Niclas Berggren 15:51 den 30 June 2009

Handlar privatiseringar om ideologi?

Docent Henrik Jordahl, inte minst känd som gästskribent på denna blogg, har skrivit en förtjänstfull forskningsöversikt om vad som händer när statliga företag privatiseras:

Tydligt är att statligt ägda företag i genomsnitt blir mer lönsamma och effektiva när de privatiseras. Detta gäller både på konkurrensutsatta marknader och på marknader med svag konkurrens. På konkurrensutsatta marknader är de privata företagen överlägsna. På marknader med svag konkurrens är det viktigt att få passande regleringar på plats så att effektivitetsvinsterna inte äts upp av att de privatiserade företagen utnyttjar sin marknadsmakt. Privatiseringar fungerar bäst ihop med konkurrensfrämjande reformer. Andra väldokumenterade effekter på företag som privatiseras är att investeringar och försäljning ökar, samt att skuldsättningsgraden minskar. Förbättringspotentialen kan vara stor, men beror på hur ineffektiva de statligt ägda företagen var i utgångsläget.

Ibland beskylls de som förespråkar privatseringar för att göra det pga. ”ideologi”, med vilket torde avses en dogmatisk uppfattning att privatiseringar är bra oavsett konsekvenserna. Det finns säkert personer som har sådana normativa utgångspunkter, men man kan också förespråka privatiseringar därför att man finner de konsekvenser de ger upphov till – och som alltså i ökande grad finns belagda i forskningen – tilltalande.

Se även inläggen ”Östros hycklar om statliga företag”, ”Ska staten inte köpa privata företag?”, ”Propaganda om privatisering”, ”Privatisering blir bra om konkurrensen ökar” samt ”Staten som biltillverkare” (av Henrik Jordahl).

Niclas Berggren 15:48 den 29 June 2009

Fula brottslingar

Ibland kallar man brottslingar för fulingar. Det tycks vara en bokstavligt sann beskrivning, enligt studien ”Ugly Criminals”, accepterad för publicering i Review of Economics and Statistics:

[B]eing very attractive reduces a young adult’s (ages 18-26) propensity for criminal activity and being unattractive increases it. … These results are suggestive of two handicaps faced by unattractive individuals. First, a labor market penalty provides a direct incentive for unattractive individuals toward criminal activity. Second, the level of beauty in high school is associated with criminal propensity 7-8 years later …

Så kom ihåg: Var särskilt tveksam till att börja bråka med fula personer.

Se även det tidigare inlägget ”Diskrimineras fula?”.

Niclas Berggren 15:47 den 26 June 2009

Nationalekonomi är inte psykologi

Beteendeekonomi är en populär gren av nationalekonomin för tillfället. Den bör dock inte accepteras okritiskt. I detta års Max Weber-föreläsning, ”Is Behavioral Economics Doomed?”, tar professor David Levine ned beteendeekonomin på jorden lite grann, bl.a. genom att påpeka att nationalekonomi inte är psykologi:

The key difference between psychologists and economists is that psychologists are interested in individual behavior while economists are interested in explaining the results of groups of people interacting. Psychologists also are focused on human dysfunction – much of the goal of psychology (the bulk of psychologists are in clinical practices) is to help people become more functional. In fact, most people are quite functional most of the time. Hence the focus of economists on people who are ”rational.” Certain kinds of events – panics, for example – that are of interest to economist no doubt will benefit from understanding human dysfunctionality. But the balancing of portfolios by mutual fund managers, for example, is not such an obvious candidate. Indeed one of the themes of this essay is that in the experimental lab the simplest model of human behavior – selfish rationality with imperfect learning – does an outstanding job of explaining the bulk of behavior.

Det är alltså inte så att homo economicus är död. Han må behöva kompletteras på en del områden – ingen samhällsvetenskaplig modell är komplett eller perfekt – men i grunden lever han i viss välmåga.

Se även det tidigare inlägget ”Kritik av behavioral economics”.

Niclas Berggren 15:33 den 25 June 2009

Blir sjuka friska av bön?

Religiösa människor ber ofta för andra, i tron att det påverkar skeenden av olika slag till det bättre. Enligt studien ”Music, Imagery, Touch, and Prayer as Adjuncts to Interventional Cardiac Care”, publicerad i The Lancet, går det inte att belägga en positiv av effekt av bön på hur svårt hjärtsjuka patienters hälsa utvecklas. Inte heller en annan icke-medicinsk metod för att försöka förbättra utvecklingen, en kombination av musik, bilder och beröring (MIT), hjälper särskilt mycket:

[W]e studied two noetic strategies in patients undergoing coronary revascularisation: an unmasked bedside combination of music, imagery, and touch, and a double-masked, off-site array of combined congregational prayers. Neither therapy alone or combined showed any measurable treatment effect on the primary composite endpoint of major adverse cardiovascular events at the index hospital, readmission, and 6-month death or readmission.

Denna figur illustrerar utvecklingen för patienter med och utan MIT samt för patienter med och utan förbön:

Så nästa gång en anhörig blir sjuk förefaller det bättre att använda tiden till annat än bön.

Tips: Orsakverkan.

Niclas Berggren 8:17 den 24 June 2009

Homosexualitet som evolutionär kraft

Om homosexualitet har biologisk grund, hur kommer det sig att denna typ av sexuell läggning har överlevt i den evolutionära processen? I ”Same-Sex Sexual Behavior and Evolution”, accepterad för publicering i Trends in Ecology and Evolution, tar sig biologerna Nathan Bailey och Marlene Zuk an den frågan genom att analysera existerande studier på området. Förutom att konstatera att homosexuellt beteende äger rum i en stor mängd djurarter menar forskarna följande, enligt en sammanfattning i Scientific American:

[I]n addition to being an adaptational strategy, ”these behaviors can be a force,” Bailey said. ”They create a context in which selection can occur [differently] within a population.”

Här kan man höra Nathan Bailey tala om studien på National Public Radio. Se även det tidigare inlägget ”Homosexualitet och evolution”.

Niclas Berggren 7:36 den 23 June 2009

Den rationella marknaden

Den beteendeekonomiska forskningen identifierar fall av individuell irrationalitet: ekonomiska aktörer präglas ofta av olika kognitiva imperfektioner i sitt beslutsfattande. Ekonomipristagaren Vernon Smith har emellertid påpekat att irrationalitet på individnivå inte behöver leda till ”irrationalitet” på makronivå:

Why is it that human subjects in the laboratory frequently violate the canons of rational choice when tested as isolated individuals but, in the social context of exchange, institutions serve up decisions that are consistent (as if by magic) with predictive models based on individual rationality?

Professor John List

Smiths resonemang får stöd i studien ”The Market: Catalyst for Rationality and Filter of Irrationality” av John List och Daniel Millimet, publicerad i B. E. Journal of Economic Analysis & Policy:

Using field experimental data gathered from more than 800 experimental subjects, we find evidence that the market is a catalyst for this type of rationality. The study then focuses on aggregate market outcomes by examining empirically whether individual rationality of this sort is a prerequisite for market efficiency. Using a complementary field experiment, we gathered data from more than 380 subjects of age 6-18 in multi-lateral bargaining markets at a shopping mall. We find that our chosen market institution is a filter of irrationality: even when markets are populated solely by irrational buyers, aggregate market outcomes converge to the intersection of the supply and demand functions.

Resultat som dessa antyder att man bör undvika att alltför snabbt dra slutsatsen att förekomst av individuell irrationalitet gör marknadsprocessen ”irrationell” och att den därför behöver styras, i alla möjliga sammanhang, av detaljerade statliga regleringar. Man bör inte stirra sig blind på mikroresultat i isolering, med andra ord, utan också se på hur individer i interaktion under vissa allmänna institutioner kan bete sig som om de vore rationella, med ”goda” makroutfall.

Tips: Café Hayek.

Niclas Berggren 9:14 den 21 June 2009

Priset på koldioxid

Miljöekonomen Richard Tol anför följande i ”The Economic Effects of Climate Change”, publicerad i Journal of Economic Perspectives:

tol

[C]limate change initially improves economic welfare. However, these benefits are sunk. Impacts would be predominantly negative later in the century. Global average impacts would be comparable to the welfare loss of a few percent of income, but substantially higher in poor countries. … There are over 200 estimates of the marginal damage cost of carbon dioxide emissions. The uncertainty about the social cost of carbon is large and right-skewed. For a standard discount rate, the expected value is $50/tC, which is much lower than the price of carbon in the European Union but much higher than the price of carbon elsewhere.

Möjligen kan det suboptimalt höga priset på koldioxidutsläpp i EU ses som bra mot ljuset av att andra, som USA, har suboptimalt låga priser. Men bör inte USA hjälpa till mer när det gäller att bära bördan av att bekämpa den globala uppvärmningen? Bör inte försök till påverkan av USA prioriteras av Fredrik Reinfeldt när Sverige blir ordförandeland i EU?

Niclas Berggren 15:44 den 20 June 2009

Religion och ekonomi

I ”Is God Good for Trade?”, publicerad i Kyklos, antyds att ekonomiskt beteende, i form av länders handel med varandra, influeras av religion. Det visar sig inte minst att religiös öppenhet, som mäter antalet olika religioner i de länder som handlar med varandra, spelar roll:

A further interesting insight is revealed by the coefficient of religious variety, which is highly statistically significant. The coefficient of 3.282 suggests that religious openness fosters trade substantially. For a 1 percent increase in the religious variety, trade in the country pair i j would raise by more than 3 percent, all other things remaining constant. In other words, bilateral trade is considerably higher for country pairs that welcome a variety of religions.

Inte heller på religionens område verkar monopol vara särskilt bra (i alla fall inte om man värderar handel mellan länder).

Se även min studie om religionens effekt på bl.a. aborter, skilsmässa och betalningsanmärkningar samt inlägget ”Dilemma för en liberal ateist”.

Niclas Berggren 9:12 den 20 June 2009

Skepsis mot utlänningar

En fascinerande ny studie, ”The Native Language of Social Cognition”, publicerad i PNAS, ger vid handen att barn i mycket tidig ålder har en preferens för personer som talar ”deras eget” språk:

What leads humans to divide the social world into groups, preferring their own group and disfavoring others? Experiments with infants and young children suggest these tendencies are based on predispositions that emerge early in life and depend, in part, on natural language. Young infants prefer to look at a person who previously spoke their native language. … Early-developing preferences for native-language speakers may serve as a foundation for later-developing preferences and conflicts among social groups.

Den här tanken på esperanto kanske inte var så dum? I brist på ett gemensamt språk kan det tänkas vara välgörande att barn får höra olika språk i tidig ålder, vilket bl.a. kan tala för att inte dubba tv-program.

Niclas Berggren 15:05 den 18 June 2009

Ska intellektuellt ägande skyddas?

Magnus Wiberg hävdar följande:

Med utgångpunkt från ovan anförda exempel och nationalekonomisk forskning menar jag att den intellektuella äganderätten inte är nödvändig för att öka mängden innovationer.

Hans slutsats får stöd av tre artiklar i maj-numret av American Economic Review:

”A Model of Discovery” av Michele Boldrin och David Levine: ”Overwhelming empirical evidence shows that strengthening patents has little, or no, positive effect on innovation, which is most puzzling for standard theory. We argue that, even if it ‘looks like’ there is a fixed cost of creation, in fact there is none. We argue instead that the discovery activity is best represented by a decreasing returns technology in which the first few units of new knowledge are so valuable that, for a while, they are optimally invested in producing further knowledge instead of making copies of themselves or producing consumption.”
”The Empirical Impact of Intellectually Property Rights on Innovation: Puzzles and Clues” av Josh Lerner: ”This paper examined the impact of changes in patent policy on innovation. Rather than analyzing a single case, I studied 177 of the most significant shifts in patent policy across 60 countries and 150 years. Adjusting for the change in overall patenting, the impact of patent protection–enhancing shifts on applications by residents was actually negative.”
”Intellectual Property Rights, the Industrial Revolution, and the Beginnings of Modern Economic Growth” av Joel Mokyr: ”The importance of the patent system in the British Industrial Revolution has to be scaled down. Inventors were not all motivated primarily by a desire to maximize income income … Much of the reward was indirect, through ‘honor,’ which was clearly a reflection of the importance of signaling and reputation in this world. Nor can we altogether rule out any role for altruism, as well as a direct utility from being able to solve hard problems—what could be termed the ‘crossword puzzle’ motive.”

Det förefaller alltså tveksamt om den intellektuella äganderätten bidrar till innovationer och ekonomisk utveckling. Det finns t.o.m. tecken på en negativ effekt.

Se även de tidigare inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Behövs upphovsrätt för musik?” samt Jesper Roine i denna fråga.

Niclas Berggren 15:06 den 16 June 2009

Hur luktar vin?

Jag finner ibland vinexperters beskrivningar av hur viner luktar komiska. Är det inte tjära så är det jord eller asfalt. Att roa är förstås en legitim syssla, men frågan är om vinkonsumenter är behjälpta av expertomdömena. Hjälper de konsumenterna att välja vin? En studie, ”Debunking Critics’ Wine Words: Can Amateurs Distinguish the Smell of Asphalt from the Taste of Cherries?”, publicerad i Journal of Wine Economics, antyder att de inte hjälper:

I report my tests of the hypothesis that wine consumers cannot match critics’ descriptions of wines with the wines themselves. My results suggest that testers’ ability to match the descriptions with the wines is no better than random.

Det är väl inte så att vinexperterna hittar på sina doftbeskrivningar? För underhållningens skull? Eller är det helt enkelt så att vinkonsumenter, även rätt kunniga sådana, har dåligt luktsinne?

Se även inläggen ”Ska man satsa på dyra viner?” och ”Ska vinpriset avslöjas på middagen?”. De refererar bl.a. till två uppsatser av Johan Almenberg och Anna Dreber Almenberg, som försvarade dem med den äran på sina disputationer på Handelshögskolan igår.

Niclas Berggren 8:27 den 15 June 2009

Lönesänkningar accepteras

Många studier har funnit belägg för nominell lönerigiditet nedåt, dvs. att nominella löner av olika skäl sällan sjunker. (Se t.ex. här, här, här och här.) En intressant sak är att det finns tecken på att denna typ av rigiditet kan vara på väg att mjukas upp. Vissa företag och fackföreningar, i Sverige och annorstädes, har kommit överens om lönesänkningar på sistone, för att minska behovet av uppsägningar. Och en ny undersökning antyder att många svenskar är öppna för lönesänkningar:

[V]arannan svensk är redo att gå ner i lön under dåliga tider.

Har krisen fått människor att tänka i nya banor i denna fråga (också)? Är det dags att börja fundera på att revidera en och annan nationalekonomisk modell och en del policyimplikationer som baseras på dessa?

Se även ”Är lönesänkningar dåliga i kristider?”.

Niclas Berggren 18:13 den 14 June 2009

Är två föräldrar bättre än en?

Familjens tillskyndare lyfter ofta fram att barn som växer upp med båda sina biologiska föräldrar i genomsnitt utvecklas och mår bättre än andra barn. Detta är en sanning med modifikation. En ny studie, ”Are Two Parents Always Better than One?”, indikerar att om föräldrarna bråkar mycket ger den familjebildningen inte fördelar för barnen jämfört med andra alternativ. Science Daily sammanfattar:

Adolescents tend to fare better — academically and behaviorally — when they live with both biological parents. But when their parents frequently argue, young adults are significantly more likely to binge drink than other teenagers. They also tend to smoke, and their poor school grades are similar to those of their peers who don’t have both biological parents at home.

Det gäller därför att vara nyanserad i synen på olika familjebildningar. Skilsmässa behöver t.ex. inte vara till barnens nackdel i en situation där föräldrarna skapar en konfliktfylld tillvaro för dem.

Niclas Berggren 17:39 den 13 June 2009

Kulturell grund för välfärdsstaten

Graden av omfördelning skiljer sig åt mellan länder. En ny studie belägger att detta verkar kunna bero på kulturellt bestämda skillnader i preferenser. Det är Erzo Luttmer och Monica Singhal som i ”Culture, Context, and the Taste for Redistribution” finner följande:

We investigate whether culture plays an important role in the determination of preferences for redistribution. We examine the preferences of immigrants to separate cultural effects from economic and institutional determinants of preferences (”context”). An individual’s preference for redistribution is strongly positively associated with the average preference for redistribution in her country of birth. This result is robust to rich controls for economic factors and cannot easily be explained by selective migration. The birth country preference effect is stronger for non-citizens and non-voters, those with shorter tenure in the country of residence, and those who move to countries with a large number of immigrants from their own birth countries. Immigrants from countries with a higher preference for redistribution are more likely to vote for a more pro-redistribution political party. These cultural effects persist strongly into the second generation.

Tre reflexioner:

Om kultur bestämmer preferenser rörande omfördelning, vad bestämmer kulturen? (Vad är kultur?)
Vad bestämmer skillnader inom en kultur i preferenserna rörande omfördelning?
Är inte detta resultat av intresse för dem som har egna preferenser rörande omfördelning i det land som tar emot invandrare? De som ogillar omfördelning kanske borde verka för invandring från kulturer som delar den preferensen, och vice versa.

