Östros är inte seriös

Thomas Östros menar att räntehöjningen är regeringens fel, eftersom den har genomfört stora, ”ofinansierade” skattesänkningar som ”eldar på” ekonomin. En svag finanspolitik måste alltså, menar Östros, motverkas av en stark penningspolitik. Men som SvD:s ledarsida påpekar är denna tolkning orimlig:

Kraftigt minskade utgifter, kraftigt ökade inkomster, väldigt budgetöverskott: när blev det expansiv finanspolitik?”

Enligt Ekonomistyrningsverket beräknas budgetöverskottet för 2007 uppgå till drygt 103 miljarder kronor. Och:

Skatteutfallet blev 755,4 miljarder kronor jämfört med 744,5 miljarder kronor 2006.”

Skatteintäkterna har alltså ökat under 2007. Finanspolitiken har stärkts. Östros gör sig alltså snarast löjlig med sin grundlösa kritik. Vore han seriös skulle han rikta in sin kritik mot den internationella prisutvecklingen, LO:s höga löneökningar och en tidigare synnerligen expansiv riksbank istället. Men allt är regeringens fel i Östros värld. När tröttnar väljarna på den litanian?

Slogans för Hillary

Det går inte så bra Hillary för tillfället. Lite bra slogans kanske behövs?

slogans.jpg

Här kan du köpa t-shirten. (Tack till Fredrik Hardt för tipset.)

Björnar utmanar skönhetsideal

Det finns en bild av homosexuella män som feminina, sminkade och sköra. Men det är antagligen relativt okänt att det finns en växande björnkultur bland homosexuella, med vilket avses en uppskattning av håriga, skäggiga, tjocka män, s.k. björnar. Andrew Sullivan har skrivit vad som har kommit att bli rörelsens manifest. Rörelsen vänder sig mot tidens skönhetsideal, inriktad på smalhet, muskler och släthet. Personligen har jag mycket, mycket litet till övers för björnar och björnkultur, men jag tycker att det är festligt att det finns rum för alla smaker.

bears.jpg

Sullivan beskriver vad det handlar om:

What’s it about? In part a celebration of mature masculinity – untweaked, unshaven, full-bellied masculinity. Simultaneously, it’s an attempt to subvert a little of that masculinity. The atmosphere is almost aggressively gentle, good-humored, accepting, and friendly.

Indoktrinering från föräldrar

Vissa kristna är bekymrade över att alltför få barn till kristna följer i föräldrarnas fotspår:

Undersökningar visar att föräldrarna har två-tre gånger större betydelse än kyrkan för barnens andliga utveckling. … Ett bra tillfälle att knyta en starkare kontakt är när barnen får sin första egna Bibel, förklarar Mark. Det kan betyda oerhört mycket om föräldrarna vid det tillfället skriver en personlig hälsning på insidan av pärmen om vad Bibeln har betytt för dem i deras eget liv. Det kan vara första gången som barnet på djupet inser vad Bibeln betyder för mamma eller pappa.

Men som Richard Dawkins påpekar är problemet det motsatta, att religiös tro påförs barn:

For parents to influence their children’s opinions and beliefs is inevitable and proper. But to tie labels to young children, which in effect presume and presuppose the success of that parental influence, is wicked and indefensible.

Barn till muslimer kallas (och blir oftast) muslimer, barn till hinduer kallas (och blir oftast) hinduer och barn till katoliker kallas (och blir oftast) katoliker. Dvs. religiös tro är uppenbarligen inte en fråga om att granska och jämföra alternativ utan att indoktrineras av föräldrar. Barn har svårt att värja sig när vuxna auktoriteter säger saker:

With so many mindbytes to be downloaded, so many mental codons to be replicated, it is no wonder that child brains are gullible, open to almost any suggestion, vulnerable to subversion, easy prey to Moonies, Scientologists and nuns. Like immune-deficient patients, children are wide open to mental infections that adults might brush off without effort.

Vad sägs om den radikala idén att inte dra in barn i religiösa sammanhang utan att låta dem ta ställning i en ålder då de förmår utvärdera religioner på ett rationellt och självständigt sätt?

Se ett tidigare inlägg om kristendomens, av Jesus inspirerade, strävan att påverka barn.

Uppdatering: En förskola som finansieras med offentliga medel vill att barnen ska be bordsbön. Sådant bör inte tillåtas, apropå indoktrinering; men jag finner det även moraliskt klandervärt att i hemmiljö lära barn att be bordsbön.

Tio snyggaste på plan

Av de tio fotbollsspelare världens kvinnor har valt ut som snyggast gillar jag två riktigt bra: David Beckham och Cristiano Ronaldo. Den senare kan beskådas nedan. (Övriga åtta skulle inte få mig att slå på tv:n.)

ronaldo.jpg

Den romantiska kärlekens dag

Jag ignorerar Alla hjärtans dag, inte pga. dagens kommersiella karaktär (sådant välkomnar jag i allmänhet) eller för att den utsätter skolbarn för press. Jag struntar i den därför att jag sedan länge har distanserat mig från den kult av romantisk kärlek som präglar vår kultur. Istället fokuserar jag på vänskap som den förnämsta formen av mänskligt umgänge. Jag har i hög grad påverkats i denna min syn av en av mina intellektuella förebilder, Andrew Sullivan. Läs hans ”The Love Bloat”, skriven just på Alla hjärtans dag för några år sedan:

But ever wonder why divorce rates are so high? The real culprit isn’t some kind of moral collapse. It’s excessive expectations, driven and fueled by the civic religion of romance.

Men man bör inte stjäla fina Alla Hjärtans Dag-presenter bara för det.

Konflikt mellan religion och vetenskap

Ibland påstås att det inte föreligger någon konflikt mellan religion och vetenskap, eftersom religionen uttalar sig om annat än det vetenskapen behandlar. Stephen Jay Gould uttrycker den synen då han säger:

The lack of conflict between science and religion arises from a lack of overlap between their respective domains of professional expertise — science in the empirical constitution of the universe, and religion in the search for proper ethical values and the spiritual meaning of our lives.

Men stämmer det? Det tycks mig som om religionen faktiskt uttalar sig om en hel del som kan analyseras vetenskapligt (och dessutom finner jag det synnerligen magstarkt att framhålla religionen som en förebild när det gäller att formulera etik, men det är en annan sak).

När jag idag läste om den katolske präst som startar ett demonutdrivningscenter med stöd från Vatikanen, slog det mig att detta handlar om en religiös tolkning av psykisk sjukdom och mänskligt beteende som inte passar in i den religiösa mallen. När en människa mår dåligt och beter sig underligt är förstås frågan hur det kan förklaras. Istället för att söka verkliga orsaker på ett vetenskapligt sätt tolkas det som resultatet av andeväsen:

”My remedy is based on spiritual means, which cannot be replaced by any pharmaceutical remedies,” said Trojanowski, the priest who is overseeing plans for the new exorcism center. ”I do not stop at the level of just treating symptoms. I’m very much interested in the soul of a person. As a priest, I keep asking questions a doctor will never ask.”

Prästen tolkar t.ex. en kvinnas önskan att lämna sin man som ett tecken på demonpåverkan! ”I’m very much interested in the soul of a person”, jo jo. Man ryser av obehag inför dessa charlataner.

Läs ett tidigare inlägg på temat exorcism.

Blödande mun

Idag besökte jag tandhygienisten – en duktig och charmerande kvinna. Men det där krokliknande redskapet som

krokar.jpg

används för att skrapa bort tandsten, är det inte väldigt obehagligt? Or is it just me?

Klass 9A och lärarnas roll

Igår visades första delen av Klass 9A, en dokumentärserie om en niondeklass i Malmö som under en termin tas om hand av några av Sveriges främsta lärare med syfte att förbättra elevernas prestationer. Programmet fick mig att fundera på vilken roll lärare egentligen spelar. Hur viktig är deras grad av kunnande och deras pedagogiska skicklighet?* Det ska bli intressant att följa serien och se vad lärarbytet får för effekt. En väldigt tydlig sak var att betygen spelade en viktig roll för att utvärdera och motivera eleverna, vilket jag tycker ger stöd till regeringens planer på att utöka betygsanvändningen.

Apropå lärares betydelse har lärartätheten ökat i Sverige och ligger nu på 8,3 lärare per 100 elever. Två nya studier tyder på att det kan förväntas förbättra elevers prestationer. En av studierna finner en positiv effekt för elever med lågutbildade föräldrar, och en av dem finner en allmänt positiv effekt.

  • Christian Andersson: ”The study also shows that the increased resources have not had a statistical significant positive effect on the average student’s achievement. This conclusion holds true when different measures of student achievement are used. Increased resources have however improved student achievement for students with low educated parents. If teacher density is increased with 10 percent students with low educated parents are expected to increase their grade point average ranking with about 0.4 percentile units.”
  • Peter Fredriksson och Björn Öckert: ”We find that an increase in teacher density has a positive effect on student achievement. The baseline estimate – obtained by using the grade point average as the outcome variable – implies that resource increases corresponding to the class-size reduction in the STAR-experiment (i.e., a reduction of 7 students) improves performance by 2.6 percentile ranks (or 0.08 standard deviations).”

Uppdatering: Tänkvärda ord från PJ Anders Linder i denna fråga, även om han nog, mot bakgrund av ovan nämnda forskning, underskattar betydelsen av lärartäthet. Och en sak är säker: om Maciej Zarembas skildring av hur saker och ting går till på Lärarhögskolan är korrekt, finns det skäl att oroa sig över kvaliteten på Sveriges framtida lärare.

________________________________

*Jag tror att lärarlönerna behöver höjas betydligt för att attrahera mer kompetent personal till skolan. Det kan dock bli ett svårhanterligt kostnadsproblem för kommunerna, om varje enskild lärare kostar mer och om lärartätheten ökar.

Sänkta marginalskatter

Greg Mankiw ställer en fråga till dem som tvivlar på marginalskatternas negativa effekter:

Have you ever turned down a money-making opportunity that you would have accepted if it paid twice as much?”

