Apropå gråtande idrottsutövare bör det inte förglömmas att tårar inte behöver vara tecken på sorg. 20-årige Matthew Mitcham (som för övrigt kom ut som homo-gay tidigare i år) vann idag OS-guld i simhopp. Han blev glad.
Årsarkiv: 2008
Den primitiva OS-nationalismen
Jag har svårt för att se på OS-sändningarna i SVT. Skälet är reportrarnas nationalism, som jag finner outhärdlig. Så fort en svensk dyker upp i en tävling hejar reportrarna på denne, ofta dessutom i emotionella fomer, med tillrop, pustanden och stönanden. Jag såg t.ex. en bordtennismatch, och när den kines som mötte en svensk förlorade en boll utbrast reportern:
Det tackar vi för!
Vad är detta för oprofessionalism och primitivt, atavistiskt grupptänkande? Min bestämda uppfattning är att en sportreporter ska delge tittaren kunskaper — om sporten, om de tävlande, om tidigare resultat, om vad som händer under tävlingen och hur det kan förstås — inte sina egna värderingar. När två svenska fotbollslag tävlar mot varandra i Allsvenskan anses det inte acceptabelt att en reporter öppet och entusiastiskt hejar på ett av lagen — men när det svenska landslaget möter ett annat landslag tycks ingen se det som problematiskt att öppet och frejdigt heja på svenskarna.
Sportnationalismen är inte den allvarligaste formen av nationalism, men den är påträngande och påminner om hur vi människor i hög grad fortfarande tänker i klantermer. Det är ”vi” mot ”dem”. Och jag är rädd för att sportnationalism cementerar och kanske också förstärker den sortens tänkande. Jag står för något annat.
För vidare läsning: Domare Posner har varnat för OS-nationalismen, Steven Levitt påpekar att den påverkar medaljrapporteringen och jag har tidigare noterat sportreporternationalism.
Muskler och flexibilitet
Epke Zonderland, nederländsk gymnast, visar en trippelkombination:
Varför så få kvinnor på toppen?
I en ny studie undersöker Muriel Niederle och Alexandra Yestrumskas hur det kommer sig att kvinnor ofta är underrepresenterade på toppjobb. Tidigare förklaringar har pekat på olika preferenser mellan könen gällande arbetsmängd och typ av arbetsuppgift, på olika förmåga och på diskriminering. Utan att förneka att dessa faktorer spelar roll finner de följande:
[I]n this paper we have examined an environment in which women and men perform equally well, and in which issues of discrimination, or time spent on the job do not have any explanatory power. Nonetheless, we find large gender differences in the propensity to choose challenging tasks. It appears that these differences are driven by gender differences in risk aversion, and certainty in the ability to perform in a harder and new task.
Den tyska affärskvinnan Maria-Elisabeth Schaeffler
Högpresterande kvinnor är alltså relativt obenägna att välja komplicerade uppgifter pga. en ovilja att ta risker och bristande självförtroende. Lågpresterande män, å andra sedan, präglas av övermod.
Men forskarna finner också att utfallet kan påverkas av spelets regler. När experimentet ändrades i mer flexibel riktning, med mindre press att binda sig för ett visst handlingsalternativ, försvann i stort sett könsskillnaderna mellan högpresterande män och kvinnor:
Furthermore, we predict that gender differences should be reduced when the environment allows for participants to try out various tasks, without a strong initial commitment.
Frågan är hur denna insikt kan omsättas i praktisk handling på arbetsmarknaden. Det förefaller viktigt att försöka utnyttja den potential av högpresterande kvinnor som, med annorlunda spelregler, i högre grad skulle vilja och våga ta för sig.
Bensinpriset i olika länder
Många ekonomer förespråkar höjd bensinskatt, huvudsakligen av miljömässiga skäl. Nu har bensinpriset ökat pga. oljeprisets uppgång, vilket minskar behovet av skattehöjningar. Genom denna interaktiva karta kan man se hur högt bensinpriset är i olika länder. Sverige har billigare bensin än Norge, Finland och Danmark, visar det sig. Fastän amerikaner klagar på höjningarna där, är deras bensinpris bara 43 procent av det svenska. Priset per liter i Saudiarabien är 78 öre! (För att få fram priset i kronor per liter, multiplicera de angivna priserna med 1,66.)
Tips: Andrew Sullivan.
Bör avdragsrätt för gåvor införas?
Jag är tveksam till avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, av tre skäl:
- Icke-neutralitet. Varför ska staten ange att det är bättre att använda pengar till gåvor till ideella organisationer än till annat? Om jag vill ge pengar till en vän eller köpa en cykel för pengarna ska det inte missgynnas relativt gåvogivande till ideella organisationer, anser jag.
- Kostnad. Förslaget kostar pengar, dels i uteblivna skatteintäkter och dels i form av byråkrati, och alternativkostnaden, i form av att andra angelägna reformer inte kan genomföras, måste beaktas. Jag anser att en allmän skattesänkning vore att föredra.
- Religionsstöd. Anledningen till att Mikael Oscarsson (kd) och andra kristdemokrater med särskild kraft driver frågan är att de vill stimulera pengagivande till religiösa organisationer. Det anser jag inte att staten ska medverka till.
Uppdatering: Se även Daniel Waldenströms analys av förslagets konsekvenser för forskning.
Olympiad för intelligenta
OS i Beijing i all ära, men den mer imponerande olympiaden ägde rum i Madrid i juli, i form av den 49:e internationella matematiska olympiaden, som av många anses vara den svåraste mattetävlingen i världen. Kina kom etta, Ryssland två och USA trea. Sverige kom på 53:e plats (av 101 länder).
Om du har tid över idag rekommenderar jag dig att ge dig i kast med årets tävlingsuppgift. Sex nätta små problem!
En snabb granskning av resultatlistan indikerar att pojkar dominerade olympiaden: blott 10,5 procent av deltagarna och 4,3 procent av guldmedaljörerna var flickor. Se ett tidigare inlägg om kön och matematik.
Den tveksamma folkrätten
Jag har alltid känt mig lite tveksam inför begreppet och fenomenet folkrätt. Alltsomoftast framträder folkrättsjurister i media och konstaterar att land si och så har brutit mot folkrätten, vilket allmänt verkar uppfattas som att något fasansfullt har ägt rum. Men som icke-jurist har jag inte kunnat precisera vari min tveksamhet består.
Professorn i juridik vid University of Chicago Eric Posner är bättre lämpad för uppgiften. I en artikel* angriper han den förhärskande och naiva synen att stater är moraliskt klandervärda om de bryter mot folkrätten. T.ex. menar han att det inte går att hävda att folkrätten är moraliskt bindande därför att den bygger på samtycke, vilket den inte gör. Det går heller inte att hävda att den är moraliskt bindande därför att den medför goda konsekvenser, eftersom dess utformning är ett resultat av agerande av stater som ofta inte bryr sig om sina egna medborgares välmående, och än mindre andra staters medborgares välmående. Slutsats:
In our world, we cannot say that if a particular state complies with international law … or even treated compliance as a presumptive duty, the world would be a better place.
Se ett tidigare inlägg om Eric Posners ifrågasättande av ”mänskliga rättigheter”.
Uppdatering: Se även hans analys av vissa problem med ICC i Haag.
___________________
*Posner, Eric A. (2003). ”Do States Have a Moral Obligation to Obey International Law?” Stanford Law Review, 55(5): 1901—1920.
Kristen kärlek har sina gränser
Den amerikanska artisten Katy Perry sjunger följande i en ny låt:
I kissed a girl and I liked it.
Tidigare sjöng hon gospel. Hennes kristna mamma gillar inte den nya stilen:
Jag kan inte ens lyssna på den sången. Den första gången jag hörde den blev jag totalt chockad. När den spelas på radio böjer jag mitt huvud och ber.
Nej, det är i sanning chockerande med kärleksbetygelser två flickor emellan. Det tarvar bön!
Behovet av blod
Röda blodceller
Det råder blodbrist, varför två nyheter är av intresse:
- Socialstyrelsen föreslår att män som har sex med män ska få donera blod sex månader efter sexuell aktivitet (idag får de inte ge blod alls). Det är bra, men eftersom tre månader är en tillräcklig tid för att kunna hivtesta blod borde gränsen sänkas till just tre månader. Se även Olof Lavessons kommentar.
- Ny forskning indikerar att man kan komma att utvinna blod ur embryonala stamceller. Kristna motsätter sig denna typ av forskning, vilket återigen illustrerar hur destruktiv deras etik kan vara.
En tredje sak är att blodgivning verkar kunna fås att öka genom att erbjuda lotter som betalning.
Skarp blick
Den fräna klimatdebatten
Elisabeth Höglund, klimatdebattör
En debatt har blossat upp i klimatfrågan mellan, av alla människor, meteorologen Pär Holmgren och reportern Elisabeth Höglund. Jag tillbringade själv lördagsnatten (fram till 02.30) i en frän diskussion i just denna fråga. Den väcker känslor.
Men låt oss påminna oss Bertrand Russells kloka ord från ”On the Value of Scepticism”:
When there are rational grounds for an opinion, people are content to set them forth and wait for them to operate. In such cases, people do not hold their opinions with passion; they hold them calmly, and set forth their reasons quietly. The opinions that are held with passion are always those for which no good ground exists; indeed the passion is the measure of the holder’s lack of rational conviction. Opinions in politics and religion are almost always held passionately.
Målsättningen bör vara att närma oss klimatfrågan, som alla andra frågor, på ett rationellt sätt och att inte tysta, förtiga, förlöjliga eller reagera alltför affektivt. För min del innebär det:
- att acceptera majoritetsuppfattningen bland klimatexperter, att global uppvärmning är att vänta och att den till icke negligerbar del orsakas av koldioxidutsläpp;
- att ha en viss grad av osäkerhet i denna acceptans, eftersom det finns en minoritet av experter som inte håller med IPCC (och graden av osäkerhet bör vara en funktion av hur stor denna minoritet är);
- att inte acceptera policyslutsatser som inte bygger på noggrann kostnads-intäktsanalys — i linje med resonemang av miljöekonomer som Richard Tol och William Nordhaus; och
- att inte lyssna så mycket på amatörer och allmänna tyckare.
Middag med Jack Knight
Kvällen har varit mycket stimulerande. Inte nog med att jag hade förmånen att dinera på Nalen* med Gissur, Andreas och Peter. Dessutom ingick Jack Knight och Mark Blyth i sällskapet! (De är här för att delta i ett kollokvium för unga samhällsvetare på min arbetsplats Ratio.) Båda är mycket skarpa statsvetare, och de har båda skrivit inom området institutionell förändring, dvs. vad som orsakar — och hindrar — politiska reformer.
Professor Jack Knight
Jag är särskilt förtjust i Knights teori om institutionell förändring som ett resultat av sociala konflikter. Som han skriver i Institutions and Social Conflict (s. 38):
Rather than focusing on collective goals, self-interested actors want institutions that produce those social outcomes that are best for them as individual strategic actors. This is not to say that social institutions do not produce benefits for all of the members of the group or community. … [T]hese benefits are merely a by-product of the pursuit of individual gain.
Detta har implikationer för hur man uppnår ekonomisk-politiska reformer. Det förefaller t.ex. naivt att tro att de primärt är resultatet av ”goda råd” från nationalekonomer eller andra.
_________________________
*Jag åt kräftsoppa med dillknäckebröd, kräft- och pilgrimmsmusseltimbal; grillad svensk oxfilé serverad med murkelsås, kanderad lök och potatispuré med whiskeyrökt oxbringa; samt Nalens chokladtårta med vispad grädde.
Koll på elförbrukningen
Modern elmätare
Jag har just fått en ny elmätare från Fortum, som läser av min elförbrukning kontinuerligt och som möjliggör månatlig debitering av faktisk förbrukning. Alltid något.
Men mätaren sitter i källaren, och jag orkar aldrig gå ner och titta på hur min elförbrukning utvecklas. När kommer denna nya elmätare, som man kan läsa av i realtid i datorn och som klargör hur olika apparaters elförbrukning ser ut? Jag väntar otåligt. För miljöns skull.