Uppdatering: Se även ett nytt working paper av Andreas Bergh och Günther Fink på samma tema.

Niclas Berggren 12:47 den 11 June 2009

Vetenskapsman och agitator?

Kan man förena seriös vetenskaplig verksamhet med ett högstämt deltagande i den politiska debatten? Måhända, men Richard Posner, som just har fått sin bok A Failure of Capitalism recenserad av Berkeley-ekonomen Brad DeLong, har sina tvivel:

DeLong

It seems that DeLong, like Paul Krugman, is a high road/low road thinker/writer. He does sober academic writing part of the time and irresponsible popular writing the rest of the time. That’s a common enough pattern, but when it is found in macroeconomists, specifically those who write about the business cycle rather than less ideologically charged macroeconomic topics, it makes one wonder how trustworthy their ”scientific” writings are.

Ouch.

Se även ekonomipristagaren Robert Solows recension av Posners bok samt denna analys av Paul Krugmans krönikor i New York Times.

Niclas Berggren 11:47 den 9 June 2009

Handdukar på hotell

Vi har nog alla sett de små skyltarna på hotellrummen, där vi uppmanas att använda handdukarna mer än en dag av miljöskäl. En ny studie, ”A Room with a Viewpoint”, publicerad i Journal of Consumer Research, visar att det kanske mer är hänsynstagande till sociala normer än hänsynstagande till miljön som får människor att följa uppmaningen:

Two field experiments examined the effectiveness of signs requesting hotel guests’ participation in an environmental conservation program. Appeals employing descriptive norms (e.g., ”the majority of guests reuse their towels”) proved superior to a traditional appeal widely used by hotels that focused solely on environmental protection. Moreover, normative appeals were most effective when describing group behavior that occurred in the setting that most closely matched individuals’ immediate situational circumstances (e.g., ”the majority of guests in this room reuse their towels”), which we refer to as provincial norms.

Ja, människan är ett socialt djur, vilket kan utnyttjas för goda ändamål.

Niclas Berggren 7:18 den 8 June 2009

Längd ger dominans

Vissa människor är socialt dominanta: de tar plats och utövar inflytande på andra, vare sig det sker medvetet eller omedvetet. Hur uppnås och signaleras dominans? I studien ”Dominance Cues in Nonverbal Behavior”, publicerad i Social Psychology Quarterly, undersöks hur kroppar, och hur kroppars förhållande sig till varandra, kan utöva dominans. Närmare bestämt undersöks fem kontrastpar: lång/kort, stående/sittande, fram/bak, höger/vänster samt man/kvinna. Resultaten, som anger de andelar av respondenterna som ansåg de olika fenomenen förmedla dominans, illustreras i denna figur:

Dvs. den dominerande kroppsliga metoden för att signalera dominans är längd. Faktum är att jag själv, likt Bernard Marx i Huxleys roman Brave New World, har en tendens att känna mig underlägsen dem som är längre än jag (187 cm lång). Notera också att långa personer tjänar mer än andra. Är det måhända dags att sätta de långa och dominanta på plats genom en längdskatt?

Niclas Berggren 6:20 den 6 June 2009

Bra att rodna?

Människor har en förmåga att rodna. Charles Darwin kallade detta fenomen för ”the most peculiar and most human of all expressions.” En ny studie, ”The Remedial Value of Blushing in the Context of Transgressions and Mishaps”, publicerad i Emotion, indikerar att rodnandet fyller en social funktion:

rodnande

After reading a vignette describing either a transgression (Experiment 1; N = 66) or a mishap (Experiment 2; N = 62), participants saw pictures of people with or without a blush and rated them on several dimensions (e.g., sympathy, trustworthiness). The results of both experiments supported the hypothesis that blushing has remedial properties. In most instances, blushing actors were evaluated more favorably than their nonblushing counterparts. Although people often consider blushing to be an undesirable response, our results showed that, in the context of transgressions and mishaps, blushing is a helpful bodily signal with face-saving properties.

Jag förvånas inte av resultatet — jag blir också i regel mildare inställd till någon som rodnar, och jag föreställer mig att de som aldrig rodnar är förhärdade brottslingar e.d. Kan detta resultat förklara varför en del kvinnor genom smink imiterar rodnande?

Tips: New York Times

Niclas Berggren 10:53 den 5 June 2009

Belöning på jobbet

belöning

Medaljer har visat sig stimulera blodgivning. Nu visar ny forskning av Bruno Frey m.fl., presenterad i uppsatsen ”What Is an Award Worth? An Econometric Assessment of the Impact of Awards on Employee Performance”, att icke-monetära belöningar av duktiga anställda stimulerar deras produktivitet:

Panel data from the call center of a large international bank allows us to estimate the impact of receiving an award on effort. The performance of winners proves to be significantly higher than that of comparable nonrecipients after the award has been presented. This increase in work effort is sizeable, robust, and not driven by reverse causation.

Jag vill ha en guldstjärna. Då kommer jag att sätta fart!

Niclas Berggren 11:46 den 4 June 2009

Optimala skatter

I en förtjänstfull genomgång av teorin för optimal beskattning, ”Optimal Taxation in Theory and Practice”, påpekar Greg Mankiw, Matthew Weinzierl och Danny Yagan bl.a. följande:

skatter

[T]he logic for low capital taxes is powerful: the supply of capital is highly elastic, capital taxes yield large distortions to intertemporal consumption plans and discourage saving, and capital accumulation is central to the aggregate output of the economy.

På inkomstskattens område implicerar teorin möjligen att den statliga, progressiva varianten ska avskaffas:

The lesson is that, from the perspective of a Mirrlees-style model, proposals for a flat tax are not inherently unreasonable. In part, this verdict is due to the many sources of uncertainty that make it hard to pin down an optimal marginal tax schedule. But it is also due to the suggestive evidence that simulations can lead to optimal tax schedules that are near, both in terms of tax rates and welfare impacts, to a flat marginal tax schedule.

Det finns en del reformer kvar att genomföra på skatternas område, men hittills lyser många av de teoretiska insikterna med sin frånvaro i diskussionen om en ny stor skattereform i Sverige. Hur kommer det sig?

Niclas Berggren 12:16 den 3 June 2009

Religion på universiteten

Professor Eva Hamberg i DN:

Jag är själv präst, men religiös verksamhet måste skiljas från statliga universitet.

Jag instämmer. Liksom Högskoleverket, som nu levererar en kraftfull kritik av många av de teologiska verksamheterna inom svenska universitet och högskolor:

Många av de här utbildningarna har få perspektiv från andra religioner än kristendomen. Dessutom saknar de ofta en tydlig uppdelning mellan de rena högskolekurserna och mer praktiskt inriktade kyrkliga kurser.

Vore inte nedläggning av de teologiska fakulteterna en bra lösning? Då skulle religionsforskning, som förstås är värdefull, kunna fortsätta på strikt vetenskapliga premisser inom ämnen som sociologi, psykologi, antropologi, historia, statsvetenskap, filosofi och nationalekonomi. Det är studier av, inte studier i, religion som hör hemma på universiteten.

Media: SvD1, SvD2, Dagen1, Dagen2, Dagen3, Dagen4, DN1, DN2, DN3, AB

Niclas Berggren 7:09 den 2 June 2009

Priset på nyttig mat

Spelar det någon roll vad nyttig respektive onyttig mat kostar för vad människor äter? Ja, enligt den nya studien ”Cheap Donuts and Expensive Broccoli: The Effect of Relative Prices on Obesity”:

broccoli

[W]e find that individual BMI measures, as well as the likelihood of being overweight or obese, exhibit a statistically significant positive correlation with the prices of healthful relative to unhealthful foods. These results are robust to endogenizing the relative price measure. While the magnitudes of our estimates suggest that relative price changes can only explain about 1 percent of the growth in BMI and the incidence of being overweight or obese over this period, they do provide some measure of how effective fat taxes would be in controlling the obesity epidemic. Our estimates imply, for example, that a 100 percent tax on unhealthful foods could reduce average BMI by about 1 percent, and the same tax could reduce the incidence of being overweight and the incidence of obesity by 2 percent and 1 percent respectively.

Dock tycks det alltså som att relativpriskänsligheten är ganska liten och att en fettskatt skulle behöva vara mycket hög för att få effekt.

Se tidigare inlägg: ”Tjocka simtränare”, ”Feta och rökare en vinst”, ”Fetma i USA”, ”Bör fetma bekämpas?”, ”Smittsam fetma”, ”Kan en fettskatt orsaka mer fetma?” , ”Ska McDonald’s få göra tv-reklam?”, ”Snabbmat ger lyckliga barn” och ”Dags för långdragna måltider?”.

Niclas Berggren 8:55 den 1 June 2009

Närhet till pappa ger bättre kärleksrelationer

En ny studie påvisar samband mellan hur döttrar och fäder kommer överens och hur flickornas framtida romantiska relationer blir:

The results:

1. Girls with good communication with their fathers also had significantly better communication with their boyfriends when compared to girls with low communication with their fathers.
2. Girls with high levels of trust with their fathers also had significantly better communication and trust with their boyfriends.
3. Finally, time spent with their fathers was not associated with communication, trust or time spent with their boyfriends.

Punkt 3 måste vara en tröst för alla pappor som är arbetsnarkomaner. Det är kvalitetstid, inte kvantiteten tid, som räknas. Men kvaliteten spelar roll.

Media: DN

Niclas Berggren 8:33 den 31 May 2009

Pengar som styrmedel i sjukvården

DN:s ledarsida konstaterar:

kirurg

Sjukvården är inte som vilken marknad som helst. Sjukvård med en offentlig finansiering i botten är det ännu mindre. Den cocktail som behövs är sällsynt svårblandad. Att mixa lagom delar service och tillgänglighet med prioritering och ransonering är inget som någon riktigt lyckats med ännu.

Så sant. Ta en sådan sak som hur läkare ska betalas. Å ena sidan kan man vilja betala dem i efterhand på basis av vad de presterar, t.ex. hur många ingrepp av olika slag som utförs. (Detta kallas på engelska för ett ”fee-for-service scheme”.) Fördelen med det är att det stimulerar till hårt arbete och behandling av många patienter, vilket reducerar köbildning. Nackdelen är att kostnaderna kan rusa iväg och att onödiga ingrepp utförs. Å andra sidan kan man tänka sig betalning på förhand utifrån förväntat patientbehov, där läkarens ersättning kan vara en fast lön. (Detta kallas på engelska för ”capitation”.) Fördelen är att kostnaderna kontrolleras, men nackdelen är att det kan leda till ett underutbud av vård.

En ny studie, ”Operating on Commission: Analyzing How Physician Financial Incentives Affect Surgery Rates” (preliminär gratisversion här), accepterad för publicering i Health Economics, finner följande:

After controlling for adverse selection, I find that when specialists are paid through a fee-for-system scheme rather than on a capitation basis, surgery rates increase 78%.

Vad man än väljer är det uppenbart att ekonomiska incitament spelar roll för hur läkare beter sig. Hur man genom ersättningsregler ska optimera detta beteende är, som DN påpekar, inte helt självklart. När det gäller utskrivning av antibiotika kan omfattningen behöva minska; när det gäller antalet operationer kan omfattningen behöva öka.

Media: DN1, DN2

Niclas Berggren 7:05 den 30 May 2009

Islam och vetenskap

Förhållandet mellan religion och vetenskap är omdebatterat. En studie av ekonomhistorikern Eric Chaney, ”Tolerance, Religious Competition and the Rise and Fall of Muslim Science”, indikerar att religion i kombination med tolerans en gång i tiden stimulerade vetenskapliga framsteg:

This paper investigates how medieval Islam encouraged scientic innovation. By granting non-Muslims a degree of religious freedom, Muslim law created competition between religions for converts and social standing. Institutionalized tolerance, coupled with initial disadvantages in the number of adherents and sophistication of theological scholarship, encouraged Muslim religious elites to promote the study of logic. The study of logic for inter-religious debates, in turn, created an environment in which science ourished. Results suggest that competition, tolerance and non-religious intellectual enterprise decreased as the societies under Muslim rule became increasingly religiously homogeneous. The results highlight the role of tolerance in Islam’s medieval development and stress the importance of diversity in constraining elements resistant to innovation.

Det var tider, det. Kan man hoppas på att muslimska stater som Saudiarabien, Iran och Pakistan hittar tillbaka till ett bejakande av intellektuell mångfald och öppenhet? De historiska exemplen borde kunna inspirera, tycker man.

Se tidigare inlägg: ”Konflikt mellan religion och vetenskap”, ”Att veta utan att veta”, ”Spänning mellan religion och vetenskap”, ”Är religion och vetenskap förenliga?”, ”Utmanande ateism” .

Niclas Berggren 12:15 den 29 May 2009

Utlandsboende blir mer kreativa

I alla fall om man ska tro den nya studien ”Cultural Borders and Mental Barriers: The Relationship between Living Abroad and Creativity”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology:

Despite abundant anecdotal evidence that creativity is associated with living in foreign countries, there is currently little empirical evidence for this relationship. Five studies employing a multimethod approach systematically explored the link between living abroad and creativity. … The relationship between living abroad and creativity was consistent across a number of creativity measures (including those measuring insight, association, and generation), as well as with masters of business administration and undergraduate samples, both in the United States and Europe, demonstrating the robustness of this phenomenon.

Det räcker alltså inte med att resa. Själv bodde jag utomlands i ett år som doktorand, då jag hade förmånen att gästa Center for Study of Public Choice, och jag tror att det är riktigt att påstå att det året gav mig enorm inspiration för den forskning jag sedan dess har bedrivit. Men hade inspirationen varit mindre om jag hade kommit dit som amerikan från annat håll? Det är jag inte säker på. Det kanske är så att utlandsboende i regel är förknippat med att man gör något verkligt annorlunda, vilket ger kreativa impulser, men om man gjorde något lika annorlunda i hemlandet (vore det möjligt), kanske effekten vore densamma?

Se även en populärvetenskaplig sammanfattning i The Economist.

Niclas Berggren 6:35 den 28 May 2009

Kausalitetstro som orsak till religion

Lewis Wolpert i ”Cognition: Evolution Does Help to Explain How Minds Work”, publicerad i Nature:

Lewis Wolpert

Once causal belief evolved in relation to tools and language, it was inevitable that people would want to understand the causes of all the events that might affect their lives — such as illness, changes in climate and death itself. Once there was a concept of cause and effect, ignorance was no longer bliss, and this could have led to the development of religious beliefs.

Tesen är förvisso inte ny. För tio år sedan skrev en annan professor i biologi, Dan Larhammar, ungefär samma sak i SvD.

Niclas Berggren 11:38 den 27 May 2009

Manlig och kvinnlig aggression

Jag fann följande resultat om aggression, från studien ”Aggress to Impress”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology, intressanta:

For men, status motives increased direct aggression (face-to-face confrontation). Men’s aggression was also boosted by mating motives, but only when observers were other men. For women, both status and mating motives increased indirect aggression (e.g., socially excluding the perpetrator).

Vem kan tveka om att människan är ett djur när man observerar i synnerhet män som börjar bråka i offentliga miljöer? Primitiva impulser tycks ofta styra (det är imponerande att gå emot naturen ibland). En intressant sak är att män vill visa sin status genom aggression. Om man minskar möjligheten att visa status på icke-aggressiva sätt, t.ex. genom positionella varor såsom fina bilar, föreligger inte en risk att hävdelsebehovet i stället tar mer aggressiva former?

Niclas Berggren 6:14 den 27 May 2009

Utländsk utbildning och demokrati

Jag har nyligen rapporterat om vad som kan tänkas stimulera demokratisering. En ny studie, ”Democracy and Foreign Education”, publicerad i American Economic Review, undersöker om ytterligare en faktor, utbildning i utlandet, kan ha en positiv effekt:

Despite the large amount of private and public resources spent on foreign education, there is no systematic evidence that foreign-educated individuals foster democracy in their home countries. Using a unique panel dataset on foreign students starting in the 1950s, I show that foreign-educated individuals promote democracy in their home country, but only if the foreign education is acquired in democratic countries. The results are robust to several estimation techniques, to different definitions of democracy, and to the inclusion of a variety of control variables, including democracy in trading partners, neighboring countries, level of income, and level and stock of education.

Vad är det för mekanismer som kan förklara resultatet? I studien nämns fem tänkbara:

First, foreign-educated “technocrats” are such a scarce resource in many countries that they can impose their own preferences in favor of democratic regimes. Second, foreign-educated leaders seem to be extremely motivated to keep up with the more developed countries where they studied; in general, the leaders’ educational level seems to be associated with the probability of introducing structural reforms (Axel Dreher et al. 2006). Third, foreign-educated individuals make it more difficult for dictatorial regimes to maintain repression, because they foster the dissemination of new ideas at home. Fourth, foreign-educated individuals can make repressive activities more costly for a dictatorial regime, since they have easier access to external media. In addition, foreign-educated individuals may lobby foreign governments to press for change. Fifth, education abroad may inculcate a sense of common identity with the international democratic community, which has proven to be a very powerful motivating factor (see George A. Akerlof and Rachel E. Kranton 2005).