Många i Sverige besvarar säkert frågan jakande. DI har idag en utmärkt ledare som baseras på insikten att de höga marginalskatterna i Sverige har distinkt negativa effekter på medel- och höginkomsttagares arbetsutbud. Därför är det viktigt och riktigt att först och främst avskaffa värnskatten men också att höja brytpunkten där statlig inkomstskatt börjar tas ut. Som framgår av nedanstående diagram ur SNS Konjunkturrådsrapport är marginalskatten för breda grupper i Sverige synnerligen hög:

marginalskatt.jpg

SNS beräkningar tyder på att en avskaffad värnskatt och en flyttning av brytpunkten för när statlig inkomstskatt börjar tas ut kan förväntas vara självfinansierad (s 69):

Vi har redovisat alternativa inkomstskattesänkningar som har positiva arbetsutbudseffekter också hos dem med högre inkomster. Det leder i sin tur till betydligt större skatteintäkter men ger ändå ungefär samma ökning av hushållens disponibla inkomster. … Vi har i kapitel 1 även pekat på att det finns ett ‘innanförskap’ i form av högutbildade män och kvinnor. I ett internationellt perspektiv utgör dessa en arbetstidsreserv, med betydligt lägre faktisk arbetstid än i jämförbara länder. Om dessa grupper ska lockas att arbeta mera så behövs ett komplement till jobbskatteavdraget eftersom detta, som framgår av våra beräkningar, snarare medför en minskning av arbetstiden. Ett naturligt sätt att minska progressiviteten är att ta bort eller minska den statliga skatten.”

Så vad hindrar regeringen? Inte oppositionens envisa rättviseretorik, får vi hoppas.

Carola kontra Igitur

carola.jpg

Carola om Christer Sjögren, som var en av fyra artister hon röstade på i Melodifestivalens första deltävling:

Christer var klockren – den låten kommer bli kult.

Jag finner Igitur mer insiktsfull i denna fråga.

President Obama

Barack Obama lyckades bra i nattens primärval i Virginia, Maryland och D.C. och leder kampen om att nomineras till demokraternas presidentkandidat. Som jag ser det är sannolikheten att han blir USA:s nästa president nu större än 0,5. Han är en fighter, som när han i valtalet i videon nedan varnar sina politiska motståndare:

Don’t mess with me!”

Det är något hos honom som attraherar människor. Även mig. Det illustrerar att politik är så mycket mer än sakfrågor. Det handlar mycket om känslor och förtroende.

Uppdatering: Men ekonomen i mig har svårt att stå ut med uttalanden av detta slag.

Förbud mot religiösa kläder

Turkiet har beslutat tillåta kvinnliga studenter att bära slöja. Det tycker jag är ett riktigt beslut: staten ska inte stipulera vilken klädsel människor har. En särskilt negativ effekt av den turkiska regeln har varit att hindra många muslimska kvinnor från att delta i högre utbildning. Men även om religiöst motiverade kläder ska vara tillåtna tycker jag att det är viktigt att problematisera frågan.

T.ex. tycker jag:

  • att kulturella sedvänjor, t.ex. vad gäller klädstil, bör ses med skepsis och ifrågasättas genom frivillig argumentation i den mån de tenderar att påföras personer som har svårt att utan sociala och ibland också fysiska sanktioner frigöra sig och fatta autonoma beslut;
  • att arbetsgivare och näringsidkare ska ha rätt att ha egna klädesregler, t.ex. av hygienskäl, för att man vill tillämpa en enhetlig uniformpolicy eller för att man befarar att religiös symbolik kan skrämma iväg kunder; och dessa regler kan inkludera förbud mot vissa religiösa klädesplagg (såsom turban, burka, slöja och kippah) samt förbud mot religiösa symboler (såsom synliga kors); samt
  • att arbetsgivare och näringsidkare i möjligaste mån bör tillåta religiösa kläder och symboler, om anställda och kunder vill ha sådana på sig; t.ex. kan muslimska kvinnor som arbetar på sjukhus och vägrar ha kort ärm av hygienskäl få använda hygieniska handskar istället, och personer som insisterar på att använda religiösa symboler kanske kan ges interna tjänster som inte gör detta till ett problem.

sloja.jpg

Dvs. staten ska inte lägga sig i; en frivillig argumentation kring kulturellt tvingande klädregler är viktig och riktig; och arbetsgivare och näringsidkare ska få lägga sig i men bör sträva efter att inte göra det.

Uppdatering: Läs om ett aktuellt svenskt fall samt ta del av Jakob Heidbrinks klarsynta argumentation.

En cool artist

Det tackar vi för:

Mitt namn är Lena och jag tänker inte va’ tyst!

Avskeda skolprästerna

Varför i hela friden finns det skolpräster? De bör genast avskedas, varhelst de förekommer. Sköra barn och ungdomar bör inte utsättas för torgförare av vidskepelse och atavistiska moraluppfattningar, särskilt inte i offentliga skolor, som ska stå för kunskap, upplysning, respekt för alla elever samt neutralitet i religiösa spörsmål.

Uppdatering: Se insändare (längst ned till höger) i SvD.

Djurens syn på tillvaron

Walt Whitman:

I think I could turn and live with animals, they are so placid and self-contained.
I stand and look at them long and long.
They do not sweat and whine about their condition,
They do not lie awake in the dark and weep for their sins,
They do not make me sick discussing their duty to God,
Not one is dissatisfied, not one is demented with the mania of owning things,
Not one kneels to another, nor to his kind that lived thousands of years ago,
Not one is respectable or unhappy over the whole earth.

Jo, det finns ett och annat människan kan lära av de andra djuren. Jag är alltså inte helt säker på att jag håller med John Stuart Mill när han skriver:

It is better to be a human being dissatisfied than a pig satisfied; better to be Socrates dissatisfied than a fool satisfied.

Nedgång för Svenska kyrkan

Färsk statistik ger vid handen att nedgången för Svenska kyrkan fortsätter:

kyrkan.jpg

En mycket glädjande utveckling, som kan vara väl värd att påminna sig när vissa talar om “religionens återkomst”. Om du ännu inte har gått ur Svenska kyrkan, kan du läsa mer om hur det går till här.

Vem tänker på kvinnorna?

Förr i tiden förekom inte öppna relationer mellan personer av samma kön – de var varken legalt eller socialt accepterade. Tvärtom var det i Sverige fram till 1944 straffbart att ha sex med någon av samma kön! Hur gjorde då homosexuella? De förträngde sina känslor eller levde ut dem i smyg. Många gifte sig, såsom förväntades av dem. Tyvärr förekommer giftermål på denna falska grund även i dag, vilket ju för övrigt är temat för Brokeback Mountain.

I SvD berättar Eva om hur hon upptäckte att hennes man i själva verket är homosexuell:

När Eva upptäckte att hennes man surfade på gaysidor ville hon inte tro det. För att få bevis satte hon in en kontaktannons i manligt namn på en homosajt. Maken nappade. Det visade sig att han var regelbundet otrogen med män.

Just denna kostnad tycker jag inte har lyfts fram tillräckligt. Det är inte bara så att negativa attityder, normer och lagar skadar homosexuella och förminskar deras möjlighet att realisera sin livspotential –  dessa ting skadar i hög grad också de kvinnor som bögar gifter sig med bara för att de känner att det enda socialt accepterade är en heterosexuell relation.

Gilbert och George

Gilbert:

All religion is superstition, it is no more than a good luck sign.

gilbertgeorge.jpg

Läs mer om deras utställning på Tate Modern förra året.

Fråga om kausalitet

Jag observerar ganska ofta manliga simmare, och då och då frågar jag mig: Blir killar utan kroppsbehåring simmare, eller blir simmare killar utan kroppsbehåring (genom rakning eller vaxning)?

simmare.jpg

Munkavle på olympiker?

Det är föreslaget att brittiska olympiker ska skriva på ett kontrakt för att få åka till OS i Beijing, genom vilket de lovar att inte kritisera den kinesiska regimen:

From the moment they sign up, the competitors – likely to include the Queen’s granddaughter Zara Phillips and world record holder Paula Radcliffe – will be effectively gagged from commenting on China’s politics, human rights abuses or illegal occupation of Tibet.”

Ett mycket märkligt och upprörande förslag, som också har gett upphov till omfattande protester i Storbritannien.

zara.jpg

(På bilden: Zara Phillips.)

Men samtidigt som man bör tillåta idrottare och andra att ge uttryck för sina uppfattningar, är det viktigt att ha klart för sig att bojkotter och högljudda protester inte alltid utgör den mest effektiva metoden för att påverka utvecklingen i positiv riktining. Frihet att yttra sig bör vara självklar; men en sådan frihet bör brukas med omsorg. Som Niklas Ekdal påpekar är det viktigt att också se de positiva tecknen i Kina och att på olika sätt stärka dessa. Närvaro och kontakter människor emellan kan ibland fungera oväntat bra.

Vintips

Ett av mina absoluta favoritviner är Domaine Sainte Claire Petit Chablis. Chablis är en region i Bourgogne, inte en druva. Chablis-viner baseras på druvan chardonnay och finns i fyra kvalitetsklasser (eller appellations): Petit Chablis, Chablis, Chablis Premier Cru samt Chablis Grand Cru.

chablis.jpg

Se ett tidigare inlägg om hur man bör välja vin.

Toy boy i Nip/Tuck

I gårdagens avsnitt av Nip/Tuck kom den rike äldre bögen Arthur (spelad av Richard Chamberlain) till plastikkirurgmottagningen för att få sin toy boy Mitchell (spelad av Thad Luckinbill) ytterligare förskönad. Mitchell hade hittats av Arthur på landsbygden, där han sedan 16 års ålder var gift med en jämnårig flicka. Arthur räddade honom och tog honom med till storstaden, där Mitchell fick ett glamoröst liv. Hans ungdom och skönhet gav honom många favörer, bl.a. en Porsche.

richard_thad.jpg

Fenomenet är intressant: att sälja sig för pengar, men inte för ett tillfälle, utan i ett semipermanent arrangemang. Ett mellanting mellan prostitution och äktenskap? Särskilt intressant: att en straight/bisexuell kille säljer sig till en bög. Varför inte till en rik kvinna? Är kvinnor mer ute efter äkta romantisk kärlek och inte särskilt villiga att försörja en toy boy?

