Halvsanningar om Flew

flew.jpg

Dagen påstår att Antony Flew, tidigare känd som ateist, på ålderns höst har upptäckt ”en allsmäktig Gud”. Detta är en sanning med modifikation. Två saker behöver klargöras.

För det första ger Flew inte uttryck för en tro på ”en allsmäktig Gud” utan mer för en tro på att det finns något slags skapare eller yttersta orsak, dvs. deism.

För det andra är Flew uppenbarligen inte bara gammal vid det här laget utan också, tycks det, allmänt förvirrad. Det framkommer med tydlighet i denna artikel från New York Times, som (kanske inte helt förvånande) går på djupet på ett annat sätt än Dagen:

But as I discovered, a conversation with him confuses more than it clarifies. With his powers in decline, Antony Flew, a man who devoted his life to rational argument, has become a mere symbol, a trophy in a battle fought by people whose agendas he does not fully understand.

Ännu mer djuplodande information ges av Richard Carrier.

Ergo är jag inte helt övertygad om att Flews övergång till deismen är någon större prestigeförlust för den ateistiska sidan; att den inte är någon prestigevinst för de kristna, därom känner jag däremot inget tvivel.

Slutligen: Dagen påstår att Flew har ”tappat tron” på ateismen. Därmed har man missförstått den ateism Flew stod för och som inte innefattar tro något utan avsaknad av tro på gudars existens. Det är en såväl logisk som substantiell skillnad på att tro att gudar inte existerar och att inte tro att gudar existerar.