Vi får hoppas att ledarna i diktaturer inte läser denna nya studie. Den kanske annars skulle göra dem mindre pigga på att skicka sina studenter utomlands — i alla fall till demokratier.

Niclas Berggren 8:13 den 24 May 2009

Vad utmärker konspirationsteoretiker?

Tror du att den amerikanska regeringen låg bakom 9/11-dåden? Då kanske du passar in på den psykologiska profil för konspirationsteoretiker som rapporteras i studien ”Unanswered Questions: A Preliminary Investigation of Personality and Individual Difference Predictors of 9/11 Conspiracist Beliefs”, accepterad för publicering i Applied Cognitive Psychology. Dessa egenskaper är typiska:

[B]acking one or more conspiracy theories unrelated to 9/11, frequently talking about 9/11 conspiracy beliefs with likeminded friends and others, taking a cynical stance toward politics, mistrusting authority, endorsing democratic practices, feeling generally suspicious toward others and displaying an inquisitive, imaginative outlook.

Jag är inte en konspirationsteoretiker (trots en viss cynism mot politikens värld). Karl Popper menade att man inte heller bör vara det, eftersom konspirationsteorier i regel inte går att falsifiera, men en annan filosof, Brian Keeley, menar att den viktigaste orsaken att vara tveksam till dem är att de implicerar alltför mycket skepticism:

[W]e ought to recognize such theories as embodying an almost nihilistic degree of skepticism about the behavior and motivations of other people and the social institutions they constitute. To the extent that a conspiracy theory relies on a global and far-reaching doubt of the motives and good will of others, it is akin to global philosophical skepticism. These extreme skeptical stances should be dealt with in the same way. We should be wary of theoretical accounts that expend more energy undermining the epistemic warrant of competing explanations than on generating new, positive evidence.

Niclas Berggren 12:23 den 22 May 2009

Ungdomsgäng som beskyddare

Det föreligger ett positivt samband mellan våld och ungdomsgäng. Men orsakar ungdomsgäng våld eller gör våld att ungdomsgäng uppstår? Säkert både och, men den senare tesen framhålls särskilt i ”Youth Gangs as Pseudo-Governments: Implications for Violent Crime”, publicerad i Southern Economic Journal:

gäng

We hypothesize that the failure of government to protect the rights of individuals from violence committed by youths has led to the formation of youth gangs as protective agencies. Our theory predicts an opposite direction of causality between gang activity and violent crime from what is widely accepted. While areas with more gang activity also have more violence, our results suggest that gangs form as protection agencies precisely in areas with high violent crime rates. While gangs, like governments, use violence to enforce rules, the net impact of gangs is likely to lower violent crime.

I Nozicks teori om hur staten uppstår ur anarki leder privata beskyddarorganisationer till att en monopol-
organisation till slut tar över; vad ovan citerade forskning antyder är att när denna monopolorganisation inte är effektiv uppkommer privata beskyddarorganisationer igen. Frågorna hopar sig. Fungerar vissa ungdomsgäng i Sverige på detta sätt? Är det en bra ordning, om staten inte förmår erbjuda effektivt skydd? Kan kampen mot ungdomsgäng öka våldsbrotten?

Niclas Berggren 8:15 den 22 May 2009

Darwin på danska

Jag upptäckte just att Charles Darwins texter finns online! Där finns t.o.m. den danska översättningen av On the Origin of Species från 1872, Om Arternes Oprindelse.

Niclas Berggren 16:32 den 21 May 2009

Diskrimineras kvinnliga läkare?

Från Läkarförbundets program Jämställda läkare:

Endast i viss utsträckning kan löneskillnaderna förklaras av andra faktorer än kön. Därför måste fortsatt särskilda insatser kontinuerligt göras för att höja kvinnliga läkares löner, i syfte att eliminera skillnader mellan kvinnliga och manliga läkares löner som beror på kön.

Ja, om enbart kön i sig är orsak till löneskillnader är det nog för de flesta självklart att sådana skillnader ska bekämpas. Men om skillnaderna beror på att kvinnor i genomsnitt har lägre produktivitet är det inte lika självklart. En ny studie av läkare i Canada, ”The Feminisation of Canadian Medicine and Its Impact Upon Doctor Productivity”, publicerad i Medical Education, finner stöd för en sådan förklaring:

Female doctors work an average of 47.5 hours per week (giving 30.0 hours of direct patient care), compared with 53.8 hours worked by male doctors (35.0 hours of direct patient care) (P < 0.01, χ2 test). Female doctors tend to work less on call hours per week and see fewer patients while on-call. Female doctors are also more likely to take parental leave or a leave of absence (P < 0.01, χ2 test). The difference in current and predicted WHPWPP [ett produktivitetsmått] was found to be 2.6%, equivalent to 1853 fewer full-time female doctors or 1588 fewer full-time male doctors.

Om kvinnors produktivitet i genomsnitt är x procent lägre än mäns, och om kvinnors lön i genomsnitt är x procent lägre än mäns, kan man näppeligen tala om diskriminering. Hur stor del av löneskillnaden som förklaras av olika produktivitet vet jag dock inte. En vidare fråga är förstås hur det kommer sig att kvinnliga läkare i genomsnitt tycks vara mindre produktiva.

Se även de tidigare inläggen ”Biologisk förklaring till kvinnors lägre löner”, ”Varför är svenska läkarlöner inte högre?” och ”Minskar marknadsekonomin löneskillnaderna mellan könen?”

Niclas Berggren 6:13 den 21 May 2009

Privatisering blir bra om konkurrensen ökar

Ökar privatiseringar välståndet? En ny studie, ”Privatization, Deregulation, and Capital Accumulation”, publicerad i Southern Economic Journal (preliminär gratisversion här), antyder att det beror på:

In this paper, we study how the privatization and deregulation of intermediate goods industries influence capital accumulation. Our model is solved under three alternative scenarios: (i) the intermediate sector is composed of a public monopoly under government control; (ii) the intermediate sector is dominated by a private monopoly; and (iii) the intermediate sector is competitive. The comparison of these models suggests that the income benefits of state-to-market transitions are mostly due to increased competition on the deregulated market and that the privatization of state enterprises is not likely to generate significant changes in the economy when the public monopoly is replaced by a private monopoly. We find that elimination of monopoly rights can increase aggregate income significantly.

Detta är ett resultat som jag tyvärr tror att en del marknadsvänliga politiker inte helt har förstått sig på. Det förefaller inte ovanligt att privatisera och att låta privata monopol ta över verksamheten, istället för att möjliggöra fritt inträde och konkurrens. Det finns även empiriska belägg från telekomområdet för att säkerställande av konkurrens, snarare än ägarformen i sig, är central för att fördelar av privatisering ska realiseras. Faran med att privatisera utan att säkerställa konkurrens är att privatisering får dåligt rykte och att offentliga monopol i förlängningen bibehålls, vilket förstås implicerar utebliven konkurrens och därigenom en sämre inkomstutveckling.

Se även Henrik Jordahls forskningsöversikt ”Privat och statligt ägande: Vad säger forskningen?” samt de tidigare inläggen ”Ska staten inte köpa privata företag?”, ”Hur kan fisken räddas?” och ”Propaganda om privatisering”.

Niclas Berggren 9:51 den 20 May 2009

Varför sparar vi?

De flesta sparar en del av sin inkomst. Varför då? John Maynard Keynes anger åtta tänkbara skäl i kapitel 9 av The General Theory:

(i) To build up a reserve against unforeseen contingencies;
(ii) To provide for an anticipated future relation between the income and the needs of the individual or his family different from that which exists in the present, as, for example, in relation to old age, family education, or the maintenance of dependents;
(iii) To enjoy interest and appreciation, i.e. because a larger real consumption at a later date is preferred to a smaller immediate consumption;
(iv) To enjoy a gradually increasing expenditure, since it gratifies a common instinct to look forward to a gradually improving standard of life rather than the contrary, even though the capacity for enjoyment may be diminishing;
(v) To enjoy a sense of independence and the power to do things, though without a clear idea or definite intention of specific action;
(vi) To secure a masse de manœuvre to carry out speculative or business projects;
(vii) To bequeath a fortune;
(viii) To satisfy pure miserliness, i.e. unreasonable but insistent inhibitions against acts of expenditure as such.

These eight motives might be called the motives of Precaution, Foresight, Calculation, Improvement, Independence, Enterprise, Pride and Avarice.

I dessa kristider vill många förmå oss att spara mindre och spendera mer, för att de ekonomiska hjulen ska börja rulla. (Jag drar förvisso mitt strå till stacken.) Men man får inte glömma att sparande fyller en för många viktig, personlig och långsiktig funktion, och man bör inte ha dåligt samvete om man väljer att fortsätta spara. Det man möjligen kan säga, tycker jag, är att om man ändå har tänkt att köpa något förr eller senare, kan man överväga att köpa det förr.

För egen del ser jag motiv fem, oberoende, som väldigt viktigt för ett gott liv. För ekonomisk utveckling är motiv sju, företagsamhet, viktigt: att starta och expandera företag gynnas av privat kapitalbildning. Vad får dig att spara?

Niclas Berggren 6:44 den 19 May 2009

Ska sport och smink beskattas?

En del varor är positionella, dvs. de eftersträvas inte främst därför att de ger nytta i sig utan därför att de ger nytta genom att man genom dem positionerar sig mot andra människor (som kanske har mindre av varorna i fråga) och får status. Ekonomer som Robert Frank förespråkar (hög och progressiv) beskattning av sådana varor, eftersom de anses leda till välfärdsförluster. (”Skulle inte alla ha det bättre om vi inte köpte så dyra grillar?” etc.) Nå, Robin Hanson ställer en del relevanta frågor till Frank et alii, på basis av en kartläggning av vilka varor som uppvisar positionella drag:

hanson

Since sport effort seems especially positional, should we tax sports, instead of subsidizing them as we often do now? Since education seems to be at least as positional as income, should we drastically reduce educational subsidies, or even tax it? And since government spending seems far more positional than income, shall we greatly reduce our unprecedented levels of such spending? Perhaps Frank would suggest that other compensating side effects justify vast government spending as well as sport and education subsidies. But what about personal beauty, which our evidence suggests is one of our most positional goods? Yes, exercise also improves health, but it is very hard to see any large compensating side effects justifying makeup, hairdressing, and nice clothes. Will folks like Frank at least agree that severely taxing beauty aids is one of the clearest policy implication of our evidence on positional effects?

Ja, vad säger de som vill minska konsumtionen av positionella varor? Ska vi beskatta konsumtion av sport, utbildning och smink hårt? Om svaret är nej pga. kompenserande positiva effekter, kan inte detsamma vara fallet även för den positionella varan inkomst?

Se även blogginlägg på näraliggande teman av Jonas Vlachos, Robert Östling och Jesper Roine.

Niclas Berggren 6:34 den 18 May 2009

Myter om lycka

Det odlas en del myter om sambandet mellan välstånd och lycka, t.ex. denna:

Trots att vi stadigt fått det bättre materiellt i västvärlden har vi inte blivit särskilt mycket lyckligare, visar forskarnas mätningar. När våra grundbehov är tillfredsställda är det annat än högre lön och ökad konsumtion som blir viktigt. Kanske är det därför nu dags för våra politiker att överge ekonomisk tillväxt som det allt överskuggande målet.

Man kan och bör diskutera tillväxt som mål, men man bör göra det utifrån den bäst utförda forskningen. Den ger inte stöd för att vi i västvärlden inte har blivit lyckligare när vi har blivit rikare, snarare tvärtom, i alla fall i de flesta länder. I ”Subjective Growth and Subjective Well-Being: Reassessing the Easterlin Paradox”, publicerad i Brookings Papers on Economic Activity, analyserar Betsey Stevenson och Justin Wolfers tidsseriedata i USA, Europa och Japan för att se hur sambandet mellan BNP per capita och lycka ser ut. Först ska konstateras att det föreligger stor osäkerhet i analysen pga. dataproblem, men det som ändå hittas är detta:

[W]e find that happiness has in fact risen in Japan and Europe. The failure of happiness to rise in the United States remains a puzzling outlier, although the extent to which it constitutes a sharp exception should not be overstated. … [A]s more data have become available, in the form of both extended national time series and observations from new countries, evidence that happiness rises with GDP per capita has started to accumulate.

Tidigare forskning av Richard Easterlin, baserad på en analys av nio länder 1973-1989, fann att lyckan inte hade ökat. En sak Stevenson och Wolfers gör är att bygga ut tidsserien till 2007. De finner då detta (där fyllda punkter är från Easterlin-studien och där icke-fyllda punkter är de nytillagda observationerna):

Dvs. i alla länder utom Belgien har lyckan ökat med välståndet. Den allmänna bilden är därför, som sagt, snarast att en positiv relation föreligger över tid. När forskare uttalar sig ska de vinnlägga sig om att vara uppdaterade.

Se även ”Felaktigt om lycka”, ”Fel om pengar och lycka” och ”Lycka i USA”.

Niclas Berggren 11:59 den 17 May 2009

Tro på det övernaturliga

Vad förklarar att vissa människor tror på övernaturliga fenomen? Dåliga kunskaper i sannolikhetsteori och en benägenhet att begå det felslut som kallas the conjunction fallacy. I den nya studien ”Paranormal Belief and Susceptibility to the Conjunction Fallacy”, publicerad i Applied Cognitive Psychology, konstateras följande:

Numerous studies have shown paranormal believers misperceive randomness and are poor at judging probability. Despite the obvious relevance to many types of alleged paranormal phenomena, no one has examined whether believers are more susceptible to the ”conjunction fallacy”; that is to misperceiving co-occurring (conjunct) events as being more likely than singular (constituent) events alone. The present study examines believer vs. non-believer differences in conjunction errors for both paranormal and non-paranormal events presented as either a probability or a frequency estimation task. As expected, believers made more conjunction errors than non-believers.

Det verkar med andra ord finnas en koppling mellan förmåga till rationellt tänkande och insikten att det övernaturliga är en fiktion.

Niclas Berggren 17:33 den 16 May 2009

Skadeglädjen sitter i hjärnan

Enligt studien ”The Neural Basis of Altruistic Punishment”, publicerad i Science, tycker många människor om att straffa dem som avviker från sociala normer:

Our findings supportthe hypothesis that people derive satisfaction from punishing norm violations and that the activation in the dorsal striatum reflects the anticipated satisfaction from punishing defectors.

Notera att den del av hjärnan som kallas striatum är central här. Samma del är också central för att aktivera skadeglädje. Detta enligt den nya studien ”When Your Gain Is My Pain and Your Pain Is My Gain”, publicerad i Science:

We feel envy when the target person has superior and self-relevant characteristics. Schadenfreude occurs when envied persons fall from grace. To elucidate the neurocognitive mechanisms of envy and schadenfreude, we conducted two functional magnetic resonance imaging studies. … In study two, stronger schadenfreude and stronger striatum activation were induced when misfortunes happened to envied persons. ACC activation in study one [related to envy] predicted ventral striatum activation in study two. Our findings document mechanisms of painful emotion, envy, and a rewarding reaction, schadenfreude.

Våra prefenser kan alltså i hög grad vara formade för att möjliggöra och upprätthålla social ordning, genom att avvikare straffas, men det finns också, enligt mitt sätt att se, mindre tilltalande aspekter av sådana preferenser. T.ex. kan jag tänka mig att tendensen att vilja straffa avvikare lätt skapar konformitet och likriktning, där oliktänkande och innovativa människor inte så lätt får utlopp för sina preferenser och idéer. Och om de får utlopp för sina preferenser och sina idéer och blir framgångsrika, då finns en risk för avundsjuka, följd av skadeglädje vid därpå följande misslyckanden. Kanske kan t.o.m. ”misslyckanden” vilja frammanas — fördelningspolitik kan tänkas bli ett sätt att, med avundsjuka som grund, skapa skadeglädje. Förklarar det varför progressiv beskattning, t.ex. i form av värnskatt, tilltalar så många?

Se även det tidigare inlägget ”Är tillit människor emellan enbart bra?”.

Niclas Berggren 11:36 den 15 May 2009

Marknadsekonomi och tillväxt

Hur påverkar graden av marknadsekonomi den ekonomiska tillväxten? I en tidigare översikt fann jag att ökningar i ekonomisk frihet i regel tycks positivt relaterade till tillväxt.

I den nya studien ”The Effect of Economic Freedom on Growth Revisited: New Evidence on Causality from a Panel of Countries 1970–1999”, publicerad i European Journal of Political Economy, undersöker den danske statsvetaren Mogens Kamp Justesen det kausala sambandet med pandeldata och finner följande:

The main conclusion of the paper is that economic freedom does matter for economic growth, but that some freedoms matter more than others. In fact, a critical assessment of the results suggests that apart from the composite index, only two of the constituent components of economic freedom – government size and regulatory policies – have robust effects on economic growth and investment. On the one hand, these results support the hypothesis that at least some aspects of economic freedom are important determinants of economic growth. On the other hand, the analyses raise doubts as to whether all dimensions of economic freedom matter for economic growth.

I dessa tider, när förtjusningen i expansion av den offentliga sektorns storlek och regleringar tycks nästintill obegränsad, kan det vara värt att lite stillsamt påminna sig dessa resultat.