Lika skatt oavsett kön

Gudrun Schyman blev inte poppis i bredare kretsar (om än kanske i snävare, mer feministiska) när hon började tala om en ”mansskatt”. Professor Gilles Saint-Paul går till övertygande angrepp mot dem som tror sig kunna förbättra ekonomins funktionssätt, eller för den delen öka ”rättvisan”, genom olika typer av särlösningar baserade på könstillhörighet:

All these are practical objections which suggest that the supposed gains from gender-biased taxation may turn out to be much smaller than the authors think. But my opinion is that such a proposal is both wrong and dangerous not because of these practical shortcomings but because it is about abolishing equality before the law.

Saint-Pauls tänkande är helt i linje med den generalitetsprincip som Buchanan och Congleton förespråkar i Politics by Principle, Not Interest: Towards Nondiscriminatory Democracy (Cambridge University Press, 1998); se min recension i Statsvetenskaplig Tidskrift (1999, 102(2): 233–237).

Ny design

Trogna läsare av denna blogg ser att jag har bytt design. Jag hoppas att den nya formen mottas väl. Skälet till bytet är dels att jag har velat ha en stramare, mindre färgglad utformning som bättre reflekterar min personlighet, och dels att jag har velat ha en bredare textkolumn, så att större bilder får plats.

Pälsmössans återkomst

Visst fanns det en hel del tjusigt när D&G presenterade nya alsterNew York Fashion Week – rutigt kan vara riktigt fint. Men alla dessa pälsmössor? Jag som trodde att klimatet var på väg att bli varmare.

palsmossa.jpg

Kristna, judar och evigt straff

Konservativa rabbiner är upprörda över att påven har godkänt en ny bön:

Let us pray for the Jews. May the Lord Our God enlighten their hearts so that they may acknowledge Jesus Christ, the savior of all men.

Visst förstår jag deras upprördhet – eftersom bönens underliggande premiss är att var och en som inte erkänner Jesus som herre kommer att drabbas av Jahves eviga straff (en tillvaro i helvetet). Det är därför kristna ser det som angeläget att alla ska ansluta sig till deras tro. Och det är bl.a. det som gör kristendomen så osmaklig, synen att alla icke-kristna förtjänar ett evigt straff, såväl judar som ateister. Utan Jesus, ingen frälsning. (Som om man kunde välja vad man tror och inte tror!)

Det som kanske gör judar mer upprörda än andra är att de tror på Jahve (och kanske liv efter döden) de också, medan vi som inte tror att Jahve existerar och förkastar tanken på ”liv efter döden” inte kan ta idéerna om evigt straff och helvete på allvar. De är osmakliga fantasier, men trots allt bara fantasier.

Dödshjälp och Göran Persson

Kolumnerna på DN:s ledarsida är ofta provokativa och håller dessutom ibland hög klass. Två färska exempel:

  • PC Jersild påpekar att man som patient har rätt att tacka nej till och avbryta medicinsk behandling men att även läkarassisterat självmord och dödshjälp bör tillåtas. Jag instämmer till fullo.
  • Lars Jonung hävdar att det är en myt att Göran Perssons budgetsanering på 1990-talet räddade svensk ekonomi. Istället räddades svensk ekonomi av Riksbankens beslut att byta växelkursregim, och Perssons budgetsanering fördröjde återhämtandet genom att sänka tillväxten. Här tror jag att Jonung är lite för negativ. I OECD Economic Outlook från juni 2007 kan man läsa mer om budgetkonsolideringar.

Sund okunskap

ringholm.jpg

Enligt uppgift är studenter i vissa avseenden mer okunniga än befolkningen i stort. När jag såg vilken testfrågan var försvann min oro. Uppgiften var att partiplacera Bosse Ringholm. Det finns faktiskt okunskap som inte är att beklaga. Att unga människor har glömt bort Ringholm ingår i den kategorin. Ett sundhetstecken, rentav!

Ilya Somin betonar apropå detta att okunskap inte är detsamma som dumhet.

Blå potential

Nej, detta inlägg handlar inte om moderaternas framtid utan om Jeff Mills framförande, tillsammans med Montpelliers Filharmoniska Orkester, av ”The Bells” ur verket Blue Potential. En härlig blandning mellan techno och klassiskt. Fusion, sweet fusion.

De stora frågorna

I ett avsnitt nyligen av BBC:s program The Big Questions deltog bl.a. Richard Dawkins och Lord Carey (tidigare ärkebiskop av Canterbury) i diskussionen av tre frågor:

  1. Bör hädelse även fortsatt vara ett brott?*
  2. Kan vi leva utan att ljuga?
  3. Bör religion bara vara för vuxna?

Programmet kan ses här.

Häromdagen hade jag en animerad diskussion på lunchen med några kollegor om fråga 3, där jag hävdade att det är rimligt att sätta gränser, i synnerhet moraliska men också i vissa fall lagliga, för vad föräldrar i religionens namn ska få utsätta barn för.

_______________________

*Det finns även svenska kristna som vill att hädelse ska vara brottsligt!

Pengar, berömmelse och makt

Camille Paglia om hur man ska förbli poppis även på ålderns höst:

Because of their ubiquitous cruising principle, aging is generally a more critical issue for gay men than it is for lesbians. Old dykes retain status as tough customers, while aging gay men need money, fame, power or all three to keep their clout vis-à-vis the beautiful boys who so casually and cruelly rule the roost.

Ja, vilket ska man satsa på att försöka skaffa? Pengar? Berömmelse? Makt? Alla tre?

Tilltalande konst

Jag har fått upp ögonen för konstnären Eric Eley. Vad sägs om denna installation, Prospect Fields, från 2007?

 eley.jpg

Fler av hans verk kan beskådas här.

Är politisk enighet bra?

Ilya Somin frågar vad som är så bra med politisk enighet, apropå Obamas myckna tal om han förmår ena USA:

This emphasis on unity for its own sake seems misplaced. After all, unity is really valuable only if we are united in doing the right thing. Being united in doing the wrong thing is surely worse than being divided, if only because division reduces the likelihood of the harmful policies being enacted.

Somin har en poäng som jag tycker bör göras även i svensk politisk kontext. Visst är det bra med breda överenskommelser – om det man kommer överens om är bra. Annars förefaller det bättre att när man har makten genomföra förslag i konflikt med den politiska minoriteten, om man därigenom får betydligt bättre förslag genomförda. Betygsfrågan är ett aktuellt exempel. Ett annat, mer udda, exempel rör grundlagsfrågor, där socialdemokraterna har något slags vetorätt (de facto) mot reformer. Varför inte ta och köra över dem i en del frågor, t.ex. när det gäller lagprövning* och stärkt kommunal självstyrelse? Mindre enighet för enighetens skull, det vore värt att pröva, tycker jag.

björklund 

Som Somin också påpekar är lite av demokratins kärna att det ska finnas alternativ att välja mellan. Om alla hela tiden tycker detsamma finns bara en politik för väljarna att rösta på. Inte heller i detta perspektiv verkar enighet över det politiska fältet helt lyckat.

Ett tänkbart argument för enighet kan vara människors allmänna obehag inför förändringar. Om politiker överlag är eniga innebär inte maktskifte så många ändringar i lagar och regler. Men eftersom jag tycker att ett sådant obehag bygger på lättja och ett osunt rutintänkande tycker jag tvärtom att obehaget ger ytterligare stöd för min oenighetssyn. Människor bör stimuleras att vänja sig vid förändringar.

_____________________________________

*Här kan du ta del av en uppfriskande debatt om lagprövning, mellan Orin Kerr (negativ) och Ilya Somin (positiv). Läs blogginläggen uppifrån och ner. Och här finns en expertrapport till Grundlagsutredningen, Olika former av normkontroll (SOU 2007:85), på samma tema.

Olaglig kropp

I filmen Rhinestone sjunger Dolly Parton, apropå en vältränad man spelad av Sylvester Stallone:

I said it oughta be illegal to have a body just like that!

Och visst förstår man de upprörda medborgarna i Virginia när Abercrombie & Fitch fortsätter att envisas med reklam av detta slag:

af.jpg

(Klicka inte på bilden, den blir större då.)

Det kan inte vara rätt och riktigt, helt enkelt. Sådana kroppar ska vara olagliga.

ECB har rätt

trichet.jpg

Europeiska centralbankens chef har, enligt min uppfattning, rätt inställning i frågan om finanspolitisk stimulans för att försöka pigga upp konjunkturen:

In contrast to Fed Chairman Ben Bernanke’s support of a $150-billion fiscal-stimulus bill pending in Congress, the president of the European Central Bank, Jean-Claude Trichet, today was emphatic in urging European governments to avoid such efforts at shoring up growth with tax cuts or spending increases.”

Trichet kanske har läst Romer & Romer?

Cement är fina grejor

Enligt Business Week har cementteknologin utvecklats enormt. Glöm gamla tiders trögflytande sörja och gråtrista konstruktioner (även om jag är svag även för dessa):

‘Designers and architects are realizing the potential of concrete architecture, both internally and externally,’ says Steve Elliott, spokesperson for the Concrete Centre, an industry association in Camberley, England. ‘Since the ’90s, there has been a tremendous rediscovery of concrete and how it works.'”

Ett exempel ges av den moderna och urtjusiga Jubileumskyrkan i Rom:

cementkyrka.jpg

Effektiv excentriker

På väg till jobbet idag såg jag en man promenera på trottoaren samtidigt som han rakade sig med en rakapparat. ”Effektiv tidsanvändning”, tänkte jag.

Det hemska åldrandet

Jag tycker om denna devis:

Jag vill inte passa in, jag vill passa på.”

