new money?  Would the demand for owner-occupied housing itself have been so intense?  Because money plays a common and vital role in all of these transactions – and because Mr. Greenspan’s Fed kept pumping dollars into the economy with no way to know what the ”correct” supply is – you’ll pardon my inability to give credence to Mr. Greenspan’s latest pronouncements.

Jag tror personligen att det kan ligga en hel del i denna syn på krisens grundorsaker, i alla fall i breda drag. Det finns dock kritik mot den. Bryan Caplan menar t.ex. i ”Why I Am Not an Austrian Economist” att teorin bygger på att ekonomins aktörer inte har rationella förväntningar, vilket han ser som ett orimligt antagande. Även Tyler Cowen finner teorin mindre övertygande: han menar att ingen tvingar ekonomins aktörer att fatta irrationella beslut.

Oavsett krisens orsaker vidhåller jag min syn att den, eller rättare sagt den ekonomisk-politiska regim som innefattar återkommande kriser, inte är så farlig.

Uppdatering: Brad DeLong verkar resonera snarlikt.

__________________________

*Dr Bergh granskar en rapport av Per Nilsson om hur SBAB kan ha bidragit till de högre bostadspriserna genom sin prispressande roll. Det må så vara, men med resonemanget här som grund kan SBAB inte anses vara grundproblemet.

Homofobins känslomässiga grund

Antigayprotest i Lettland

I essän ”The Emotional Origin of Homophobia” resonerar jag kring hur det kommer sig att vissa heterosexuella ogillar homosexualitet:

The order of causality is

  1. emotional disgust when considering homosexuality
  2. “intellectual” reasons for disliking homosexuality

and not the other way around. That is, the emotional reactions predate any rules, laws, or other injunctions against homosexuality.

I have personally found this understanding of things confirmed in conversations with some homophobic heterosexuals. They have started out by giving “intellectual” reasons for why they dislike homosexuality (e.g., “it does not produce children”), so as to give a serious impression to the effect that this dislike is based on properly reflected-upon arguments. But then I have inquired what they think of lesbianism, and then they almost always respond by voicing their approval.

”Intellektuella” argument mot homosexualitet har, menar jag, alltså klistrats på för att försöka ge legitimitet åt en i grunden emotionell hållning. Håller du med?

Utan djur och natur

Ekonomipristagaren Daniel Kahnemans uppväxtmiljö påminner om hur jag föredrar att leva mitt liv:

Like many other Jews, I suppose, I grew up in a world that consisted exclusively of people and words, and most of the words were about people. Nature barely existed, and I never learned to identify flowers or to appreciate animals.

Hushållsarbete tar mycket tid

I en ny studie, accepterad för publicering i Journal of Economic History, visar Valerie Ramey att det antal timmar per vecka som ägnas åt hushållsarbete inte har minskat särskilt mycket i USA under 1900-talet. Däremot har en omfördelning av sådant arbete — med vilket avses matlagning, städning, omhändertagande av familjemedlemmar, handlande och skötsel av hushållet i övrigt — ägt rum, från kvinnor till män:

The new estimates suggest that time spent in home production by prime-age women fell by around six hours from 1900 to 1965 and by another 12 hours from 1965 to 2005. Time spent by prime-age men rose by 13 hours from 1900 to 2005. Considering the entire population, including children and older individuals, per capita time spent in home production increased slightly over the century.

Se denna figur:

Är fler än jag förvånade över att hushållsarbetet, trots ekonomisk och teknologisk utveckling, fortfarande upptar så mycket tid? Ramey refererar till två möjliga förklaringar: att apparater har ersatt hemhjälp (men inte egna arbetsinsatser) och att efterfrågan på hushållsarbete har ökat samtidigt med hushållsmaskinernas ankomst, som ett resultat av en utbredd betoning av renhet och sanitet.

Och är det fler än jag som undrar hur denna ”maktförskjutning” mellan könen i hemmet har uppstått? Jag har ingen aning om svaret (men har tidigare skrivit om varför män kan ha funnit det i sitt intresse att införa kvinnlig rösträtt — finns liknande mekanismer här?). Man kan hursomhelst notera att det kvarstår ett betydande gap mellan kvinnor och män.