Niclas Berggren 6:16 den 15 May 2009

Vet vi hur morgondagen blir?

Bertrand Russell påpekade, genom ett exempel med kalkoner, att induktion har sina brister som metod för att förutsäga framtiden. Chaospet illustrerar resonemanget:

Vad implicerar detta för vår förmåga att bedriva meningsfull empirisk forskning? Om x ledde till y igår, hur vet vi att så är fallet imorgon?

Niclas Berggren 18:37 den 13 May 2009

Vad leder till demokrati?

Det finns många teorier om hur demokrati uppstår och består. Enskilda empiriska studier har visat på samband som dock i regel inte har utsatts för känslighetsanalys. En ny studie, ”Extreme Bounds of Democracy”, rättar till den bristen genom att systematiskt, i sammanlagt över tre miljoner regressioner, testa hur 59 variabler från tidigare studier förhåller sig till demokrati. Den metod som används är extreme bounds analysis, vilken innebär att i regressioner där BNP per capita alltid ingår som en förklarande variabel, så testas effekterna på demokrati av att inkludera alla de övriga variablerna ensamma samt i alla möjliga kombinationer av två och tre. Sedan ser man t.ex. i hur stor andel av regressionerna som en viss variabel uppvisat statistisk signifikans på femprocentsnivån.

Vad finner då forskarna angående vilka variabler som är relaterade till demokrati?

The most robust determinants of the transition to democracy are GDP growth (a negative effect), past transitions (a positive effect), and OECD membership (a positive effect). There is some evidence that fuel exporters and Muslim countries are less likely to see democracy emerge, although the latter finding is driven entirely by oil producing Muslim countries. Regarding the survival of democracy, the most robust determinants are GDP per capita (a positive effect) and past transitions (a negative effect). There is some evidence that having a former military leader as the chief executive has a negative effect, while having other democracies as neighbors has a reinforcing effect.

Det är alltså blott nio av 59 föreslagna variabler som är robust relaterade till demokrati. En intressant implikation av resultaten är att ökad ekonomisk tillväxt i diktaturer inte tycks leda till demokratisering (möjligen tvärtom); däremot kan en ökad BNP per capita i färska demokratier bidra till att demokratin blir mer bestående.

Niclas Berggren 19:20 den 12 May 2009

Intelligens ger ekonomisk framgång

Kan intelligens bidra till ekonomisk framgång? I den nya studien ”Cognitive Skills Affect Economic Preferences, Strategic Behavior, and Job Attachment”, publicerad i Proceedings of the National Academcy of Sciences of the United States of America, får vi veta lite mer om den saken:

Economic analysis has so far said little about how an individual’s cognitive skills (CS) are related to the individual’s economic preferences in different choice domains, such as risk taking or saving, and how preferences in different domains are related to each other. Using a sample of 1,000 trainee truckers we report three findings. First, there is a strong and significant relationship between an individual’s CS and preferences. Individuals with better CS are more patient, in both short- and long-run. Better CS are also associated with a greater willingness to take calculated risks. Second, CS predict social awareness and choices in a sequential Prisoner’s Dilemma game. Subjects with better CS more accurately forecast others’ behavior and differentiate their behavior as a second mover more strongly depending on the first-mover’s choice. Third, CS, and in particular, the ability to plan, strongly predict perseverance on the job in a setting with a substantial financial penalty for early exit. Consistent with CS being a common factor in all of these preferences and behaviors, we find a strong pattern of correlation among them. These results, taken together with the theoretical explanation we offer for the relationships we find, suggest that higher CS systematically affect preferences and choices in ways that favor economic success.

Mot denna bakgrund är det kanske inte så förvånande att resultat börjar komma som påvisar ett positivt samband mellan genomsnittlig IQ och ekonomisk tillväxt. Forskningsresultat på mikronivå bidrar till att förklara forskningresultat på makronivå (gissar jag).

Niclas Berggren 11:08 den 11 May 2009

Bolagsskattens negativa effekter

Regeringen sänkte vid årsskiftet den svenska bolagsskatten till 26,3 procent. Vad finns det för skäl för en sådan sänkning och kanske ytterligare sänkningar? Ett skäl kan vara att bolagsskatten verkar sänka investeringar, nyföretagande och tillväxt. En ny studie, ”The Effect of Corporate Taxation on Investment and Entrepreneurship”, visar följande:

We present new data on effective corporate income tax rates in 85 countries in 2004. The data come from a survey, conducted jointly with PricewaterhouseCoopers, of all taxes imposed on ”the same” standardized mid-size domestic firm. In a cross-section of countries, our estimates of the effective corporate tax rate have a large adverse impact on aggregate investment, FDI, and entrepreneurial activity. For example, a 10 percent increase in the effective corporate tax rate reduces aggregate investment to GDP ratio by 2 percentage points. Corporate tax rates are also negatively correlated with growth, and positively correlated with the size of the informal economy. The results are robust to the inclusion of controls for other tax rates, quality of tax administration, security of property rights, level of economic development, regulation, inflation, and openness to trade.

Ett diagram över det enkla sambandet mellan effektiv bolagsskatt och investeringar:

Min prediktion är att denna skattesats kommer att fortsätta sänkas i Sverige, dels pga. de negativa effekter som beskrivs inte bara i denna studie utan också i andra (se länkar nedan) och dels pga. institutionell konkurrens (att företag annars kan flytta utomlands, vilket gör att skattebasen urholkas).

Se även de tidigare inläggen: ”Bolagsskatten kommer att sänkas — oavsett regering”, ”Sänkt bolagsskatt”, ”Sänkt bolagsskatt bra för tillväxten”, ”Sjunkande skattesatser” , ”Skatter och produktivitet” och ”Stimulera genom sänkt bolagsskatt”.

Niclas Berggren 16:46 den 10 May 2009

Det naturliga tillståndet

Ibland presenteras storslagna teorier. Ekonomipristagaren Douglass North är aktuell med en ny bok, Violence and Social Orders, och med en ny uppsats på samma tema, ”A Conceptual Framework for Interpreting Recorded Human History”. Båda är skrivna tillsammans med John Joseph Wallis och Barry Weingast. Grundtanken uttrycks så här:

We show how, beginning 10,000 years ago, limited access social orders developed that were able to control violence, provide order, and allow greater production through specialization and exchange. Limited access orders provide order by using the political system to limit economic entry to create rents, and then using the rents to stabilize the political system and limit violence. We call this type of political economy arrangement a natural state. It appears to be the natural way that human societies are organized, even in most of the contemporary world. In contrast, a handful of developed societies have developed open access social orders. In these societies, open access and entry into economic and political organizations sustains economic and political competition. Social order is sustained by competition rather than rent-creation. The key to understanding modern social development is understanding the transition from limited to open access social orders, which only a handful of countries have managed since WWII.

Här kan man se North tala om denna nya analys:

Niclas Berggren 16:12 den 9 May 2009

Litium i dricksvattnet

År 1817 upptäckte den svenske kemisten Johan August Arfwedson grundämnet litium, en metall som har visat sig effektiv mot bipolär sjukdom. Nu visar en ny studie, ”Lithium Levels in Drinking Water and Risk of Suicide”, publicerad i British Journal of Psychiatry, att tillsatser av litium i dricksvattnet har effekt på självmordsfrekvensen i populationen:

Although lithium is known to prevent suicide in people with mood disorders, it is uncertain whether lithium in drinking water could also help lower the risk in the general population. To investigate this, we examined lithium levels in tap water in the 18 municipalities of Oita prefecture in Japan in relation to the suicide standardised mortality ratio (SMR) in each municipality. We found that lithium levels were significantly and negatively associated with SMR averages for 2002–2006. These findings suggest that even very low levels of lithium in drinking water may play a role in reducing suicide risk within the general population.

Vill man förbättra tandhälsan tillsätter man fluor; vill man förbättra det mentala välmåendet tillsätter man litium. Varför inte lägga till lite oxytocin och oxerin A medan man ändå håller på?

Niclas Berggren 7:51 den 9 May 2009

Bör LAS avskaffas?

Lagen om anställningsskydd har enligt tidigare forskning flera negativa konsekvenser. En viktig sådan konsekvens är hög ungdomsarbetslöshet. Nu visar en ny studie, ”Do Labor Market Rigidities Have Microeconomic Effects?”, att regleringar av det slaget också försämrar resursallokeringen i ekonomin:

We exploit a unique outlet-level dataset from a multinational chain with over 2,500 outlets in 43 countries to investigate the effects of labor regulations that protect employment. The dataset contains information on output, materials, and labor costs at a weekly frequency over several years, allowing us to examine the consequences of labor market rigidity at a much more detailed level than has been possible to date. We find that higher labor market rigidity is associated with significantly higher levels of hysteresis.

Denna lägre flexibilitet hämmar välståndsutvecklingen:

Our results suggest that labor regulations reduce the ability of firms to adjust labor levels in response to demand or productivity fluctuations, thus hampering the reallocation of resources and potentially impeding an important channel for aggregate productivity growth.

Det kanske är en god idé för fler partier än Centerpartiet att ta del av resultat från detta växande forskningsfält. Problemet är nog att insiders på arbetsmarknaden i vissa avseenden gynnas av nuvarande regelverk, vilket gör att fackföreningarna blockerar en liberalisering.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, DN1, DN2, DN3, DN4

Niclas Berggren 8:45 den 6 May 2009

Värnplikten är inte överlägsen

SvD:s ledarsida hävdar följande:

Värnplikten är konstnadseffektiv, men vem betalar om kostnaderna rusar i väg för yrkesförsvaret?

Att använda ekonomiska argument för att motivera den frihetsinkränkning som värnplikt innebär är förvisso principiellt legitimt; men innan man uttalar sig bör man bekanta sig med forskningen på området:

”Conscription: Economic Costs and Political Allure”, publicerad i The Economics of Peace and Security Journal: ”In spite of its apparent cheapness in budgetary terms, the military draft is replete with static inefficiencies and dynamic distortions. The ‘front-loading’ of the draft tax in a phase of the life-cycle that is crucial for human capital accumulation reduces levels and growth rates of national incomes.”
”Military Draft and Economic Growth in OECD Countries”, accepterad för publicering i Defense and Peace Economics: ”Our different panel regressions corroborate the statistically significant negative impact of conscription on income and growth. … These effects are quite large. They conform to the intuition that the more intensely conscription is enforced, the more labor is diverted from endeavors of higher productivity in the economy, and the lower is output and its growth.”
”To Draft or Not to Draft? Inefficiency, Generational Incidence, and Political Economy of Military Conscription”, publicerad i European Journal of Political Economy: ”As it distorts human capital formation more severely than an equivalent intergenerational transfer using public debt or pay-as-you-go pensions, the draft can be abolished in a Pareto-improving way if age-dependent taxes are available.”

Värnplikten är alltså inte ekonomiskt överlägsen.

Media: SvD

Niclas Berggren 11:44 den 5 May 2009

Vad förklarar judars framgångar?

Vad förklarar att judar har nått så stora framgångar? Som exempel kan nämnas att av 62 mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har 24 varit judar (i strikt mening), vilket ger en andel på ca 39 procent. En studie, ”How to Explain High Jewish Achievement: The Role of Intelligence and Values”, publicerad i Personality and Individual Differences, finner följande:

Throughout the 20th century, Jews have been greatly over-represented in western nations among intellectual elites, in the universities, and among the higher socio-economic classes. The two principal theories that have been advanced to explain this are that Jews have high intelligence and, alternatively, that they have cultural values that promote success. We review the evidence and present new data suggesting that high intelligence is the more important of these two factors.

Judars framgångar har stört många antisemiter under århundradena. De har ofta försökt få det till att judar på ett oegentligt sätt har tagit sig fram, genom konspirationer av olika slag, men det verkar snarare som att framgångarna helt enkelt beror på smarthet.

Se även det tidigare inlägget ”Svag för judar”.

Niclas Berggren 11:40 den 4 May 2009

Arbete som norm

En politisk strid om ersättningsnivån till arbetslösa rasar. Vissa vill höja den; andra menar, med visst stöd i forskning, att det skulle ge högre och långvarigare arbetslöshet. Orsaken är att om den ekonomiska skillnaden mellan att arbeta och att vara arbetslös minskar, försvagas incitementen att skaffa och behålla jobb.

Sådana incitament behöver dock inte ha ekonomisk grund utan kan också komma från sociala normer. I studien ”The Role of Social Work Norms in Job-Searching and Subjective Well-Being” (preliminär gratisversion här), publicerad i Journal of the European Economic Association, visas följande:

In this paper, we offer a direct measure of the social norm to work and we show that this norm has important economic effects. The stronger the norm, the more quickly unemployed people find a new job. This behavior can be explained by utility differences, probably due to social pressure.

Dvs. precis som den ekonomiska nackdel som arbetslöshet innebär kan leda till mer intensiva försök att skaffa jobb, kan en social norm som säger att man bör arbeta för sin försörjning och inte leva på a-kassa göra det. Och precis som lägre ersättning gör tillvaron mindre behaglig för den som är arbetslös, leder den sociala norm som reducerar arbetslösheten till att de som ändå är arbetslösa blir mer olyckliga:

Unemployed people are significantly less happy than employed people and their reduction in life satisfaction is the larger, the stronger the norm is.

Om man trots allt anser det viktigt att stävja ”överutnyttjande” och stimulera arbetslösa att söka arbete kan kanske de här två ”metoderna” ses som substitut. Om den sociala normen att arbeta är tillräckligt stark, kan man ha en hög ersättningsnivå. Om normen är svag, å andra sidan, kan det medföra negativa effekter i termer av högre och mer långvarig arbetslöshet, att ha en väldigt hög nivå. Se vad Assar Lindbeck skriver om detta i ”Sociala normer och socialförsäkringar — Teori och svenska erfarenheter”.

Niclas Berggren 7:32 den 2 May 2009

Stora siffror ger samarbete

Jag fann studien ”Cognitive Constraints on How Economic Rewards Affect Cooperation”, publicerad i Psychological Science, innovativ och dess resultat överraskande:

dollar

Cooperation often fails to spread in proportion to its potential benefits. This phenomenon is captured by prisoner’s dilemma games, in which cooperation rates appear to be determined by the distinctive structure of economic incentives (e.g., $3 for mutual cooperation vs. $5 for unilateral defection). Rather than comparing economic values of cooperating versus not ($3 vs. $5), we tested the hypothesis that players simply compare numeric values (3 vs. 5), such that subjective numbers (mental magnitudes) are logarithmically scaled.

Supporting our hypothesis, increasing only numeric values of rewards (from $3 to 300¢) increased cooperation (Study 1), whereas increasing economic values increased cooperation only when there were also numeric increases (Study 2). Thus, changing rewards from 3¢ to 300¢ increased cooperation rates, but an economically identical change from 3¢ to $3 elicited no gains. Finally, logarithmically scaled reward values predicted 97% of variation in cooperation, whereas the face value of economic rewards predicted none. We conclude that representations of numeric value constrain how economic rewards affect cooperation.

Själv har jag svårt att tro att jag skulle påverkas av de numeriska värdena på detta sätt; och just nu funderar jag på hur Italiens ekonomiska beslutsfattare och graden av samarbete dem emellan påverkades av övergången från lire till euro. Borde 1€ ha haft ett mycket lägre värde, kanske motsvarande 1 lire eller 1 peseta? Å andra sidan, hur påverkas uppfattningen av kostnader av siffrornas storlek?

Niclas Berggren 6:51 den 1 May 2009

Intelligens ger ateism

Hur ser förhållandet mellan intelligens och religiositet ut? Studien ”Average Intelligence Predicts Atheism Rates Across 137 Nations”, publicerad i Intelligence, finner följande samband:

Evidence is reviewed pointing to a negative relationship between intelligence and religious belief in the United States and Europe. It is shown that intelligence measured as psychometric g is negatively related to religious belief. We also examine whether this negative relationship between intelligence and religious belief is present between nations. We find that in a sample of 137 countries the correlation between national IQ and disbelief in God is 0.60.

Resultatet förvånar mig inte. Smarta människor inser i högre grad att religion är ett mänskligt påhitt. De mindre smarta tror mer okritiskt på de sagor de har fått lära sig som barn.

Niclas Berggren 10:47 den 30 April 2009

Utländskt kapital ger pressfrihet

I regel fokuseras på ekonomiska effekter av frihet för kapital att röra sig mellan länder. Dessa är förstås viktiga, men det finns annat som också är viktigt, såsom frihet för media att skriva och sända vad de vill. En ny studie, ”The Impact of Foreign Direct Investment on Press Freedom”, publicerad i Kyklos, påvisar ett positivt samband:

In our paper we establish foreign direct investment (FDI) as a major determinant of media freedom. Global integration can strengthen the media sector financially, make it technologically enhanced and can also improve the economic environment as a whole. This, in turn, would work towards the enhancement of media freedom. The sample includes high, middle and low income economies. Using a panel of 115 countries over a period of 20 years, our results reveal that FDI is an absolute necessity for a free and efficient media. The results are robust to various alternate specifications and inclusion of additional control variables.