Och det är så jag ser det: det gäller att passa på att njuta av livet medan man kan. Beakta Lord Henry Wottons varning:

But we never get back our youth. The pulse of joy that beats in us at twenty becomes sluggish. Our limbs fail, our senses rot. We degenerate into hideous puppets, haunted by the memory of the passions of which we were too much afraid, and the exquisite temptations that we had not the courage to yield to.”

Årets homo

Man kan tycka att det är lite överflödigt att år 2008 utse ”Årets homo” – vad är det för pris att vinna i vårt öppna och accepterande samhällsklimat? Men jag tycker faktiskt att årets pristagare, den moderate riksdagsledamoten Tomas Tobé, är värd att lyftas fram. Han är en av dem som har varit med att skapa de nya moderaterna – och nu menar jag inte främst den ekonomiska utan mer den sociala politiken. Ett mer liberalt moderaterna, som nu också har föresatt sig att genomföra en könsneutral äktenskapslagstiftning, gör mig glad. Och Tomas Tobé är en inte oviktig del i den utvecklingen.

Se ett tre minuters sammandrag från Gaygalan, där Tomas hörs tala lite grann. Och här är han på bild därifrån med pojkvännen Markus:

tobe.jpg

Film om lidande

Vissa människor bedömer konst utifrån väldigt tillrättalagda, rosaskrimrande och feel good-aktiga kriterier. Man vill förstå, man vill identifiera sig med, man vill må bra, man vill ha ett lyckligt slut. Denna typ av människor vill ha vackra tavlor på väggarna, med konkreta, sköna, begripliga motiv. En hare som springer på snön. Ett skepp som segler på ett blåskimrande hav. En kvinna som äter ett äpple.

Yuck!

Jag älskar det motsatta: det brutala, det mörka, det förvridna, det obegripliga, det abstrakta. Ett exempel därpå ges av den mexikanska filmen Sin Destino, som jag just har sett. Den handlar om 15-årige Francisco i Ciudad de México och hans infernoliknande liv med droger och prostitution.

francisco.jpg

Regissören säger att den är anti-life och anti-happiness samt att den handlar om suffering. Den skakar om, den gör att man känner sig levande, den går på djupet utan att vara explicit och övertydlig. Ett starkt inslag är en återkommande melodislinga från Tristan und Isolde. Också detta konstverk handlar om död.

Uppdatering: Se också detta inlägg om filmen.

Halvsanningar om Flew

flew.jpg

Dagen påstår att Antony Flew, tidigare känd som ateist, på ålderns höst har upptäckt ”en allsmäktig Gud”. Detta är en sanning med modifikation. Två saker behöver klargöras.

För det första ger Flew inte uttryck för en tro på ”en allsmäktig Gud” utan mer för en tro på att det finns något slags skapare eller yttersta orsak, dvs. deism.

För det andra är Flew uppenbarligen inte bara gammal vid det här laget utan också, tycks det, allmänt förvirrad. Det framkommer med tydlighet i denna artikel från New York Times, som (kanske inte helt förvånande) går på djupet på ett annat sätt än Dagen:

But as I discovered, a conversation with him confuses more than it clarifies. With his powers in decline, Antony Flew, a man who devoted his life to rational argument, has become a mere symbol, a trophy in a battle fought by people whose agendas he does not fully understand.

Ännu mer djuplodande information ges av Richard Carrier.

Ergo är jag inte helt övertygad om att Flews övergång till deismen är någon större prestigeförlust för den ateistiska sidan; att den inte är någon prestigevinst för de kristna, därom känner jag däremot inget tvivel.

Slutligen: Dagen påstår att Flew har ”tappat tron” på ateismen. Därmed har man missförstått den ateism Flew stod för och som inte innefattar tro något utan avsaknad av tro på gudars existens. Det är en såväl logisk som substantiell skillnad på att tro att gudar inte existerar och att inte tro att gudar existerar.

Kärleksfull vädergud?

Det har stormat i södra USA. Tennessees guvernör Phil Bredsen sa igår följande, efter att ha inspekterat skadorna efter tromberna där:

The wrath of God is the only way I can describe it. I’m used to seeing roofs off houses, houses blown over. These houses were down to their foundations, stripped clean. (Min kursivering.)

Faktum är att bibeln klargör att Jahve ofta har använt sig av vädret för att straffa eller (mindre ofta) belöna människor. Några exempel:

Men givetvis gör han det enbart av kärlek. Eller så kanske han finns lika lite som andra vädergudar?

Modernt språk

Man lär sig så mycket bra genom att läsa DN På Stan. För ett tag sedan slogs ett slag för uttrycket ”stört bra”. Detta är inte en särskrivning av störtbra med kort ö-ljud (att säga så är uråldrigt), utan ”stört” används i betydelsen ”rubbat” och uttalas med långt ö-ljud. Uttrycket är ett moderniserat sätt att säga ”sjukt bra”.

Homoäktenskap – en konservativ idé

Det finns en märklig föreställning bland vissa kristna, konservativa och kristdemokrater (i den mån dessa tre kategorier låter sig separeras) om att förespråkandet av en könsneutral äktenskapsbalk är ett uttryck för en omstörtande radikalism. Syftet tros vara att underminera äktenskapet som institution. I Sverige har kampanjen Bevara äktenskapet argumenterat på detta tema; och en liknande kampanj i England har gjort detsamma.

Detta är en total missuppfattning. Det har krönikören på SvD:s ledarsida Elise Claeson insett:

Alla som tror på kärnfamiljen bör välkomna homoäktenskap. Gifta lever längre och är friskare än ogifta, och självklart ska också bögar och flator få möjlighet till äktenskapets lycka.”

Detta argumenterade Andrew Sullivan för redan 1989, då han skrev ”Here Comes the Groom: A Conservative Case for Gay Marriage”:

Legalizing gay marriage would offer homosexuals the same deal society now offers heterosexuals: general social approval and specific legal advantages in exchange for a deeper and harder-to-extract-yourself-from commitment to another human being. Like straight marriage, it would foster social cohesion, emotional security, and economic prudence. Since there’s no reason gays should not be allowed to adopt or be foster parents, it could also help nurture children. And its introduction would not be some sort of radical break with social custom. As it has become more acceptable for gay people to acknowledge their loves publicly, more and more have committed themselves to one another for life in full view of their families and their friends. A law institutionalizing gay marriage would merely reinforce a healthy social trend.”

Likaså argumenterar Jonathan Rauch för att homoäktenskap är i linje med ett hayekianskt tänkande. Och nu tar en kommande konferens i Texas sig an frågeställningen.

Feta och rökare en vinst

Tidigare har jag påpekat att de som högljutt talar om alkoholens kostnader ofta lyckas glömma alkoholens intäkter (i vid mening). En ny nederländsk studie visar nu att kostnaderna av rökning och fetma är överskattade. Media rapporterar:

But because both the smokers and the obese died sooner than the healthy group, it cost less to treat them in the long run. … Ultimately, the thin and healthy group cost the most – $417,000, from age 20 on. The cost of care for obese people was $371,000, and for smokers, $326,000.

Ytterligare ett argument, alltså, som rubbar kostnads-intäktsanalysen av sådant som alkohol, tobak och fet mat i riktning bort ifrån paternalism och straffskatter av olika slag.

En ateistisk president?

USA har en kär plats i mitt hjärta, och det är spännande att följa det jämna presidentvalet, men det finns inslag i detta lands kultur som jag finner beklämmande. En Gallupundersökning genomförd den 6-9 december 2007 ställde följande fråga:

Mellan nu och 2008 års konvent kommer presidentkandidaternas kvalifikationer – deras utbildning, ålder, religion, ras osv. – att diskuteras. Om ditt parti nominerade en allmänt välkvalificerad person för presidentämbetet som råkade vara [se nedan], skulle du rösta på den personen?

Resultatet:

minoriteter.jpg

Jag tror inte att jag skulle ha någon större politisk framgång i Amerika.

Vilket lag ska man heja på?

Det är visst landskamp i fotboll ikväll. Före jul var jag på konferens i Kraków och samtalade då med Ralf, den unge filosofen, om nationalism, som han helt, liksom jag, förkastar. Jag nämnde mitt engagemang mot sportnationalism, vilket han också ogillade. Jag tycker inte att man ska heja på ett lag bara för att man råkar komma från samma land som detta. Istället kan man grunda sitt hejande på, föreslår jag, en utilitaristisk kalkyl (det lag vars vinst ger störst aggregerad lycka bör stödjas) eller på en hedonistisk kalkyl (det lag som har snyggast spelare bör stödjas).

rosenberg.jpg

Ralf föreslog istället att man bör satsa pengar på det lag som ger största väntad utdelning. Därigenom får man ett naturligt engagemang att heja på ett lag. Om man dessutom lider av sportnationalistiska känslor är det extra bra om det lag man satsar pengar på inte är det egna landets. Om det egna landet vinner blir man glad av det skälet. Om det lag man har satsat pengar på vinner blir man glad av det skälet. Man ökar därigenom sina chanser att bli glad, vilket i sig är eftersträvansvärt.

Boktips

Se mig i ett kort videoklipp rekommendera en strålande bok.

Gammal och ung

Suzanne Osten beklagar att vår kultur premierar ungdom och skönhet. Hon fick, som 60-åring, inte komma in på en nattklubb:

”Madame, c’est pour les jeunes” (madame, det är för de unga), uttalade en dörrvakt på en inneklubb.

Men jag håller inte med Osten i hennes beklagande. Åldrande innebär förfall av såväl utseende som mental förmåga och repellerar mig. Men visst kan man som äldre bli glad när någon ung visar sitt intresse. Det är dock i så fall en ynnest, inget man kan kräva eller förvänta sig. Som den store Witold Gombrowicz uttrycker det:

För när en äldre ser på en yngre brukar han ha svårt att föreställa sig att den yngre kan ha sin egen smak och sina egna behov – alldeles oavsett vad det är hos honom som för den äldre är viktigast och mest karakteristiskt. Den ålderstigna personen kan till exempel få för sig att bara det unga och vackra kan passa den yngre och vackre… och nu visar det sig plötsligt att ungdomen fäster sig just vid ålderdomen… eller vid någon speciell sorts fulhet… att den kort sagt finner behag i någonting fullständigt oförutsett, som inte ens stämmer överens med dess väsen (sådant som den äldre ser det). Och i förstone störs vi och upprörs av detta, som om det var ett svek, eller värre, någon sorts besudling och förvanskning av idealet – men strax grips vi av en vildsint glädje och börjar förstå att det är så – då är inte allt förlorat! Så dels stöter vi bort det med vämjelse, dels tar vi emot det som ett under, en nåd.

Destruktiv etik

Jag har tidigare klargjort min syn, att kristen etik har en grundläggande defekt i det att den dogmatiskt utgår från en manual som skrevs av gamla män för flera tusen år sedan. Vilka skäl finns att tro att de insåg vilka etiskt relevanta bedömningar som moderna människor bör göra? Det gäller inte minst inom den medicinska etiken, där ny teknik skapar nya situationer att bedöma. Där duger det inte att envist utgå från mantran som att livet börjar vid befruktningen och är okränkbart.

Nu anklagas kristna läkare för att ha motarbetat användning av den nya preimplantatoriska genetiska diagnostiken, PGD, för att förhindra att ett barn med en dödlig sjukdom dör. Tanken i det aktuella fallet är att ta fram flera embryon och välja ut ett med samma vävnadstyp som det sjuka barnet har. När det på det sättet utvalda barnet sedan föds kan det fungera som donator av friska blodstamceller som skulle kunna rädda det äldre, redan existerande syskonet.

Grunden för denna enligt min uppfattning oetiska kristna synen är den dogmatiska uppfattningen att embryon är okränkbara liv och att ingen människa ska komma till för att fylla en funktion för andra. (Som om inte alla barn tillkommer för att fylla en funktion för föräldrarna!) Att genom provrörsbefruktning ta fram flera embryon och sortera bort sådana med icke-önskade egenskaper anses inte acceptabelt. Trots att ett sådant förfarande kan minska förekomsten av plågsamma sjukdomar och rädda liv. Här tydliggörs att det inte är mänskligt välmående utan ”heliga” principer som kommer först.

Epikuros och döden

Jag är inte det minsta rädd för döden. I alla fall inte för min egen död. Jag delar här Epikuros synsätt, som presenteras i boken Facing Death: Epicurus and His Critics. ”Death is nothing to us”, ansåg epikuranerna (ett tema som för övrigt återfinns på ett starkt sätt i Brittens kantat Phaedra). När vi dör upphör vi att existera och kan inte vara ledsna eller ha ont. Därför är döden inget att rädas.

Religionens återkomst?

Tidskriften Axess har religionens återkomst som tema i sitt nya nummer. För en ateist låter detta onekligen obehagligt, men låt mig citera Pippa Norris och Ronald Inglehart i Sacred and Secular: Religion and Politics Worldwide (Cambridge University Press, 2004, s 216–217):

Societies where people’s daily lives are shaped by the threat of poverty, disease and premature death, remain as religious today as centuries earlier. These same societies are also experiencing rapid population growth. In rich nations, by contrast, the evidence demonstrates that secularization has been proceeding since at least the mid-twentieth century (and probably earlier) – but at the same time fertility rates have fallen sharply, so that in recent years population growth has stagnated and their total population is starting to shrink. The result of these combined trends is that rich societies are becoming more secular but the world as a whole is becoming more religious.

Dvs. det finns blandade tecken på religionens återkomst i världen. I fattiga länder är religionen fortsatt stark, men i rika länder fortsätter i allmänhet sekulariseringen. När skribenterna i Axess talar om religionens återkomst i vår del av världen talar de därför snarast om förhoppningar än om en beskrivning av verkligheten.

Själv motsätter jag mig religionens återkomst av två huvudsakliga skäl, väl formulerade av Lord Russell:

The objections to religion are of two sorts – intellectual and moral. The intellectual objection is that there is no reason to suppose any religion true; the moral objection is that religious precepts date from a time when men were more cruel than they are and therefore tend to perpetuate inhumanities which the moral conscience of the age would otherwise outgrow.

Skönhet och godhet

Oscar Wilde:

It is better to be beautiful than to be good. But it is better to be good than to be ugly.

Flexibel sexuell läggning

SvD har intervjuat Kristina, Ulf, Kjell och Henrik, som samtliga har gått från att ha levt heterosexuella liv till att leva homosexuellt. Hur ska det förstås? Är inte den sexuella läggningen permanent? Är man inte homo eller hetero?

Man kan tänka sig två förklaringar:

  1. Den sexuella läggningen kan förändras.
  2. Den sexuella läggningen kan inte förändras, men det finns en tredje sexuell läggning, bisexualitet, som möjliggör att en person attraheras av båda könen (parallellt eller sekventiellt).*

Jag tror att 2 är korrekt. Men till detta måste läggas att den sexuella identiteten (hur man ser på sig själv och vilken bild av sig själv man förmedlar) kan förändras, oavsett läggning.

Man kan t.ex. tänka sig att en homosexuell person förtränger sin läggning och intalar sig själv och andra att han visst är heterosexuell. Dvs. identiteten är heterosexuell men den underliggande läggningen homosexuell. Om en sådan person vid ett senare tillfälle i livet upplever spänningen mellan identitet och läggning som svårhanterlig och väljer att ändra sin identitet kan det uppfattas som att själva läggningen har förändrats. Samma sak med en bisexuell person: sexuell identitet kan ändras av sociala och personliga skäl utan att den underliggande läggningen förändras.

Det finns vissa som menar att kvinnors sexualitet är mer flexibel än mäns – men kanske betyder det bara att kvinnor har en bisexuell läggning i högre grad än män och att deras identitet därför lättare kan ändras? Eller att deras identitetstänkande rent allmänt är mer flexibelt och öppensinnigt?

______________________________

*Heterosexualitet kanske motsvaras av 0–1 på Kinseyskalan; bisexualitet av 2–4; och homosexualitet av 5–6.

Upphovsrätt och äganderätt

Denna text av Mårten Schultz är obligatorisk läsning:

Är det inte snarare så att upphovsrätten, i sin nuvarande och framför allt blivande form, kränker köparens äganderätt till musiken, riskerar att kränka yttrande- och tryckfrihet och i allmänhet får anses som en anomali i en liberal rättighetskatalog?

Att dyrka någon

The History Boys är en film som jag blev starkt berörd av – ja, jag blev t.o.m. tårögd av den. Den handlar om en grupp engelska tonårspojkar i en pojkskola, deras försök att komma in på Oxford University, deras känslor för varandra och för lärarna – och den innehåller en väldigt fin sång, ”Bewitched, Bothered and Bewildered”, där den söte judiske pojken Posner sjunger om sin stora kärlek i klassen:

I’ll sing to him, each spring to him, and worship the trousers that cling to him.

Jag vill också dyrka allt som hör en skönhet till!

Drastisk samhällsanalys

Carin Stenström, chefredaktör för den kristna tidningen Världen idag:

Det står klart att Sverige är ett land som arbetar på sin egen undergång. … I stort sett hela det politiska etablissemanget bekämpar familjen och har varit så framgångsrik att den svenska familjen som en frisk och självständig enhet praktiskt tagit inte existerar. … Det är dags för en motattack mot den destruktiva minoritet som terroriserar och deformerar samhället.”

Dick Erixon:

Det finns ingen rätt i Sverige. Annat än för kriminella.”

Jag efterlyser lite sans och balans.

Bäst signaturmelodier

  1. Will & Grace
  2. Family Matters
  3. Dawson’s Creek

Censur i Virginia

abercrombie.jpg

Abercrombie & Fitch-butiken i Virginia Beach fick böta och tvingades av polisen ta ned sitt nya reklamfoto (se ovan) efter ”klagomål från medborgarna”. (Den inflytelserike pastor Pat Robertson har sitt högkvarter i staden.) Jo, det är populärt nuförtiden att angripa sexanspelande reklam, såväl från feministiskt som från kristet-konservativt håll. Tänk vilken grav samhällsfara dessa vackra unga män och kvinnor utgör!

Uppdatering: Rättvisan tycks segra. Professor Volokh reder ut de juridiska detaljerna.

Religion och civilisation

Bertrand Russell är i sedvanligt god form när han i ”Has Religion Made Useful Contributions to Civilization?” inleder:

My own view on religion is that of Lucretius. I regard it as a disease born of fear and as a source of untold misery to the human race. I cannot, however, deny that it has made some contributions to civilization. It helped in early days to fix the calendar, and it caused Egyptian priests to chronicle eclipses with such care that in time they became able to predict them. These two services I am prepared to acknowledge, but I do not know of any others.

Kyrkors krav på medlemmar

Enligt HomO får, om man ska tro Dagens rapportering, inte kyrkor i Sverige neka någon person medlemskap utifrån sexuell läggning. Jag är inte jurist och vet inte om lagen verkligen säger så; men om den gör det anser jag att den bör ändras. En frivilligorganisation bör ha rätt att själv utforma kriterier för medlemskap. Att man sedan personligen kan finna sådana kriterier frånstötande är en annan sak. Gör man det och är medlem får man antingen försöka ändra kriterierna inom organisationen eller lämna den; gör man det utan att vara medlem kan man förstås också genom argument försöka påverka organisationens beslutfsfattare samt försöka påverka andra att inte stödja organisationen. Men man bör inte använda lagen, dvs. tvång, för att stipulera medlemsreglers utformning.

Å andra sidan, väljer man som organisation att ta emot offentliga bidrag finner jag det helt rimligt att staten ställer vissa strukturella krav, kanske av det slag HomO framför. Men återigen, en organisation bör, om den väljer att inte följa sådana krav, inte förbjudas, med hot om straff, att utforma sina medlemskriterier som den vill. Det räcker gott med att bidragen dras in.

Skönhet som berör

Nick i The Line of Beauty om Wani:

I just think he’s the most beautiful man I’ve ever met.

nick_wani.jpg

Så reagerade jag också inför en ung man en gång för 14 år sedan, och det omdömet står sig än idag.

Komplicerad syn på äktenskapet

En människa behöver inte vara enkelspårig och endimensionell i sina engagemang, men jag erkänner att om hon inte är det riskerar hon att skapa förvirring. De flesta verkar, när de bedömer andra, eftersträva klarhet och en möjlighet att kategorisera, helst i en av två möjliga fack. ”Han är si och hon är så”; utan en klar dikotomi upplevs ofta lätt obehag.

Jag tycker tvärtom att mer komplicerade människor är mer tilltalande. Det kan handla om personer med engagemang på olika nivåer – som engagerar sig i en fråga men som egentligen finner den relativt perifer och som under ytan har starkare engagemang för alternativa frågor eller andra sätt att se på frågan – eller människor som har fiktionalistiska drag – dvs. människor som inte alltid säger vad de tycker utan som presenterar en skapad bild av någon som tycker på ett visst sätt, kanske för att det roar dem eller för att de anser det för diskussionen framåt.

Låt oss ta äktenskapsfrågan som en illustration. I den dagspolitiska debatten diskuteras oftast två konkreta motförslag: antingen är för man för reform x eller så är man emot reform x. Antingen vill man ha kvar dagens äktenskapsbalk eller så vill man göra den könsneutral. Vad debatten skymmer är att det finns andra positioner.

  • Man kan t.ex. tänka sig att helt vara emot äktenskapet som idé och institution, såväl på ett personligt som på ett socialt eller lagstiftninsmässigt plan. Men man kan ändå, i den aktuella politiska diskursen, kämpa för reform x, därför att man finner U(x)>U(~x). Men det kan finnas en reform y där U(y)>
    U(x)!
  • Man kan vara för civiläktenskap, dvs. att äktenskapsbalken ska finnas kvar men att äktenskapen enbart, med juridisk giltighet, ska kunna ingås borgerligt. Människor får därutöver förstås ordna vilka ceremonier de vill.
  • Man kan också tänka sig att man inte har någon synpunkt på huruvida folk bör eller inte bör ingå äktenskap men att man förespråkar en total ”privatisering” av äktenskapet, dvs. att äktenskapsfrågor per se inte hör hemma i lagstiftning utan att de legala bitarna får avtalas i frivilliga, civilrättsliga avtal och att organisationer får förrätta vilka ceremonier de vill i samband där med.

Min poäng är att uttryck för en viss konkret politisk hållning inte säger så mycket om en intressant människa. Det finns, hos en sådan, lager av lager av tankar och villkoranden och utvecklingar och kompletteringar. Inte så att hon behöver vela och inte vet vad hon tycker. Tvärtom, tankarna är ofta klara men mångfasetterade. Det är den typen av tankar det är givande att ta del av, i äktenskapsfrågan såväl som i andra frågor.

Om någon undrar vad min egen syn är i just äktenskapsfrågan: jag är för att nuvarande äktenskapsbalk görs könsneutral; jag är personligen emot äktenskap men har inget alls emot att andra, som genuint tilltalas av institutionen, nyttjar den; och för dessa anser jag att det bästa vore en total ”privatisering” av äktenskapet. Bara för att man finner ”könsneutralisering” bättre än dagens ordning innebär inte det att sista ordet är sagt!

Irriterande sportnationalism

Det är i sanning uppiggande att titta på simhopp, vilket jag har gjort denna eftermiddag. En sak som störde mig var dock den starka sportnationalism som präglar SvT:s kommentatorer. De hejar öppet på de svenska hopparna. Min uppfattning är att expertkommentatorer i sport bör vara neutrala och enbart bidra med sakutlåtanden och information (precis som jag tycker att forskare qua forskare ska sträva efter att undvika normativa uttalanden).

Francesco Dell’Uomo från Italien var en av de tävlande idag:

delluomo1.jpg

Artisten som försvann

darin2.jpg

De viktiga frågorna avhandlas av TV 4:s tidigare kändisexpert Daniel Nyhlén:

Vart har Darin tagit vägen?
Sara, 14, Karlstad

Daniel svarar:
Ja, vart har han tagit vägen? Han kanske har gått och gömt sig.

Mänskligt beteende och privat sjukförsäkring

Regeringen föreslår att ersättning från privat sjukförsäkring i vissa fall ska följas av en minskning av den offentliga ersättningen. (Det handlar alltså inte om något förbud mot privata sjukförsäkringar.) Hur ska man se på det? Jag menar att frågan är lite mer komplicerad än diskussionen hittills har gett sken av och att frågans svar beror på hur man ser på mänskligt beteende. Låt mig utveckla något genom att beskriva tre möjliga fall.

  1. Samtliga arbetande blir mer benägna att sjukskriva sig om privat topping up inte motverkas av en minskning av den offentliga ersättningen och de är dessutom sjukskrivna en längre period. Denna ökade benägenhet och längre period kan kallas ”överutnyttjande”.
  2. Inga arbetande blir mer benägna att sjukskriva sig om privat topping up inte motverkas av en minskning av den offentliga ersättningen och de är dessutom sjukskrivna en längre period.
  3. Vissa arbetande blir mer benägna att sjukskriva sig om privat topping up inte motverkas av en minskning av den offentliga ersättningen och de är dessutom sjukskrivna en längre period.

Om fall 1 gäller är jag stark förespråkare av att reducera den offentliga ersättningen för att motverka privata topping up-avtal. Då blir nämligen effekten kraftigt ökade offentliga utgifter till människor som faktiskt inte bör vara sjukskrivna men är det pga. den totala ersättningens generositet. Staten står här för den helt dominerande delen av utgifterna, och en regel som motverkar detta är högst rimlig.

Om fall 2 gäller är jag stark motståndare till att reducera den offentliga ersättningen för att motverka privata topping up-avtal. Då bestraffar man nämligen människor som är verkligt sjuka utan att komma åt några ”överutnyttjare”. Om man verkligen är sjuk och uppfyller gällande kriterier för sjukskrivning ser jag inget som helst problem med att man får en högre ersättning genom en privat försäkring. Tvärtom blir en regel som motverkar detta otillständig.

Om fall 3 gäller – och jag tror att det motsvarar verkligheten – är jag osäker, och min hållning skulle bero på en empirisk uppskattning av hur stort problemet med ”överutnyttjande” är. Den empiriska uppskattningen består av åtminstone två delar:

  • En bedömning av andelen som ”överutnyttjar” systemet. Är det tio procent är en reduktionsregel troligen inte önskvärd; är den 90 procent är den nog rimlig, trots att tio procent på felaktig grund skulle få reducerad ersättning. Här handlar det om avvägningar som är subjektiva och som har med den andra delen av den empiriska uppskattningen att göra.
  • En bedömning av de statsfinansiella effekterna. Även om 90 procent ”överutnyttjar” systemet kanske trots allt en reduktionsregel inte är påkallad om de offentliga utgifterna inte skulle öka särskilt mycket utan en regel; och även om bara tio procent ”överutnyttjar systemet kanske trots allt en reduktionsregel kan vara påkallad om de offentliga utgifterna annars skulle öka mycket. Det är en subjektiv bedömning vad som utgör en tillräckligt stor utgiftsökning för att en reduktionsregel ska införas, och i bedömningen ingår alltså att väga statsfinansiell effekt mot att vissa som faktiskt inte ”överutnyttjar” systemet drabbas.

Slutsatsen blir att en reduktionsregel kan vara rimlig men att regeringens föreslagna regel troligen inte är det. Det huvudsakliga skälet är att den börjar gälla efter tolv månaders sjukskrivning, vilket dels lär drabba verkligt långtidssjuka och vilket dels inte lär ha några särskilt stora effekter på de offentliga utgifterna. Jag skulle stödja en reduktionsregel om en stor majoritet ”överutnyttjade” systemet utan den och om effekten blev starkt positiv för statsfinanserna. Ett nödvändigt villkor för det senare torde vara att regeln gäller från dag ett.

Uppdatering: Det tycks mig som om PJ Anders Linder är onödigt upprörd över förslaget, givet mina resonemang ovan. Han påstår också felaktigt att det rör sig om ett förbud. Slutligen: givet detta diagram kanske jag ovan underskattar den statsfinansiella effekten av regeringens förslag.

Är Stockholm en storstad?

När man ser en sådan här bild blir det uppenbart att svaret är nej och att en ny djärvhet krävs för att transformera Sveriges huvudstad till något storslaget. (Jag misstänker att det s.k. Skönhetsrådet, som snarast bör läggas ned, i hög grad har legat bakom det småskaliga, det räddhågsna, det konserverande, som underminerar framtidstro och utvecklingsoptimism; men även där kan viss glädjande öppenhet skönjas.)

Dansnostalgi

På högstadiet fick vi lära oss att dansa jenka – en härlig dans som jag gärna skulle vilja utöva även nu i vuxen ålder. Men dansar någon jenka utanför grundskolans värld? Och dansas denna dans ens där nuförtiden? Ett smakprov:

Chockhöjda hyror vore inte så dumt

Den statliga utredningen om allmännyttans framtid kan komma att föreslå marknadsprissättning av hyreslägenheter. Detta är en mycket klok idé, då hyresregleringen medför stora kostnader. Hyresgästföreningen inser att dagens system inte fungerar särskilt väl och resonerar enligt följande:

Man kan gå till väga på tre olika sätt när det gäller att få bort bostadsköer. Det enklaste är att höja avgifterna till bostadsköerna. Då blir man av med en massa folk direkt. Sedan kan man höja hyrorna så kraftigt att det inte är någon idé att stå i kön eller så kan man bygga fler bostäder, säger han.” (Min kursivering.)