Fri vilja och fusk
En ny studie visar att personer som får höra att vi inte har fri vilja fuskar mer än andra:
[P]articipants read excerpts that encouraged a belief in determinism (i.e., behavior as the consequence of environmental and genetic factors) or neutral text. Exposure to the deterministic message increased immoral behavior on a passive cheating task that involved allowing a flawed computer program to reveal answers to mathematical problems that participants should have been solving themselves. Moreover, increased cheating behavior was mediated by decreased belief in free will.
Antagligen beror resultatet på att personer som inte tror att vi har fri vilja inte heller anser att vi i yttersta mening är moraliskt ansvariga för vad vi gör. (Vilket inte jag anser att vi är.)
Detta resultat får mig att fundera på avvägningen mellan att säga sanningen och att undvika att göra det i de fall sanningen kan leda till negativa konsekvenser. Gör Strawson, Schopenhauer, Russell, Bergström och Dawkins fel när de (helt korrekt) berättar att vi inte har fri vilja, om resultatet är att människor fuskar mer och kanske beter sig mindre önskvärt på andra sätt? En svår fråga. Sanningen har ett stort värde, som jag ser det, men detta värde är inte oändligt. (Det är därför jag ibland ljuger när någon frågor mig vad jag tycker om deras nya frisyr, nya tröja eller utseende rent allmänt.)
I frågan om att berätta att vi inte har fri vilja gör jag trots allt bedömningen att de positiva konsekvenserna av att berätta sanningen övertrumfar de negativa. På plussidan måste, förutom värdet av att förstå hur tillvaron verkligen är beskaffad, bl.a. en human syn på brottslingar och en rofylld syn på livet noteras.
Sängkonst
Philip Guston, Painting, Smoking, Eating (1972—1973), 197 x 263 cm:
En sång till Amerika
Dolly Parton sjunger ”Color Me America” — en nationalistisk, religiös sång (text finns här) — och jag smälter:
Jag har smält för nationalistisk sångverksamhet tidigare, i form av ”Rule Britannia”. Glöm bara inte att jag har starkt fiktionalistiska drag.
Hänger tillväxten på byxorna?
Tillväxtsänkare?
Tillväxttakterna faller i Östeuropa. Kanske skulle utvecklingen kunna vändas om bara klädmodet bland ungdomar stramades upp? Dallas vice borgmästare framför i vilket fall teorin att hängbyxor sänker tillväxten:
”Vem vill öppna en mataffär, bank eller förstklassig restaurang i ett kvarter där folk går med häng på byxorna och visar baken?” frågar han oroat.
Jag har hittills inte sett variabeln ”andel av befolkningen med hängbyxor” i några tillväxtstudier, men tillåt mig tvivla på att ett samband föreligger.
Tillväxtfall i Östeuropa
De östeuropeiska ekonomierna har växt så det knakar ett tag, men The Economist presenterar detta diagram som antyder en tydlig avmattning:
Men trots allt ser det inte så dåligt ut för flera av länderna. Polen ligger t.ex. på en imponerande tillväxttakt av ca 6 procent. Sverige väntas, som jämförelse, växa med 2,1 procent 2008.
Rör mig inte
Handskakning
En ny studie, snart publicerad i Evolution & Human Behavior, visar att beröring ökar samarbetsviljan människor emellan:
Humans frequently sacrifice resources to help others—even strangers. The proximate mechanisms inducing such sacrifices are not well understood, and we hypothesized that touch might provoke a sacrifice of money to a stranger. We found that touch significantly elevated circulating oxytocin (OT) levels but only when it was followed by an intentional act of trust. Touch followed by trust increased monetary sacrifice by 243% relative to untouched controls. We also found that women were more susceptible than men to OT release and monetary sacrifice after touch. This suggests that touch draws on physiologic mechanisms that support cooperative behaviors in humans.*
Ett litet problem bara: jag ogillar beröring starkt. Allra värst är handskakning. Förhoppningsvis finns det andra sätt att få människor att samarbeta med mig. Kanske kan jag börja ge bort nässpray med oxytocin?
Se ett tidigare inlägg i samma anda, om att tillit människor emellan må vara bra, även om sätten som tillit uppkommer på inte alltid är det.
_______________________
*Se även en sammanfattning i The Economist.
Gud lägger sig i OS
Jamaica har vunnit guldmedalj i OS. Kristna på ön tror sig veta varför:
Gud har låtit detta ske när vi börjat känna att det inte finns något hopp för Jamaica.
Vilken god gud! Han låter vissa, men inte andra, vinna. Hur var det nu med fair play?
Undvik kärnfamiljen som norm
Hemmafru
Jag har inget alls emot kärnfamiljen — jag är själv uppvuxen i och del av en sådan, dessutom i en av det allra finaste slag. Men jag känner mig ändå obekväm med den familjesyn som proklameras av många kristna och konservativa, bl.a. i form av SvD:s krönikör Elise Claeson:
Allt färre amerikaner och britter tror att det är bra för familjelivet att kvinnor förvärvsarbetar. … [Socialliberaler] vågar inte tro att starka familjer är bättre välfärd än hög personaltäthet hos barnavårdscentralen, dagis och försäkringskassan.
Jag har några invändningar.
- Är det inte lite suspekt med detta ständiga behov av att offentligt bekänna sin kärlek till familjen? För de flesta torde familjelivet fungera alldeles utmärkt utan att detta behöver verbaliseras ständigt och jämt. Jag föredrar praktisering av family values framför deklamering av desamma.
- Det förefaller obalanserat att enbart betona fördelar och att förtiga att familjen inte är en perfekt inrättning för alla. Det är viktigt att erbjuda utvägar när familjen är dysfunktionell.
- Jag ogillar försöket att etablera kärnfamiljen som norm. Jag har inget alls emot att man äktar kvinna och skaffar barn, och vill kvinnan vara hemmafru har jag inga problem med det heller, om det är ett uttryck för genuina preferenser. Men jag inser att den modellen inte passar alla, och därför bör inte den premieras socialt framför andra livsarrangemang (som t.ex. ensamboende, samboende, arbetande kvinnor och samkönade relationer).
- Jag har också svårt för de politiska förslagen. Att försvåra kvinnors deltagande i arbetslivet och att vilja ersätta utomfamiljära välfärdstjänster med familjen ser jag som högst problematiskt. En sak jag tycker om med utomfamiljära välfärdstjänster är att de ger autonomi genom att inte binda familjemedlemmar alltför hårt till varandra.
Skapa din egen moral
Religiös etik handlar om att följa regler som någon annan har skrivit ned i en helt annan tidsålder. Det är dess grundläggande defekt. Som Alexander Herzen uttrycker det i From the Other Shore:
You want a book of rules, while I think that when one reaches a certain age one ought to be ashamed of having one to use [because] the truly free man creates his own morality.
Jämför med ekonomipristagaren James Buchanans syn.
Domare mot sportnationalism
Domare Richard Posner ser, liksom jag, negativt på fenomenet sportnationalism:
The nationalistic fervor and great-power aspirations that Olympic competition stimulates seem to me a negative externality.
Den skadliga värnskatten
Niklas Ekdal
Niklas Ekdal slutar som politisk redaktör i DN och utvecklar varför:
Det är nästan tabu att påpeka det när man är ”höginkomsttagare”, men skattesystemet spelar en nyckelroll. Sverige har världens mest sammanpressade lönestruktur. Med skyhöga marginalskatter ovanpå det blir belöningen för det extra ansvaret – som rektor, avdelningschef eller klinikföreståndare – löjligt litet. … Den så kallade värnskatten är i det perspektivet en nationell katastrof. Att inför straffskatt på utbildning och ansvar precis när kunskapsekonomin exploderade var lika begåvat som att skära halsen av den guldäggsvärpande gåsen.
TCO och SACO tycks hålla med. Det är inte så konstigt med tanke på att värnskatten nog kan avskaffas utan någon större kostnad, enligt beräkningar av nationalekonomerna Bertil Holmund och Martin Söderström samt av SNS. Och även om ett avskaffande skulle kosta finns trots allt budgetmässigt utrymme för skattesänkningar. Det som talar emot en sänkning är väl det begränsade ”fördelningspolitiska utrymmet”. Vad det nu kan tänkas bestå av.
Det spanska guldet
Olika sätt att se på döden
Lord Russell, 92 år gammal
I essän ”Stoicism and Mental Health” (1929) beskriver Bertrand Russell tre sätt att se på döden:
- Att försöka ignorera den, att aldrig nämna den och att försöka tänka på annat så fort den dyker upp i tankarna.
- Att ständigt tänka på den och meditera över livets korthet. (”There was a Fellow of a Cambridge College who even went so far as to sleep with his coffin in the room, and who used to go out on the College lawns with a spade to cut worms in two, saying as he did so: ‘Yah! you haven’t got me yet.'”)
- Att inbilla sig själv att döden bara är porten till ett fortsatt eller nytt liv.
Han kritiserar vart och ett av dessa synsätt: de två första ser han som direkt mentalt ohälsosamma, och den tredje ser han dels som falsk och dels utan praktisk förmåga att minska rädslan för döden. Istället rekommenderar han en avdramtiserad och stoisk syn. Man bör inte ta upp ämnet särskilt ofta, och när ett barn frågar: ”Kommer jag att dö?” svarar man: ”Ja, men inte än på länge.”
Hans avslutande råd om vilken attityd man bör förmedla till barn:
They should be taught to endure misfortune, when it comes, by remembering that there are still things to live for; but they should not brood on possible misfortunes, even for the purpose of being prepared to meet them.
Mycket klokhet, tycks det mig, även om jag själv inte är det minsta rädd för döden. Varför skulle icke-existens skrämma?
Miljövänlig dusch
När jag duschade i morse slog det mig: Är miljöanpassade duschmunstycken, med lägre vattentryck, verkligen bättre för miljön?
Förvisso släpps en mindre mängd vatten igenom per minut, men å andra sidan duschar jag i fler minuter när vattentrycket är lågt. Jag har behov av en given mängd vatten för att skölja bort schampo och duschkräm. Om fler beter sig som jag är det dags att börja kalla miljöanpassade duschmunstycken för något annat. Lågvattentrycksduschmunstycken-som-skapar-irritation-utan-att-gynna-miljön kanske?
Förutsägbar och osmaklig
Göran Skytte
Göran Skytte är förutsägbar, vilket i sig borde få en tidning som låter honom skriva krönikor att fundera på om han är lämplig för det uppdraget. Varannan krönika handlar om hur underbar den kristne guden är; varannan krönika handlar om hur hemskt det är att sociala normer inte bjuder människor att stigmatisera dem som inte lever som Göran tycker att man ska leva.
Idag angriper Göran journalistkåren:
Den som skulle förespråka till exempel sexuell avhållsamhet före äktenskapet och sexuell trohet inom äktenskapet löper risk att framställas som bigott och ”unken”. Medan det är ”chic” och ”kul” och ”nytt” och ”fräscht” att påstå att massgruppsex är en ny svensk trend.
Tre kommentarer:
- Är det verkligen så att ”massgruppsex” framställs som norm och trend i svenska media? Jag har sett mycket lite av den saken. Snarare tycker jag romantiska reportage om giftermål är betydligt vanligare — t.ex. återfinns bröllopsfoton varje dag i de flesta tidningar. Och vem har skrivit att personer som lever i avhållsamhet är ”bigotta” och ”unkna”? Jag tror att Göran ser spöken.
- Problemet är att Göran vill ersätta den norm han inbillar sig finns med en annan norm. Precis som katoliken Bitte vill han styra och ställa och, precis som han gör i sin artikel, nedvärdera dem som inte lever som han vill att man ska leva. Det är osmakligt. Det är inte så, vilket han vill få det till, att media och vi som förespråkar frihet att leva som man vill anser det osmakligt att de som vill leva i avhållsamhet och monogami gör det. Nej, det osmakliga består i att vilja upphöja detta sätt att leva till allmän norm.
- Är inte Göran en cry baby? ”Bu-hu, det är så hemskt att tidningar inte skriver det jag vill att de ska skriva.” Ja, Göran, livet är hårt. Men torka tårarna och gå vidare nu, skulle vara mitt råd.
Och går han inte vidare frivilligt kanske han behöver en puff? Göran skriver:
Journalister fungerar som grindvakter. Vi bestämmer vilka och vad som ska släppas igenom ut till publiken – och vilka och vad som skall hållas tillbaka genom att man stänger grinden.
Just det. Var håller SvD:s grindvakt hus?
Se även vad Blogge Bloggelito har att säga om Göran.
Äktenskap för alla
Domare Richard Posner (som för övrigt har skrivit den synnerligen stimulerande boken Sex and Reason) konstaterar att könsneutrala äktenskap inte orsakar samhällets undergång:
Marriage retains and will probably long retain tremendous symbolic significance in our society as a symbol of love and commitment (that is why cheating on a spouse attracts greater opprobrium than cheating on a person with whom one has a long-term, but not marital, sexual relationship), and it is likely to retain that significance even as gay marriage becomes more widespread, as it seems bound to do.
Gary Becker
Och ekonomipristagaren Gary Becker håller med, men skissar dessutom på något jag själv förespråkar, nämligen en ”privatisering” av äktenskapet:
I have proposed for many years that marriage should be basically a private contract between the men and women involved-they can add a religious ceremony if they so desire. There is no reason why the standard contract should be supplied by the government rather than by market forces. An explicit contract would be compulsory, even if it only has a minimum number of stipulations and rules. … Such contracts would be equally available to homosexuals, as they are already in some countries and many states of the United States.
Kloka herrar, det där.*
_____________________
*Man kan notera att Posner är född 1939 och Becker 1930. Bara för att man är en äldre man behöver man inte vara reaktionär. (Alf Svensson är född 1938.)
Tvillingkonst
Karel Appel, Twins Maybe (1974):
Snyggast i riksdagen
Enligt min mening är Lars Lindblad den snyggaste riksdagsledamoten. Håller ni med?
Lars Lindblad
C. L. K. Aqurette korar, i bjärt kontrast, den fulaste politikern.
Sushi som tecken på tillit
Tillitsindikator
Tyler Cowen föreslår ett test på hur mycket människor i ett land litar på varandra:
If sushi restaurants are new to a country, and are succeeding, buy shares in the stocks of that country. Raw fish, of course, can be toxic. Quality can be hard to monitor with the naked eye. Sushi consumption is a sign that people are starting to trust each other.
I Stockholm återfinns sushirestauranger i vart och vartannat gathörn numera. Tilliten människor emellan måste således vara mycket stark här. (Är det bra?)
Hursomhelst heter Stockholms bästa sushiställe Ki-Mama och ligger på Observatoriegatan 13 i Vasastan. Ett måste om du gillar sushi.
Bör ekonomiska reformer genomföras?
Det är inte ofta man läser saker som får en att tänka annorlunda. Men en analys* av nationalekonomerna Robert Tollison och Richard Wagner är av den karaktären. Grundidén är att effektivitetshöjande ekonomiska reformer inte är eftersträvansvärda eftersom dessa medför kostnader som i regel överstiger intäkterna. Den främsta kostnaden, som vanligtvis inte beaktas, uppkommer när de intressen som gynnas av den rådande ordningen använder resurser för att försöka förhindra reformer, istället för till produktiv verksamhet.
För att illustrera resonemanget kan man utgå från den vanliga välfärdsanalysen av monopol.
Den vanliga analysen identifierar H som ett monopols sociala kostnad, medan T är en transferering från konsumenter till producenter och alltså inte i sig en social kostnad. Antag nu att monopolet kan avskaffas genom en ekonomisk reform. Vad händer då? Vinsten H måste dels ställas mot kostnaden för att genomföra och upprätthålla reformen. Men reformförslaget kommer dessutom att få monopolisten att bjuda motstånd. De resurser han använder (upp till T>H) måste också dras av från H, vilket antyder att det är bättre att inte lägga fram reformförslaget. Som författarna uttrycker det:
Any expenditure less than T will leave the monopolist better off than he would be if he were reformed into a competitive industry. And any expenditure in excess of H by the monopolist will render the value of the reform negative to the utilitarian reformer.
Hur allmänt giltig är slutsatsen i analysen? Jag vet inte riktigt — kanske är den mindre hållbar om de som gynnas av en ineffektiv ordning före en reform inte utgörs av en tydlig, sammanhållen grupp som enkelt kan bjuda motstånd. Dessutom utgår den från ett utilitaristiskt perspektiv, och reformer kan förstås motiveras med andra utgångspunkter (vilket också framgår i artikeln). Hursomhelst gör analysen mig mindre benägen än tidigare att förespråka ekonomiska reformer. Vad kvarstår då för en samhällsförbättrare? Tollison och Wagner föreslår följande:
[O]ur analysis suggests that reformist activity should be directed toward the prevention of future deformities and not toward the eradication of past ones.
Kanske en ”reformagenda” så god som någon.
________________________
*Tollison, Robert D. och Wagner, Richard E. (1991). ”Romance, Realism, and Economic Reform.” Kyklos, 44(1): 57—70.
Jfr. McCormick, Robert E., Shughart II, William F. och Tollison, Robert D. (1988). ”The Disinterest in Deregulation.” American Economic Review, 74(5): 1075—1079.
Gråtande idrottsutövare
Josefin Lillhage grät efter lagkappen i simning i OS. Det påminner en om att sportens värld är hård. Ungefär som modebranschen, enligt Heidi Klum kännetecknad av följande:
One day you’re in, the next day you’re out.*
Nå, sport är kul när man heter Michael Phelps, men inte lika kul när man inte når ändra fram. Som denne unge brottare — hård på utsidan, mjuk på insidan (från 2.36):
Fylls man inte av medlidande? Se gärna också ett tidigare inlägg om män som gråter.
___________________
*Det är därför jag är så imponerad av Karl Lagerfeld, som har hållit sig kvar på toppen i decennier.
Moderniserad trosbekännelse
Det finns ingen Gud och Dawkins är hans profet.*
___________________
*Detta är en moderniserad variant av H. S. Nybergs ”Det finns ingen Gud och Hedenius är hans profet”, som i sin tur är en moderniserad variant av den muslimska trosbekännelsen ”Det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans profet”. Och här kan du läsa ett tidigare credo.
Lag med negativa effekter
Patrick Krassén har helt rätt när han påpekar att lagstiftning inte ska ses som lösningen på alla problem, bl.a. därför att lagstiftning ofta har oavsedda konsekvenser:
Thaler och Sunsteins teori bortser också i hög utsträckning från att många av de “negativa” eller “oönskade” konsekvenserna av människors beteenden beror på lagar, regler och system som staten beslutat om och som människor anpassat sig till. … Ett annat exempel är den så kallade zebralagen, som infördes 2000 och innebär att bilister bär hela ansvaret för att undvika olyckor vid oövervakade övergångsställen. Flera studier har sedan dess visat att antalet olyckor vid just sådana övergångställen har ökat sedan lagen infördes.
Detta är en viktig insikt och bör stämma lagstiftare, och de som efterfrågar lagstiftning, till eftertanke. Professor Tabarrok förklarar lagen om oavsedda konsekvenser på följande vis:
The law of unintended consequences is what happens when a simple system tries to regulate a complex system. The political system is simple, it operates with limited information (rational ignorance), short time horizons, low feedback, and poor and misaligned incentives. Society in contrast is a complex, evolving, high-feedback, incentive-driven system. When a simple system tries to regulate a complex system you often get unintended consequences.
Effekterna av den farliga övergångsställelagen har jag uppmärksammat tidigare. I sanning ett exempel på när välmenande utgångspunkter kan leda fel. Angående beteendeekonomi (den inriktning av nationalekonomin som påpekar att människor ibland beter sig irrationellt och som ibland dessutom förespråkar lagstiftning för att komma till rätta med detta), se tidigare inlägg här, här, här och här.
Extremt långsiktiga kontrakt
Tom Cruise, känd scientolog
Ibland ingår vi riktigt långsiktiga kontrakt, t.ex. rörande bostadslån. Men inget kontrakt jag har hört talas om är längre än det elitmedlemmarna i Scientologikyrkan skriver på:
[S]ome core beliefs of Scientology are that every human being is really an immortal spiritual being known as a thetan and that the ”meat bodies” we inhabit are merely vessels we shed upon death. (Members of the elite church cadre known as Sea Org, for example, sign contracts that pledge a billion years of service throughout successive lives.)
Själv förhåller jag mig tveksam till att alls avge löften, ty hur kan jag veta vad jag-imorgon vill? Och vad jag-om-en-miljard-år vill? Man kan förstås fullfölja ett kontrakt om det finns starka incitament att respektera det, t.ex. lagliga åtgärder vid kontraktsbrott, och kanske drabbas thetanerna i fråga av något straff om de inte fullföljer sina åtaganden. Men tänk om man ångrar sig? Är man bunden att tjäna Scientologikyrkan i en miljard år? Det hela förefaller bisarrt. Särskilt mot denna bakgrund:
When a body dies, its thetan forgets the details of the former life.
Hur upprätthålls ett kontrakt som man inte minns att man ingick?
Naomi Kleins imponerande försvarare
Naomi Klein
Naomi Kleins Chockdoktrinen, och hennes påstående att marknadsliberaler, inspirerade av Milton Friedman, orsakar och utnyttjar kriser för att driva igenom en politik som få egentligen vill ha, har rönt stor uppmärksamhet (vilket jag har skrivit om här och här). Själv har jag inte läst den men kan konstatera att vissa finner den osaklig — se t.ex. recensioner av Jonathan Chait och Tyler Cowen samt Johan Norbergs analys — medan andra hyllar den. Intressant nog återfinns två högst respektabla personer i hyllningskören: ekonomipristagaren Joseph Stiglitz och filosofen John Gray.
Stiglitz erkänner att Klein överförenklar, men tycks i grunden gilla hennes marknads- och USA-kritiska budskap:
Klein provides a rich description of the political machinations required to force unsavory economic policies on resisting countries, and of the human toll. She paints a disturbing portrait of hubris, not only on the part of Friedman but also of those who adopted his doctrines, sometimes to pursue more corporatist objectives.
There are very few books that really help us understand the present. The Shock Doctrine is one of those books. Ranging across the world, Klein exposes the strikingly similar policies that enabled the imposition of free markets in countries as different as Pinochet’s Chile, Yeltsin’s Russia, China and post-Saddam Iraq.
När kloka personer av detta slag ger Klein sitt stöd börjar åtminstone jag att undra om det inte åtminstone ligger en del i det hon har att säga. Men problemet är att kloka personer uppenbarligen ibland kommer till helt skilda slutsatser, exemplifierade i det här fallet både av synen på marknadsekonomins möjligheter och begränsningar samt av synen på Kleins bok som sådan. Vem ska man lita på? Finns det delar av sanningen på båda sidor? Kan man avgöra saken genom att läsa själv? Svårt att säga.
I praktiken tror jag att de flesta, även akademiker, väljer sida i frågor av det här slaget utifrån ideologiska uppfattningar. Är vi lagda åt det marknadsliberala hållet lär vi tills vidare avvisa Klein (genom att lyfta fram det som uppenbart är fel i hennes resonemang och ignorera resten); är vi lagda åt vänsterhållet lär vi inta motsatt uppfattning (genom att lyfta fram det som uppenbart är rätt i hennes resonemang och ignorera resten). Utan alltför djupsinning analys. Finns det ingen marknadsliberal expert som säger något riktigt gillande om Klein? Eller någon vänsterorienterad expert som säger något riktigt kritiskt om Klein? Då skulle jag definitivt lyssna.
Uppdatering: Se även professor Brad DeLongs kommentar.
Religionsfria begravningsplatser
Kors på begravningsplats
I Stockholm och Tranås (min nuvarande och tidigare hemkommun) ansvarar kommunen för begravningsverksamheten; i övriga kommuner ansvarar Svenska kyrkan för densamma. Det senare finner jag vara en otidsenlig ordning som snarast borde ändras. Till dess så sker ska begravningsplatser inte utsmyckas med religiösa symboler, vilket också är synen i Nyköping:
Det är sockenrådet i Lids kyrka i Sörmland som nekats av Nyköpings kommun att sätta upp ett kors intill den nya minneslunden. Korset är en kristen symbol och att sätta upp en sådan intill minneslunden kan göra att de som har andra trosuppfattningar än den kristna inte vill använda platsen, anser begravningsombudet för Nyköpings och Oxelösunds kommun, Robert Tholén.
Detta borde vara helt självklart. För övrigt borde allmänna begravningsplatser inte heller kallas för ”kyrkogård”.
För egen del önskar jag ingen begravningsceremoni, när den dagen kommer. Jag är mer inne på kung Fahds linje.
Värdet av värdelös kunskap
Häromdagen såg jag en ung man i tv som kunde alla olympiska vinnare i alla grenar sedan 1896. Jag var inte imponerad — är inte detta värdelös kunskap, tänkte jag. (Varför är det förresten alltid manliga personer som lär sig rabbla resultattabeller?)
Nå, kanske var jag lite för snabb med att avvisa den unge mannen. Jag läste nämligen just Bertrand Russells essä ”‘Useless’ Knowledge”, i vilken han argumenterar för att det inte bara är praktiskt användbar kunskap som är värdefull. Russell erkänner att praktiskt användbar kunskap är mycket värdefull och att en hel del kunskap som inte är praktiskt användbar är värdelös. Men han menar att många inte inser att det också finns en hel del kunskap som inte är praktiskt användbar som är värdefull.
Russell skriver:
Perhaps the most important advantage of ”useless” knowledge is that it promotes a contemplative habit of mind. … A habit of finding pleasure in thought rather than in action is a safeguard against unwisdom and excessive love of power, a means of preserving serenity in misfortune and peace of mind among worries.
Just detta att ens liv ses i ett större perspektiv och att man inte tar småsaker på så stort allvar när man besitter en viss typ av bildning exemplifierar han på följande sätt:
When assailed by people who are white with fury, it is pleasant to remember the chapter in Descartes’ Treatise on the Passions entitled ”Why those who grow pale with rage are more to be feared than those who grow red.”
Lord Russell kunde mycket
Och vidare:
Curious learning not only makes unpleasant things less unpleasant, but also makes pleasant things more pleasant. I have enjoyed peaches and apricots more since I have known that they were first cultivated in China in the early days of the Han dynasty, that Chinese hostages held by the great King Kaniska introduced them into India, whence they spread to Persia, reaching the Roman Empire in the first century of our era; that the word ”apricot” is derived from the same Latin source as the word ”precious”, because the apricot ripens early; and that the A at the beginning was added by mistake, owing to a false etymology. All this makes the fruit taste much sweeter.
Men han menar också att ”värdelös” kunskap är som allra viktigast i förhållande till livets stora frågor, rörande krig, lidande och död:
It is from large perceptions combined with impersonal emotion that wisdom most readily springs.
Jag håller helt med! Det är så lätt att fastna i det partikulära, i det som händer just nu, att styras av tillfälliga känslostormar och att inte ta ett steg tillbaka och kontemplera och ha distans till sig själv och det som händer en. Jag försöker, med varierande grad av framgång, att undvika det, bl.a. genom att bejaka att ”värdelös” kunskap kan vara värdefull. Det är viktigt att ha large perceptions.
Varför visa konst?
Ett återkommande inslag på denna blogg är förevisning av konst jag tycker om. Arthur Schopenhauer förklarar varför sådan förevisning är viktig, i Studies on Pessimism:
In a field of ripening corn I came to a place which had been trampled down by some ruthless foot; and as I glanced amongst the countless stalks, every one of them alike, standing there so erect and bearing the full weight of the ear, I saw a multitude of different flowers, red and blue and violet. How pretty they looked as they grew there so naturally with their little foliage! But, thought I, they are quite useless; they bear no fruit; they are mere weeds, suffered to remain only because there is no getting rid of them. And yet, but for these flowers, there would be nothing to charm the eye in that wilderness of stalks. They are emblematic of poetry and art, which, in civic life—so severe, but still useful and not without its fruit—play the same part as flowers in the corn.
De nyttiga inslagen, om nationalekonomi, politik och filosofi, är helt enkelt corn stalks som behöver balanseras av pretty flowers. (Poesi är jag dock mindre förtjust i, med något undantag.)
Skönhet från Portugal
För omväxlings skull är det inte Cristiano Ronaldo jag har i åtanke, utan modellen Bruno Rosendo. Vilken profil!
Ska vi bara bry oss om insidan?
Hur ofta hör man inte att det är insidan, inte utsidan, som bör spela roll när vi bestämmer oss för vilka vi ska umgås med eller uppskatta? Det är alltså personligheten, inte utseendet, som anses ska avgöra vilka som ingår i bekantskapskretsen eller vilka vi rent allmänt uppskattar. Med personlighet kan avses allt möjligt: talang, intelligens, snällhet, omtänksamhet etc. Motsatt uppfattning anses ytlig.
Detta håller inte Lord Henry Wotton med om:
It is only shallow people who do not judge by appearances. The true mystery of the world is the visible, not the invisible.
Beakta denna fyrfältare, som anger fyra uppfattningar om grunder för att umgås med eller uppskatta andra människor:
Den allmänna synen säger att umgänge och uppskattning i fallen (1) och (2) är acceptabla. Lord Wottons syn säger att umgänge och uppskattning i fallen (1) och (3) är acceptabla. Min egen syn är att umgänge och uppskattning i fallen (1), (2) och (3) är acceptabla. Det mest intressanta fallet är (3), och Lord Wotton och jag är, till skillnad från många andra, eniga om att det är helt legitimt att umgås med eller att uppskatta en person enbart pga. dennes skönhet.
Om du vill veta mer om varför jag har denna syn, se min lilla essä med den pretentiösa titeln ”Valuing Human Beauty: A Philosophical Defense”.
Människors rädsla för frihet
I artikeln ”Afraid to Be Free: Dependency as Desideratum” lanserar ekonomipristagaren James Buchanan tesen att människor i allmänhet ogillar mycket frihet eftersom frihet innebär att man måste ta hand om sig själv. Som barn blir man omhändertagen av mor och far, och den känslan av trygghet vill man ha kvar även som vuxen. Buchanan kallar det för parentalism:
With paternalism, we refer to the attitudes of elitists who seek to impose their own preferred values on others. With parentalism, in contrast, we refer to the attitudes of persons who seek to have values imposed upon them by other persons, by the state or by transcendental forces. … And it seems evident that many persons do not want to shoulder the final responsibility for their own actions. Many persons are, indeed, afraid to be free.
Förr tillgodosågs denna önskan om trygghet av en tro på Gud. Men eftersom vi numera håller med Nietzsche om att Gud är död måste tryggheten sökas någon annanstans — närmare bestämt i välfärdsstaten. Därför tror Buchanan inte att denna stat kommer att minska i omfattning. (Hittills har han rätt.) När väljarna av djupt liggande psykologiska skäl efterfrågar parentalism vinns inga val på att lova systemskiften som handlar om att nedmontera välfärdsstaten. Kanske har Reinfeldt läst Buchanan? (Trots vad som sägs i den politiska debatten har Sverige fortfarande ett av världens mest omfattande välfärdssystem.)
Se även vad Christian Bjørnskov och Peter Santesson-Wilson har att säga om artikeln samt ett tidigare inlägg som, med utgångspunkt i artikeln, pekar på ett dilemma för en liberal ateist.
Muskler på kvinnor
Muskler på män anses allmänt tilltalande, i alla fall upp till en viss gräns. Men hur är det med muskler på kvinnor? Förhåller det sig tvärtom där, att en kvinna, allt annat lika, anses mindre attraktiv av de flesta ju muskulösare hon är? Skulle denna kvinna vara mer attraktiv utan sin vältränade kropp?
Muskelkvinna
Och om svaren på dessa frågor är jakande, har denna estetisk-erotiska smak evolutionära orsaker? Typ att det är mannen som ska ut och jaga, försvara familjen och vara stark?
OS-bön med logisk spänning
Den anglikanska kyrkan har låtit formulera en OS-bön:
Everlasting God, giver of joy and source of abundant life,
we pray for all who are involved in the Beijing Olympic Games,
and especially those who represent Great Britain:
for their safe-keeping and well-being;
and as we celebrate the skill and resolve of those who compete
we pray that, throughout the Games, there would be
a striving for excellence,
a spirit of humility and fair play,
and a respect for others,
and that all who wait on you may find their strength renewed
in Jesus Christ our Lord. Amen.
Oförarglig, kan tyckas, men notera den logiska spänningen mellan att å ena sedan be Jahve att särskilt hjälpa tävlande från Storbritannien och att å andra sidan be denne gud om fair play.
Minska antalet värnpliktiga
Värnpliktiga på rad
Socialdemokraterna föreslår en tredubbling av det antal unga män som ska tvingas göra värnplikt. Ytterligare ett skäl att inte rösta på dem. Givet att vi ska ha ett försvar (vilket jag, till skillnad från t.ex. SvD och överste Pellnäs, på intet sätt anser självklart) förespråkar jag nämligen, av såväl etiska som ekonomiska skäl, ett yrkesförsvar.
Till socialdemokraternas försvar (!) ska sägas att de förespråkar en mindre krävande och mer flexibel typ av värnplikt:
Det är emellertid förståeligt att det kan vara svårt för unga människor att avsätta elva månader plus en eventuell tredje termin med ytterligare fyra månader för militärtjänst när högre utbildning och jobb står för dörren. Istället vill vi socialdemokrater se en kortare grundläggande utbildning på tre till fyra månader som kan göras under olika tidpunkter under året. De värnpliktiga som sedan vill gå vidare till kontraktsanställning eller officersyrket får därefter, om de är lämpliga, en fördjupad utbildning.
Alltid något — men fortfarande långt ifrån first best.
Uppdatering: Se även dr Heidbrinks argumentation i denna fråga.
Astrologi bör tas på allvar
Stjärnor i skyn
Om en person säger sig tro på astrologi sjunker den personen i anseende hos mig. Om det är en person jag värdesätter av andra skäl är en sådan tro inte tillräcklig för att jag ska dissa personen, men jag undrar definitivt vilket omdöme personen i fråga har. Jag ser det som viktigt att påpeka att astrologi är vidskepelse och pseudovetenskap.
Se vad Richard Dawkins har att säga om astrologi i ett videoklipp från The Enemies of Reason. Han har tidigare skrivit följande:
Scientific truth is too beautiful to be sacrificed for the sake of light entertainment or money. Astrology is an aesthetic affront. It cheapens astronomy, like using Beethoven for commercial jingles. By existing law neither Beethoven nor nature can sue, but perhaps existing law could be changed. If the methods of Astrologers were really shown to be valid it would be a fact of signal importance for science. Under such circumstances astrology should be taken seriously indeed. But if – as all indications agree – there is not a smidgen of validity in any of the things that astrologers so profitably do, this, too, should be taken seriously and not indulgently trivialised.
Så fråga inte mig vilket stjärntecken jag är född i!
Alla är bra på något
Kaxigt äppelträd
Arthur Schopenhauer berättar denna historia i Studies in Pessimism:
A wide-spreading apple-tree stood in full bloom, and behind it a straight fir raised its dark and tapering head.
—Look at the thousands of gay blossoms which cover me everywhere, said the apple-tree; what have you to show in comparison? Dark-green needles!
—That is true, replied the fir, but when winter comes, you will be bared of your glory; and I shall be as I am now.
Alla har vi någon komparativ fördel, och det gäller att göra det mesta av den. Och att vara lite ödmjuk.
Krumelurkonst
Ibram Lassaw, Untitled (1970), 53,3 x 66,0 cm:
Ekonomiska kriser kommer och går
En ny uppsats av Robert Barro och José Ursúa, ”Macroeconomic Crises Since 1870”, innehåller hur mycket intressant som helst. Låt mig ge några smakprov.
- De undersöker ekonomiska kriser (definierade som fall i real BNP per capita med minst tio procent) och finner att sannolikheten för en sådan är cirka 3,5 procent per år, att den genomsnittliga nedgången ligger på cirka 22 procent och att den genomsnittliga varaktigheten är 3,5 år.
- Mellan 1870 och 2006 har 148 ekonomiska kriser (enligt definitionen i punkt 1) identifierats i drygt 30 undersökta länder.
- Sveriges genomsnittliga tillväxttakt i real BNP per capita 1870—2006 har varit 2,3 procent. Det gör oss till det femte snabbast växande OECD-landet under denna period (Japan, Island, Finland och Norge växte snabbare). Genomsnittet för OECD-länder (21 stycken) är 2,05 procent, och för icke-OECD-länder (10 stycken) 1,99 procent.
- Sverige har haft tre ekonomiska kriser (definierade som i punkt 1) sedan 1870: en med botten 1918 (-15 procent), en med botten 1921 (-10,8 procent) och en med botten 1941 (-9,5 procent). Sedan dess har vi inte haft några kriser av detta slag. 1990-talskrisen var allvarlig men inte lika allvarlig som dessa.
- En lärdom är att kriser kommer och går och att vi trots allt har haft en rätt fantastisk välståndsutveckling över en längre tidsperiod. Det är lätt att glömma bort när konjunktursvängningar står i fokus, i media och politisk debatt. Se bara på utvecklingen i diagrammet ovan.
Är stora läppar fina?
Silikonläppar blir allt vanligare. Men bör inte detta ”skönhetsideal” ifrågasättas på estetiska grunder? Frågan infann sig när jag såg denna bild av Amanda Lepore:
Miss Amanda
Mitt budskap till damerna: låt era tunna läppar förbli tunna!
Varför delade män med sig av makten?
Från 1830 och framåt började männen att dela med sig av sin makt och ge (gifta) kvinnor olika ekonomisk-legala rättigheter som rörde barn, egendom och skilsmässa. Detta skedde frivilligt, eftersom kvinnor då inte hade rösträtt. Hur kom det sig? Matthias Doepke och Michèle Tertilt förklarar det, i den nya uppsatsen ”Women’s Liberation: What’s In It for Men?”, på följande sätt:
In our model, women’s legal rights set the marital bargaining power of husbands and wives. We show that men face a tradeoff between the rights they want for their own wives (namely none) and the rights of other women in the economy. Men prefer other men’s wives to have rights because men care about their own daughters and because an expansion of women’s rights increases educational investments in children. We show that men may agree to relinquish some of their power once technological change increases the importance of human capital.
Detta resonemang, att fäder bryr sig om sina döttrar, finner jag intuitivt rimligt, och det är också i linje med en analys som visar att barnens kön påverkar föräldrarnas politiska uppfattningar.* En alternativ förklaring skulle kunna vara ideologi eller ”a widening circle of compassion” (som Peter Singer brukar tala om), dvs. mer eller mindre altruistiska idéer om att kvinnor i allmänhet förtjänar att behandlas på samma sätt som män. Men denna hypotes förefaller mer ad hoc: istället för att egentligen förklara förändringen i mäns attityder postuleras att ”män ändrade sig därför att män ville ändra sig”.
Se även ett tidigare inlägg om att kvinnlig rösträtt gav politiska följder.
____________________
*Existerar samma mekanism i näringslivet? Är män villiga att dela med sig av makten över företagen av omsorg om sina döttrar?
Nonicoclolasos som 13-åring
När jag var 13 år intervjuades jag av lokaltidningen Tranås-Posten med anledning av att jag då gav ut en egen liten tidning betitlad Moonshine. Om du vill veta hur jag tänkte som ung, läs gärna genom att klicka på bilden nedan. Vissa saker känner man nog igen, men yrkesvalet blev ett annat än det jag tänkte mig då.
Intervju i Tranås-Posten den 29 juli 1981
Ett liv i enkelhet och stramhet
Lord Russell njuter av sin pipa
Bertrand Russell berättar om sin barndom i Portraits from Memory:
When I was a child the atmosphere in the house was one of puritan piety and austerity. There were family prayers at eight o’clock every morning. Although there were eight servants, food was always of Spartan simplicity, and even what there was, if it was at all nice, was considered too good for children. For instance, if there was apple tart and rice pudding, I was only allowed the rice pudding. Cold baths all the year round were insisted upon, and I had to practice the piano from seven-thirty to eight every morning although the fires were not yet lit. My grandmother never allowed herself to sit in an armchair until the evening. Alcohol and tobacco were viewed with disfavor although stern convention compelled them to serve a little wine to guests. Only virtue was prized, virtue at the expense of intellect, health, happiness, and every mundane good.
En hemsk typ av tillvaro! Jag ser inget som helst egenvärde i stramhet, stränghet, enkelhet och asketism. Tvärtom anser jag livets mål och mening vara lycka (inspirerad som jag är av bl.a. Hume, Camus, Baulder och Mencken). Det innebär inte att man inte åläggs och ålägger sig viss behärskning ibland — mumsade man i sig söta desserter dagarna i ända skulle man inte må bra — men enbart för att maximera den ”totala” lyckan i livet, inte för att lycka är fel eller fult. Tänka sig en regel att man enbart får sitta i en fåtölj framåt kvällningen. Absurt!
Olika mått på inflation
SCB meddelar att inflationstakten är den högsta på 15 år: 4,4 procent. Oroväckande, kan tyckas, men det förtjänar att påpekas att inflation kan mätas på olika sätt. Det vanligaste är procentuell förändring i konsumentprisindex (KPI), men man kan också se på den underliggande inflationen, där effekten av politiska beslut är bortrensad, och på ”kärninflationen, där prisförändringar på energi och livsmedel dessutom är bortrensade. Syftet är ett mått utan lättrörliga och i hög grad exogent påverkade variabler. I DI idag redovisas utvecklingen:
Riksbanken lär höja räntan i september trots allt, men beaktar man ”kärninflationen” (nu 0,9 procent) ser situationen inte riktigt lika allvarlig ut som om den vore lika hög som den KPI-baserade inflationen. Vi lever i en volatil värld för tillfället.
Se förresten docent Flodéns utmärkta råd om huruvida man ska ha bunden eller fast ränta på sina lån i detta läge.
Tännsjö har rätt om dopning
Ben Johnson, dopad idrottsman
Torbjörn Tännsjö och Claudio Tamburrini skriver i DN idag att dopning bör tillåtas:
Men om det inte blir möjligt att fortsätta kriget mot dopningen, hur ska man då göra? Vi har sedan länge anvisat en väg …: gränsvärden för till exempel halten av röda blodkroppar – snarare än bannlysning av vissa sätt att uppnå höga halter. Man kan resonera på samma sätt då det gäller muskelmassa.
Som jag tidigare meddelat har jag samma syn. (Jag vill även tillåta intellektuell dopning.) Men även om jag håller med Tännsjö och Tamburrini om att dagens system är orättvist och mer hälsofarligt än ett system där dopning är tillåten, tycker jag att de inte nog betonar det som jag anser vara det främsta argumentet för en legalisering. Det har filosofisk grund och handlar om att vi inte har en fri vilja.
Om vi inte har fri vilja kan ingen sägas vara förtjänt av att vinna. Att någon föds med bättre gener är inget som i yttersta mening kan utgöra grund för att ta åt sig ära, då det inte bygger på en av en själv orsakad prestation. Utöver gener påverkas idrottsprestationer av träning, kost och utrustning. Men inte heller beslut rörande dessa ting är ytterst orsakade av en själv utan av faktorer bortom ens kontroll (liksom alla val). Därför är inte heller den som tränar mer, äter nyttigare eller har bäst utrustning värd att vinna mer än någon annan. Det finns, så att säga, ingen ”genuin” grund för att anses värd att vinna.
Och därmed är alla grunder lika godtagbara! Om någon vinner pga. bättre gener, pga. bättre skor eller pga. dopning spelar ingen normativ roll. Därför bör alla sätt att påverka prestationer vara tillåtna, givet att de inte hotar hälsan, med det yttersta syftet att roa publiken.
Fotbollsskönhet
Jag tror bestämt att jag har identifierat Sveriges snyggaste målvakt: Jonas Sandqvist i MFF. Han borde beredas plats i landslaget.
Jonas Sandqvist — snyggast i mål
Bör manlig omskärelse förbjudas?
Verktyg för omskärelse
Filosofen Per Bauhn har helt rätt:
Men att, som Socialstyrelsen gör, hävda föräldrarnas rätt att få sitt barn omskuret är också en värdering som bör diskuteras.
Frågan rör vad föräldrar inte ska tillåtas göra med sina barn. De flesta, däribland jag, anser det principiellt legitimt för staten att förbjuda vissa handlingar från föräldrars sida. Frågan är var gränsen ska dras. Det finns inga objektiva svar på den frågan: man kan utgå från olika värderingar och man kan göra olika bedömningar av om en viss handling är förenlig med en viss värdering.
De flesta i vårt land anser att föräldrar inte ska få slå sina barn och att de inte bör tillåtas omskära sina döttrar. Men än så länge tillåts manlig omskärelse. Själv är jag tveksam till detta tillåtande, om än inte bestämt avvisande.
Å ena sidan tycker jag att fyra faktorer talar för ett förbud:
- Fysisk autonomi: föräldrar bör inte transformera ett barns kropp på ett sätt som detta barn sedan kan tänkas ogilla. T.ex. vore det fel för föräldrar att tatuera ett barn.
- Hälsorisk: ingrepp av detta slag innebär alltid en risk för komplikationer.
- Smärta: ingreppet är i regel smärtsamt.
- Religiös autonomi: om ingreppet utgör en religiös ceremoni klassificerar man ett barn, rent fysiskt, som tillhörande en religion, vilket jag ser som mycket problematiskt.
Å andra sidan tycker jag att tre faktorer talar mot ett förbud:
- Föräldrarnas värderingar: föräldrar tillåts forma ett barn på alla möjliga områden, vad gör detta annorlunda från mental påverkan att tänka på ett visst sätt?
- Hälsovinst: risken för hiv-smitta minskar.
- Olaglig omskärelse: om ett förbud införs kommer omskärelse ändå att genomföras, men med större hälsorisker. Man kan här jämföra med ett argument för legala aborter.
Exakt var man bör landa vet jag inte, men frågan bör diskuteras vidare.
Uppdatering: Jag har efter det att inlägget ovan skrevs tagit ställning. Se här.
Beroende av nypressad juice
Jag har just blivit beroende av Brämhults apelsinjuice. Läs bara hur god den är:
Vi använder tre slags apelsiner i vår nypressade apelsinjuice; Valencia late, Salustianas och Baladi. Apelsinerna köper vi främst från Spanien men även från Sydamerika, beroende på när och var de är finast. Alla tre apelsinsorterna är typiska ‘juiceapelsiner’ med hög halt av både juice och C-vitamin. Det gör att juicen blir härligt fräsch och syrlig, perfekt som vitaminrik uppiggare vid frukostbordet.
Brämhults ”Nypressade apelsiner” är till skillnad från de flesta andra juicer nypressad.
En irriterande sak med att vara beroende är dock att man blir synnerligen frustrerad när man inte får tag på produkten. Häromdagen besökte jag först Konsum på Sveavägen för att köpa denna juice, men där var den slut. Sedan tittade jag in på Hemköp Skanstull i samma syfte, men även där var den slut. Ett fall, tycks det, av efterfrågeöverskott. Nu kostar en liter 30 kr. Kanske ett pris på 40 kr skulle lösa problemet?
Svenskt kött i hela världen
Svenska (och relativt lyckliga) grisar
Sverige är enligt Rapport på gång att exportera kött till Kina. Men miljögrupper protesterar, eftersom det leder till ökade koldioxidutsläpp. De tänker enligt min uppfattning för enkelspårigt. Jag tycker att jordbruksminister Eskil Erlandsson har helt rätt när han stöder idén med detta argument:
I Sverige finns goda förutsättningar för produktion av kött med hög kvalité, svenska bönder har hög nivå på djuromsorgen och vi har låga förekomster av smitta.
Dvs. köttexport till Kina ger flera fördelar som måste vägas mot ökade koldioxidutsläpp*. Viktigast bland dessa tycker jag är förbättrat välmående för djuren. Om kineser köper x kg kött per år kommer de antingen att köpa det från Sverige, där djuren genom Djurskyddslagen och allmänt god djurhållning har det relativt bra, eller från andra länder, där djuren med största sannolikhet har det sämre. Det är bättre att deras efterfrågan leder till fler svenska än till fler icke-svenska djur. Faktum är att det nog vore bra, av detta skäl, om Sverige exporterade kött till hela världen.
Utöver denna viktiga fördel med köttexport kan nämnas bättre köttkvalitet för kineserna och högre vinster för svenska köttproducenter.
__________________
*Koldioxidutsläpp kan rimligen inte ha lexikografisk prioritet — i så fall skulle vi t.ex. inte alls äta kött i Sverige.
Vilket kön har du?
Här kan du testa vad din näthistorik säger om ditt kön. Siffran baseras på andelen kvinnliga och manliga användare på de besökta sajterna. Nå, sannolikheten för att jag är man är 64 procent! Låter inte det ganska macho?
Tips: Andrew Sullivan.
Är tillit människor emellan enbart bra?
Om människor i ett samhälle litar på varandra tycks många positiva konsekvenser följa. Som Henrik Jordahl och jag skriver i inledningen till vår artikel ”Free to Trust”:
”Numerous studies suggest that social capital is beneficial for economic growth (Putnam 1993, Fukuyama 1995, Knack and Keefer 1997, La Porta et al. 1997, Dasgupta and Sergaldin 2000, Glaeser et al. 2000, Zak and Knack 2001, Knack and Zak 2002, Beugelsdijk, de Groot and van Schaik 2004, Bengtsson, Berggren and Jordahl 2005), but also, to mention some other areas, for trade (Greif 1989, Woolcock 1998, den Butter and Mosch 2003), happiness (Uslaner 2002, Bjørnskov 2003, 2006), democratic stability (Inglehart 1999, Uslaner 2003), political and civic involvement (Knack and Keefer 1997, La Porta et al. 1997), crime prevention (Wilson 1987), and health (Putnam 2000, Rose 2000).”
Och följdriktigt beklagar sig många när tilliten ser ut att minska. I SvD talar t.ex. Stefan de Vylder om ”en nyindividualistisk trend” som bl.a. yttrar sig i att man i högre grad sitter på nätet istället för att aktivera sig i föreningar:
”Ta bara de här anonyma hemskheterna på nätet. Gubbar som utger sig för att vara fjortonåriga flickor och stämmer träff. Förtal, skitsnack, uthängning av klasskamrater. En allt vulgärare bloggmobbning. Sånt som man inte normalt gör på öppna möten, öga mot öga. De här fenomenen banar väg för ett brutalare samhällsklimat över huvud taget, samtidigt som folkrörelsereglerna för umgänget mellan människor försvagas.”*
Men det som slår mig är att få talar om tillitens kostnadssida. Visst finns det, som nämnts ovan, en intäktssida, men tillit bygger i regel på social närhet, likformighet och frånvaro av just individualism. Detta kan ses som en kostnad. I ett samhälle där man litar på andra är homogeniteten i olika avseenden stor. Man känner igen och kan ”läsa” sina medmänniskor, man har koll genom rykten och skvaller, man bestraffar den som avviker etc. Och därmed följer låg autonomi. Man är inte fri att leva som man vill utan måste följa sociala koder och anpassa sig. Den som anses udda anses inte pålitlig.** Och på makroplanet kanske tillit möjliggör mer kollektivism och en expansiv välfärdsstat: dem du litar på ses som del av din grupp, och i gruppen hjälper man varandra.*** De flesta är beredda att acceptera en sådan kostnad i utbyte mot fördelarna, men en kostnad är det hursomhelst.
Dock finns det i det moderna samhället möjlighet att välja mellan olika grader av tillit och autonomi. Vill man leva med hög tillit kan man bo i en liten by i Norrlands inland, men till priset av hög social kontroll. Vill man leva med lägre tillit kan man bo i Stockholm, men på plussidan hamnar en större möjlighet att leva i enlighet med egna preferenser utan inblandning av andra och en större möjlighet att välja sina gemenskaper (av vilka det finns flera sorter). För de flesta är optimum inte en hörnlösning: få vill ha extrem tillit utan någon som helst personlig autonomi; få vill ha noll tillit med total personlig autonomi; det handlar om att välja en punkt däremellan.****
Optimum för mig är nog att bo i ett land med relativt hög tillit (sannolikt är den svenska för hög för min smak) men i en storstad inom detta land, där den genomsnittliga tilliten är lägre än i småstäder och där jag kan välja gemenskaper inom vilka det finns hög tillit. Då blir tilliten inte kvävande utan baseras på en intressegemenskap. Samtidigt finns ganska hög tillit även utanför de valda gemenskaperna, så man slipper gated communities och väldigt hög brottslighet.
_____________________
*Två påpekanden: 1) Som Bo Rothstein klargör finns det dock ett svagt samband mellan föreningsliv och tillit, så de Vylders oro förefaller överdriven. 2) de Vylders syn på nätet ser jag som groteskt obalanserad: varför inte nämna allt det positiva, inklusive möjligheter till kontakter med andra människor?
**T.ex. finner Magnus Gustavsson och Henrik Jordahl att andelen utlandsfödda i svenska län är negativt relaterad till tillit.
***Se Daniel Kleins argument i ”The People’s Romance”.
****Men är det självklart att tillit reducerar autonomi? Får man inte större möjlighet att realisera sina preferenser om människor litar på varandra, utan misstänksamhet och kontrollbehov? Jo, så kan det vara, men då talar vi om en typ av preferenser: de som harmonierar med andras preferenser. I den mån man har preferenser som avviker från de som dominerar tenderar tillit att reducera autonomin vad avser möjligheterna för just de preferenserna att realiseras.
Kan välfärdsnationalism försvaras?
Barn i behov av välfärd
Om vi har en moralisk skyldighet att bistå dem som har det sämre, var går gränsen för att bistå? Ska vi bara hjälpa dem som står oss nära? Våra landsmän? Alla i hela världen?
Som professor Richard Arneson påpekar i den provokativa uppsatsen ”Do Patriotic Ties Limit Global Justice Duties?” finns det inget principiellt tillfredsställande argument för den sedvanliga avgränsningen till nationalstaten.
Det duger t.ex. inte, menar han, att säga att landsmän ska prioriteras därför att nationalstaten utövar tvång som måste kompenseras:
”My conclusion then is that it is not so that the coercive laws that the state enforces must massively infringe the autonomy of those subject to the laws and can only be justified inter alia if the system of laws provides adequate compensation for this loss of autonomy. If the laws steer people toward acts that all things considered they morally ought to perform, then either they do not actually infringe on autonomy (if those regulated by the laws are reasonable and moral) or they do infringe on autonomy (if those regulated by the laws are prone to act immorally and coerced by the laws to refrain from doing so), but the autonomy that is thereby lost is not significantly valuable. In neither case does the imposition of state coercion generate an obligation to compensate those who are coerced. The reasonable and moral are not coerced and the unreasonable and immoral are not deserving of compensation to offset the harm coercion imposes on them.”
Och det duger inte att säga stöd till dem som har det sämre (men som sannolikt ändå har det bra) ska bygga på reciprocitet:
”If my being better off and your being well off triggers a duty to aid, I cannot evade this duty by cooperating with other well off persons in ways that make the initially well off even better off. Imagining the needy already stretching out their arms before the cooperative scheme among the affluent is started just makes the point vivid.”
Arnesons argumentation utgör en stor utmaning för varje försvarare av välfärdsstaten. Varför ska välfärd vara förbehållen svenskar? Är svenskar mer förtjänta än andra av stöd? Kanske finns det bättre argument för välfärdsnationalism än dem Arneson beaktar, men vilka är då dessa?
Se ett tidigare inlägg om välfärdsstaten och utlänningar.
Mona Sahlins killsmak
Mona Sahlin har som sagt god boksmak, men jag misstänker att många kan tänkas finna hennes killsmak rätt tilltalande den också:
Mona i Pride-paraden med okänt sällskap (foto: Christian Hagward)
ABBA om religion
I kvällens avsnitt av Allsång på Skansen framförde Gunilla Backman ABBA-låten ”Tack för alla sånger”. Jag fastnade — kanske inte helt oväntat — för följande textrader:
Uppdatering: Siwert Öholm går till attack mot den ateistiska allsången!
Banbrytande forskning om blåbär och choklad
De välgörande blåbären
Enligt SvD har forskare funnit positiva effekter av att äta mörk choklad och blåbär:
”Mörk choklad och blåbär skyddar mot diabetes, motverkar övervikt och är bra för hälsan, enligt en ny studie vid Karolinska institutet (KI).”
Är det inte forskning av detta slag som vi älskare av mörk choklad och blåbär älskar att höra? (Är den rentav inte skojigare än all torr ekonomisk forskning?) Tills man läser dr Eenfeldts kommentar. Men man kan trösta sig med att en annan positiv effekt av blåbär lär kvarstå.
Jag gillar biskop Krook
Biskop Krook
Stockholms biskop stödjer en ordning med könsneutrala civiläktenskap:
”Caroline Krook välkomnar en könsneutral äktenskapslagstiftning men menar att det bästa sättet att ‘undvika problem’ vore om kyrkan självmant avsade sig vigselrätten.
– Då skulle vi undvika riskerna med eventuella splittringar och bättre hålla ihop kyrkan, säger hon.”
Jag bryr mig förstås inte om kyrkans inre liv utan finner civiläktenskap bättre än dagens system därför att jag inte anser att religiösa institutioner ska ägna sig åt myndighetsutövning. Men precis som Krook är jag en stark anhängare av könsneutralitet, oavsett om dagens system behålls eller om civiläktenskap införs.
Det allra bästa vore dock laissez-faire på äktenskapets område!
Kvinnlig fägring
Videon till ”Simply Irresistible” med Robert Palmer innehåller ett gäng mycket vackra och stilfulla damer. Å, som de rör sig; som deras röda läppar lyser; som deras bakåtkammade hår glänser! Utsökt estetik, helt enkelt.
Alexander Bard har mött sin överman
Apologeten Göran Skytte klagar på att Alexander Bard klagar på kristendomen. Som Bard uttrycker det:
[J]ag hatar kristendomen för att den är så dum, den är inte trovärdig längre med det vi vet om världen idag.
Skytte menar att Bard inte ska säga så, eftersom det finns professorer som är kristna (och professorer är per definition inte dumma). Nå, det finns professorer som tycker ännu sämre om kristendomen än vad Alexander Bard gör. Mina damer och herrar, stålsätt er och ta del av Friedrich Nietzsches syn, från The Antichrist:
Nietzsche, som hatade kristendomen mer än Bard och som dessutom hade större mustasch
”I condemn Christianity; I bring against the Christian church the most terrible of all the accusations that an accuser has ever had in his mouth. It is, to me, the greatest of all imaginable corruptions; it seeks to work the ultimate corruption, the worst possible corruption. The Christian church has left nothing untouched by its depravity; it has turned every value into worthlessness, and every truth into a lie, and every integrity into baseness of soul. Let any one dare to speak to me of its ‘humanitarian’ blessings! Its deepest necessities range it against any effort to abolish distress; it lives by distress; it creates distress to make itself immortal. For example, the worm of sin: it was the church that first enriched mankind with this misery! … This eternal accusation against Christianity I shall write upon all walls, wherever walls are to be found — I have letters that even the blind will be able to see. I call Christianity the one great curse, the one great intrinsic depravity, the one great instinct of revenge, for which no means are venomous enough, or secret, subterranean and small enough, — I call it the one immortal blemish upon the human race.”
Även jag har klagat på begreppet synd, men med ett något mindre mustigt språk än den store filosofen.
Nästan sönderriven konst
Clyfford Still, 1957-D, No. 1 (1957), 287,9 x 403,9 cm:
Välfärd istället för mänskliga rättigheter
Professor Eric Posner
Jag ställer mig avvisande till begreppet mänskliga rättigheter (se här, här och här). Nu finner jag att juristprofessorn vid University of Chicago Eric Posner också gör det. I ”Human Welfare, Not Human Rights” skriver han:
”Human rights treaties play an important role in international relations but they lack a foundation in moral philosophy and doubts have been raised about their effectiveness for constraining states. Drawing on ideas from the literature on economic development, this paper argues that international concern should be focused on human welfare rather than on human rights. A focus on welfare has three advantages. First, the proposition that governments should advance the welfare of their populations enjoys broader international and philosophical support than do the various rights that are incorporated in the human rights treaties. Second, the human rights treaties are both too rigid and too vague—they do not allow governments to adopt reasonable policies that advance welfare at the expense of rights, and they do not set forth rules governing how states may trade off rights. A welfare treaty could provide guidance by supplying a maximand along with verifiable measures of compliance. Third, the human rights regime and international development policy work at cross-purposes. Development policy favors the poorest states, while the human rights regime condemns the states with the worst governments: unfortunately, the poorest states usually have the worst governments.”
Jag delar som sagt Posners skepsis mot ”mänskliga rättigheter” men är inte särskilt förtjust i hans alternativ. Att tänka sig att internationella avtal ska kunna resultera i miniminivåer på mänsklig välfärd ser jag som osannolikt — och jag befarar mer interventionism och tendenser att skapa ineffektiva och naiva internationella organisationer som ska övervaka och administera systemet. Men jag välkomnar problematiseringar av den nuvarande inriktningen, av detta och andra slag.
Framtidens barn
Korp och räv i samspråk
Arthur Schopenhauer i Parerga und Paralipomena:
”A mother gave her children Æsop’s fables to read, in the hope of educating and improving their minds; but they very soon brought the book back, and the eldest, wise beyond his years, delivered himself as follows: This is no book for us; it is much too childish and stupid. You can’t make us believe that foxes and wolves and ravens are able to talk; we’ve got beyond stories of that kind!
In these young hopefuls you have the enlightened Rationalists of the future.”
Hur får vi fler entreprenörer?
Politiker av alla kulörer talar sig numera varma för entreprenörskap. Medan socialdemokraterna betonar trygghetssystemens betydelse för att fler ska starta företag, fokuserar allianspartierna mer på att förenkla regelverk och sänkta anställningskostnader och skatter.
En ny studie av Kristina Nyström, publicerad i det senaste numret av Public Choice, antyder att just det ekonomiska regelverk som staten ställer upp på flera punkter är viktigt för egenföretandets omfattning:
”The empirical findings show that a smaller government sector, better legal structure and security of property rights, as well as less regulation of credit, labour and business tend to increase entrepreneurship.”
En annan ny studie, av Christian Bjørnskov och Nicolai Foss, ger ett snarlikt resultat, men där är den beroende variabeln inte egenföretagande utan entreprenörskap i mer allmän mening:
”We find that the size of government is negatively correlated and sound money is positively correlated with entrepreneurial activity. Other measures of economic freedom are not significantly correlated with entrepreneurship.”
Tillsammans med Åsa Hanssons studie, som finner ett negativt samband mellan skatter och egenföretagande, och Jenny Nykvists studie, som finner ett positivt samband mellan förmögenhetsbildning och entreprenörskap, talar forskningen för att just institutionernas utformning är viktig för människors benägenhet att starta företag.
Incident i samband med Pride-paraden
Igår var det Pride-parad, och ett angrepp ägde rum:
”Årets enda incident skedde efter paraden vid entrén till Pride Park där en grupp som Stockholm Pride definierar som ‘anarkafeminister’ försökte bryta sig in på området med slagord som ‘krossa homokapitalismen’.”
Shorts på kontoret?
Matematisk ateism
John Allen Paulos är professor i matematik och har skrivit den nya boken Irreligion: A Mathematician Explains Why the Arguments for God Just Don’t Add Up. Han går däri igenom tolv olika argument för att gud existerar och finner dem, som titeln klargör, icke övertygande. Boken recenseras i Notices of the American Mathematical Society av den svenska professorn i matematisk statistik Olle Häggström:
I like Paulos’ method, which in most cases makes it evident not only that the strippeddown versions of the arguments fail, but also that no refinement or elaboration will save them from their central shortcomings.
Dawkins har mötts just av kritiken (från bl.a. Jim Holt och Allen Orr) att han inte beaktar den mer raffinerade religionsfilosofiska argumentationen utan enbart tittar på äldre, enklare argument för guds existens. Men som Häggström påpekar:
Frankly, I suspect that Holt and Orr simply mistake verbosity for profundity.
Jag har inte läst Paulos bok själv, men den förefaller vara en bra introduktion till diskussionen om guds existens för den som har ett rationellt och rationalistiskt tankesätt.
Se ett tidigare inlägg som omnämner Olle Häggström.
Respekt för transsexuella
Med sedvanlig pregnans skriver Göran Skytte:
”TT är urbilden för journalistisk integritet. De intervjuar en kvinna på Pride. Skriver ‘hon’. Sänder ut intervjun till landets media. Kvinnan protesterar. Hon medger att hon är mantalsskriven som kvinna. Men hon vill betrakta sig som man. TT viker ner sig och ändrar sin text. ‘Hon’ blir ‘han’. Jag ser detta gullande som ett växande medialt problem.”*
Jag anser att det problem som föreligger inte är medialt — utan en brist på förståelse och respekt för transsexuella. Grunden till Skyttes hållning är att han inte förstår och respekterar att individers könsidentitet kan skilja sig från det biologiska könet. När andra visar respekt handlar det i hans sinnevärld om att ”vika ner sig”, att ”gulla” och att orsaka ”problem”. Det ordvalet säger mycket.
Själv förstod jag vad det hela handlade om när jag läste och recenserade professor Deirdre McCloskeys självbiografi Crossing: A Memoir och än mer när jag såg dessa tre filmer, som gullar med personer som fräckt nog insisterar på att ses som flickor:
- Beautiful Boxer handlar om en thaiboxare som byter kön efter att ha vunnit ihop tillräckligt med pengar.
- Red without Blue är en amerikansk dokumentärfilm om två tvillingar: Mark är homosexuell medan Claire har bytt kön (hon föddes som pojke).
- Transamerica visar hur Bree möter motstånd från sin nyupptäckta son och från sina föräldrar då hon möter dem som kvinna. (Dolly Parton skrev låten ”Travelin’ Thru” för denna film.)
I ett tidigare inlägg har jag, utifrån två andra filmer, frågat mig varför könstänkandet är så starkt. Det är en intressant psykologisk fråga varför personer som avviker från normen på detta område ses som så provocerande. Är det så svårt att visa lite respekt?
______________________
*Vad sägs annars om ”hen”?
Mona Sahlins boksmak
Mona Sahlin
Tänka sig, Mona Sahlin läste samma böcker som jag i sin ungdom:
”Vad läste du själv som barn?
– Mest blev det Wahlströms gröna och röda bokserie, som Kitty-böckerna. Och så tyckte jag om Enid Blythons [sic] Fem-böcker.”
Jag minns hur jag i unga år cyklade till Sandbergs Bokhandel i Tranås för att köpa den ena Fem-boken efter den andra för min veckopeng. Det var tider, det!
Hemhjälp ger framgång på jobbet
Vi har numera skattereduktion för hushållsnära tjänster. Regeringens motivation:
”Syftet med förslaget är bland annat att skapa nya jobb inom hushållssektorn, eftersom många tjänster idag utförs svart. … Dessutom vill regeringen förbättra förutsättningarna för att kvinnor och män ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv på lika villkor.”
Städning på gång
Inte illa. Men detta med hjälp i hemmet kan dessutom vara viktigt för att skapa positiva cirklar i ens liv. En ny analys (gratis här), publicerad i American Economic Review, visar nämligen att inkomstskillnader inte bara beror på begåvning utan också på möjlighet att hänge sig åt arbete. Det senare underlättas av att ha hjälp i hemmet. Därigenom ökar produktivitet och inkomst. Det ökar i sin tur möjligheterna att ha råd med hjälp i hemmet, och de positiva cirklarna är igång. Och för dem som inte kan hänge sig åt arbetet kan istället negativa cirklar uppkomma. Man har inte råd med hemhjälp, vilket gör att man inte kan hänge sig åt arbetet, vilket gör att man får dålig löneutveckling, vilket gör att man inte har råd med hemhjälp, etc.
Om skattereduktionen leder till att personer med lägre inkomst ökar sitt nyttjande av hushållsnära tjänster i högre grad än personer med högre inkomster, kan reformen också reducera inkomstskillnaderna.
Vill man vara fin får man lida pin
Ryggen vaxas
Enligt en artikel i SvD (s. 8) är manlig vaxning en växande trend i New York:
”Manliga cyklister, löpare och simmare kommer hit och vaxar hela kroppen för att minska friktion och vinddrag. Tävlande bodybuilders gör det för att få fram musklerna … Men väldigt många vanliga killar bokar tid av samma anledning som tjejer. De gillar helt enkelt inte hår. Vissa även för de extra centimetrarna, säger Jennifer och skrattar.”
Annars finns Philips Bodygroom, som jag kan rekommendera som ett mindre plågsamt alternativ. Få personer du möter torde i vilket fall uppskatta en helt oansad kropp.
Se ett tidigare inlägg om släta simmare.
Diskriminerar regeringen ateister?
I Expressen idag hävdar Humanisterna att de blir diskriminerade av regeringen:
”Regeringen har beslutat att det största livsåskådningssamfundet som företräder den humanistiska livsåskådningen i Sverige, Förbundet Humanisterna med över 5 000 medlemmar, inte ska vara berättigat till bidrag. Det finns ingen vettig förklaring till varför.”
Bidrag utgår till trossamfund, vilket i lagtexten definieras som ”en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst”. Humanisterna argumenterar för att detta ska tolkas vidare än vad regeringen gör, men jag är inte säker på att det låter sig göras. Jag tror att det är en oframkomlig väg, att försöka få regeringen och andra att betrakta Humanisterna som ett trossamfund.
Däremot kan och bör man ifrågasätta att bidrag enbart ska utgå till trossamfund, dvs. förespråka ett ändrat regelverk. Följande två alternativ, som båda innefattar icke-diskriminering, är att föredra framför dagens ordning:
- Alla bidrag till trossamfund slopas. Varför ska skattebetalarna subventionera religiös verksamhet? Inte heller Humanisterna bör i så fall få bidrag.
- Om bidrag ska utgå bör regelverkat skrivas om, så att alla organisationer som sysslar med livsåskådningsfrågor i vid mening får vara med och dela på kakan.
Alternativ 1 är enligt min uppfattning helt klart det bättre av de två. Att Humanisterna inte förespråkar den linjen är en orsak till att jag inte är medlem i den organisationen.
Jesus med erektion
Det kontroversiella konstverket
Ett konstgalleri i Storbritannien åtalas snart för en utställning med verk av Terence Koh. Skälet är att hans staty av Jesus med erektion provocerade kristna, som polisanmälde galleriet för oanständighet:
”A private prosecution has now been launched with legal documents claiming the gallery has both offended public decency and breached Section 5 of the Public Order Act 1986. The maximum fine for outraging public decency is six months prison and a £5,000 fine.”
De samtidigt visade verken av Musse Pigg och ET med erektion verkar dock ingen ha tagit så illa vid sig av.
Konst som provocerar— jag kommer direkt att tänka på Mapplethorpe och Serrano — är ett ständigt trätoämne, tycks det. Jag är för ett stort mått av tolerans på detta område: vill konstnärer provocera, eller om de provocerar utan att ha haft för avsikt att göra det, ska de få göra det. Att någon tar illa upp är inget skäl för att bestraffa vare sig gallerier eller konstnärer.
Se ett tidigare inlägg om hån av religion.
Slut med vitamintabletter
Överflödiga tabletter
Idag har jag fattat ett drastiskt beslut: att sluta äta en daglig multivitamintablett. Jag har tagit en per dag i minst tio år. Skälet till beslutet? Via utmärkta Orsakverkan hittade jag denna forskningsbaserade genomgång, som indikerar att det inte finns belägg för att sådana tabletter förbättrar hälsan för den allmänna befolkningen, samtidigt som det finns risk för negativa effekter.
Se även en artikel i The Guardian, forskningsöversikten från Cochrane som nämns däri samt ett tidigare inlägg om en vitaminmissbrukare.
Kvinnor som risktagare
Affärskvinna
Män är i allmänhet mer riskbenägna än kvinnor. Det har bl.a. visats i experiment med studenter. Men hur ser det ut bland fondförvaltare i investeringsbolag? Leder den typen av jobb till att skillnaderna försvinner? Daniela Beckmann och Lukas Menkhoff undersöker saken i en ny artikel, ”Will Women Be Women? Analyzing the Gender Difference Among Financial Experts” (gratis här):
”We analyze survey responses of 649 fund managers in the U.S., Germany, Italy and Thailand, and find that female fund managers tend to behave as expected from gender studies: they are more risk averse and shy away from competition in the tournament scenario. The expected lower degree of overconfidence by women is yet so small that it becomes insignificant in fund management.”
Författarnas hypotes var att just denna typ av yrke, som handlar om att hantera risk, skulle eliminera könsskillnader i riskattityd och konkurrensbeteende, men de fann alltså att så inte var fallet. De betonar dock att det inte finns belägg för att kvinnor är mindre effektiva i sina yrkesroller än män.
En annan studie finner att italienska kvinnor missgynnas av banker: de får betala mer för krediter än män, trots att de inte kan visas ta högre risker. Om något borde väl de resultat som framkommer i studien ovan utgöra grund för att kvinnor får lägre kreditkostnader.
Stönande idrottsutövare
Jag har på senare tid råkat ut för personer som stönar när de springer på löpbandet bredvid mitt. Det låter som om de får multipla orgasmer. Det hela är mycket irriterande när jag försöker koncentrera mitt tänkande på olika saker!
Hur ska man mer allmänt se på idrottsutövare som stönar? Saken har inte minst diskuterats inom tennisen:
Maria Sharapova
”At Wimbledon on Tuesday, defending champion Sharapova shattered her own personal record with a grunt of 101.2db – almost as loud as a police siren heard at close-quarters. She, like Seles and other grunters before her, denies that it is a tactical move to put off opponents. It is, they say, simply a natural release of pent-up energy as the ball is hit. But Mr Mills has told reporters that not only are these grunts deliberate, tennis coaches are teaching women players to grunt the loudest.”
I grunden är jag negativt inställd till stönandet, inte bara för att jag finner det störande utan också för att det kan påverka spelet till stönarens fördel.
Lyssna gärna på två riktiga stönare: Maria Sharapova och Rafael Nadal. Nu råkar de två vara väldigt vackra, så kanske kan man stå ut med just deras stön…
Uppdatering: Inga stön i OS: Sharapova är axelskadad.
Frihet för kapitalet gynnar arbetarna
I marxistisk analys står arbete och kapital i ständig och allvarlig konflikt med varandra. Att detta är missvisande framgår i en ny studie av avregleringar av kapitalmarknader i 18 u-länder. Den visar att sådana avregleringar har minskat kapitalkostnaderna, tillfälligt ökat investeringarna och permanent ökat BNP per capita. Abstract:
”For three years after the typical developing country opens its stock market to inflows of foreign capital, the average annual growth rate of the real wage in the manufacturing sector increases by a factor of seven. No such increase occurs in a control group of developing countries. The temporary increase in the growth rate of the real wage permanently drives up the level of average annual compensation for each worker in the sample by 752 US dollars — an increase equal to more than a quarter of their annual pre-liberalization salary. The increase in the growth rate of labor productivity in the aftermath of liberalization exceeds the increase in the growth rate of the real wage so that the increase in workers’ incomes actually coincides with a rise in manufacturing sector profitability.”
I figuren ses reallönens utveckling före och efter liberalisering i de liberaliserande och i de icke-liberaliserande länderna:
Reallönens utveckling före och efter avreglering
Studien omfattar bara tillverkningsindustrin, så hur effekterna ser ut på annat håll vet vi inte. Men att det föreligger någon slags automatisk konflikt mellan frihet för kapitalet och arbetarnas intressen, det är uppenbart falskt. Allt annat lika tycks avreglerade kapitalmarknader höja levnadsstandarden för en betydande andel av ett lands invånare.
Uppdatering: Se även Daniel Waldenströms presentation av ny forskning om effekterna av liberaliseringar av utrikeshandel.
Krav på beskuren frihet
Jag betvivlar att Bitte Assarmo har läst John Stuart Mills On Liberty. Om hon har gjort det gissar jag att den fyllde henne med vämjelse och avsky. Däri föreslår han nämligen detta radikala synsätt:
”The only freedom which deserves the name, is that of pursuing our own good in our own way, so long as we do not attempt to deprive others of theirs, or impede their efforts to obtain it. Each is the proper guardian of his own health, whether bodily, or mental and spiritual. Mankind are greater gainers by suffering each other to live as seems good to themselves, than by compelling each to live as seems good to the rest.”
Bitte vill däremot styra och ställa och lägga sig i. Hon vill beskära andras frihet genom att stigmatisera. Att Tiina Rosenberg och andra under Stockholm Pride menar att sex utan kärlek går an, det retar Bitte. Det går icke an!, menar hon. Det är ytligt. Det är mekaniskt. Det smutsar ner.
Så får Bitte, liksom t.ex. nationaldemokraterna, Elisabeth och Samuel i Dagen, prästen Markus och den Livets Ord närstående kvalitetstidskriften Världen Idag, förstås tycka. Men likaså får vi som tror på individens frihet markera att vi avvisar denna interventionistiska syn och istället betona respekten för individers egna val. Vissa — även homosexuella — vill gifta sig. Andra — även heterosexuella — vill ha sex utan kärlek. Hur man gör ska man få bestämma själv. Den tid är förbi då kyrka eller våldsverkare kan göra särskilt mycket åt saken. Det, om något, är värt att fira under Stockholm Pride.
Se även vad den kloke Tor Billgren har att säga om saken.
Snart vänder börsen
Det verkar inte helt osannolikt att börsen vänder inom en inte alltför avlägsen framtid (och då gäller det att vara med). DI konstaterar idag att flertalet börsras sedan 1987 har varit av storleksordningen 40 procent — och att Stockholmsbörsen nu ligger på minus 36 procent (minus 39 procent för två veckor sedan). Illustrerande tabell:
Stockholms bästa thaimat
Jag är mycket förtjust i thaimat, och den bästa restaurangen på det området i Stockholm är enligt min mening Narknoi på Odengatan 94. Den är lite dyrare än de flesta andra thairestauranger men också bättre. Igår avnjöt jag deras Phad Prik Gai (kycklingfilé med färsk chilipeppar och färsk, söt thaibasilika). Två Coca Cola Light krävdes för att släcka törsten, förorsakad såväl av den varma Stockholmskvällen som av den delikat kryddade maten.
Lotter får fler att bli blodgivare
Blodgivning på gång
Dr Santesson-Wilson rapporterar att blodgivning inte styrs av altruism, vilket ofta påstås. Resultatet är intressant, eftersom det antyder att blodgivningens omfattning kan påverkas med materiella incitament. Och mycket riktigt visar en ny studie att fler blir blodgivare om de som ersättning får en lott. Något att tänka på nästa gång det blir blodbrist.
Se ett tidigare inlägg om att tillåta ersättning vid organdonation.
Kantkonst
Morris Louis, Alpha Tau (1960—1961), 259,1 x 594,4 cm:
Inblick i andras liv
MTV sänder en förvånansvärt bra serie som heter True Life. Avsnitten skildrar vanliga människors liv, med fokus på olika teman. Jag ägnade delar av helgen åt att titta igenom flera avsnitt på nätet. De jag tyckte bäst om var:
- ”I Work in the Sex Industry”, där bl.a. Aaron berättar hur han som heterosexuell spelar in gayporr för pengarnas skull.
- ”I’m Getting Out of Prison”, där bl.a. 19-årige Chaz kommer ut ur ett fängelse i Texas efter tre år och ska försöka anpassa sig till ett vanligt liv.
- ”I’m Having a Summer Romance”, där bl.a. 16-årige Jake både vill och inte vill fortsätta sin sommarflört med den bitchiga Liz.
Jake
- ”I’m Celibate”, där bl.a. Troy försöker leva i celibat av religiösa skäl.
Rakt igenom sevärda små dokumentärer, som ger insikt i liv som är mycket annorlunda ens eget.
Pendling sänker lyckan
Pendeltåg
Alois Stutzer och Bruno Frey finner i en ny studie (gratis här) att pendling sänker en individs lycka:
”People spend a lot of time commuting and often find it a burden. According to standard economics, the burden of commuting is chosen when compensated either on the labor or on the housing market so that individuals’ utility is equalized. However, in a direct test of this strong notion of equilibrium with panel data, we find that people with longer commuting time report systematically lower subjective well-being. This result is robust with regard to a number of alternative explanations. We mention several possibilities of an extended model of human behavior able to explain this ‘commuting paradox’.”
Det verkar alltså som om många pendlar trots att det gör dem mindre lyckliga ”netto” (dvs. när fördelarna med pendling, som bättre jobb och billgare boende, har beaktats). En del kan förklaras med flyttkostnader och marknadsstelheter, men bara en del. Författarna föreslår att ”resten” bör kunna förklaras utifrån teorier i gränslandet mellan nationalekonomi och psykologi, särskilt sådana som betonar att människor gör felbedömningar och har begränsad viljestyrka.
Själv bor jag nära jobbet. Lucky me.
Exalterande förspel
Inledningen till akt 2 av Wagners musikdrama Parsifal får mig att tappa andan. Skruva upp volymen och låt dig förföras!
Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar
Den uppmärksammade studien i Science, som påstås visa att flickor och pojkar är lika bra på matematik, visar inte alls det. Som professor Alex Tabarrok klargör:
”All of these reports and many more like them are false. In fact, consistent with many earlier studies …, what this study found was that the ratio of male to female variance in ability was positive and significant, in other words we can expect that there will be more math geniuses and more dullards, among males than among females. … But what the authors don’t tell you is that the gender ratio will get larger the higher the percentile. … If you do the same type of calculation as the authors but now look at the expected gender ratio at 4 standard deviations from the mean you find a ratio of more than 3:1, i.e. just over 75 men for every 25 women should be expected at say a top-25 math or physics department on the basis of math ability alone.”
Rätt ska vara rätt. Som Alex påpekar innebär inte detta att det inte förekommer diskriminering mot kvinnor, men det innebär också att en lägre andel kvinnor inte med automatik innebär diskriminering.
Mitt första körkort
Körkort från Legoland (ca. 1978)
Nadal i fin form inför OS
Rafael Nadal vann även Rogers Cup i Toronto. Han måste betraktas som storfavorit inför OS, som liksom den kanadensiska tävlingen använder sig av hard court.
Rafael Nadal
Intelligensen i olika akademiska ämnen
Jag visste det: nationalekonomer är smartare än andra samhällsvetare! :-)
Baserat på GRE-testresultat erhålls dessa IQ-siffror* för universitetsstudenter på masternivå och högre i olika ämnen (med ett genomsnitt på 115):
- 130.0 Physics
- 129.0 Mathematics
- 128.5 Computer Science
- 128.0 Economics
- 127.5 Chemical engineering
- 127.0 Material science
- 126.0 Electrical engineering
- 125.5 Mechanical engineering
- 125.0 Philosophy
- 124.0 Chemistry
- 123.0 Earth sciences
- 122.0 Industrial engineering
- 122.0 Civil engineering
- 121.5 Biology
- 120.1 English/literature
- 120.0 Religion/theology
- 119.8 Political science
- 119.7 History
- 118.0 Art history
- 117.7 Anthropology/archeology
- 116.5 Architecture
- 116.0 Business
- 115.0 Sociology
- 114.0 Psychology
- 114.0 Medicine
- 112.0 Communication
- 109.0 Education
- 106.0 Public administration
Intressant att de som ska bli lärare har en IQ under studentmedel. Det har även läkarstudenter, vilket (däremot) förvånade mig.
Uppdatering: Peter Santesson-Wilsson plottar intelligens mot grad av politisk korrekthet i de olika ämnena.
__________________
*Om du är tveksam till IQ och IQ-test, se denna artikel från Scientific American.
Nonicoclolasos 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.