Detta resultat bör också beaktas när globaliseringen utvärderas. Annars riskerar kostnaden av protektionism att underskattas.

Media: DN

Niclas Berggren 6:32 den 29 April 2009

Kan politikers kvalitet förbättas?

Ja, genom högre löner, enligt den nya studien ”Motivating Politcians: The Impacts of Monetary Incentives on Quality and Performance”:

In this paper, we examine whether higher wages attract better quality politicians and improve political performance using exogenous variation in the salaries of local legislators across Brazil’s municipal governments. The analysis exploits discontinuities in wages across municipalities induced by a constitutional amendment defining caps on the salary of local legislatures according to municipal population. Our main findings show that higher wages increases political competition and improves the quality of legislators, as measured by education, type of previous profession, and political experience in office. In addition to this positive selection, we find that wages also affect politicians’ performance, which is consistent with a behavioral response to a higher value of holding office.

Valsystemet är proportionellt, och utfallsvariablerna avser dels det antal motioner och godkända motioner som politikerna ger upphov till och dels i vilken mån högre löner är relaterade till omfattningen av allmännyttiga verksamheter, som utbildning, hälsovård och vattenförsörjning.

Nå, denna typ av forskningsresultat bör finnas med i diskussionen om politikers löner, vilken annars har en tendens att få populistiska övertoner. Det förefaller t.ex. klokt att ha Statsrådsarvodesnämnden, som står lite utanför den dagspolitiska debatten, som beslutande organ för statsrådens löner.

Se även det tidigare inlägget ”Beteendeekonomi för politiker”.

Niclas Berggren 11:43 den 28 April 2009

Poetisk nationalekonom

Jag tillbringade veckoslutet på det fantastiska Ockenden Manor i England, där jag deltog i ett kollokvium på temat ”The Limits of Rationality”. Jag imponerades särskilt av en av deltagarna, Jean-Paul Carvalho, från Oxford University. Bara en sådan sak som att han är poet! Jag tyckte mycket om denna dikt:

In the midst
All the time
Everywhere
In you
In me
Ubiquity.

Men först och främst är Jean-Paul en lovande forskare. Ta tillfället i akt och titta närmare på hans forskning:

”A Theory of the Islamic Revival”: ”[T]he origins of the Islamic revival are traced to a combination of two developments: (1) a growth reversal which led to a decline in social mobility, leaving aspirations unfulfilled among the educated middle class, (2) increasing income inequality and impoverishment of the lower-middle class. The sexual revolution in the West and rapid urbanization in Muslim societies intensified this process of religious revival.”
”Coordination and Culture”: ”[C]ultural commitments can explain why social diversity persists despite large benefits to homogenization of attitudes and behavior. We also show that more restrictive (i.e. intolerant) cultures can survive evolutionary selection when agents choose their culture.”
”Instincts and Institutions: The Rise of the Market”: ”[W]e attribute the emergence of cooperation in early trade to an evolved characteristic of human psychology which makes revenge sweet: people are willing to pay a price to punish those who betray their trust. Once cooperative expectations became fixed, institutions such as the law merchant and ethnic trading networks, as well as certain ‘bourgeois virtues,’ helped sustain and extend trade during the Medieval period. ”

Missa slutligen inte Jean-Pauls intervju med ekonomipristagaren Thomas Schelling.

Niclas Berggren 7:19 den 28 April 2009

Ska vinpriset avslöjas på middagen?

Ja, det tycks vara en god idé, särskilt om vinet är dyrt och om gästerna är kvinnor. Detta enligt den nya studien ”When Does the Price Affect the Taste? Results from a Wine Experiment” av Johan Almenberg och Anna Dreber:

We designed an experiment that examines how knowledge about the price of a good, and the time at which the information is received, affects how the good is experienced. The good in question was wine, and the price was either high or low. Our results suggest that hosts offering wine to guests can safely reveal the price: much is gained if the wine is expensive, and little is lost if it is cheap. Disclosing the high price before tasting the wine produces considerably higher ratings, although only from women. Disclosing the low price, by contrast, does not result in lower ratings. Our finding indicates that price not only serves to clear markets, it also serves as a marketing tool; it influences expectations that in turn shape a consumer’s experience. In addition, our results suggest that men and women respond differently to attribute information.

Dessa duktiga nationalekonomer disputerar för övrigt båda i juni på Handelshögskolan i Stockholm.

Se även det tidigare inlägget ”Ska man satsa på dyra viner?”

Niclas Berggren 7:36 den 27 April 2009

Att ge för att imponera på andra

Varför ger människor till till andra? Sannolikt av en rad olika skäl, men två nya studier ger oss mer kunskap:

I ”Self-Signalling Versus Social Signalling in Giving” rapporteras: ”This provides evidence of social-signaling, but not self-signaling and suggests that giving is largely tied to what it says to others, as opposed to the self.”
I ”Social Image and the 50-50 Norm” rapporteras: ”The hypothesis that people care about fairness does not by itself account for key experimental patterns. We consider an alternative explanation, which adds the hypothesis that people like to be perceived as fair. The properties of equilibria for the resulting signaling game correspond closely to laboratory observations.”

Studierna finner alltså att ”gott” beteende inte bara och kanske inte främst har sin grund i altruism eller en preferens för rättvisa utan i en strävan hos människor att uppfattas som ”goda” av andra.

Niclas Berggren 7:47 den 25 April 2009

Kroppshållningen säger mycket

Jag får ofta ett intryck av en person på basis av kroppshållningen. En ihopsjunken kropp indikerar nedstämdhet och kanske nedtryckthet; en rak kropp signalerar självförtroende och styrka. Nu visar en ny studie att det finns ett samband mellan känslotillstånd och kroppshållning:

In the present study, we examine whether the activation of the specific emotion concepts of pride and disappointment are embodied in the sense that they are accompanied by changes in posture. Participants generated words associated with pride and disappointment while posture height was measured. Results show that during the generation of disappointment words participants decreased their posture height more than when participants generated pride words. This finding suggests that the activation of conceptual knowledge about disappointment can lead to a spontaneous expression of the associated body posture.

När man observerar någon med ihopsjunken kroppshållning kan man t.ex. säga: ”Ryck upp dig! Sträck på dig!”, vilket jag gissar är ganska vanligt, t.ex. vid barnuppfostran och i det militära. Det kan säkert fungera tillfälligt, men med denna ansats missar man det som kan vara en bakomliggande orsak: hur personen mår och känner sig och hur självbilden ser ut. Dessa ting låter sig nog inte påverkas så lätt med käcka tillrop.

Niclas Berggren 11:35 den 24 April 2009

Vad hände med Milton Friedman?

Jag är influerad av Milton Friedman qua metodolog. Det är en sida av honom som jag tror att få utanför vetenskapssamhället känner till, men 1953 publicerade han boken Essays in Positive Economics, som innehåller det inflytelserika kapitlet ”The Methodology of Positive Economics”. En av hans uppfattningar är att graden av realism i en teoris antaganden i sig är ointressant. På s. 15 skriver han:

milton_friedman

[T]he relevant question to ask about the ”assumptions” of a theory is not whether they are descriptively ”realistic,” for they never are, but whether they are sufficiently good approximations for the purpose in hand. And this question can be answered only by seeing whether the theory works, which means whether it yields sufficiently accurate predictions.

Detta är en poäng som en del av nationalekonomins kritiker inte har förstått så bra, enligt min uppfattning, men det är inte dem jag har i åtankte när jag skriver detta inlägg utan de många nationalekonomer som nu verkar överge Friedmans syn på detta område. Jag tänker främst på beteendeekonomin, som kritiserar annan nationalekonomi för att anta en typ av (rationella och egenintresserade) beslutsfattare som inte stämmer överens med hur verklighetens beslutsfattare har visat sig vara i diverse experiment. En sådan kritik kan, även med Friedmans syn, vara korrekt, men bara om de nya, ”mer realistiska” antagandena möjliggör bättre prediktioner av mänskligt beteende.

Det jag saknar är en metoddiskussion om detta. Varför är ”mer realistiska” antaganden att föredra? Är de att föredra, givet experimentella resultat?* Denna diskussion bör också föras runt litteraturen om labb– kontra fältexperiment. De senare anförs vara viktiga för att se om labbresultat håller ”i verkligheten”. Återigen ges här, verkar det som, ”realistiska” antaganden ett egenvärde, men det kanske är så att det finns en bakomliggande uppfattning, att sådana antaganden ger bättre prediktioner. Om det senare stämmer är allt gott och väl, med Friedmans syn, men endast då.

Det är i vilket fall enligt min mening dags att återuppliva Friedman som grund för en fördjupad vetenskapsteoretisk diskussion.

Se även Robert Östling om ”F53”.

______________________

*T.ex. anför en annan ekonomipristagare, Vernon Smith, följande:

Om det är så att beslutsfattare under normala omständigheter beter sig som om de vore rationella, är det då självklart att de ska antas vara irrationella?

Niclas Berggren 6:16 den 23 April 2009

Är rökare okunniga?

Ett anfört motiv för att försöka motverka rökning är att rökare är okunniga om de hälsorisker rökningen medför. En studie, ”Are Mature Smokers Misinformed?” (preliminär gratisversion här), publicerad i Journal of Health Economics, antyder att mogna rökare inte kännetecknas av sådan okunskap:

varning

Overall, consumers in the age group studied, 50–70, are not overly optimistic in their perceptions of health risk. If anything, smokers tend to be relatively pessimistic about these risks. The finding that smokers are either well informed or pessimistic regarding a broad range of health risks suggests that these beliefs are not pivotal in the decision to continue smoking.

Om rökare känner till hälsoriskerna, och om de dessutom värderar sin hälsa lägre än icke-rökare, är det möjligen så att rökning för dem är att betrakta som en rationell företeelse?

Niclas Berggren 16:12 den 21 April 2009

Beteendeekonomi för politiker

Professor Mario Rizzo har tagit intryck av den beteendeekonomiska revolutionen och av liberal paternalism. Där konstateras att beslutsfattare ofta präglas av irrationalitet och att politiker och andra kan och bör hjälpa till att forma beslutssituationer på så sätt, att rationella beslut blir mer sannolika. Rizzo föreslår nu att politikerna använder dessa insikter för att styra sitt eget agerande i rationell riktning:

Congress should pass a law right now specifying that when the rate of growth in the U.S. gross domestic product becomes 1% or greater for two consecutive quarters that a certain overall percentage reduction in government spending take place. The law should further require that if Congress does not pass the enabling legislation at the appropriate time later, then 25% of the salaries of all members of Congress will automatically go to a group of organizations that will promote reductions in government spending.

Rizzo tar alltså fasta på att politiker kan ha svaga incitament att generera budgetöverskott i högkonjunkturer och att denna insikt bör leda dem till att stärka dessa incitament i förväg. Kanske något även för riksdagen att besluta om? (Låt vara att Sverige har mindre problem med diskretionärt beslutade offentliga utgiftsökningar än USA.) Frågan är om politiker någonstans kommer att ge en sådan här nudge till sig själva.

Se även Mario Rizzos och Douglas Glen Whitmans kritik av beteendeekonomin, Gary Beckers kritik av liberal paternalism samt Robert Östlings recension av Nudge.

Niclas Berggren 6:19 den 21 April 2009

Hivbekämpning i Afrika: vad fungerar?

Professor Esther Duflo uttalar sig inte om hiv-problematiken i Afrika utifrån moraliska dogmer utan på basis av vetenskapliga studier. Hon kontrasterar två ansatser som syftar till att få ned smittspridningen: Dels ett försök att sprida mer allmän information i skolan men utan att diskutera eller föreslå praktiska sätt att åstadkomma riskreduktion; dels ett försök att sprida praktiskt användbar kunskap om vilken typ av partner som innebär störst smittorisk för unga flickor. Vilken ansats lyckades bäst?

Professor Duflo

Duflo konstaterar följande om det första försöket:

[It] does not change reported sexual behaviour or knowledge about AIDS.

Angående det andra försöket:

The program had a large impact on the incidence of unsafe sex with the riskiest partners – older men or “sugar daddies.” Teenage girls who benefited from this program reported having sex less frequently with older men and more often with boys their own age (with whom they use condoms more easily).

Slutsats:

Altogether, the findings show that, while general messages fail, a clear message that suggests practical ways of limiting risk can save lives.

En mycket viktig lärdom.

Se de tidigare inläggen ”Kristna läkare sprider sitt evangelium” och ”Går sexuellt risktagande att påverka?”.

Niclas Berggren 18:08 den 20 April 2009

Råd inför möte med puma

Springa eller stå kvar? Jag blev överraskad av svaret:

”Immobility may be interpreted by the mountain lion as a sign that you are vulnerable prey,” Coss tells ScientificAmerican.com, adding that not moving could lead the predator to think you’re not aware of its presence or are incapable of escaping. … Thus, running might be the smartest move, Coss concludes, particularly if you are in a situation that allows you to sprint in a sure-footed fashion. Running on uneven ground such as rocky terrain or snow could make it seem like you’re limping, and mountain lions might consider you more vulnerable.

Hur är det med andra farliga bestar, såsom björnar, älgar och berguvar? Springa eller stå kvar?

Niclas Berggren 12:16 den 20 April 2009

Ska politiker tala klarspråk?

Nej, det verkar inte alls nödvändigt, i alla fall inte för politisk framgång. En ny studie, ”The Electoral Implications of Candidate Ambiguity”, publicerad i American Political Science Review, antyder tvärtom att politiker med vaga budskap kan lyckas bättre än andra:

Our data show that, on average, ambiguity does not repel and may, in fact, attract voters. In nonpartisan settings, voters who have neutral or positive attitudes toward risk, or who feel uncertain about their own policy preferences, tend to embrace ambiguity. In partisan settings, voters respond even more positively to ambiguity; they optimistically perceive the locations of ambiguous candidates from their own party without pessimistically perceiving the locations of vague candidates from the opposition. … The pervasive use of ambiguity in campaigns fits with our experimental finding that ambiguity can be a winning strategy, especially in partisan elections.

Kan detta förklara många politikers användande av symboltermer, som ”solidaritet”, ”rättvisa” och ”frihet”? Vidare: Kan inte detta ses som ett problem som förstärker frånvaro av rationalitet i politiken? I så fall, går det att råda bot på problemet? Det verkar som det hela är efterfrågestyrt från väljarsidan, och hur man påverkar väljarnas riskattityder, grad av säkerhet om egna åsikter samt uppfattningar om vad vaghet innebär i det egna partiet och i andra, är det nog få som vet.

Niclas Berggren 13:30 den 19 April 2009

Arbetsmarknadspolitik för att vinna val

Politiker kan tänkas ha incitament att inför val använda arbetsmarknadspolitiken för att dölja arbetslösheten, i förhoppning om att väljarna då betraktar dem mer välvilligt. En ny studie av Mario Mechtel och Niklas Potrafke, ”Political Cycles in Active Labor Market Policies”, finner stöd för att politiker beter sig just så i Tyskland:

This paper examines a framework in which politicians can decrease unemployment via active labor market policies (ALMP). We combine theoretical models on partisan and opportunistic cycles and assume that voters are ignorant of the necessary facts to make informed voting decisions. The model predicts that politicians have incentives for a strategic use of active labor market policies that leads to a political cycle in unemployment and budget deficit. … Our model is tested empirically using data from 1985:1 to 2004:11 for the ten former West German states. The results show that there is, on the one hand, a pre-election effect meaning that the number of job-creation schemes increases in election years. On the other hand, we find no support for the hypothesis that leftist governments expand job-creation measures in comparison to rightwing ones.

Man bör nog mot denna bakgrund inte okritiskt bejaka politiska förslag om att använda mer aktiv arbetsmarknadspolitik: den kan förespråkas för att i första hand gynna politiker, inte arbetslösa.

Niclas Berggren 13:01 den 18 April 2009

Optimala straff efterlyses

Vissa straffas hårdare än andra för ett givet brott, enligt studien ”The Determinants of Punishment” av Edward Glaeser och Bruce Sacerdote:

Among vehicular homicides, drivers who kill women get 56 percent longer sentences. Drivers who kill blacks get 53 percent shorter sentences.

Detta resultat är inte förenligt med den optimala bestraffningsteori som ekonomipristagaren Gary Becker har formulerat och där slumpmässiga brottsoffers karaktär inte ska spela någon roll för det straff som utdelas. Forskarna föreslår som förklaring att de som dömer istället utgår från hämndbegär och idéer om i vilken grad olika förövare är värda att straffas. Tre möjliga implikationer:

De som dömer (eller de som utformar lagar och instruktioner till de som dömer) bör genom filosofisk reflexion kunna inse att ingen är värd att straffas mer än någon annan, eftersom ingen har fri vilja.
De som dömer (eller de som utformar lagar instruktioner till de som dömer) bör därför ta till sig den optimala bestraffningsteorin, som utgår från att straff ska utformas för att minimera brottsligheten (så länge detta är kostnadseffektivt), inte för att vedergälla.
I den mån domare är bättre på att följa punkt 1 och 2 än nämndemän, utgör det ett argument för minskat användande av lekmän vid dömande.