Men vänta. Innebär inte en avgift för att bli av med en massa folk direkt bara ett sätt att de facto höja hyrorna så kraftigt att det för vissa inte är någon idé att stå i kön? Visst är det så. Det är ett försök att göra ett dåligt fungerande system något mindre dåligt; men om man erkänner behovet av att minska köerna genom att låta den faktiska hyran (inklusive avgift) närma sig en marknadshyra blir frågan varför man inte är beredd att förespråka marknadshyra direkt. Om det är bra att minska kön lite, varför inte minska kön helt? 

Ett system med marknadshyra skulle dessutom ge bostadsföretag incitament att bygga fler hyresrätter.

Vad har Skytte att göra på SvD:s ledarsida?

skytte.jpg

Hur kommer det sig att SvD:s ledarsida gång på gång upplåter plats åt den devot kristne Göran Skytte? Är det för att det är chict och pikant med en tidigare kommunist som numera försvarar småföretag? Jag finner hans skriverier där fullkomligt malplacerade och lätt obehagliga. Ännu en av hans evangeliserande krönikor återfinns i dagens tidning. Blogge Bloggelitos kommentar är insiktsfull och vältalig och anbefalles för läsning:

Göran Skytte råkade ut för två trafikolyckor. Vid båda tillfällena räddades hans liv av att han slog skallen i en hög med biblar, men tyvärr stod hans mentala förmågor inte att rädda i fullständigt intakt skick – han ansåg sig ha fått hjälp från ovan och blev således kristen.”

Foucault ville inte prata jobb

Edmund White skriver en del om Michel Foucault i My Lives. Ett par saker jag gillar med den senares sätt att leva är hans tilltagande betoning av vänskap som central för ett lyckligt liv samt hans ovilja att diskutera sin professionella verksamhet utanför arbetstid. Då ville han istället omge sig med en skara unga, smala skönheter och bjuda dem på exklusiv (och av cateringfirma lagad) mat. Han blev riktigt ond på en ung man som började tala filosofi med honom i samband med en sådan tillställning! (Kvinnor ingick inte i hans värld, och det gör de nästan inte i min heller, utanför familjen.)

Här kan han förresten ses diskutera begreppet ”den mänskliga naturen” med Noam Chomsky:

Jag tycker om Foucaults ifrågasättande attityd: vad är ”den mänskliga naturen”, närmare bestämt? Chomsky verkar inte kunna besvara den frågan.

(Tack till Patrik för tipset om videon. Man undrar: vilken av de intellektuella giganterna M. Foucault och Ali G. föredrar Chomsky att samtala med?)

En eftermiddag på stan

Denna eftermiddag tillbringades på stan med mina kära föräldrar. Jag noterade, en passant, två saker, en tilltalande och en repellerande.

Den tilltalande saken: Den fina killen med hängbyxor och brun hoodie som satt bredvid oss på L’Angolo (cafét på Engelbrektsplan). Jag tog ett (dåligt, eftersom jag ville vara diskret) smygfoto med mobilen:

hang.jpg

Den repellerande saken: Att se en skylt utanför Blue Moon Bar på Birger Jarlsgatan där det angavs en minimiålder på 27 år för att komma in. Hemskt! Jag vill enbart gå till ställen där alla är maximalt 27 år.

Gudomlig bantning

Visst är det bra när feta personer lyckas gå ner i vikt, både av estetiska och hälsomässiga skäl. Glädjande nog kan tjocka kristna nu få hjälp av Jahve och hans personal på jorden att banta. Jodå, så är det. Den kristna bantningsrörelsen har djupa insikter:

Gud skapade inte maten med en massa salt på. Han skapade inte fläskkotletterna med såsen på. Vi måste börja njuta av maten så som Gud givit den till oss, säger Viktväktarnas representant Darlene Breaux till tidningen.

Familjebakgrund spelar mindre roll numera

Ny forskning visar att familjebakgrundens betydelse för hur man klarar sig ekonomiskt i livet har minskat i Sverige. Den mest troliga förklaringen: längre utbildning. Som autonomist välkomnar jag denna utveckling. Det är individuella prestationer, inte ens bakgrund och uppväxt, som primärt ska avgöra hur det går för en.

Forskningen jag har i åtanke har genomförts av Anders Björklund, Markus Jäntti och Matthew Lindquist, som i ”Family Background and Income during the Rise of the Welfare State” presenterar följande diagram över korrelationen mellan bröders inkomster som vuxna för elva kohorter födda mellan 1932 och 1968 (med konfidensintervall):

korr1.jpg

Abstract:

The goal of this study is to examine trends in the importance of family background in determining adult income in Sweden. We investigate whether the association between family background and income in Sweden has changed for cohorts born 1932-1968. Our main finding is that the share of the variance in long-run income that is attributable to family background, the so-called brother correlation in income, has fallen by some 11 percentage points from 0.34 for the cohorts of brothers born in the early 1930s to below 0.23 for the cohorts born around 1950. From then on, the correlations have been more or less stable and are in line with earlier estimates. When we adjust income for the income return to years of schooling, we find constant brother correlations in income. The main effect is coming from changes in the distribution of schooling across cohorts. This finding is consistent with the hypothesis that education policies have been a key factor in equalizing life chances in Sweden.

Skandal i parlamentet

conways1.jpg

Den brittiske parlamentsledamoten Derek Conway har hamnat i blåsväder sedan han har betalat (av skattemedel finansierad) lön till sin ene son och lön till sin andre sons pojkvän, trots att dessa inte har arbetat åt honom utan studerat på heltid. Aj, aj. Inte bara Sverige politikerskandaler har. Ovan: familjens julkort 2007.

Östros hycklar om statliga företag

Thomas Östros attackerar regeringens planer på att sälja statliga företag. Karin Pilsäter och Mauricio Rojas har låtit riksdagens utredningstjänst (RUT) ta reda på att socialdemokraterna, under sina tolv år vid makten, själva privatiserade en hel del:

Pilsäter och Rojas drar för övrigt (Aftonbladet 1/2) ned byxorna på Thomas Östros på ett för honom, ja, generande sätt. Sedan valet har han hojtat om det förkastliga i att regeringen privatiserar, men under socialdemokraternas tid vid makten sålde man företag för 116 miljarder. Det får Mats Odell att framstå som rena småhandlaren.

Dessutom visar RUT:s kalkyler att försäljningar kan vara statsfinansiellt lönsamma, även i ett statiskt perspektiv:

Utredningstjänstens beräkningar slår fast att utdelningen från de sex bolagen under perioden 2001–2007 varit avsevärt mindre än vad besparingen hade varit från minskade räntor på statsskulden om man sålt bolagen. Detta betyder att staten hade tjänat miljarder på att inte ägna sig åt så ‘strategiskt viktiga’ verksamheter som att driva vodka­fabriker eller hyra ut kontorslokaler.

Se ett tidigare inlägg i denna fråga.

Film att se fram emot

Jag tror bestämt att jag måste se den kommande kampsportfilmen Never Back Down, där Sean Faris och Cam Gigandet slåss med varandra. Enbart pga. mitt stora intresse för mixed martial arts, förstås.

Vodpod-video är inte längre tillgängliga. from vids.myspace.com posted with vodpod

IOGT-NTO försvagas

Jag har ingen synpunkt på IOGT-NTO:s beslut att utesluta Åke Green. Denna organisation får själv bedöma om en medlem hyser åsikter som strider mot stadgar, programförklaringar och medlemsförsäkran. En positiv effekt av uteslutningen finner jag det dock vara, att många kristna nu i protest går ur organisationen. Med andra ord sker en försvagning av en organisation som inte bara uppmuntrar till personlig nykterhet, vilket jag inte har några problem med, utan som också med full kraft försöker fördyra och försvåra alkoholinköp för oss som inte är nykterister. Det senare – ett slags aggressiv paternalism – ogillar jag starkt.

Hur kan Sverige ha så bra tillväxt?

Sverige har världens högsta skattetryck men har också en god ekonomisk tillväxt. Hur går detta ihop? Domare Richard Posner har en hypotes:

To the extent that the growth in government spending is a growth in transfers rather than in government ownership of producers, the impact on economic growth and prosperity may be small, especially since the growth in transfers has coincided with the deregulation movement, which has resulted in privatization of significant areas of traditional public ownership, less regulation of the economy, and, as I mentioned, lower direct-tax rates.

Intressant nog har min kollega Andreas Bergh bedrivit forskning på området och finner stöd för att Sverige, samtidigt som staten har vuxit, har ökat sin ekonomiska frihet på andra områden genom stärkt rättsstat, avregleringar och liberaliseringar. I sin uppsats ”Explaining Welfare State Survival” visar han detta intressanta diagram (klicka på det för större storlek):

ekfri.jpg

Som framgår ökade de nordiska länderna sin ekonomiska frihet på andra områden än just statens storlek från 1970 till 2000, och de ökade denna frihet mer än andra ländergrupper. Detta är, som Posner anar, sannolikt en viktig delförklaring till Sveriges goda tillväxt under senare år.

Sahlin lovar höjd arbetslöshet

mona_sahlin_thomas_ostros.jpg

Mona Sahlin och Thomas Östros lovar höjd a-kasseersättning om de vinner nästa val. De kunde lika väl ha lovat högre arbetslöshet. Som professor Lars Calmfors uttrycker det:

Om man lägger samman all forskning på området går det inte att komma till någon annan slutsats än att lägre arbetslöshetsersättning bidrar till fler jobb.

Legalisera aktiv dödshjälp

Av någon märklig anledning förespråkar inget politiskt parti att aktiv dödshjälp ska legaliseras. Svenska folket är dock positivt inställda till fenomenet, i synnerhet om det rör sig om obotliga, svåra och smärtsamma sjukdomar:

Enligt Synovate Temos undersökning är det bara 11 procent av svenskarna som anser att aktiv dödshjälp bör vara helt förbjudet om det rör sig om en obotligt sjuk person med svåra smärtor.

Själv är jag, uppenbarligen likt många svenskar, enig med Gombrowicz och Singer i denna fråga.

Har alla människor lika värde?