Om man bortser från utdelningen av straff vid trafikdödande, som alltså inte följer punkt 2, finner Glaeser och Sacerdote faktiskt att den optimala bestraffningsteorin i hög grad efterlevs: straffen är längre ju lägre den förväntade sannolikheten för att åka fast är; straffen är hårdare ju lägre avskräckningselasticiteten är; och straffen är längre ju högre återfallsfrekvensen är. Som forskarna konstaterar:

Both optimal punishment and a taste for vengeance appear to drive sentencing in homicides.

Det senare är jag alltså inte förtjust i.

Se även de tidigare inläggen ”Brott och straff”, ”Kan hämndbegäret inte tämjas?”, ”Har Alvendal rätt om brott och straff?”, ”Hårdare fängelser och återfall i brott”, ”Hårdare straff kan öka brottsligheten”, ”Fransk insikt om brott och straff” , ”Hur kan straff motiveras?”, ”Hur hårda ska straffen vara?”, ”Det ineffektiva dödsstraffet” och ”Primitiv syn på brottslingar”.
Se även Mårten Schultz och Jakob Heidbrink om nämndemän.

Niclas Berggren 7:39 den 18 April 2009

Snabbmat ger lyckliga barn

Att snabbmat och läsk kan ge fetma hos barn är ingen nyhet. En ny studie, ”Childhood Obesity and Unhappiness: The Influence of Soft Drinks and Fast Food Consumption”, publicerad i Journal of Happiness Studies, finner dock att det finns positiva sidor av sådan konsumtion. Som en sammanfattning av studien uttrycker det:

The study’s key finding was that children who ate fast food and drank soft drinks were more likely to be overweight, but they were also less likely to be unhappy.

Det kanske går att ge motsvarande lycka på annat sätt, och det är i så fall förstås bra, men om det inte går, är det lycka eller hälsa som ska maximeras, om nu dessa står mot varandra?

Se de tidigare inläggen ”Bör fetma bekämpas?” och ”Ska McDonald’s få göra tv-reklam?”.

Niclas Berggren 6:12 den 17 April 2009

Är intelligens viktig på arbetsmarknaden?

Vad spelar störst roll för framgång på arbetsmarknaden, intelligens (”cognitive ability”) eller personliga egenskaper som stresstålighet, självdisciplin och social förmåga (”noncognitive ability”)? Det senare, visar en ny studie av Erik Lindqvist och Roine Vestman, ”The Labor Market Returns to Cognitive and Noncognitive Ability”. Genom att använda den noggranna psykologiska utvärdering som äger rum under mönstringen, istället för enkätsvar, som har använts i tidigare studier, finner forskarna följande:

[N]oncognitive ability is a much stronger predictor of employment status than cognitive ability. … Moreover, men with high noncognitive ability have shorter unemployment spells while cognitive ability has no statistically significant effect on the duration of unemployment. … [N]oncognitive ability is a stronger determinant of annual labor market earnings, in particular at the low end of the earnings distribution.

Att vara smart är förstås bra på arbetsmarknaden, men att ha personliga egenskaper av ovan nämnt slag är alltså ännu bättre. En intressant precisering är att betydelsen av intelligens respektive personliga egenskaper skiljer sig åt mellan tre grupper av anställda (chefer, kvalificerad arbetskraft, okvalificerad arbetskraft):

Interestingly, workers in a managerial position have somewhat lower cognitive ability than workers in other qualified occupations, but significantly higher noncognitive ability. … For unqualified workers and managers, noncognitive ability has a significantly higher return than cognitive ability. In contrast, qualified workers in non-managerial positions have similar return to cognitive and noncognitive ability. In essence, we find that noncognitive ability is important regardless of occupation or level of ability, while cognitive ability is important only for workers in qualified occupations.

Om man som kvalifiicerad yrkesmänniska ogillar chefen kan man möjligen trösta sig med att man med ganska stor sannolikhet i alla fall är smartare. Och är man smart och introvert ska man antagligen inte satsa på att nå chefspositioner utan kommer mer till sin rätt på andra kvalificerade positioner.

Niclas Berggren 19:54 den 16 April 2009

Keep on dreaming

Tänka sig:

When robbed of their dreams, rats die within four weeks.

Niclas Berggren 12:05 den 16 April 2009

Lyckan under livet

Lyckan varierar mellan åldrar, enligt genomsnittsvärden för ca en halv miljon individer mellan 18 och 80 år i åtta europeiska länder 1973—2006:

En U-formad relation, alltså. Detta enligt studien ”The U-Shape without Controls”. Samma resultat erhålls om man kontrollerar för diverse personliga karakteristika. Högst lycka har man när man är 18 (denna ungdom!) och 80. Hmm, för egen del närmar jag mig raskt botten…

Niclas Berggren 7:30 den 15 April 2009

Protektionism för tredje världen?

Göran Rosenberg skriver:

”Nästan alla rika länder har blivit rika genom att skydda sina späda industrier, infant industries, och reglera sina utländska investeringar”, skriver Cambridge-ekonomen Ha-Joong Chan [sic] i sin uppmärksammade bok Bad Samaritans (Random House 2007). Av detta drar han inte bara slutsatsen att dagens utvecklingsländer måste ges möjligheter att välja samma utvecklingsstrategi som vi en gång, utan också att vissa former av protektionism eller reglering kan vara en förutsättning för att frihandeln i längden ska fungera.

Denna slutsats är omtvistad bland nationalekonomer, vilket Rosenberg av någon anledning inte nämner. Harvard-ekonomen Ed Glaeser påpekar t.ex. att det inte räcker att påpeka att USA och Storbritannien har haft protektionistiska perioder:

The book would have made a more serious contribution if it shed more light on whether American or English protectionism helped or harmed these countries. Post hoc does not imply propter hoc.

Dartmouth-ekonomen Douglas Irwin har närmare undersökt just hur USA:s handelspolitik har påverkat den ekonomiska utvecklingen:

Were high import tariffs somehow related to the strong U.S. economic growth during the late nineteenth century? One paper investigates the multiple channels by which tariffs could have promoted growth during this period. I found that 1) late nineteenth century growth hinged more on population expansion and capital accumulation than on productivity growth; 2) tariffs may have discouraged capital accumulation by raising the price of imported capital goods; and 3) productivity growth was most rapid in non-traded sectors (such as utilities and services) whose performance was not directly related to the tariff.

Irwin har också recenserat Changs föregående bok, Kicking Away the Ladder, som har samma budskap som Bad Samaritans, och påpekar en metodologisk brist:

A broader problem afflicts Chang’s approach — sample selection bias. Chang only looks at countries that developed during the nineteenth century and a small number of the policies they pursued. He did not examine countries that failed to develop in the nineteenth century and see if they pursued the same heterodox policies only more intensively. This is a poor scientific and historical method.

Likt Glaeser och Irwin är jag tveksam till Changs policyrekommendationer. Att sådan tveksamhet existerar bland många ekonomer kan vara en intressant ”konsumentupplysning” för Rosenbergs läsare.

Se även det tidigare inlägget ”Ökad frihandel ger olika tillväxteffekter”.

Niclas Berggren 19:57 den 14 April 2009

Global uppvärmning slår olika

OECD gör en översiktsanalys av effekterna av global uppvärmning och betonar de stora osäkerheterna i bedömningarna. Icke desto mindre uttalas stöd för uppvärmningshämmande åtgärder:

Provided that policies are cost-effective, the uncertainty and irreversibility of the impacts of climate change is likely to justify policy action even if the marginal cost of mitigation exceeds the marginal damage of one additional ton of carbon.

Detta tycks vara i linje med den kostnadsmedvetna linje som bl.a. professor William Nordhaus står för.

En intressant sak är att de ekonomiska effekterna skiljer sig åt mellan olika delar av världen. Se dessa uppskattningar, där strecken avser de lägst och högst skattade värdena, med genomsnittsvärden däremellan:

Som OECD påpekar kan detta komma att leda till spänningar mellan olika regioner. Östra Europa och Centralasien mot Afrika? Nästan alla förväntas dock förlora ekonomiskt på uppvärmningen.

Niclas Berggren 12:17 den 14 April 2009

Kan diamanter öka rättvisan?

diamant

Det är poppis att klanka ned på lyxkonsumtion, vilket t.ex. nationalekonomen Robert Frank gör i Luxury Fever. Kanske lite väl hastigt. Michele Piccione och Ariel Rubinstein konstaterar följande om effekterna av konsumtion av diamanter i artikeln ”Luxury Prices: An Expository Note”:

We construct and analyse an elementary competitive equilibrium model in which the value of “useless” jewels enter the preferences of consumers. We show that if jewels are scarce, they can trade at a positive price despite having no intrinsic utility. Under fairly natural assumptions, a positive price equilibrium redistributes consumption from the rich to the poor. Thus, the model demonstrates the common wisdom that the existence of luxury goods can have a positive effect on income distribution.

Se där. Har de som bryr sig om inkomstjämlikhet koll på detta?

Se även det tidigare inlägget ”Att få det bättre än andra”.

Niclas Berggren 11:13 den 13 April 2009

Rationell rökning

Jag har tidigare presenterat en teori om att konsumtion av beroendeframkallande varor kan vara rationell. En ny studie, ”Do Smokers Value Their Health and Longevity Less?” (prel. gratisversion här), publicerad i Journal of Law & Economics, visar att rökning antagligen har en mer rationell grund än många har fått för sig:

One reason why individuals consume harmful addictive goods is that the “full” price of such goods is low. Using data on adults specifically collected for this study, we examine the internal cost of one such good by estimating the value that smokers and nonsmokers place on loss of health and longevity from a major lung disease, chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Differences in the nonpecuniary internal cost of getting COPD between current smokers and people who have never smoked range from $80,000 to $260,000, implying that one reason people continue to smoke is that they face a lower full price of smoking.

Dvs. genom att undersöka rökares och icke-rökares villighet att betala för att undvika en lungsjukdom, finner forskarna att rökarna värderar sin hälsa betydligt lägre. Följaktligen kan en individuell kostnads-intäktsanalys för en rökare ge vid handen att intäkterna överstiger kostnaderna, även om en icke-rökare finner motsatt resultat. Vilken är policyimplikationen?

Our results suggest that although taxation and regulation of cigarettes may be justified for externality reasons, the principle of consumer sovereignty implies that the case is much weaker for interventions based on helping smokers internalize costs they impose on themselves.

Paternalismen förefaller försvagad.

Se även de tidigare inläggen ”Rökning vid middagsbordet”, ”Feta och rökare en vinst” och ”Sluta röka med pastor Popoff”.

Niclas Berggren 16:56 den 12 April 2009

Hur reagerar vi på söthet?

Att vara söt kan ha sina fördelar. En ny studie, ”Viewing Cute Images Increases Behavioral Carefulness”, publicerad i Emotion, indikerar att söthet inte bara stimulerar viljan utan också förmågan att ta hand om:

In two experiments, we found that exposure to images of young, cute animals (kittens and puppies) increased performance on a task that demanded extreme carefulness in order to successfully execute finely tuned motor movements … This behavioral shift toward increased carefulness makes sense as an adaptation for caring for small children, and is consistent with the view that cuteness is a releaser of the human caregiving system … Moreover, this finding suggests that cuteness does not just influence one’s willingness to engage in caregiving behaviors but also influences the ability of one to do so.

Om man tänker sig att barn är olika söta, innebär det att vuxnas vilja och förmåga att ta hand om icke-söta barn är mindre? Och om man omges av icke-söta människor, t.ex. på sin arbetsplats eller i grannskapet, innebär det att man blir mindre benägen och förmögen att ta hand om ett barn?

Niclas Berggren 7:26 den 12 April 2009

En paradox om socialt kapital

olikheter1

Robert Putnam har funnit att etniska olikheter i ett samhälle sänker det sociala kapitalet:

New evidence from the US suggests that in ethnically diverse neighbourhoods residents of all races tend to ”hunker down”. Trust (even of one’s own race) is lower, altruism and community cooperation rarer, friends fewer.

Magnus Gustavsson och Henrik Jordahl har funnit samma sak i Sverige:

We also find that the proportion of people born in a foreign country is negatively associated with trust.

Men olikheter, och den sänkta tillit de är förknippade med, kanske inte behöver vara så dåliga, trots allt. Det finns forskning som tyder på att heterogenitet kan vara gynnsam för kreativitet:

If ethnic diversity, at least in the short run, is a liability for social connectedness, a parallel line of emerging research suggests it can be a big asset when it comes to driving productivity and innovation. … Page calls it the ”diversity paradox.”

Så hur kan detta förstås? Ger olikheter både lägre tillit och en mer innovativ ekonomi? Har vi en olikhetsparadox? Måhända, men Karl Smith har en teori som möjligen löser upp paradoxen:

Diversity increases creativity because it lowers social capital. A sketch of a model: There are two levels of social goods: global and local. Finding a cure for cancer is a global social good; building a children’s center is a local social good. People are compensated for the production of social goods through status. Each ethnicity has a different preference ordering over local social goods. In a multi-ethnic community there are fewer people who prefer any one social good. Therefore, the status return is lower to producing local socials goods. The status return to global social goods is constant everywhere. When communities become more diverse people substitute the production of local social goods for global social goods. That is, it is more difficult to become famous and loved by all for being a civic leader so I tend to invest more time in becoming famous and loved by all through some national level accomplishment.

Idén är alltså att det för att tilltala ”alla” i ett samhälle med olikheter krävs mer storslagna innovationer. Kan det förklara varför lägre tillit kan vara förknippad med högre tillväxt?

Se även det tidigare inlägget ”Är tillit mellan människor enbart bra?”. Media: DN.

Niclas Berggren 8:06 den 11 April 2009

Är budgetunderskott oproblematiska?

budgetunderskott

Nu ökar budgetunderskotten i nästan alla länder, dels som en automatisk effekt av den ekonomiska nedgången (pga. minskade skatteinkomster och ökade transfereringsutgifter) och dels som ett resultat av diskretionära stimulanspaket.

Låt oss anta att den ökning av budgetunderskotten som följer av stimulanspaketen blir stora och bestående, dvs. att de inte åtföljs av beslut att höja skatter eller minska utgifter i kommande högkonjunktur. Detta antagande är inte orealistiskt, enligt James Buchanans och Richard Wagners analys i Democracy in Deficit: The Political Legacy of Lord Keynes. Som Robert Rubin, Peter Orszag och Allen Sinai formulerar det i ”Sustained Budget Deficits”:

The most attractive policy combination to spurring demand in a weak economy with excess capacity of capital and labor would thus combine long-term fiscal discipline with shortterm fiscal stimulus. The short-term fiscal stimulus provides a direct spur to aggregate demand, while the long-term fiscal discipline provides an indirect one through forward-looking financial markets. The problem is how to combine the two in a credible manner—too much fiscal stimulus extended over too long a period raises questions about whether long-term fiscal discipline will occur, thereby undermining the efficacy of such a joint package. [Min kursivering.]

Den fråga jag tycker man bör ställa sig är vilka effekter ett stort, långvarigt budgetunderskott kan tänkas ha på ekonomin. Den frågan negligeras nästan helt i den akuta krisdebatten, där de flesta verkar tro att stora och långvariga budgetunderskott är otänkbara eller i alla fall helt oproblematiska. Så är inte fallet. Vilka kostnader medför sådana underskott? Det kan det vara värt att påminna sig om och väga in när stimulanspaket diskuteras.

Laurence Ball och Greg Mankiw konstaterar bl.a. följande i ”What Do Budget Deficits Do?”:

To sum up: government budget deficits reduce national saving, reduce investment, reduce net exports, and create a corresponding flow of assets overseas. These effects occur because deficits also raise interest rates and the value of the currency in the market for foreign exchange. … Over a year or two, this crowding out of investment has a negligible effect on the capital stock. But if deficits continue for a decade or more, they can substantially reduce the economy’s capacity to produce goods and services. … [G]overnment debt reduces the growth of GDP because it crowds out capital. … [T]he winners from budget deficits are current taxpayers and future owners of capital, while the losers are future taxpayers and future workers. … But as countries increase their debt, they wander into unfamiliar territory in which hard landings may lurk. If policymakers are prudent, they will not take the chance of learning what hard landings in G-7 countries are really like.

Stanley Fischer och William Easterly kommer fram till denna slutsats i ”The Economics of the Government Budget Constraint”:

Consideration of the macroeconomics of the government budget constraint points to the dangers that arise from excessive budget deficits: inflation, exchange crises, external debt crises, and high real interest rates, with implications for the real exchange rate and the trade account and for investment. … The fact that a fiscal policy is sustainable does not mean that it is optimal. A fiscal deficit may crowd out private investment, and it might well be desirable to reduce the debt to GNP ratio to crowd in private investment. Similarly, it may not be optimal to collect the maximum possible amount of revenue from seignorage but rather a smaller amount corresponding to a lower inflation rate. Both theory and evidence tell us-and warn us-that large budget deficits pose real threats to macroeconomic stability and, therefore, to economic growth and development.

Slutligen påpekar William Gale and Peter Orszag följande i ”Economic Effects of Sustained Budget Deficits”:

The more fundamental point is that the preponderance of evidence shows that long-term budget deficits reduce national saving and impose substantial long-run costs on the economy, regardless of whether interest rates are affected. As long as an increase in the budget deficit is not fully offset by an increase in private saving, an expanded deficit will manifest itself in some combination of reduced domestic investment and an expanded current account deficit. Either way, and regardless of the effect of deficits on interest rates, increased budget deficits reduce future income. That reduction in future income is the true cost of sustained budget deficits.

Även om stimulanspaket fungerar på kort sikt, vilket jag förvisso ställer mig frågande till, blir frågan vilka de medel- och långsiktiga konsekvenserna av de politiskt beslutade, höga budgetunderskotten kommer att bli. Det finns skäl att känna viss oro på den punkten — inte minst eftersom de demografiska förändringarna framöver dessutom med hög sannolikhet kommer att öka underskotten — och att börja beakta budgetunderskottens kostnader när dagens ekonomisk-politiska beslut fattas. ”In the long run we’re all dead”, sa Keynes. Det må så vara, men budetunderskottens kostnader kommer nog att göra sig påminda långt före vår död.

Se tidigare inlägg: ”De som tror att de vet”, ”Är ökade offentliga utgifter en lösning på krisen?”, ”Är alla keynesianer nu?”, ”Mona och Wanja visar vägen”, ”En icke-keynesiansk professor”, ”Kris-haiku”, ”Skattesänkningar förordas på Harvard”, ”En motsträvig regering”, ”Sverige stimulerar redan ekonomin” och ”Tror alla på statlig stimulans?”.
Bloggkommentarer: ”Den tickande bomben: USAs budgetunderskott” (Peter Santesson-Wilson) samt ”Obalans och balans i USA” (Sloped Curve).
Media: WSJ, Svt, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, AB1, AB2, AB3, Dagen, Sydsv.

Niclas Berggren 7:28 den 10 April 2009

Varför finns pygméer?

Runtom i världen finns pygméer, huvudsakligen boendes i regnskogar. De kännetecknas av att vara korta — närmare bestämt definieras pygméer av att en genomsnittlig vuxen man är 150 cm lång eller kortare. Hur kan denna korthet förklaras? Det är inte troligt att den beror på undernäring, eftersom pygméer i allmänhet inte tycks ha varit särskilt undernärda.

I en ny artikel, ”Evolution of the Human Pygmy Phenotype”, publicerad i Trends in Ecology and Evolution, diskuteras fyra hypoteser som skulle kunna förklara fenomenet i ett genetiskt och evolutionärt perspektiv. Här sammanfattas de av professor Jerry Coyne:

pygme

1. There is a scarcity of food in the rainforest, and this selects for smaller individuals who are able to maintain their bodies with fewer calories.

2. Living in a hot, humid environment selects for smaller bodies because smaller individuals have a higher ratio of body surface are to body volume. This allows them to lose, through sweating and heat transfer, relatively more heat than larger individuals.

3. It is easier to move through dense, tangled forest if you are small.

4. If there is high mortality, then it may pay you to mature and reproduce early because otherwise you could die and leave no genes. … This idea predicts that among populations, there will be a positive correlation between life expectancy and average adult height.

Fascinerande hypoteser, som alla kan ha visst förklaringsvärde. I synnerhet den sista ses som lovande av forskarna. (Kan den bidra till att förklara varför hög längd premieras på arbets- och partnermarknader, eller är denna längdpremie i huvudsak kulturellt bestämd?)

Se även artikeln ”Pygmies May Be Older than Thought” samt de tidigare inläggen ”Längd som mått på levnadsstandard”, ”Längden spelar roll” , ”Långa ben är attraktiva” och ”Längd och lön hänger ihop”.

Niclas Berggren 12:37 den 9 April 2009

Jag är vacker när du är full

Alkoholintag har många konsekvenser, en del negativa, en del positiva. Enligt studien ”Alcohol Consumption Increases Attractiveness Ratings of Opposite-Sex Faces” påverkas vår uppfattning av andras skönhet av berusning:

DESIGN: In experiment 1, the faces were rated for attractiveness; in experiment 2, the faces were rated for distinctiveness and in experiment 3, the non-face objects were rated for attractiveness.
METHOD: For each experiment, 118 full-colour photographic images were presented randomly on a laptop computer screen, each remaining until a rating response was made.
FINDINGS: There was a significant alcohol consumption enhancement effect only for attractiveness ratings of opposite-sex faces in experiment 1. This indicates that the opposite-sex enhancement effect is not due simply to alcohol consumption causing the use of higher points of ratings scales, in general.

Vad implicerar resultaten? Främst ger de kanske ytterligare ett skäl för att umgås i sociala sammanhang där andra dricker. Vem vill inte uppfattas som lite vackrare av andra? Forskarna varnar dock för en möjlig negativ effekt: att man tar större sexuella risker när alkohol skapar större attraktion människor emellan. Optimum är kanske därför att andra dricker och att man själv håller sig nykter med full kontroll över vad som sker när andra finner en vacker.

Niclas Berggren 7:31 den 8 April 2009

Leve revolutionen!

Voltaire skräder inte orden:

revolution

[I]f you want good laws, burn those you have and make yourselves new ones.

Detta radikala synsätt vänder sig ekonomipristagaren F.A. Hayek mot med kraft.* Han menar att det är ett fatalt misstag att tro att vi människor kan konstruera ett optimalt system av regler, eftersom vi aldrig i grunden kan förstå hur samhället fungerar. Civilisationen har vuxit fram evolutionärt, inte som ett resultat av en övergripande plan, utan spontant, i olika steg, vilket gör att framvuxna institutioner innefattar icke observerbara insikter och kunskaper som möjliggör socialt samliv och en välfungerande ekonomi. Att kasta ut alla traditioner och börja på ny kula ser han som en destruktiv idé, och han var därför också mycket kritisk till den ”konstruktivism” som bl.a. Bacon, Hobbes och Descartes formulerade och som bidrog till den franska revolutionen.

Nu visar ny forskning att denna revolution och den konstruktivism den innefattade inte verkar ha varit så destruktiv, i alla fall inte för ekonomins funktionssätt. I ”The Consequences of Radical Reform: The French Revolution” finner Daron Acemoglu m.fl. följande:

The French Revolution of 1789 had a momentous impact on neighboring countries. The French Revolutionary armies during the 1790s and later under Napoleon invaded and controlled large parts of Europe. Together with invasion came various radical institutional changes. French invasion removed the legal and economic barriers that had protected the nobility, clergy, guilds, and urban oligarchies and established the principle of equality before the law. The evidence suggests that areas that were occupied by the French and that underwent radical institutional reform experienced more rapid urbanization and economic growth, especially after 1850. There is no evidence of a negative effect of French invasion. Our interpretation is that the Revolution destroyed (the institutional underpinnings of) the power of oligarchies and elites opposed to economic change; combined with the arrival of new economic and industrial opportunities in the second half of the 19th century, this helped pave the way for future economic growth. The evidence does not provide any support for several other views, most notably, that evolved institutions are inherently superior to those ‘designed’; that institutions must be ‘appropriate’ and cannot be ‘transplanted’; and that the civil code and other French institutions have adverse economic effects.

Detta resultat är i linje med Mancur Olsons tes i The Rise and Decline of Nations, att radikala förändringar och kriser kan ha gynnsamma ekonomiska effekter om utgångspunkten är en förstelnad ekonomi präglad av särintressen. Hayeks rädsla för radikal förändring tycks ha varit överdriven.

Se även de tidigare inläggen ”Rationell kalender” och ”Hayeks ekonomiska insikter”.
______________________
*Se t.ex. ”Two Kinds of Rationalism” i Studies; ””The Errors of Constructivism” i New Studies; och Law, Legislation and Liberty: Rules and Order. Se också Frédéric Sautets inlägg ”Should We Celebrate the French Revolution?”

Niclas Berggren 13:21 den 7 April 2009

Hormoners ekonomiska betydelse

Spelar det roll för ekonomiskt beteende och synsätt om man är man eller kvinna? Det finns tecken på det. Frågan är vad sådana skillnader beror på. En ny studie av en grupp svenska forskare, ”A Randomized Trial of the Effect of Estrogen and Testosterone on Economic Behavior”, undersöker om hormoner kan förklara saken. Så tycks inte vara fallet:

Existing correlative evidence suggests that sex hormones may affect economic behavior such as risk taking and reciprocal fairness. To test this hypothesis we conducted a double-blind randomized study. Two-hundred healthy postmenopausal women aged 50–65 years were randomly allocated to 4 weeks of treatment with estrogen, testosterone, or placebo. At the end of the treatment period, the subjects participated in a series of economic experiments that measure altruism, reciprocal fairness, trust, trustworthiness, and risk attitudes. There was no significant effect of estrogen or testosterone on any of the studied behaviors.

Detta är förenligt med tidigare forskning, som har funnit stöd för att könsskillnader i risktagande förefaller bero på miljömässiga faktorer.

Niclas Berggren 6:25 den 7 April 2009

Vad menas med demokrati?

Gustaf Arrhenius ger i ”Defining Democratic Decision Making” en definition av vad ett demokratiskt beslut är:

(1) The majority prefers A to B iff the majority of individuals intended to vote in favour of A and their choice was uncoerced.

(2) A decision method is democratic if it satisfies the following four conditions:

(A) If the majority prefers a₁ in the choice among the alternatives a₁, a₂, … a_n (n ≥ 2), then the collective decision is a₁.
(B) If the majority had preferred a₂ or … or a_n, then the collective choice would have been a₂ or … or a_n.
(C) Anonymity.
(D) Doesn’t pick an alternative that is both a Condorcet and plurality loser.

(3) A decision is democratic if it is taken with a democratic decision method.

Det som kan behöva förklaras är (C) och (D). Med anonymitet menas här att beslutsmetoden inte ger någon väljare en särskild position (den svenska lotteririksdagen på 1970-talet är i linje med detta villkor); med Condorcet-förlorare avses ett alternativ som skulle förlora i en parvis omröstning mot varje annat alternativ; och med pluralitetsförlorare avses det alternativ som får lägst antal röster i ett val mellan tre eller fler alternativ.

Ser du några svagheter med definitionen?

Se även de tidigare inläggen ”Ständigt denna jury” och ”Teorem och konst” samt ”When Can a Plurality Winner Be a Condorcet Loser?”.

Niclas Berggren 7:17 den 6 April 2009

Friare flöde av kapital ökar välståndet

Få studier har funnit någon positiv effekt av liberaliserade kapitalmarknader på långsiktig ekonomisk tillväxt. Är liberaliseringarna därmed att betrakta som misslyckanden? Nej, menar Peter Blair Henry i ”Capital Account Liberalization: Theory, Evidence, and Speculation” (preliminär gratisversion här), publicerad i Journal of Economic Literature:

There is little evidence that economic growth and capital account openness are positively correlated across countries. But there is lots of evidence that opening the capital account leads countries to temporarily invest more and grow faster than they did when their capital accounts were closed.

Henry menar alltså att den teoretiskt förväntade effekten av en liberalisering är att höja tillväxttaken på kort sikt och välståndet på längre sikt och att studier som enbart tittar på långsiktig tillväxt missar denna välstånds-
höjande effekt, som emellertid beläggs i en del nyare empiriska studier.

Media: AB

Niclas Berggren 13:00 den 5 April 2009

Varför skaffar män fina bilar?

Antagligen därför att kvinnor finner dem mer attraktiva då. En sådan effekt dokumenteras i en ny studie, ”Effect of Manipulated Prestige-Car Ownership on Both Sex Attractiveness Ratings”, som är accepterad för publicering i British Journal of Psychology:

bentley

The present study experimentally manipulated status by seating the same target model (male and female matched for attractiveness) expressing identical facial expressions and posture in either a ‘high status’ (Silver Bentley Continental GT) or a ‘neutral status’ (Red Ford Fiesta ST) motor-car. A between-subjects design was used whereby the above photographic images were presented to male and female participants for attractiveness rating. Results showed that the male target model was rated as significantly more attractive on a rating scale of 1-10 when presented to female participants in the high compared to the neutral status context.

Däremot fann inte män kvinnor i fina bilar mer attraktiva pga. det. Så varför skaffar kvinnor fina bilar?

Niclas Berggren 13:16 den 4 April 2009

Ska McDonald’s få göra tv-reklam?

Snabbmatsföretag försöker locka kunder via tv-reklam. En ny studie, ”Fast-Food Restaurant Advertising on Television and Its Influence on Childhood Obesity”, publicerad i Journal of Law and Economics, finner att effekten av sådan reklam på barnfetma är ganska stor:

A ban on these advertisements would reduce the number of overweight children ages 3–11 in a fixed population by 18 percent and would reduce the number of overweight adolescents ages 12–18 by 14 percent.

Det som kan tala för ett förbud är att barn har svårt att fatta välinformerade beslut och att deras fetma kommer att försämra deras livskvalitet. Men det finns också argument mot ett förbud:

[T]here may be negative consequences to banning or restricting truthful food advertising. As the public becomes more educated on the importance of weight control to health, there may be increased pressure on marketers to compete on calorie content; food ad restrictions could inhibit such competition.

Är måhända McDonald’s fruktpåsar och ”tallriksmodell” en effekt av sådan konkurrens? Nå, oavsett hur man gör med förbud förefaller resultatet, att det finns en koppling mellan tv-reklam och barnfetma, viktigt för föräldrar att beakta. De har, som jag ser det, det primära ansvaret. De hjälps nog av att barn numera ser mindre på tv och att det, via digital-tv-boxar, smidigt går att hoppa över reklam.

Vad tycker du?

Se även de tidigare inläggen ”Tjocka simtränare”, ”Feta och rökare en vinst”, ”Fetma i USA”, ”Bör fetma bekämpas?”, ”Smittsam fetma” och ”Kan en fettskatt orsaka mer fetma?”

Niclas Berggren 13:57 den 3 April 2009

Ska man bry sig om experter?

Ja, det anser jag och det anser Bertrand Russell. I ”On the Value of Scepticism” förklarar han sin syn:

(1) that when the experts are agreed, the opposite opinion cannot be held to be certain;
(2) that when they are not agreed, no opinion can be regarded as certain by a non-expert; and
(3) that when they all hold that no sufficient grounds for a positive opinion exist, the ordinary man would do well to suspend his judgment.

Men hur många håller med? Tyvärr tror sig ”vanligt folk” på många områden veta väldigt mycket mer än de vet.

Se även det tidigare inlägget ”Vetenskap och att tänka själv”.

Niclas Berggren 10:53 den 3 April 2009

Kan en fettskatt orsaka mer fetma?

Av och till föreslår paternalister att en fettskatt ska införas och att intäkterna ska användas för att subventionera nyttig mat. En ny analys, ”Junk-Food, Home Cooking, Physical Activity and Obesity: The Effect of the Fat Tax and the Thin Subsidy”, accepterad för publicering i Journal of Public Economics, finner att en sådan reform inte alls med säkerhet minskar fetman:

Assuming that healthy meals are cooked at home with purchased ingredients and time input, the paper examines the effects on obesity of a tax on junk-food meals and a subsidy to cooking ingredients, distinguishing between a weight-conscious and a non-weight conscious individual, and between a weight-conscious individual who is physically active and physically inactive. The results show that for a non-weight conscious individual a fat tax will unambiguously reduce obesity, whereas a thin subsidy may increase obesity. However, for a weight-conscious individual, particularly one who is physically active, even a fat tax may increase obesity, as it may reduce not just the consumption of junk-food, but also the time devoted to physical activity.

Se där. Även om man anser att staten ska bekämpa fetma, vilket är långtifrån självklart*, är det inte alls säkert att fettskatt och smalsubvention är verksamma metoder. Det är lätt att bli för partiell i sin konsekvensanalys och inte beakta vidare beteendejusteringar och att dessa kan skilja sig åt för olika grupper.

_________________

*Se det tidigare inlägget ”Bör fetma bekämpas?”, Gary Beckers ”Taxing Fat” samt Henrik Jordahls ”Imorgon paternalism?”.

Niclas Berggren 14:44 den 2 April 2009

Ger oberoende centralbank prisstabilitet?

Martin Flodén presenterar den numera etablerade bilden av att oberoende centralbanker har medfört låg inflation. En ny studie av Sven-Olov Daunfeldt och Xavier de Luna, ”Central Bank Independence and Price Stability: Evidence from OECD-Countries”, publicerad i Oxford Economic Papers, indikerar att denna slutsats kanske kan ifrågasättas:

In this paper, we use a non-parametric regression method to compare the transition process from high to low inflation with the implementation dates of central bank independence reforms. In most countries, price stability is achieved before more independence is given to the central bank. Moreover, for those countries which have implemented a central bank independence reform under a high inflation regime, no evidence is found that the reforms have actually led to price stability. This suggests that the credibility of a low inflation goal can be achieved without institutional reforms which grant the central bank more independence from the political policymakers.

Om centralbankers oberoende inte har varit en central faktor bakom den lägre inflationen, blir den intressanta forskningsfrågan vilka andra faktorer som har varit avgörande.

Niclas Berggren 12:32 den 1 April 2009

Ger sex lycka?