Kdu:s ordförande Ella Bohlin skriver:

Människovärdet måste gälla som övergripande princip på alla politikområden. Människolivet är okränkbart och alla människors har ett lika värde.

Jag är ytterst osäker på vad hon menar.

  • Vad är ”människovärdet”? Att lika ska behandlas lika? Eller att alla, oavsett grad av olikhet, ska behandlas lika? Och avser i så fall ”behandlas lika” lag eller moral? (Att hävda att en värdering ”måste” gälla är för övrigt också märkligt.)
  • Vad innebär det att människolivet ”är okränkbart”? Notera att det står ”är” okränkbart, inte att det ”bör vara” okränkbart, som vore detta ett faktum, inte en värdering. Innebär det att ingen människa kan kränkas, enligt Ella Bohlin? Eller att ingen människa kan dödas? Vilka konkreta fakta beskriver hennes uttalande? Eller avser det, trots det i så fall synnerligen vilseledande språkbruket, ingen beskrivning av fakta utan blott en värdering? I så fall, vad innebär uttalandet? Att ingen människa någonsin bör kränkas? Att ingen människa (hur nu det definieras!) någonsin bör dödas?
  • Vad betyder det att alla människor har ”ett lika värde”? Jag misstänker att detta är synonymt med att hävda principen ”människovärdet”, diskuterad ovan, men jag är osäker.

Om dessa fluffiga begrepp betyder något konkret blir frågan: varför inte använda ett konkret och begripligt språk istället? Men jag anar att fluffigheten inte så lätt låter sig konkretiseras. Det dunkelt sagda är nog, som vanligt, det dunkelt tänkta.

Tilltalande sport

Medan jag sprang på löpband ikväll kunde jag observera tränande simhoppare. Å, vad löpningen gick lätt – jag blev helt fascinerad av dessa idrottares stora skönhet och skicklighet!

  alexandre.jpg

På bilden: den kanadensiske simhopparen Alexandre Despatie. Som vanligt har Peter Jihde fel: sport och skönhet hör ihop.

Mindre bistånd är bättre bistånd

Biståndet är en ständig trätofråga i politiken. Nu senast är det frikyrkliga Diakonia som angriper regeringen för att en liten del av biståndet används till skuldavskrivning (0,5 miljarder) och flyktingar (2,5 miljarder). Av de senaste sex årens ökning av biståndet med 16 miljarder, till totalt 32 miljarder, går alltså 3 miljarder till nyss nämnda ändamål, vilket innebär att ”traditionellt” bistånd fortfarande uppgår till 29 miljarder, en ökning med mer än 13 miljarder sedan 2002. Detta torde vara i linje med åtminste första delen av Diakonias slogan ”Mer och bättre bistånd”.

Problemet är bara att bistånd i många fall är bortkastade, och t.o.m. kontraproduktiva, pengar. Min gode vän och kollega Christian Bjørnskov vid Handelshögskolan i Århus har forskat om biståndets effekter. I ett kraftfullt inlägg påpekar han följande:

1) Ulandshjælp udløser Hollandsk Syge, dvs. appreciering af den reale valutakurs, så konkurrenceevnen tager skade, og jo mere hjælp, jo mere skade. 2) Jo mere ulandshjælp et land får, jo svagere bliver politikernes incitamenter til at lave reformer i blandt andet retsvæsenet, en faktor der er meget vigtig i landes udvikling og hvor de fleste ulande klarer sig rigtigt dårligt. 3) Ulandshjælpen fører til en væsentligt større og tungere offentlige sektor, der sluger en væsentlig del af landenes meget lave nationalindkomst. At noget af den allernyeste forskning også peger på, at hjælpen holder demokratiserende reformer tilbage, er helt uden virkning på menneskerettighederne i ulande, og kan skævvride indkomstfordelingen når landene alligevel demokratiserer, er blot flere argumenter for at skære ned eller måske endda helt afskaffe ulandsbistanden.

Mindre bistånd verkar alltså, trots vad Diakonia hävdar, vara bättre bistånd. Gunilla Carlsson verkar ha förstått mycket av detta, till skillnad från sin danska kollega Ulla Tørnæs, och hon skulle kunna föreslå kraftiga biståndsminskningar. Om det inte vore för Birgitta Ohlsson et alii.

Jag har tidigare skrivit om detta tema och lyft fram ekonomipristagaren Robert Lucas kloka insikt samt Xavier Sala-í-Martins resultat, att fattigdomen har minskat i världen pga. tillväxt.

Mineral- eller kranvatten?

Äntligen en slogan jag gillar i den infekterade vattendebatten:

vatten.jpg

Adligt namn ger rikedom

riddarhuset.jpg

De två nationalekonomerna Johan Almenberg och Anna Dreber Almenberg undersöker i en ny uppsats, ”Lady and the Trump: Status and Wealth in the Marriage Market”, om personer med adliga namn förmår öka sin förmögenhet genom att gifta sig rikt. Svensk sammanfattning:

Om status och ekonomiskt välstånd kompletterar varandra, kan man förvänta sig att individer med hög status men låg förmögenhet i hög utsträckning söker sig till individer med låg status men hög förmögenhet. Men hur mäts status? Vi använder oss av en mätbar statusmarkör, ett adligt efternamn, för att undersöka huruvida individer med dessa efternamn har högre chanser att ”gifta sig rikt”. Ett omfattande dataunderlag över svenska äktenskap under 1985–2004 visar på att så är fallet.

Så trots att adeln inte längre, tack och lov, har formella privilegier i vårt samhälle har den ändå fördel av sina högstatusnamn.

Vad utgör otrohet?

Enligt Högsta domstolen i New Hampshire utgör vaginalsamlag (coitus) ett nödvändigt villkor för otrohet. Om en gift man har oral- eller analsex med en annan man eller med en annan kvinna än den han är gift med är han alltså inte otrogen – i alla fall inte i denna amerikanska delstat.

Bush och aids

Jag har mycket lite till övers för George W. Bush och ser fram emot att en ny president tar vid om knappt ett år. Men han har gjort en bra sak, Bush: han har satsat resurser på att hjälpa aidssjuka i fattiga länder, så att dyra läkemedel görs tillgängliga:

So far, roughly 1.4 million AIDS patients have received lifesaving medicine paid for with American dollars, up from 50,000 before the initiative.”

Det är just så jag anser att västvärlden ska agera när det gäller bromsmediciner, istället för att demonisera läkemedelsbolag och underminera deras patent.

Det senare är inte ett bra sätt att hjälpa aidssjuka, eftersom det eroderar läkemedelsbolagens incitament att forska fram nya mediciner med enorma utvecklingskostnader. Om bolagen inte kan förvänta sig att få igen satsade medel kommer de inte att satsa några medel.

Vem vill inte ha en miljonär?

Eartha Kitt, mina damer och herrar:

Religion och ondska

 Blaise Pascal i Pensées:

Men never do evil so completely and cheerfully as when they do it from religious conviction.

Fler män, fler brott

Min tidigare matematiklärare på Handelshögskolan Lena Edlund, numera vid Columbia University i New York, bedriver mycket spännande forskning. I en ny uppsats, ”More Men, More Crime: Evidence from China’s One-Child Policy”, finner hon och några medförfattare att av den ökade brottsligheten i Kina under 1988–2004 beror 28–38 procent på att den manliga delen av befolkningen har ökat. Abstract:

Crime rates almost doubled in China between 1992 and 2004. Over the same period, sex ratios (males to females) in the crime-prone ages of 16-25 years rose sharply, from 1.053 to 1.093. Although scarcity of females is commonly believed to be a source of male antisocial behavior, a causal link has been difficult to establish. Sex-ratio variation is typically either small or related to social conditions liable to also affect crime rates. This paper exploits two unique features of the Chinese experience: the change in the sex ratio was both large and mainly in response to the implementation of the one-child policy. Using annual province-level data covering the years 1988-2004, we find that a 0.01 increase in the sex ratio raised the violent and property crime rates by some 5-6%, suggesting that the increasing maleness of the young adult population may account for as much as a third of the overall rise in crime.”

Alla människor är förstås djur; men (vissa) män kanske är mer djur än andra?

Uppdatering: Se även Eva Mörks inlägg på detta tema.

McCains negativa sidor

Sofia Nerbrand utropade häromdagen i SvD att hon är republikan. Även om jag själv ibland har mer sympati för republikaner än för demokrater har jag svårt att känna någon större entusiasm ens för de ”vettiga” republikaner Nerbrand pekar ut: Giuliani och McCain.

mccain.jpg

Den senare vann gårdagens primärval i Florida, vilket lär innebära slutet för den förres försök att vinna republikanernas nominering. Hursomhelst, min poäng här är att jag inte kan känna någon större entusiasm för McCain, av fyra skäl.

  1. Han är mycket positiv till amerikanska krigsaktioner utomlands.
  2. Han verka stå för en i vissa avseenden tvivelaktig ekonomisk politik.
  3. Han kritiserar sin konkurrent Romney för att denne inte har varit konsekvent i sitt motstånd mot aborter och rättigheter för homosexuella. (Inkonsekvens är förvisso dåligt, men ett hemskt sakinnehåll är det också.)
  4. Hans höga ålder.

Vad handlar denna blogg om?

kategoritopp.jpg

(Ju större storlek på ämnet, desto fler inlägg handlar om det.)

Dvd-spelare i min smak

I lördags följde jag med en god vän för att köpa en regionfri dvd-spelare. Dessvärre glömde vi att fråga efter denna variant i affären:

religionfree.jpg

Sommarstuga – inget för mig

Är det något jag avskyr är det fenomenet sommarstuga. Jag skulle inte vilja ha en sommarstuga ens om jag fick den gratis (jo, kanske, men i så fall bara för att sälja den pronto); och jag vill inte heller besöka andra i deras sommarstugor.

stuga.jpg

Sommarstuga innefattar isolering, låg standard, en massa praktiska bestyr, kostnader, en press att åka dit närhelst man är ledig, närhet till djur och natur och en massa annat läskigt. Salva me domine!