Hur ser förhållandet mellan sex och lycka ut? I studien ”Money, Sex and Happiness: An Empirical Study” av David Blanchflower och Andrew Oswald, publicerad i Scandinavian Journal of Economics, får vi reda på en del om det. Det kanske inte helt förvånande huvudresultatet:

Frequency of sexual activity is shown to be positively associated with happiness. The effect of sex on happiness is statistically well-determined, monotonic and large.

Några mer detaljerade resultat:

(i) The median American has sexual intercourse two to three times a month (among people under 40 years of age, the median amount of sex is once a week). Approximately 7% of the population report having sex at least four times a week.
(ii) A third of American women over the age of 40 report they did not have sexual intercourse in the previous year. The figure for men is 15%.
(iii) Homosexual and bisexual people make up 2% to 3% of the United States population.
(iv) There is some evidence that sex has disproportionately strong effects on the happiness of highly educated people.
(v) The happiness-maximizing number of sexual partners in the previous year is 1.
(vi) Homosexuality has no statistically significant effects on happiness.
(vii) Married people have more sex than those who are single, divorced, widowed or separated.
(viii) Highly educated females have fewer sexual partners.
(ix) Income has no clear effect. Money buys neither more sexual partners nor more sex.

Resultat (iv) var väntat. Det som överraskade mig bland övriga resultat var hur sällan median-amerikanen har sex (resultat i), att monogami verkar optimalt för lycka (resultat v) och att högre inkomst inte tycks öka den sexuella verksamheten (resultat ix). Resultaten ska, som i alla tvärsnittsstudier, tolkas med försiktighet, t.ex. med avseende på kausalitet. Är det kanske så, att ju lyckligare man är, desto mer sex kan och vill man ha?

Niclas Berggren 9:09 den 1 April 2009

Förluster ogillas mer än vinster gillas

Beteendeekonomer har upptäckt att människor i regel är förlustaverta:

One of behavioral economics’ seminal insights is that people value gains differently than losses. Most of us are loss averse, which means we prefer to avoid a loss more than we enjoy the satisfaction of a seemingly equivalent gain (ie. losing $100 hurts more than winning $100 despite the identical value of the money involved).

Detta insåg dock redan Adam Smith. I The Theory of Moral Sentiments (VI.I.7) skriver han:

We suffer more, it has already been observed, when we fall from a better to a worse situation, than we ever enjoy when we rise from a worse to a better. Security, therefore, is the first and the principal object of prudence. It is averse to expose our health, our fortune, our rank, or reputation, to any sort of hazard. It is rather cautious than enterprising, and more anxious to preserve the advantages which we already possess, than forward to prompt us to the acquisition of still greater advantages.

Som Predikaren 1:9 uttrycker det:

Det finns ingenting nytt under solen.

Niclas Berggren 19:27 den 31 March 2009

Vilken ansiktsdel tittar vi först på?

Ögonen, trodde jag, men det var fel:

When you’re trying to recognize a face, the first thing you look at is the nose—whether you know it or not. … The researchers speculate that glancing at the center of the face makes it easiest to take in enough information about the whole face to enable recognition.

Se även det tidigare inlägget ”Betydelsen av ögonkontakt”.

Niclas Berggren 6:27 den 31 March 2009

Ny utvärdering av bistånd

Förmår bistånd skapa ekonomisk tillväxt? Andreas Bergh rapporterar om en ny metatstudie som drar en negativ slutsats. Ytterligare en ny studie, ”Aid and Growth: What Does the Cross-Country Evidence Really Show?”, publicerad i Review of Economics and Statistics, kommer fram till samma sak:

We examine the effects of aid on growth in cross-sectional and panel data—after correcting for the possible bias that poorer (or stronger) growth may draw aid contributions to recipient countries. Even after this correction, we find little robust evidence of a positive (or negative) relationship between aid inflows into a country and its economic growth. We also find no evidence that aid works better in better policy or geographical environments, or that certain forms of aid work better than others. Our findings suggest that for aid to be effective in the future, the aid apparatus will have to be rethought.

En viktig policyrekommendation på slutet för den som bryr sig om ekonomisk utveckling för världens fattiga.

Media: SvD1, SvD2, Dagen, Sydsvenskan, AB1, AB2

Niclas Berggren 11:02 den 30 March 2009

Är vackra smartare?

Ja, så tycks det vara, enligt den evolutionära psykologen Satoshi Kanazawa. Han visar bl.a. detta diagram:

Han har också, i artikeln ”Why Beautiful People Are More Intelligent”, utvecklat en teori om varför det finns en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Den bygger på fyra antaganden:

(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.

Ett spännande men måhända kontroversiellt forskningsfält, detta. Forskningen verkar visa att åt den som har skall varda givet.

Se även det tidigare inlägget ”Vackra kvinnors intelligens”.

Niclas Berggren 6:21 den 30 March 2009

Att få det bättre än andra

Joseph Schumpeter identifierar i A Theory of Economic Development entreprenören som en ekonomis primus motor. Det är han som introducerar innovationer och genererar ekonomisk utveckling. Men medan politiker och samhällsdebattörer hyllar entreprenören, lyser han faktiskt fortfarande med sin frånvaro i mycket nationalekonomisk forskning.* Ett exempel på att en analys som inte beaktar entreprenörens roll kan leda till tveksamma policyrekommendationer ges i Robert Franks artikel ”Positional Externalities Cause Large and Preventable Welfare Losses” (preliminär gratisversion här).

I artikeln diskuterar Frank s.k. positionella varor, som utmärks av att deras värde uppstår i relation till hur mycket man har av dem i förhållande till andra människor. Det är inte den absoluta utan den relativa konsumtionen som ger nytta. Detta gör att människor tenderar att ”kapprusta” i jakt på status: man vill ha större och och dyrare bil hela tiden, inte för att man egentligen behöver eller värdesätter dessa saker i sig utan därför att man enbart är lycklig om man har mer och finare saker än andra. Detta skapar välfärdsförluster, i det att för mycket positionella varor konsumeras på bekostnad av andra varor, däribland fritid. För att hålla jämna steg, och helst gå förbi, grannarna arbetar man för mycket och köper för mycket saker bara för att få status, och får dessutom andra att lägga resurser på att delta i denna tävlan.**

Ekonomer som beaktar relativ konsumtion nämner ofta att progressiv beskattning skulle kunna vara ett sätt att minska de välfärdskostnader som de anser att statusjakten ger upphov till. Ett exempel:

The fact that income is found to be more positional than leisure may imply higher and/or more progressive optimal income taxes …

Will Wilkinson påpekar ett problem med denna typ av policyrekommendation:

But as Gary Becker and Kevin Murphy point out in Social Economics, echoing Nisbett and Ross, the expected payoff to entrepreneurial risk is so low that in the absence of positional competition, we would get very little of it. Entrepreneurial risk-taking is the source of innovation, which is the source of increasing productivity and wealth. So a society lacking this kind of status-seeking animal spirit might not grow at all, unless it was capable of successfully importing and deploying the innovations of more ambitiously inventive societies.

Det Frank och andra beskriver kanske inte är ett minus- eller nollsummespel utan ett plussummespel — om entreprenörer också drivs av omsorg om relativ position. I den mån de genom beskattning*** ges incitament att konsumera fritid istället för att generera ekonomisk utveckling genom innovationer, innefattar beskattningen kostnader i form av uteblivna positiva externaliteter, en effekt som måste integreras i analysen. Entreprenörer bidrar inte bara med (enligt Frank m.fl.) ”ineffektiva” förfiningar av existerande produkter och tjänster; de bidrar till att nya produkter och tjänster överhuvudtaget kommer till. Det inkluderar icke-positionella varor och tjänster som gör mänskligheten gott. Det är alltså, bl.a. mot denna bakgrund, inte självklart att progressiv beskattning pga. positionella varor är välfärdshöjande.****

__________________

*För en dokumentation, se Dan Johanssons artikel ”Entreprenören i läroboken”.
**Se vad Jesper Roine, Jonas Vlachos och Robert Östling skriver om detta fenomen.
***Även en mer konventionell analys utan entreprenörer är tveksam till om positionella varor implicerar ökad progressivitet i inkomstbeskattningen.
****För en mer djup- och vittgående kritik av Frank, se ”Assume the Positional: Comment on Robert Frank” samt hans svar.

Niclas Berggren 11:22 den 29 March 2009

Hayeks ekonomiska insikter

År 1974 fick F. A. Hayek Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Han är en av de samhällsvetare som har påverkat mitt eget tänkande mycket.* Nu finns hans antologi Individualism and Economic Order på nätet. Jag vill särskilt rekommendera tre kapitel som jag anser väl fångar hans ekonomiska tänkande:

II. Economics and Knowledge.
IV. The Use of Knowledge in Society.
V. The Meaning of Competition.

Så här skriver han t.ex. i ”The Use of Knowledge in Society” (s. 77—78), först publicerad i American Economic Review:

The peculiar character of the problem of a rational economic order is determined precisely by the fact that the knowledge of the circumstances of which we must make use never exists in concentrated or integrated form but solely as the dispersed bits of incomplete and frequently contradictory knowledge which all the separate individuals possess. The economic problem of society is thus not merely a problem of how to allocate ”given” resources—if ”given” is taken to mean given to a single mind which deliberately solves the problem set by these ”data.” It is rather a problem of how to secure the best use of resources known to any of the members of society, for ends whose relative importance only these individuals know. Or, to put it briefly, it is a problem of the utilization of knowledge which is not given to anyone in its totality.

Denna centrala analys av en marknadsekonomis relativt effektiva användning av kunskap saknas i hög grad i nationalekonomins huvudfåra men har långtgående implikationer för vår förståelse av grunderna för att skapa välstånd.
_____________________

*Även om jag på vissa punkter förhåller mig kritisk till Hayeks tänkande: se t.ex. mina artiklar ”Legal Positivism and Property Rights: A Critique of Hayek and Peczenik” och ”Choosing One’s Own Informal Institutions: On Hayek’s Critique of Keynes’s Immoralism”.

Niclas Berggren 15:49 den 27 March 2009

Hjärnan ger irrationalitet

Keynes menade att många är drabbade av en money illusion, med vilket avses att människor i ekonomiska situationer tenderar att göra olika bedömningar beroende på om belopp uttrycks i nominella eller reala termer. Att denna typ av illusion förekommer är belagt i modern forskning (se t.ex. här och här). En möjlig effekt är att de flesta kontrakt skrivs i nominella termer; en annan att människor i löneförhandlingar kanske nöjer sig med en mindre nominell ökning eftersom de inte beaktar inflationen (se här för en vidare konsekvensanalys).

En ny studie, ”The Medial Prefrontal Cortex Exhibits Money Illusion”, visar att roten till illusionen återfinns i hjärnan:

We used fMRI to investigate whether the brain’s reward circuitry exhibits money illusion. Subjects received prizes in 2 different experimental conditions that were identical in real economic terms, but differed in nominal terms. Thus, in the absence of money illusion there should be no differences in activation in reward-related brain areas. In contrast, we found that areas of the ventromedial prefrontal cortex (vmPFC), which have been previously associated with the processing of anticipatory and experienced rewards, and the valuation of goods, exhibited money illusion.

Jag finner det spännande att ekonomisk, psykologisk och neurovetenskaplig forskning alltmer överlappar varandra och hjälper oss att bättre förstå grunderna för mänskligt handlande.

Niclas Berggren 22:08 den 25 March 2009

Teorem och konst

Har du hört talas om Arrows omöjlighetsteorem? Om inte bör du — inte minst om du är en typisk svensk samhällsvetare — bekanta dig med det. Som docent Karl Wärneryd klargör visar teoremet

… att det inte finns någon kollektiv beslutsregel som inte kan kritiseras utifrån något rimligt kriterium. … Den slutsats man bör dra … är snarare att det är meningslöst att ens tala om något sådant som ”folkviljan”, eller vänta sig att någon kollektiv beslutsprocess skall ge uttryck för den.

(Att tala om staten som ”vi” ter sig, även mot denna bakgrund, minst sagt mystiskt.)

Professor Holler

Nå, jag nämner detta för att jag har tillbringat dagen med professor Manfred Holler från Hamburgs universitet. Han gav ett forskarseminarium om ”Machiavelli’s Possibility Theorem”, som handlade om hur Arrows teorem kan bistå oss i förståelsen av Machiavellis furste. Ty ett av de kriterier som Arrow ställer upp är icke-diktatur, att den sociala välfärdsfunktionen inte baseras på en individs preferenser. En diktator — kanske i form av en prins — möjliggör en kollektiv rangordning på basis av individuella preferenser (även om vi kan ogilla sättet den fastställs på).

Jag träffade Manfred Holler för första gången på en vetenskaplig konferens i Berlin för ett antal år sedan, då jag kommenterade hans bokkapitel ”Artists, Secrets, and CIA’s Cultural Policy”. Det var i och med det som jag fick upp ögonen för den konstriktning jag tycker allra bäst om, abstrakt expressionism, och som ofta förevisas på denna blogg. Kapitlet handlar om hur CIA (i hemlighet) spred denna konstform i världen:

[I]ndividualism was one of the cornerstones of Abstract Expressionism and a major reason why this art was supported as an alternative to the “collectivistic art of socialism”.

Niclas Berggren 13:38 den 25 March 2009

Betalt för att träna

motion

Många nationalekonomer anser numera, påverkade som de är av behavioral economics, att människor ofta fattar irrationella beslut och att monetära incitament inte utgör någon självklar lösning, eftersom de riskerar att underminera ”intern” motivation. De menar att människor inte alltid gör det som ligger i deras eget intresse och att det är svårt att få dem att göra det genom att belöna ”rätt” beteende med pengar. Nu visar en ny studie, ”Incentives to Exercise”, att det går att påverkar motionsvanor med pengar:

We investigate the effect of paying people a non-trivial amount of money to attend an exercise facility a number of times during a one-month period. In two separate studies, we find that doing so leads to a large and significant increase in the average post-intervention attendance level relative to the control group. … Thus, even though personal incentives to exercise are already in place, it appears that providing financial incentive to attend the gym regularly for a month serves as a catalyst to get some people past the threshold of actually getting started with an exercise regimen. We argue that there is scope for financial intervention in habit formation, particularly in the area of health.

Nu förutser jag förvisso vad beteendeekonomerna kommer att säga: ”OK, men då måste den offentliga sektorn [alla goda gåvors källa] träda in och betala ut pengar till folk så att de börjar motionera”. För egen del skulle jag först fundera på privata lösningar: Ligger det inte i företagens intresse att betala de anställda (mer) för att motionera? Bör vi inte ge våra nära och kära monetära incitament att börja träna? Etc.

Mitt främst incitament för att träna är att jag samtidigt, varje gång, har förmånen att titta på en simklubb som tränar nedanför mitt löpband. Estetiken framför mina ögon lockar mig att springa — men visst finns det en money-metric equivalent som också skulle kunna stimulera mig.

Se ett tidigare inlägg: ”Belöning i skolan”

Niclas Berggren 5:57 den 24 March 2009

Barn bör inte komma för tätt

I alla fall inte om man vill gynna barns senare prestationer (i termer av längd på skolgången, slutbetyg i högstadiet och om de läser vidare på högskolenivå). Detta visar ny, metodologiskt innovativ forskning av Per Pettersson-Lidbom och Peter Skogman Thoursie, ”Does Child Spacing Affect Children’s Outcomes? Evidence from a Swedish Reform”.

De undersöker vad som hände när en regel i föräldra-
försäkringen infördes 1980, som stipulerar att en kvinna får behålla 90 procents ersättning utan att återvända till arbetsmarknaden om barn nummer två kommer inom 24 månader. De jämför effekterna för svensk- och utlandsfödda mödrar, då dessa deltar i arbetsmarknaden i olika grad:

We find that the rule caused a reduction in spacing among native-born mothers as compared to the foreign-born mothers. For individuals born by native-born mothers, the reform also caused decrease in a number of educational outcomes (years of schooling, post-secondary educational attainment and final grades in compulsory school). Thus, our instrumental variable estimates show that the effect of spacing children closer has a negative impact on children’s future outcomes. We also find evidence that girls are more negatively affected than boys of being closely spaced.

Orsakerna till dessa negativa effekter av tätare barnfödslar kan, menar forskarna, vara att föräldrarna får mindre tid per barn och att ekonomin blir mer ansträngd. Detta kan ses som ett exempel på en oavsedd konsekvens av ett politiskt regelverk och att incitament spelar roll. Är en lösning att göra regelverket mer flexibelt? Hur, i så fall?

Niclas Berggren 12:41 den 23 March 2009

Religiösa vill leva längre

The Economist uppmärksammar en ny studie, ”Religious Coping and Use of Intensive Life-Prolonging Care Near Death in Patients With Advanced Cancer”, publicerad i Journal of the American Medical Association, som visar att de mest religiösa vill förlänga livet strax före döden i högre grad än icke-religiösa:

The correlation was strong. More than 11% of those with the highest scores underwent mechanical ventilation; less than 4% of those with the lowest did so. For resuscitation the figures were 7% and 2%.

Lite märkligt, kan man tycka, eftersom religiösa (i alla fall av det kristna slaget) borde se fram emot en perfekt tillvaro efter döden och längta till densamma. Många av dem kanske i själva verket är meta-ateister?

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela: