Sluta dissa Alliansen

Alltfler borgerliga sympatisörer börjar nu vända sig emot regeringen, dels pga. ett missnöje med den ekonomiska politiken, som anses för ”socialdemokratisk”, och dels pga. ett missnöje med FRA-lagen.* Jag tycker att de överreagerar. Inte därför att det är något fel på deras uppfattningar i sakfrågorna — jag skulle själv föra en ganska annorlunda politik om jag hade politisk majoritet — utan av två andra skäl.

Deras första ”fel” tycker jag ligger i orealistiska förväntningar på Alliansen. I ett politiskt system med två politiska huvudalternativ kommer den förda politiken så gott som alltid att ligga i mitten. Detta förklaras av medianväljarteoremet:

”If candidates can freely choose policy positions to maximize their share of the votes, both candidates will attempt to adopt policy platforms that are closer to the ideal policies of the median voter than the other. Consequently, major party candidates will both tend to select platforms that are relatively close to the median voter’s preferred policies. Moreover, as each candidate competes for the favor of the median voter, the positions of both candidates converge toward the policy positions that maximize the median voter’s welfare.”

Att Alliansen inte vill genomföra ett systemskifte, trots att många liberala Allians-sympatisörer vill det, beror alltså på att ett sådant (rätteligen, tror jag) inte bedöms röstmaximerande. Av samma skäl driver inte socialdemokraterna en radikalt socialistisk politik när de sitter vid makten. Nu tror jag personligen att många väljare uppfattar det som att Alliansen faktiskt håller på med ett systemskifte, vilket kan förklara det svaga opinionsstödet — och om detta stämmer skulle en mer radikal borgerlig politik knappast leda till ett ökat, utan ett minskat, opinionsstöd.

Deras andra ”fel” tycker jag ligger i ett slags utopistisk utgångspunkt: endast om Alliansen uppnår ett visst, absolut kvalitetskriterium ska de stödjas. Själv nöjer jag mig med ett mer realistiskt, komparativt kvalitetskriterium för att ge mitt stöd, grundat i den enkla frågan: Är Alliansen eller oppositionen det bästa (eller minst dåliga) alternativet? Om svaret är att Alliansen är bättre än oppositionen, även om Alliansen inte gör mycket av det jag skulle vilja att den gjorde och även om Alliansen gör mycket av det jag skulle vilja att den inte gjorde, då ger jag den mitt stöd.

Men är inte mitt ”fel” att jag är för defaitistisk? Om man inte blir upprörd och protesterar och kanske t.o.m. helt drar tillbaka sitt stöd minskar väl sannolikheten för att positionsjusteringar i den riktning man önskar kommer till stånd? Jag är inte säker på det. Dels därför att det uppröda tonläget sällan övertygar; dels därför att jag faktiskt tror att politik i hög grad ytterst bestäms av medianväljaren. Och är det så, så är det så.

Men trots allt finns vissa skillnader blocken emellan (annars skulle det inte finns skäl att ha två block). Det utgör grund för att i saklig ton föreslå hur Alliansen kan bli ännu bättre (utifrån ens egna värderingar) och för att faktiskt också stödja Alliansen.

_____________________________

*För färska smakprov, se t.ex. Blogge Bloggelito, Jakob Heidbrink, Stefan Karlsson, Sofia Nerbrand och Jakob E:son Söderbaum.

President med feminina sidor

Nicolas Sarkozy agerar för fred i Mellanöstern. Ett tecken på feminin mjukhet? Som Carla Bruni-Sarkozy, presidentens hustru, uttrycker det i en intervju i The Times:

”Carla, who has said that all the men she has loved had a strong feminine side, didn’t hesitate to say that Sarkozy was no exception. ‘My husband, who is so, so man in a certain sense, has a very feminine sensitivity. A man can have feminine values, he can be super-sensitive, without being feminine. Nicolas is very sentimental. That’s rare for a man in his position. Feelings are the most important thing in his life’.”

Min egen favorit-Sarkozy på den manliga sidan heter dock Pierre.

Fackets föredömliga förslag

Det är inte varje dag jag säger detta: jag är förtjust i ett fackligt utspel! Närmare bestämt är det SACO:s Anna Ekström och TCO:s Sture Nordh som, enligt min mening, hamnar helt rätt i två avseenden.

För det första förespråkar de en återgång till en central princip i 1991 års skattereform:

”Principen om att högst 15 procent av skattebetalarna ska betala statlig skatt och högst 50 procent i marginalskatt är en rimlig kompromiss mellan effektivitet och fördelning i skattesystemet. Andelen inkomsttagare som betalar statlig skatt beräknas i år uppgå till ungefär 20 procent, vilket är långt ifrån skatte­reformens mål på 15 procent.”

I linje med detta anser jag själv t.ex. att värnskatten bör avskaffas och att regeringen är på rätt väg när den aviserar en höjd brytpunkt i skatteskalan.

För det andra förespråkar de generalitet i skattesystemet:

”Särlösningar kan var för sig vara välmotiverade, men riskerar att leda till snedvridningar av olika slag. Generella regler och lösningar är att föredra. Det skapar en förutsägbarhet som gynnar tillväxten.”

Detta är också något jag är sympatiskt inställd till.

Jag tillhör dem som tycker att regeringen har gjort mycket bra, t.ex. på skatteområdet, men det finns onekligen utrymme för ytterligare förbättringar. Facket ger härvidlag god vägledning!

Nedstämda perfektionister

Det verkar inte direkt hälsosamt att vara perfektionist, att döma av två nya studier i tidskriften Behaviour Research and Therapy. Den ena studien finner att perfektionism är relaterad till ångest och depression:

”Results indicated that other-oriented perfectionism predicted anxious symptoms, whereas socially prescribed perfectionism predicted both depressive and anxious symptoms.”

Den andra studien finner att en hög grad av perfektionism återfinns hos personer som är deprimerade, har ångest och har ätstörningar, men att olika aspekter av perfektionism förekommer i de tre problemtyperna:

”The present study compared patients with major depression, obsessive-compulsive disorder, and eating disorders on dimensions of perfectionism. Concern over Mistakes was elevated in each of the patient groups while Pure Personal Standards was only elevated in the eating disorder sample. Doubts about Actions was elevated in both patients with obsessive-compulsive disorder and eating disorders, but not in depressed patients. Analyses of covariance indicated that Concern over Mistakes accounted for most of the variance in the relationship of perfectionism to these forms of psychopathology.”

Att försöka se på sig själv och sina insatser på olika områden med viss distans, och att inte ta livet så allvarligt, är något jag strävar efter men vilket är svårt att uppnå. Föräldrar bör, enligt min mening, tänka på hur de uppfostrar sina barn i det här avseendet. Att kräva perfektion är sannolikt inte en väg till lycka för barnen.

Fyrkantskonst

Josef Albers, Homage to the Square: Wondering (1964), 121,9 x 121,9 cm:

Körkortsdiskriminering i Italien

Om den italienska körkortsmyndigheten hade lyssnat på Kambodjas premiärminister skulle den nu inte behöva betala 100 000 € i skadestånd till en man som tvangs ta om sitt körkortsprov pga. sin sexuella läggning.

Är det fel att håna religion?

Orsakverkan rapporterar om en student i Florida som har orsakat stor upprördhet bland katoliker därför att han lämnade kyrkan med en oblat. Katoliker ser oblaten i nattvarden som Jesu kropp, och den ska ätas upp, inte tas med ut.

Biologen och ateisten PZ Myers gav en hånfull kommentar, på vilken Andrew Sullivan reagerade:

”It is one thing to engage in free, if disrespectful, debate. It is another to repeatedly assault and ridicule and abuse something that is deeply sacred to a great many people. Calling the Holy Eucharist a ‘goddamned cracker’ isn’t about free speech; it’s really about some baseline civility. Myers’ rant is the rant of an anti-Catholic bigot. And atheists and agnostics can be bigots too.”

Fallet aktualiserar frågan om det är fel att håna religion. Min syn är:

  • att det ska vara lagligt att håna religion;
  • att jag inte vill kritisera hån av religion; och
  • att jag själv inte vill håna religion.

Dvs. jag tycker att PZ Myers ska få uttrycka sig om nattvarden på ett sätt som av katoliker uppfattas som stötande; givetvis får katoliker (och andra) kritisera honom för det; jag vill inte kritisera honom för det; men jag vill själv inte håna. Jag har för övrigt exakt samma syn på skämtteckningarna av Muhammed i Jyllands-Posten: jag skulle själv inte skapa eller sprida sådana, men jag anser att det ska vara tillåtet att göra det, och jag vill inte kritisera dem som gör det.

Kanske uppfattar vissa kristna det som att jag hånar dem och deras religion i mina religionskritiska inlägg, på denna blogg och annorstädes, men det är åtminstone inte min avsikt. Min avsikt är att leverera på argument baserad kritik av religion, vilket jag ser som något annat än hån.

Men det är inte alla som ansluter sig till yttrandefrihet på detta område. Den kristna aktivisten Tuve Skånberg vill att den som hånar religion ska straffas.

Färre och kortare recessioner

Det är lätt att fångas av en negativ sinnesstämning när media rapporterar om tecken på recession (vilket kan definieras som en betydande och ihållande nedgång i ekonomisk aktivitet).* Det är för tidigt att bedöma hur den ekonomiska nedgång vi ser för tillfället kommer att utvecklas, men det kan vara värt att påminna sig om att recessionerna i USA tycks ha blivit färre och kortare på senare år, vilket framgår av de skuggade områdena i nedanstående diagram:

En annan sak att glädja sig åt är att BNP:s utveckling över längre tid är starkt positiv, vilket ibland glöms bort när den tillfälliga konjunktursituationen står i fokus.

Se även Martin Flodéns konstaterande att konjunktursvängningarna har minskat samt Christina och David Romers artikel ”What Ends Recessions?”.

__________________________

*Se här för ett klargörande av hur NBER identifierarar recensioner. Diagrammet baseras på dessa data.

Snyggast i Almedalen

Jag måste protestera kraftfullt mot Politikerbloggens lista över ”de snyggaste killarna i Almedalen”. Och det kan jag göra utan att ens ha varit där. Urvalet illustrerar en komplett oförmåga att göra estetiska bedömningar. Den som måste ha varit snyggast där — Grön Ungdoms språkrör Jakop Dalunde — finns inte ens med på listan:

De snyggaste tjejerna kanske de lyckades något bättre med?

Bisexuella pingviner

En artikel i senaste Scientific American konstaterar att djur fräckt nog inte enbart håller sig till det motsatta könet när de formar relationer och har sex:

”Like most animal species, penguins tend to pair with the opposite sex, for the obvious reason. But researchers are finding that same-sex couplings are surprisingly widespread in the animal kingdom. Roy and Silo belong to one of as many as 1,500 species of wild and captive animals that have been observed engaging in homosexual activity. Researchers have seen such same-sex goings-on in both male and female, old and young, and social and solitary creatures and on branches of the evolutionary tree ranging from insects to mammals.”

På bilden ses pingvinhanarna Squawk och Milo, som är kära i varandra.

Se även ”Naturligt är mångfalden”, en artikel i SvD skriven av två svenska etologer på samma tema, samt professor Volokhs analys av påståendet att homosexualitet är ”mot naturen”.

Moores paradox

Det är kul att läsa filosofisk litteratur ibland. Jag har t.ex. just bekantat mig med Moores paradox*, som rör följande sats:

”I don’t believe it’s raining, but as a matter of fact it is.”

Detta yttrande förefaller absurt. Ty medan det kan vara sant att jag vid en viss tidpunkt inte tror att det regnar och att det regnar, och medan jag kan hävda att jag inte tror att det regnar eller att det regnar vid en viss tidpunkt, så är det absurt av mig att hävda båda sakerna samtidigt.

Här uppkommer en epistemisk paradox. Att hävda att det regnar är att hävda en sats för vilken man kan förmodas ha fullgoda bevis. Men om man har det som krävs för att hävda satsen med epistemisk godtagbarhet, då har man vad som krävs för att också tro på satsen. Paradoxen uppkommer alltså av de till synes motsägelsefulla attityder man har gentemot en och samma bevismängd. Om en given mängd bevis utgör tillräcklig grund för att hävda att det regnar, utgör den också tillräcklig grund för att tro att det regnar.

Jag är inte helt klar över nyttan med att fundera på paradoxen, förutom att den roar (vilket i och för sig är ett fullgott skäl att ägna den lite uppmärksamhet). Kanske hjälper den oss att tänka och uttrycka oss klarare och mindre motsägelsefullt?

_____________________

*”Moore’s Paradox” i Moore, G. E. (1993). G. E. Moore: Selected Writings. Red. Thomas Baldwin. London: Routledge: 207—212.

Fetma i USA

Att det finns många feta amerikaner vet alla som har varit på besök i USA. Men andelen feta (definierade som personer med ett BMI* över 30) varierar kraftigt delstaterna emellan:

Var skulle Sverige hamna? Och hur skiljer sig fördelningen av fetma mellan olika delar av landet?

___________________

*BMI står för body mass index och definieras som vikt i kilogram dividerad med längden i meter i kvadrat. Mitt BMI är 22,6. Räkna ut ditt här.

Tror alla på Gud?

I Albert Camus bok The Outsider återger huvudpersonen Meursault, som sitter häktad misstänkt för mord, förhörsledarens försök att få honom att bekänna sina synder:

”But he interrupted me and pleaded with me one last time, drawing himself up to his full height and asking me if I believed in God. I said no. He sat down indignantly. He told me that it was impossible, that all men believed in God, even those who would not face up to Him. This was his belief, and if he should ever doubt it, his world would become meaningless.”

Intressant nog finns det kristna teologer, som Cornelius Van Til och Greg Bahnsen, som håller med förhörsledaren. De menar att det inte finns, och att det aldrig har funnits, några ateister. Alla inser, innerst inne, att Jahve finns.

Detta stämmer förstås inte — se professor Michael Martins analys av argumentet. Men man kan förstå varför vissa kristna ändå hävdar att det stämmer. Ty det är en märklig sak att Gud inte har uppenbarat sig för så många icke-kristna. Skulle en allsmäktig, allgod och allvetande gud existera är det obegripligt hur så många tillåts sväva i okunnighet om hans existens. Som professor Ted Drange utvecklar i sitt argument från icke-tro indikerar förekomsten av genuina ateister i själva verket att den kristne guden inte existerar.

Monica Zetterlund om tillståndet i världen

Monica Zetterlund tilltalade mig aldrig som sångerska — jag fann hennes röst alltför registermässigt begränsad. Men hon hade ett mustigt språk:

”Tom Alandh: Är du nöjd nu, med ditt liv?
Monica Zetterlund: Neej, jag blir ALDRIG nöjd med mitt liv och det hoppas jag vid Gud att ingen blir som det ser ut idag. Herre Gud! Ska du vara nöjd, då det ser ut som det gör? Va?
TA: Har du några drömmar kvar?
MZ: Åååh, de är så många, de kan jag inte räkna upp på en gång… Ja, visst har jag väl drömmar! Jag har drömmar… om en bättre framtid för alla… stackars jävlar.”

Sänkt bolagsskatt bra för tillväxten

Finansministern aviserar att bolagsskatten kan komma att sänkas från 28 till 25 procent vid årsskiftet. Jag har tidigare predikterat en sådan reform men trodde att den skulle komma senare. Nå, enligt en studie i Journal of Public Economics (här som Word-fil) kan en sänkning förväntas öka den ekonomiska tillväxten:

”Past theoretical work predicts that higher corporate tax rates should decrease economic growth rates, while the effects of high personal tax rates are less clear. In this paper, we explore how tax policies in fact affect a country’s growth rate, using cross-country data during 1970–1997. We find that statutory corporate tax rates are significantly negatively correlated with cross-sectional differences in average economic growth rates, controlling for various other determinants of economic growth, and other standard tax variables. In fixed-effect regressions, we again find that increases in corporate tax rates lead to lower future growth rates within countries. The coefficient estimates suggest that a cut in the corporate tax rate by 10 percentage points will raise the annual growth rate by one to two percentage points.”

En bra reform, med andra ord, för de av oss som värderar ekonomisk tillväxt — och särskilt när finansiering sker genom att låta tidigare skattesmitare betala (mer i) skatt.

Uppdatering: Urban Bäckström gillar inte den föreslagna finansieringen, men Anders Borg försvarar den.

Spelar det roll hur mycket man pluggar?

I en ny studie finner Ralph Stinebrickner och Todd Stinebrickner att betyg på högskolenivå i hög grad påverkas av hur mycket tid som studenter använder för att studera. En implikation är att det går att påverka sina studieresultat med hårt arbete — men också att mängden tid som används till studier påverkas av hur ens studentkamrater beter sig. Inte minst av om de spelar dataspel:

”Our key finding in Section 3 is that whether a student’s roommate brings a video game to school has a strong causal effect on the student’s grade performance.”

En slutsats i studien:

”Thus, even without any additional information, we can conclude that studying – defined generally to include both quantity and efficiency – plays a very important causal role in determining grade performance.”

Mer exakt är det kvantiteten pluggande som tycks spela roll:

”We find evidence of substantial differences in study quantity between the groups, but no evidence of any differences in study efficiency. … [G]iven that our unique data allow us to rule out a seemingly close-to-exhaustive set of reasons that study efficiency may be different between the two groups and given that the evidence of differences in study quantity between the two groups is strong, it seems reasonable to conclude that study quantity plays a central role in determining grade performance.”

Om du är student bör du alltså vara nog med ditt val av roommate — se upp för dataspelare! — samt se till att ägna mycket tid åt studierna. Om du vill ha bra betyg, vill säga, vilket kanske inte är allt här i världen.

Ateistisk aktivism

Jag är en ateistisk (eller kanske snarare anti-teistisk) aktivist. Jag delar inte den syn som säger att det kristna kulturarvet ska bevaras. Tvärtom motarbetar jag kristna influenser i vår kultur, eftersom jag anser kristendomen såväl falsk som destruktiv.

I linje med min aktivistiska hållning förespråkar jag t.ex. byte av sätt att ange årtal, okunskap om varför julen firas och borttagande av biblar på hotellrum. Häromdagen fortsatte jag med min ateistiska aktivism genom att skriva till det företag som tillverkar den kalender jag använder:

”Hej!

Som användare av er produkt ‘Stor Timkalender 2008’ vill jag framföra min irritation över att ni för varje söndag anger vilken kyrkohögtid det är. I söndags angavs det t.ex. att det var ‘Kristi förklarings dag’. Som icke troende vill jag slippa att påminnas om religiös vidskepelse, och jag finner det anmärkningsvärt att ni på detta sätt sprider reklam för kristna samfund. Jag hoppas att ni fr.o.m. 2009 tar bort dessa uppgifter i era produkter.

Med vänliga hälsningar
Niclas Berggren”

Man kan tycka detta religiösa inflytande harmlöst, men det anser jag alltså vara en felsyn. Låt vara att religionens negativa inflytande är långt större i många andra länder. Det färska exemplet med den amerikanska soldat som har diskriminerats och utsatts för fara pga. sin ateism är ett talande och upprörande exempel. Religiös reklam i svenska kalendrar är ett mindre problem, men den är ett problem.

Fyra tennisstjärnor om OS

I detta videoinslag framkommer att Roger Federer, Rafael Nadal, Andy Murray och Novak Djokovic samtliga hoppas på guld i Beijing. Min favorit är förstås Nadal. I inslaget får vi, på hans charmiga engelska, reda på om han sätter en grand slam eller ett OS-guld högst.

Rumpans betydelse

Jag är ingen vän av åldrande. Jag påmindes om en av orsakerna till denna min inställning häromdagen, när jag såg ett avsnitt av Sex and the City.

I avsnittet dejtar Samantha en gammal man, Ed, som vill njuta av de sista åren med lite köpt kärlek. Diamanter är svåra att motstå… Men under en sexakt i mörker tänder Ed plötsligt en lampa och går ut naken från rummet, så Samantha får se hans rumpa. Hon springer omedelbart hem. Carrie förklarar orsaken:

”Ed’s lips were not the lips of an older man. Ed’s touch was not the touch of an older man. Unfortunately, Ed’s ass was the ass of an older man.”

Djurplågeri som konservativ underhållning

Spaniens parlament har röstat för ett legalt skydd för apor:

”The resolution, adopted with crossparty support, calls on the Government to promote the Great Apes Project internationally and ensure the protection of apes from ‘abuse, torture and death’.”

Utmärkt. Nästa steg bör bli att förbjuda tjurfäktning. Hur denna typ av djurplågeri kan accepteras (bl.a. av konservativa svenskar) förstår jag inte.

Embryon inte skyddsvärda

EU:s patentmyndighet har tidigare avslagit en patentansökan som rör stamceller som odlas fram från embryon:

”Bland huvudskälen för avslaget angavs att den använda metoden innebär att det embryo som används för att odla fram stamcellerna förstörs och att det står i strid med EU:s direktiv om … embryots mänskliga värdighet.”

Nu har beslutet överklagats. Hur det än går finner jag det anförda EU-direktivet upprörande. Som professor Steven Pinker klargör i sin superba artikel ”The Stupidity of Dignity” är grunden en religiös dogmatik som hindrar forskning med potential att minska mycket mänskligt lidande. Dogmatiken handlar om att betrakta embryot som skyddsvärt, i den katolska läran lika skyddsvärt som en medveten, vuxen människa. Men varför skulle embryot vara skyddsvärt? Det är ett liv utan något som helst medvetande; och det utgör ingen skada för någon medvetande varelse att embryon kasseras efter att de har gjort nytta i framtagandet av stamceller.

Musik med tempo

I Händels oratorium Messiah ingår (förstås) inte bara den kända ”Hallelujah”-kören utan även en hel del annat som stimulerar sinnena. Som arian ”Why Do the Nations So Furiously Rage Together?”, här framförd av Teddy Tahu Rhodes, en ung baryton från Nya Zeeland. Det går undan!

Dödshjälp när så önskas

Jag är en stark förespråkare av att aktiv dödshjälp ska vara tillåten. Detta är i sig kontroversiellt, av skäl jag har svårt att förstå. Än mer kontroversiellt är att förespråka legalisering av aktiv dödshjälp oavsett orsak till önskan att dö. Ett aktuellt fall i Tyskland illustrerar det:

Men då Bettina Schardt, en pensionerad röntgentekniker från Würzburg i Bayern, den sista juni i år begick självmord så var motivet inte att hon var obotligt sjuk eller hade olidlig smärta. Hon fruktade helt enkelt för framtiden, och ville inte flytta till ett vårdhem när hon på ålderns höst fick allt jobbigare att bo i sin lägenhet.

Min uppfattning är att en önskan att dö kan vara rationell utan obotlig sjukdom eller olidlig smärta och att aktiv dödshjälp bör få erbjudas även om önskan att dö grundar sig i andra orsaker. Som Gombrowicz uttrycker det:

Jag kräver Dödshus.

Givetvis ska ett regelverk utformas för dessa hus, men om det till slut står klart att en person som är vid sina sinnens fulla bruk, som är genomtänkt och som ger uttryck för sina preferenser vid flera tillfällen till flera olika utvärderare önskar få hjälp med att dö, då bör sådan hjälp kunna få ges.

Är det rättvist med rika idrottsmän?

Prispotten i US Open i tennis är större än någonsin:

”Sammanlagt kan motsvarande 138 miljoner kronor delas ut över startfältet, meddelar det amerikanska tennisförbundet på tisdagen. Dam- respektive herrvinnaren kammar hem 1,5 miljoner dollar vardera, i vad som blir den mest lönsamma – ur spelarsynvinkel – hard court-tävlingen någonsin.”

DN:s läsare verkar inte tycka om detta (enligt en webbomröstning, avläst kl. 8.34):

Detta får mig att tänka på Robert Nozicks exempel med basketspelaren Wilt Chamberlain i Anarchy, State, and Utopia. Nozick menar att det viktiga när man bedömer om en förmögenhetsfördelning är rättvis är hur den har uppkommit, inte hur stora klyftorna är. Om den har uppkommit genom frivilliga transaktioner grundade på rättmätigt ägande är den per definition rättvis.

Wilt Chamberlain

De flesta människor — illustrerat av webbomröstningens resultat ovan — tycks dock lägga vikt vid klyftorna i sig. Dvs. det anses inte rättvist att bli rik, om skillnaderna människor emellan blir för stora, även om förmögenhetsfördelningen har uppstått på ett legitimt sätt. De kanske har läst Nozicks kritiker G. A. Cohen, som menar att så länge människor inte har fullständig kunskap om konsekvenserna av frivilliga transaktioner kan den förmögenhetsfördelning som följer ifrågasättas. Ty om människor, när de betalar 25 cent vardera för att se Wilt Chamberlain, inte förstår att förmögenhetsfördelningen förändras på ett sätt de ogillar, kan deras betalning inte ses som ett godkännande av vilken förmögenhetsfördelning som helst.

Själv har jag en tilltagande känsla av att människors uppfattningar om rättvisa inte är särskilt genomtänkta — se t.ex. här och här — och att dessa uppfattningar i vilket fall inte uppfyller Cohens krav på att vara grundade på fullständig kunskap.

Själv unnar jag idrottsstjärnorna varje krona.

Uppdatering: Jesper Roine diskuterar hur det kommer sig att superstjärnor tjänar så mycket.

Rationell syn på döden

När jag häromdagen läste Albert Camus roman The Outsider (fr. L’Étranger, sv. Främlingen) — den låter sig läsas på en dag — fann jag huvudpersonen Meursaults syn på döden tilltalande. Han var dömd till döden och tänkte så här (s. 109—110):

”And when it came down to it, I wasn’t unaware of the fact that it doesn’t matter very much whether you die at thirty or at seventy since, in either case, other men and women will naturally go on living, for thousands of years even. Nothing was plainer, in fact. It was still only me who was dying, whether it was now or in twenty years’ time. At that point the thing that would rather upset my reasoning was that I’d feel my heart give this terrifying leap at the thought of having another twenty years to live. But I just had to stifle it by imagining what I’d be thinking in twenty years’ time. Given that you’ve got to die, it obviously doesn’t matter exactly how or when.”

Diskrimineras fula?

Låt mig ta en lite närmare titt på tre frågor som rör vackra och fula människor.

1. Favoriseras vackra framför fula?
Svar: Ja, det finns starkt stöd i forskningen för det — se t.ex.

2. Är detta diskriminering?
Svar: Inte nödvändigtvis — se t.ex.

”(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.”

Om vackra människor i genomsnitt är mer produktiva och mer intelligenta behöver bättre möjligheter och högre lön för vackra inte innebära diskriminering.

3. I de fall fula faktiskt diskrimineras, är det dåligt?
Svar:
Det kan vara så att fula behandlas sämre enbart pga. en smak för skönhet, dvs. att de diskrimineras. Om detta är dåligt beror förstås på ens värderingar. Professor Robert Barro vid Harvard besvarar t.ex. frågan nekande, och han vänder sig särskilt mot att staten ska lägga sig i företags (och privatpersoners) beslut på området.

Vackra kvinnors intelligens

SvD skriver idag om hur blonda kvinnor uppfattas:

”Både män och kvinnor har ljust hår, men det är bara kvinnor som kallas blondiner. Stereotypen ‘sexig, men inte så smart’ påverkar blonda kvinnors vardag än i dag.”

Jag kan dock glädja dem som ogillar att kvinnlig skönhet kopplas samman med dumhet med att detta i vilket fall inte tycks ske i den finska politiken, om vilken jag själv har bedrivit forskning (med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara):

”There is a strong positive relationship, both for female and for male candidates, between beauty and perceived competence and between beauty and perceived intelligence. This holds irrespective of the gender of the respondents or the age of the candidates.”

Dvs. ju vackrare kvinnliga (och manliga) politiska kandidater anses vara, desto mer kompetenta och intelligenta uppfattas de.

Godast glass i Stockholm

Godast glass köper man med fördel å Stockholms Glasshus på Birkagatan 8, intill S:t Eriksplan. (Undvik den läskiga Filadelfiakyrkan, som ligger bredvid.) Själv brukar jag där beställa en tivolivåffla med två kulor (34 kr), vilket brukar räcka även för en storätare som jag. Smakerna lakrits, dark chocolate, hasselnöt och kokos rekommenderar jag särskilt.

Partipiskan viner

Som bekant viner partipiskan hårt i riksdagen, nu senast i samband med FRA-omröstningen (vars utfall jag beklagar). Dr Santesson-Wilson förklarar varför detta är att vänta:

”En första tumregel är att man vinner inflytande genom att bilda grupper, där interna motsättningar underordnas gemensamma intressen. … En andra politisk tumregel är att en grupp vinner inflytande genom att förhandla med andra grupper. Det krävs byteshandel och tillräcklig inre disciplin för att hålla ingångna överenskommelser.”

Detta är, som jag ser det, en korrekt analys: partipiskan är helt naturlig i vårt politiska system. Men två funderingar dyker upp:

  1. Graden av partidiscplin torde skilja sig åt i olika politiska system, särskilt borde den variera beroende på valsystem. I ett majoritetsvalsystem är det t.ex. rimligt att tänka sig att partidisciplinen är lägre än i ett proportionellt valsystem, dels därför att ett parti ofta ensam kan bilda regering och därför inte behöver förhandla med andra och dels därför att invalda politiker har ett starkare personligt mandat.
  2. De svenska partiernas tvehågsenhet inför personval är helt logisk. Frågan är kanske snarast varför motståndet inte är större. Kanske därför att personvalda riksdagsledamöter inte förmår avvika från partilinjen när det verkligen gäller. Det är trots allt fortfarande partierna som nominerar kandidater, vilket är ett maktinstrument av det skarpare slaget.

Slutligen: Är partipiskan önskvärd? Troligen ja, i dagens system. Men dagens system kan förändras. Och jag är personligen för införande av majoritetsval, bl.a. för att undkomma rigid partidisciplin. Frågan är hur man ska se på ett starkare personvalsinslag i dagens system. Jag lutar åt att se en sådan förändring som positiv, men det introducerar onekligen spänningar i systemet.

Hur hårda ska straffen vara?

Alltsomoftast krävs hårdare straff i Sverige. Kanske kan en färsk dom i Texas utgöra förebild? En man (se bild) har dömts till fängelse i 4060 år för sexuella övergrepp på tre flickor:

”James Kevin Pope, 43, will be eligible for parole in the year 3209, according to the Parker County District Attorney’s office.”

För mig är frågan om straffens hårdhet en rent empirisk fråga: vilka straffsatser minimerar brottsligheten? Jag utesluter inte att något hårdare straff skulle minska svensk brottslighet, men jag tror att Texas går till överdrift.

Se tidigare inlägg om brott och straff, där jag bl.a. utvecklar min syn att vedergällning är en primitiv grund för straff.

Begravd i betong

Den amerikanske kapitalisten George Pullman dog 1897. Jag fick just reda på följande om hans begravning:

”Pullman was buried in a special grave of his own design: it was ten feet deep and filled with concrete. He was afraid workers might dig up his body and desecrate it.”*

Återigen en person med, anser jag, irrationella synpunkter på hur hans kropp ske behandlas efter döden. Vad spelar det för roll när man själv inte är medveten om hur den behandlas?

Min egen syn är att jag inte vill bli begravd.

_______________________

*Från Menand, Louis (2002). The Metaphysical Club. London: Flamingo: 316.

Balans i statsskicket

Monarkin ska diskuteras i Almedalen. Kristdemokraten Lennart Sacrédeus uttalar sig:

”Jag tycker det är synd att vi i Sverige ska tjafsa om detta. Det skadar mer än det är till nytta. Det är synd att den svenska vänstern inte sluter upp om monarkin som den norska och danska vänstern gör. … Nu har vi en bra balans i det avseende och den nuvarande kungafamiljen sköter sitt uppdrag mycket väl.”

Två påpekanden:

  1. Det är inte bara vänstern i Sverige som ifrågasätter monarkin. Jag själv gör det t.ex. från liberala utgångspunkter.
  2. Jag anser det vara en allvarlig felsyn att vi genom monarkin får ”en bra balans” i det svenska statsskicket. Ty för balans krävs makt, och eftersom den svenske regenten inte har någon politisk makt uppnås ingen balans mellan riksdag/regering och statschefen. Om regenten hade makt skulle balans uppnås, men då av ett oönskat slag, eftersom all offentlig makt enligt min mening ska vara demokratisk. En bra, demokratisk maktbalans vore önskvärd, men problemet är att så många, likt Sacrédeus, inbillar sig att vi har en balans redan idag. Därigenom blockerar de konstitutionella reformer som skulle kunna etablera reell, demokratisk maktdelning, med en vald statschef.

Se tidigare inlägg i detta ämne här.

Skönheten regerar i Wimbledon

Vilken tennismatch! Utsökt spel rakt igenom. Jag är förstås lycklig över att den enastående, vackre Rafael Nadal — ungdom, kraft och skönhet personifierade — kunde kämpa hem segern.

Jag var inte var helt säker på tie-break-reglerna före matchen, och TV4:s kommentatorer informerade dåligt nog inte heller om dem. Läs mer om tennisreglernas charm hos dr Bergh.

Objektiv moral behövs inte

Många har fått för sig att det är viktigt att människor tror att det finns en objektivt sann moral. I själva verket utgår en sådan föreställning från en simplistisk uppfattning om hur människor fungerar — idén tycks vara att utan en sådan moral kommer de flesta att vilja skada andra. En ny experimentell studie indikerar att människor är moraliska även utan tro på en objektivt sann moral. Abstract:

”This paper develops an empirical argument that the rejection of moral objectivity leaves important features of moral judgment intact. In each of five reported experiments, a number of participants endorsed a nonobjectivist claim about a canonical moral violation. In four of these experiments, participants were also given a standard measure of moral judgment, the moral/conventional task. In all four studies, participants who respond as nonobjectivists about canonical moral violations still treat such violations in typical ways on the moral/conventional task. In particular, participants who give moral nonobjectivist responses still draw a clear distinction between canonical moral and conventional violations. Thus there is some reason to think that many of the central characteristics of moral judgment are preserved in the absence of a commitment to moral objectivity.”

Se också ett tidigare inlägg om Harvard-forskaren Marc Hausers forskning på detta område.

Ekonomisk nationalism

Jag är bekymrad över den ekonomiska nationalism som ofta gör sig påmind. Nu senast har den gällt försäljningen av företag. I A-Ekonomi för ett tag sedan hördes två aktieägare på Investors bolagsstämma beklaga att delar av företagets aktieinnehav i Scania hade sålts till tyska köpare. Och nyligen hördes röster som var sura för att Vin och Sprit köptes av ett franskt företag. Jag menar att grunden för dessa negativa hållningar inte är rationell utan ett utslag av vad Bryan Caplan har kallat

anti-foreign bias, a tendency to underestimate the economic benefits of interaction with foreigners.”

Ett rationellt förhållningssätt till ägande av företag implicerar att man förespråkar det ägande som ger bäst långsiktig vinst, helt oavsett ägarnas nationalitet. Det torde också vara den bästa garantin för bibehållen eller ökad sysselsättning. Men även om ett utländskt ägande skulle innebära omflyttning av sysselsättning är frågan varför ett svenskt jobb är värt mer än ett jobb i ett annat land.

Föräldrars makt över barn

Svenska kyrkan ordnar sagoläsning för barn under Stockholm Pride. Upprörande! Jag tycker att kyrkan ska lämna barnen i fred.

På ett mer principiellt plan är frågan om påverkan av barn intressant. Will Wilkinson menar att föräldrar inte bör försöka styra sina barn alltför hårt genom att skydda barnen från alla budskap som de själva kanske finner tveksamma:

”The principle here is that freedom is good, that psychological freedom is a kind of freedom, and that psychological freedom has some developmental preconditions — it requires the cultivation of certain moral and epistemic capacities. Part of that cultivation comes from practicing judgment in a complex world of moral diversity.”

Föräldrar har vissa ”minimala” skyldigheter mot barn: det bör inte vara tillåtet att hålla barn som slavar i källaren, inte heller att inte lära dem att läsa. Kanske är en grundförmåga till självständigt, kritiskt tänkande — motsatsen till indoktrinering och leverans av färdiga svar — också en del av det föräldrar bör ge sina barn.

Fräckt fotbollsmål

Dr Erlingsson undrar om hans läsare har fotbollsabstinens så här efter EM. Visst har jag det. Men det går att  dämpa saknaden med hjälp av nätet. Får man t.ex. spela fotboll så här fräckt?

Himmelsk ostkaka

Eftermiddagen har tillbringats i Brostorp, en gård utanför min småländska hemstad, där jag för närvarande semestrar. Jag intog, i sällskap av min mormor, mor, syster och niece, gårdens egentillverkade ostkaka, som varmt rekommenderas tillsammans med hallonsylt och vispad grädde. Den säljs bl.a. på NK, för er som bor i Stockholm. En rolig sak var att jag där stötte på en tidigare klasskamrat, Camilla, som jag inte har träffat sedan 1976. Hon är numera högstadielärare, ett yrke jag själv funderade på som ung.

Det välgörande vinet

Ännu en studie tyder på att rödvin har goda hälsoegenskaper:

”Ämnet resveratrol, som finns i vindruvans skal, skyddar hjärta, kärl, ögon och ben mot att åldras. Det visar den hittills viktigaste studien på rött vin.”

Det är välgörande att nykterhetspaternalister påminns om att deras årliga kostnadskalkyler över alkoholens samhällskostnader är ofullständiga. Först när intäktssidan, i form av hälso- och lyckoeffekter, tas med i kalkylen blir det trovärdigt att uttala sig normativt om alkohol. En kostnadsintäktsanalys som ignorerar intäktssidan ska inte tas på allvar.

Kvävande nationalism

Idag är det USA:s nationaldag. Men jag har svårt för sådana dagar av två skäl:

  1. Jag är vad man skulle kunna kalla en autonomist eller psykologisk atomist och ogillar allmänomfattande manifestationer av enighet och samsyn.
  2. Jag bedömer att nationalism i huvudsak har negativa sociala konsekvenser.

Vad skulle hända om någon protesterade mot flaggdyrkan på en amerikansk sportarena? Så här säger Jim Alexander, vars företag tillverkar enormt stora flaggor:

”People go ape when they see it. It’s a feeling. It’s a feeling that takes over a whole stadium. If anyone in the stands opened their mouth and objected, there would be hell to pay.”

Just det: om man inte deltar i masshysterin ses man som en svikare. Intressant nog fastslog USA:s högsta domstol 1943, pga. Jehovas vittnen, att amerikanska barn inte får tvingas att svära trohet till flaggan. Det är inte varje dag jag och JV står enade (om än av olika skäl)! Men fortfarande lever den sociala stigmatiseringen av den som vågar ifrågasätta nationalismen kvar.

Bertrand Russell insåg nationalismens bisarra (och farliga) karaktär:

”Americans and Englishmen, when they become acquainted with the Balkans, feel an astonished contempt when they study the mutual enmities of Bulgarians and Serbs, or Hungarians and Rumanians. It is evident to them that these enmities are absurd and that the belief of each little nation in its own superiority has no objective basis. But most of them are quite unable to see that the national pride of a Great Power is essentially as unjustifiable as that of a little Balkan country.”

Fundamental konst

Mark Rothko, No. 14 (Browns over Dark) (1963), 228,5 x 176 cm:

God ekonomi får väljarna att gå högerut

En ny studie indikerar att väljare i Californien påverkas i sina politiska uppfattningar av en förändrad ekonomisk situation. I huvudsak rör sig väljarna högerut när ekonomin förbättras — t.ex. blir stödet för omfördelning svagare, vilket är i linje med teorier som säger att detta stöd är negativt relaterat till väljares produktivitet.

Detta resultat är intressant eftersom det antyder att väljare i hög grad styrs av egenintresse och att deras politiska uppfattningar inte är helt ideologiskt fixerade. Överfört till svenska förhållanden skulle det kunna innebära att de väljare som upplever sig ha fått en förbättrad ekonomisk situation blir mer positivt inställda till Alliansen. Som dr Erlingsson skriver:

”… den nya SOM-rapporten Skilda världar. I rapporten kan man läsa följande: Totalt sett har svenskarna aldrig haft en så positiv bedömning av sin egen och landets ekonomi som under 2007. Men går man djupare in i siffrorna visar det sig att – för att citera Sören Holmberg – en ‘stor minoritet’ skattar att de har fått det sämre jämfört med andra.”

Så varför tvekar den majoritet som skattar att de har fått det bättre att stödja Alliansen?

Apelsinjuice — en riktig miljöbov

Vatten på flaska verkar inte lika farligt för miljön som vissa andra drycker:

Enligt dessa innebär konsumtion av en liter buteljerat vatten ett utsläpp på 0,8 kilo koldioxid. En liter mjölk ger ett något högre utsläpp, 1,1 kilo, medan motsvarande mängd läsk, lättöl och apelsinjuice medför utsläpp på 2,0, 2,8 respektive 4,8 kilo koldioxid.

Men även om mineralvatten vore en större miljöbov, skulle jag ändå gladeligen fortsätta att konsumera denna dryck — se tidigare inlägg i denna fråga här, här och här.

Vad har Gud med saken att göra?

Ingrid Betancourt har fritagits av colombianska soldater:

”Först av allt vill jag tacka Gud och de colombianska soldaterna, sade hon till radiostationen Caracol bara timmar efter fritagningen.”

Jag upphör aldrig att förvånas av hur människor drar in Jahve vid extraordinära händelser. Om denne gud existerar, hur kommer det sig att Ingrid fick sitta fängslad i så många år och leva ”som i en mardröm”? Och alla som fortfarande plågas av gerillan — bryr sig inte Jahve om dem? Att denna gudsbild präglas av enorma inre spänningar verkar inte föresväva personer som tackar Gud när de har undkommit något hemskt. Annars är det förstås roligt att Ingrid nu är fri!

Avskräcker dödsstraffet?

Juristen Cass Sunstein och nationalekonomen Justin Wolfers klargör forskningsläget:

In short, the best reading of the accumulated data is that they do not establish a deterrent effect of the death penalty.

Det (och ingen högtravande princip) är för mig ett avgörande skäl att motsätta sig dödsstraff. Se ett tidigare inlägg om Wolfers forskning på området.

Slips i lågkonjunktur

Daily Telegraph rapporterar att slipsförsäljningen pekar uppåt i den vikande konjunkturen:

Tie merchants have enjoyed a ten per cent increase in UK sales in the last three months. The reason their trade is flourishing against a grim economic backdrop is, they say, because office workers are desperate to ”smarten up” to avoid being picked for redundancy.

(På bilden: Zac Efron, vars klädstil jag har bloggat om tidigare.)

Skönhetsprodukter på män?

Behöver män skönhetsprodukter? Vissa gör det inte i alla fall:

I wanted to ask you if you use body moisturiser on your gorgeous arms! They always look so good!
Claire, Wirral

Rafa: No, not really. Thanks for the compliment.

Eldvapen och självmord

Det visar sig att majoriteten av dödsfallen med eldvapen i USA är självmord. Dessutom är självmordsförsök med eldvapen mer effektiva än andra försök:

”More than 90% of suicide attempts using guns are successful, while the success rate for jumping from high places was 34 percent. The success rate for drug overdose was 2 percent, the brief said, citing studies.”

Är detta ett argument för eller emot en stor spridning av eldvapen? Det som kan anses tala emot är att andelen självmord i befolkningen tycks vara högre ju större förekomsten av eldvapen är. Men detta är enligt min uppfattning inte ett självklart argument emot, eftersom det kan vara rationellt att vilja ända sitt liv. Det som kan anses tala för är i vilket fall följande: Givet att någon har beslutat sig för att begå självmord verkar det bra med en så snabb, säker och skonsam metod som möjligt. Det är grymt att hänvisa någon till att hoppa från en hög höjd.

(Och nej, jag äger inget eldvapen, vill inte äga något eldvapen och har inga planer på självmord.)

Ekologisk mat är inte bättre

Försäljningen av ekologisk mat slår nya rekord. En bagare hävdar att ekologiskt bröd är bättre:

Många råvaror är jättesvåra att hitta i bra kvalitet. Ekologiskt mjöl beter sig annorlunda, man får ändra lite i produktionen. Det är dyrare, men det blir bättre.

Men det finns inte belägg för att ekologisk mat är nyttigare. Jag gissar att konsumenter antingen felaktigt tror att den är nyttigare eller att de är medvetna om att så inte är fallet och köper ekologiskt för att signalera att de är goda människor.

Han blir kallad dåre

Man undrar varför

”Två gånger har han landat på huvudet efter att ha blivit påkörd – båda gångerna har han mirakulöst nog landat med huvudet före på portföljen med sex exemplar av sin egen bok ‘Omvänd’ i. En ren tillfällighet? Tur? Göran Skytte håller inte med om det. Han är fullständigt övertygad om att Gud är ansvarig för att han inte är död i dag. Och han tackar Gud för miraklet. – Jag har kallats dåre av många men jag tror inte på att undvika att tala om under, säger han med eftertryck.”

Så intressant. Jahve är alltså inte förmögen och villig att förhindra att Göran blir påkörd men förmögen och villig att hindra att Göran slår sig så mycket. Och Jahve är förmögen och villig till detta halvhjärtade ingripande, men han struntar helt i när tiotusentals människor dör i Kina etc. Där religion går in går rationellt tänkande ut, tycks det.

Göran tror även på djävulens existens. Det är han som får oss att skvallra!

”Som när han beskriver den Ondes lömska taktik för att få människor – inklusive han själv – att synda.
– Synd handlar för de flesta av oss inte om att slå ihjäl någon utan om vardagliga trivialiteter: som att skvallra och tala osanning, säger han och får nickanden till svar.”

Och denne man upplåter SvD regelbundet plats åt på sin ledarsida.

Rafael i sängen

Rafael Nadal fortsätter att svara på las preguntas importantessin Wimbledon-blogg:

”My question is a little bit indiscreet. For sleeping, do you wear pyjamas, underpants or nothing?
Céline, Paris

Rafa: Underpants.”

(Finns det någon som sover i pyjamas nuförtiden?)

När spelar ens rykte roll?

En ny studie handlar om hur man bygger ett bra rykte:

”The authors found that on average, individuals’ reputations were only mildly related to their history of behavior. However, the link between reputation and behavior was stronger for some individuals than others — specifically, for individuals who were more well-known and received more social attention in the community. In contrast, for less well-known individuals, their behavior had little impact on their reputation.”

Dvs. om man redan är populär påverkas ens rykte av tidigare beteende. Men om man inte är populär bryr sig få om ens beteende, så ens rykte påverkas inte så mycket av det.

Detta påminner mig om Adam Smiths idé att människor beter sig väl för att upprätthålla ett gott rykte. Men det kanske bara gäller för dem som har många kontakter och vänner. Varför bry sig om sitt rykte om man är eremit? Å andra sidan: om man ofrivilligt är eremit och vill skaffa fler kontakter och vänner behövs ett bra rykte, som dock är svårt att etablera utan många kontakter och vänner. Ett moment 22!

Komisk kristen censur

Den konservativa kristna organisationen American Family Association erbjuder ett datorprogram som filtrerar nyheter på nätet. Allt för att skydda känsliga själar från den onda värld som omger dem. T.ex. ersätts ordet ”gay” med ”homosexual”, vilket i fallet med 100-meterslöparen Tyson Gay fick lätt komiska effekter:

SVT gynnar religion

Public service-tv är ett märkligt fenomen.* En intressant tolkning av uppdraget är att kristna förkunnare ska få plats i tv för att förkunna sin lära på egna villkor. Jag har tidigare protesterat mot detta, och fler gör nu detsamma:

”Låt religionerna bli synliga på samma villkor som alla andra samhällsfenomen i svenska medier: genom allsidig och kritisk granskning, genom diskussion av deras grunder, sanningsanspråk och sociala konsekvenser! Det är att ta tron på allvar.”

Kan man gissa att kristdemokraterna blockerar den rättvisereform som många av oss efterfrågar? (Public service-utredaren tillhör detta parti.)
____________________________
*En språklig aspekt: Är det inte konstigt att ”tv-avgift” ska byta namn till ”public service-avgift”, som är ett svengelskt begrepp?

Religiös grymhet

Jeremy Bentham i The Principles of Morals and Legislation (kap. 12, sektion XXXIV):

A pernicious act, therefore, when committed through the motive of religion, is more mischiveous than when committed through the motive of ill-will.

Detta tål att beaktas. Ofta betraktas religiösa övertygelser felaktigt som något slags garanti för goda handlingar. I själva verket är religiösa uppfattningar om godhet ofta förkastliga; och Bentham betonar därutöver att tron att uppfattningarna har gudomlig sanktion ofta gör dem extra grymma.

Skillnaden mellan leopard och jaguar

Visst är de stora kattdjuren fascinerande? De är graciösa, vackra och dödligt farliga. Jag kom häromdagen att fundera på vilken skillnaden är mellan jaguar (Panthera onca) och leopard (Panthera pardus). Det visar sig att de är mycket lika, vilket framgår av dessa bilder, där jaguaren är till vänster och leoparden till höger:

 

Men det finns skillnader, bl.a. dessa:

  • Jaguaren huserar i Central- och Sydamerika, leoparden i Afrika och Asien.
  • Jaguaren är kraftigare, bl.a. med större och fyrkantigare käke, och en manlig jaguar kan väga 135 kg, mot 90 kg för en manlig leopard.
  • Jaguaren har större och färre fläckar och har ytterligare en svart fläck i det ljusa i varje fläck.
  • Jaguaren har kortare svans.

Det finns också korsningar mellan jaguarer och leoparder. När en manlig jaguar och kvinnlig leopard får en unge ihop kallas den jagupard; och när en manlig leopard och kvinnlig jaguar får en unge ihop kallas den leguar.

Se tidigare inlägg om djuret liger och djuret zonkey.

Gener styr syn på orättvisa

Inom spelteorin finns ett känt spel som kallas ultimatumspelet:

”The ultimatum game is an experimental economics game in which two players interact to decide how to divide a sum of money that is given to them. The first player proposes how to divide the sum between themselves, and the second player can either accept or reject this proposal. If the second player rejects, neither player receives anything. If the second player accepts, the money is split according to the proposal. The game is played only once, and anonymously, so that reciprocation is not an issue.”

Diverse experiment har visat att andraspelaren mycket ofta tackar nej till låga bud, trots att det innebär att hon tackar nej till pengar. Det kan tolkas som att hon är villig att betala för att bestraffa en gniden förstaspelare, som ger ett i hennes tycke orättvist erbjudande

En studie från 2007 visar att denna tendens att avvisa alltför låga bud i hög grad förefaller genetiskt bestämd. Abstract:

”Experimental evidence suggests that many people are willing to deviate from materially maximizing strategies to punish unfair behavior. Even though little is known about the origins of such fairness preferences, it has been suggested that they have deep evolutionary roots and that they are crucial for maintaining and understanding cooperation among non-kin. Here we report the results of an ultimatum game, played for real monetary stakes, using twins recruited from the population-based Swedish Twin Registry as our subject pool. Employing standard structural equation modeling techniques, we estimate that >40% of the variation in subjects’ rejection behavior is explained by additive genetic effects. Our estimates also suggest a very modest role for common environment as a source of phenotypic variation. Based on these findings, we argue that any attempt to explain observed ultimatum bargaining game behavior that ignores this genetic influence is incomplete.”

En möjlig implikation skulle kunna vara att vår uppfattning om vad som är orättvist mer allmänt har evolutionära rötter. Det kan i sin tur antyda att vi bör kunna ifrågasätta denna uppfattning, i den mån vi inser att den uppkom i en kontext som skiljer sig från den vi lever i idag (i linje med vad F. A. Hayek föreslår i ”The Atavism of Social Justice”).

Domare respekterar inte rättigheter

Oliver Wendell Holmes, domare i USA:s högsta domstol 1902—1932, i ett brev till Harold Laski:

”You respect the rights of man — I don’t, except those things a given crowd will fight for — which vary from religion to the price of a glass of beer. I also would fight for some things — but instead of saying that they ought to be I merely say they are part of the kind of world that I like — or should like.”*

Precis så ser jag på saken. Det finns inga allmängiltiga rättigheter som ska upprätthållas därför att de är allmängiltiga rättigheter. Det finns inte heller någon objektiv moral som dikterar vad som bör göras. Istället har vi subjektiva preferenser om hur vi vill att världen ska se ut. Ingen är en mer priviligerad uttolkare av vad som är moraliskt rätt och fel än någon annan. Men på det kollektiva planet kommer några subjektiva preferenser att dominera — närmare bestämt de preferenser som tillräckligt många är villiga att slåss för.

________________________

*Från Menand, Louis (2002). The Metaphysical Club. London: Flamingo: 63.

Riskfritt test för Downs syndrom

Goda nyheter för blivande föräldrar:

”A test that can detect Down’s syndrome from the blood of pregnant women has raised the prospect of routine screening for the condition for every expectant mother who wants it. Genetic markers that show whether a foetus has the chromosomal disorder can now be identified in the mother’s bloodstream, after research that promises the first reliable noninvasive prenatal test.”

Som vanligt motsätter sig kristna denna typ av test, med en högtravande retorik om etik. Som om stödet för denna typ av test inte grundas i etik!

En studie indikerar för övrigt att många gravida mödrar stöder möjligheten att ta ett test (och att kunna göra det riskfritt, som med det nya testet, är förstås en stor fördel). Detta stöd påverkas av annat än risk för fosterskada:

”Yet, controlling for risk status, many psychosocial variables predicted a women’s interest in screening and in invasive testing: more knowledge about prenatal testing, concern about fetal health, willingness to terminate a pregnancy, and an internal or medical profession health locus of control. We conclude that psychosocial variables influence women’s desire for screening or invasive testing beyond traditional risk status.”

Camus om gud

Albert Camus:

Gud är en neurotisk narcissist: han skapade människorna endast för att de skulle dyrka honom.”

Röpke skrämmer mig

PJ skriver idag om Wilhelm Röpke som en möjlig förebild för kristdemokraterna. Kanske det. Det finns dock en sak som skrämmer mig med Röpke, vilket framgår av denna anekdot:

”In 1947, two titans of 20th-century economic theory, Ludwig von Mises and Wilhelm Röpke, met in Röpke’s home of Geneva, Switzerland. During the war, the Genevan fathers coped with shortages by providing citizens with small garden allotments outside the city for growing vegetables. These citizen gardens became so popular with the people of Geneva that the practice was continued even after the war and the return to abundance. Röpke was particularly proud of these citizen farmers, and so he took Mises on a tour of the gardens. ‘A very inefficient way of producing foodstuffs!’ Mises noted disapprovingly. ‘Perhaps so, but a very efficient way of producing human happiness’ was Röpke’s rejoinder.”

Jo, ni läste rätt: Röpke talar sig varm för trädgårdsodling! Se tidigare inlägg om naturen här, här och här.

Kläder för den medvetne mannen

Louis Vuitton visade den 26 juni upp det nya modet för män för våren och sommaren 2009. Ta en titt, så att du är väl förberedd för nästa säsong. Notera även väskorna.

Varför många fruktar döden

Adam Smith skriver i The Theory of Moral Sentiments (I.I.13) om hur det kommer sig att många känner en rädsla inför döden — därför att de inbillar sig att de som är döda bryr sig om det som händer efter dödens inträde. T.ex. att de blir bortglömda.

”We sympathize even with the dead, and overlooking what is of real importance in their situation, that awful futurity which awaits them, we are chiefly affected by those circumstances which strike our senses, but can have no influence upon their happiness. It is miserable, we think, to be deprived of the light of the sun; to be shut out from life and conversation; to be laid in the cold grave, a prey to corruption and the reptiles of the earth; to be no more thought of in this world, but to be obliterated, in a little time, from the affections, and almost from the memory, of their dearest friends and relations. … The happiness of the dead, however, most assuredly, is affected by none of these circumstances; nor is it the thought of these things which can ever disturb the profound security of their repose. … It is from this very illusion of the imagination, that the foresight of our own dissolution is so terrible to us, and that the idea of those circumstances, which undoubtedly can give us no pain when we are dead, makes us miserable while we are alive.”

Jag tror att det ligger mycket i detta. Vi har t.ex. svårt för att acceptera att vi är en liten parentes i universum eller i världens historia. Det mest negativa med en rädsla för döden anser jag vara att den utgör grund för religion.

Varför bry sig om rymden?

Jag har alltid haft svårt att förstå människors fascination över rymden. Den tycks omfatta allt från science fiction-litteratur, tv-serier och filmer till faktiska rymdresor och rymdforskning. Själv dissar jag rymden. Det är inte bara så att jag är ointresserad av litteratur, tv-serier och filmer med rymdtema; dessutom ifrågasätter jag de stora satsningar på rymdfärder och rymdforskning som äger rum i många länder.

Kan någon upplysa mig om användbar kunskap som har uppkommit genom dessa satsningar? Eller, för att ställa en mer relevant, men också mer svårbesvarad, fråga: Är det rimligt att tro att den eventuellt användbara kunskap som har uppkommit genom dessa satsningar är mer användbar än kunskap som hade kunnat uppkomma om pengarna hade satsats på annan forskning?

Är det t.ex. inte tämligen meningslöst att undersöka om det finns is Mars?

I just don’t see the point. Så upplys mig gärna.

Konst med kors

Burton Wasserman, Squares / Cross (1964), 24,9 x 24,9 cm:

Är gud den bästa förklaringen?

PC Jersild har helt rätt, apropå filosofen Richard Swinburnes försök att argumentera för den kristne gudens existens genom att hävda att hans är ”den bästa förklaringen” till universum:

”En allsmäktig god gud i en ond värld, det går helt enkelt inte ihop, framför allt inte med Swinburnes krav på den bästa och enklaste förklaringen. Den enklaste förklaringen är i stället att en ond värld inte styrs av en god gud. Eller – vilket torde vara lättare att acceptera – att det inte finns någon gud, ett högre väsen att vädja till eller skylla på.”

För en mer djuplodande, men likaledes korrekt, analys av Swinburnes sannolikhetsargument för Jahve, se matematikprofessorn vid Chalmers Olle Häggströms kritik. (Även ateisten Dawkins får sig en släng av sleven.)

Stötande litteratur på bensinmackar

Niklas Svenlin vill inte sälja porr på bensinmacken där han jobbar. Nu sätts macken i blockad av hans syndikalistiska fackförening. Själv skulle jag ha problem att sälja biblar om jag jobbade på bensinmack. Jag undrar om facket skulle gå med på blockad av det skälet.

Uppdatering: Jakob Heidbrink har kloka ord att säga om detta fall.

Rafael gillar Cristiano

Rafael Nadal bloggar under Wimbledon. Han svarar ibland på frågor. En sötis om en annan:

”Are you hoping that Christiano Ronaldo signs for Real Madrid next season?
Adeline, from Malaysia

Rafa: Regarding Ronaldo, yes I hope he comes since I love the way he plays.”

Vem gör inte det?

Värnplikt sänker tillväxten

Nationalekonomerna Katarina Keller, Panu Poutvaara och Andreas Wagener finner i ”Military Draft and Economic Growth in OECD Countries” tecken på att värnplikt innebär ett slöseri med humankapital som sänker den ekonomiska tillväxttakten:

”Our different panel regressions corroborate the statistically significant negative impact of conscription on income and growth. To consider the magnitudes of these effects for the numerical conscription variables, if the duration of military service or the conscripts share were decreased by one standard deviation (0.66 and 0.01 respectively), growth over a 10-year period would increase by on average 4.61 or 4.32 percentage points. These effects are quite large. They conform to the intuition that the more intensely conscription is enforced, the more labor is diverted from endeavors of higher productivity in the economy, and the lower is output and its growth.”

Sveriges utveckling mot en mindre omfattande värnpliktsverksamhet förefaller alltså gynnsam ur ekonomisk synvinkel. Förutom att den också harmonierar med grundläggande idéer om frihet och rättvisa.

Se ett tidigare inlägg i detta ämne.

_____________________________

*Accepterad för publicering i tidskriften Defence and Peace Economics.

Olika syn på privat ägande

Friedrich Engels och Karl Marx i The Communist Manifesto (kap. II):

”[T]he theory of communists may be summed up in the single phrase: Abolition of private property. … And the abolition of this state of things is called by the bourgeoisie, abolition of individuality and freedom! And rightly so. The abolition of bourgeois individuality, bourgeois independence, and bourgeois freedom is undoubtedly aimed at.”

James Buchanan i Property as a Guarantor of Liberty (s. 32, 34):

”[P]rivate property protects the liberties of persons by providing viable exit from, or avoidance of entry into, potentially exploitative economic relationships. … As we observe them to behave, therefore, individuals place a positive value on the liberty of the withdrawal from the market nexus that private ownership makes possible.”

Det är alltså inte bara så att ett avskaffande av privat ägande skulle försämra välståndsutvecklingen* utan även, menar Buchanan, försämra individers autonomi och reducera deras frihet. Marx och Engels erkänner också detta men välkomnar, till skillnad från Buchanan (och mig), den utvecklingen, främst därför att ägandet är så ojämnt fördelat.

__________________________________

*För en översikt av forskningen om sambandet mellan skydd av privat ägande och ekonomisk tillväxt, se detta bokkapitel av Daniel Waldenström.

Säkraste platsen i planet

En studie av 105 flygolyckor klargör följande:

”For the best chance of getting out alive from a burning aircraft, people should choose an aisle seat near the front within five rows of an emergency exit. … The most dangerous seats are those six or more rows from an exit.”

Sportintresset är fortsatt starkt

Många i min omgivning har ett stort sportintresse. Det har även jag. I fotbollsEM får vi t.ex. se mer av Lukas Podolski:

Och fastän vi inte får se mer av Novak Djokovic i Wimbledon, får vi se mer av Marat Safin. Det är fint att se hur tennis förbrödrar:

Manlig miljövän

Risken för män som bryr sig om miljön är att de uppfattas som lite feminina. (And we know that’s bad.) David Giffels ger bl.a. dessa råd om hur man kan vara macho för miljön:

”… [L]earn how to landscape with a machete. Instead of firing up the chainsaw and using gas to trim the branches, use the machete to hack a path. … [S]hower less frequently. You can tell your wife that you’re saving the earth. … [C]onserve water by drinking your whiskey straight.”

Fem år av frihet

Idag för fem år sedan fattade USA:s högsta domstol ett historiskt beslut. Texas s.k. sodomilag förklarades, genom domslut i fallet Lawrence v. Texas, stå i konflikt med USA:s konstitution och ogiltigförklarades. Det var inte längre tillåtet att kriminalisera sexuella aktiviteter mellan personer av samma kön i USA.*

Så här formulerade sig domaren Anthony Kennedy för majoriteten:

”Liberty protects the person from unwarranted government intrusions into a dwelling or other private places. In our tradition the State is not omnipresent in the home. And there are other spheres of our lives and existence, outside the home, where the State should not be a dominant presence. Freedom extends beyond spatial bounds. Liberty presumes an autonomy of self that includes freedom of thought, belief, expression, and certain intimate conduct. The instant case involves liberty of the person both in its spatial and more transcendent dimensions.”

Det är inspirerande när frihet betyder något, när frihet är mer än retorik, när frihet blir praktik.

___________________________

*I Sverige avkriminaliserades homosexuella handlingar 1944.

Recension vi hade kunnat vara utan

Vilken lycka, att inte längre stödja DN Kultur med sina pengar. I en recension av Naomi Kleins Chockdoktrinen och av Johan Norberg och Boris Benulics Allt om Naomi Kleins nakenchock skriver Lars Pålsson Syll bl.a. följande:

”Som jag ser det medför Kleins fixering vid Friedman och Chicagoskolan tyvärr att hon befriar national­ekonomins övriga företrädare från ansvar. Den människo- och vetenskapssyn som Friedman, Assar Lindbeck, Bo Södersten, Marian Radetzki och deras motsvarigheter runt om i världen står för och lär ut till studenter vid våra läro­säten är nämligen i grunden samma sak. För att befrämja tillväxten är ojämlikhet nödvändig. Om man genom välfärdspolitik och en skattefinansierad offentlig verksamhet minskar klyftorna, minskar ekonomins tillväxtpotential.”*

Men Pålsson Syll begår minst tre misstag, som jag ser det.

1. Sprider felaktiga uppgifter. Friedman är mycket riktigt för en liten välfärdsstat, men stämmer det för övriga av Pålsson Sylls namngivna och för nationalekonomer i allmänhet? Det är mycket tveksamt. Assar Lindbeck har t.ex. uttryckt sig på följande vis:

”[I]ndeed, it is largely because of various positive long-term consequences of welfare-state arrangements that I have often described the modern welfare state as ‘a triumph of modern civilisation.'”**

2. Skiljer inte på fakta och värderingar. Frågan om effekterna av en långt driven omfördelning handlar inte, vilket Pålsson Syll vill låta påskina, om värderingar utan om fakta. Även om man stödjer en välfärdsstat kan man anse att en långt driven omfördelning, t.ex. genom mycket höga marginalskatter, påverkar variabler som tillväxt. Man skulle kunna önska att så inte vore fallet, men om så befinns vara fallet är det tvärtom ärligt och beundransvärt att erkänna det. Och givetvis har de ekonomer som säger följande rätt: ”För att befrämja tillväxten är ojämlikhet nödvändig”. Ty om ingen ojämlikhet alls existerade, dvs. om alla hade exakt lika stor disponibel inkomst oavsett vad de gjorde, varför skulle någon ägna sig åt produktivt arbete?

3. Motsäger sig själv. Pålsson Syll fortsätter:

Tillväxt och ökade klyftor har under de senaste trettio åren gått hand i hand.”

Nyss hävdade han att Lindbeck m.fl. ska klandras, eftersom de har sagt att tillväxt och ökade klyftor går hand i hand. Nu hävdar han att tillväxt och ökade klyftor de facto har gått hand i hand. Ska inte Pålsson Syll också klandras för att han torgför ett sådant budskap?

Slutligen: Klyftor behöver inte vara orättvisa. Och alla klyftor har inte ökat: inte i Sverige under Alliansen och inte mellan länder i världen.

___________________________

*Tack till Johan Almenberg för tipset.
**S. 9 i Lindbeck, Assar (1995). “Hazardous Welfare-State Dynamics.American Economic Review, 85(2): 9—15.

Dagens roligaste mening

En kille på gymmet, till sina två kompisar:

”Jag försökte lansera ordet tjänsteman idag, som skällsord.”

Dubbel skönhet

Trace Riff och Lucas Mascarini — förevigade av fotografen Can Evgin:

Språkets normativa karaktär

En ny etymologisk ordbok har kommit ut. En intressant aspekt av ordens bakgrund är att de ibland har en normativ karaktär, dvs. språket återspeglar värderingar. Ett tydligt exempel från engelskan:

”The surprising likely origin of the word ‘bad’ — ‘effeminate man.’ … the derivative bædling ‘effeminate fellow, womanish man’ applied contemptuously.”

Där ser man. Att vara en feminin man är alltså själva grundbetydelsen av ”dålig” i engelskan.

Jag har tidigare skrivit om ordet äktenskap som normativt. Ord sänder signaler.

Är utbildningspremien orättvis?

Arbetarrörelsens ekonomiska råd lät igår publicera en inkomstfördelningsrapport. Bl.a. framkommer att inkomsternas fördelning har blivit mer ojämn under socialdemokraternas regeringsinnehav:

Socialdemokraterna brukar anse detta orättvist — det återstår att se om Mona kommer att karakterisera sin egen politik på det sättet (och berömma regeringen för minskad orättvisa) — men som tidigare påpekats behöver inte inkomstskillnader vara orättvisa.

I rapporten återfinns t.ex. detta diagram över skillnaden i disponibel inkomst på basis av utbildning:

Diagrammet illustrerar att en person som utbildar sig tjänar mer (särskilt gäller detta män).* Detta tycker jag personligen är en rättvis grund för inkomstskillnader — det torde, som DN och Mats Odell betonar, vara bra för ett samhälle att premiera dem som inhämtar avancerad kunskap. Mer än vad som för närvarande sker i Sverige, skulle jag dessutom tro.

Se även vad Daniel Waldenström samt ekonomipristagaren Robert Lucas har att säga.

___________________

*Diagrammet beaktar dock inte att den som utbildar sig tjänar mindre under utbildningsåren. Notera också att det visar disponibel inkomst, vilket t.ex. inkluderar andra inkomster än inkomst av tjänst.

Felaktigt om lycka

Richard Layard fortsätter att sprida felaktiga uppgifter om relationen mellan inkomst och lycka:

At the bottom of the curve, you will find countries such as Zimbabwe or Russia, where increases in national income per head will increase levels of happiness. … On the ignominious bit you will find a cluster of western countries, including our own, where such rises in income per head don’t cheer us up one bit. When do income rises stop making us happier? Around $20,000, according to Layard. … After that there is an inverse relationship between more money and happiness.

Denna syn har viktiga policyimplikationer, för den antyder att en politik för ökad tillväxt i rika länder inte ger större lycka och att en sådan politik därför kan ifrågasättas. Ett litet, litet problem bara: Layard har uppenbarligen inte tagit del av den senaste forskningen:

These findings invite a sharp re-assessment of the ”stylized facts” that have informed economic analysis of subjective well-being data. Across the world’s population, variation in income explains a sizeable proportion of the variation in subjective well-being. There appears to be a very strong relationship between subjective well-being and income, which holds for both rich and poor countries, falsifying earlier claims of a satiation point at which higher GDP is not associated with greater wellbeing.

Resultaten i den nya forskningen illustreras av följande figur:

Kan någon skicka denna studie till Richard Layard? Snarast? Till dess att han får den är det klokt av oss att ta det han säger med en stor nypa salt.

SvD:s märkliga rubrik

SvD har satt rubriken ”Så ska Hägglund rädda äktenskapet” på en artikel vari kd-ledaren uttalar sig om hur en könsneutral äktenskapslag ska kunna stoppas. Och på förstasidan påannonseras artikeln så här:

”Rädda äktenskapet”? Är äktenskapet i fara när fler föreslås få ta del av det? Är det SvD:s politiska redaktions uppfattning?

Hayek om värderingar

F. A. Hayek i Law, Legislation and Liberty: Rules and Order (s. 34):

”Construction is possible only in the service of particular ends which in the last resort must be non-rational, and on which no rational argument can produce agreement if it is not already present at the outset.”

Dvs. det finns inga objektivt sanna värderingar. Tycker du att x är bra och jag att x är dåligt kan vi bara konstatera det, inte rationellt diskutera oss fram till enighet.

Detta kanske är det starkaste argumentet för demokrati. Vi är överens om hur beslut ska fattas men inte om vilka dessa beslut bör vara. Genom enighet om metoden för att fatta kollektiva beslut behöver vi inte slå varandra i huvudet när vi är oeniga i sak.

Tro på mirakel

Tre av fyra amerikaner tror på gudomliga mirakel. Ska vi tro att de har rätt? Nej, och David Hume förklarar varför i An Enquiry concerning Human Understanding:

”When anyone tells me, that he saw a dead man restored to life, I immediately consider with myself, whether it be more probable, that this person should either deceive or be deceived, or that the fact, which he relates, should really have happened. I weigh the one miracle against the other; and according to the superiority, which I discover, I pronounce my decision, and always reject the greater miracle. If the falsehood of his testimony would be more miraculous, than the event which he relates; then, and not till then, can he pretend to command my belief or opinion.”

Underbart kroppsspråk

Jag är kär i Mary i sånggruppen Peter, Paul and Mary*. Vilket kroppsspråk! Framförallt hur hon slänger med håret, helt underbart. Men även håret i sig, den skarpa blicken och hennes ofta framåtlutande ställning — som om hon har något att säga oss — tilltalar mig mycket. Se henne här i ”Go Tell It On the Mountain”**:

Uppdatering: Videon verkar tyvärr ha tagits bort, men se gärna gruppen i ”If I Had a Hammer” istället. Marys kvaliteter framkommer även där.

_________________

*Ja, jag vet att gruppen är vänsterorienterad. Men kärleken vet inga gränser!
**Tyvärr är inslaget överfört från VHS, därav den dåliga kvaliteten, men Marys kvaliteter framträder tydligt ändå.

FRA-hysterin

Jag har två kommentarer till reaktionerna på FRA-lagen.

För det första: Är reaktionerna inte lite väl hysteriska? Jag anser att lagen är en skamfläck ovärdig en rättsstat, men jag hade inte förväntat mig något annat än att den skulle gå igenom, om inte nu, så inom en nära framtid. Trenden är densamma över hela västvärlden: mer övervakning på alltfler områden. Och det kommer bara att fortsätta i den riktningen, tro mig. Så jag blir inte hysterisk av beslutet. Jag hade väntat mig det. Det finns en djup sorg över utvecklingen, men jag är resignerad. De hysteriska reaktionerna tyder på något slags naivitet. Bli mer cynisk och du slipper bli så himla upprörd.

För det andra: Jag har svårt att förstå dem som nu säger att de inte ska rösta på Alliansen på grund av lagen.* Jovisst, lagen är en skamfläck ovärdig en rättsstat, men vad blir bättre av att vi istället får en socialdemokratisk ekonomisk politik understödd av kommunister och miljöpartister? FRA-lagen kommer inte att försvinna. Thomas Bodström är ingen vän av individuell integritet, var så säker. Att straffa Alliansen genom att inte rösta är att hjälpa till att göra Thomas Bodström till justitieminister igen. Och Thomas Östros till finansminister.

För att sammanfatta: Enough already!

______________________________

*T.ex. Stefan Karlsson, Johan Norberg, Isobel Hadley-Kamptz och Blogge Bloggelito.

Keynes om Marx

Jag är oerhört fascinerad av John Maynard Keynes. Minst, faktiskt, av hans nationalekonomiska gärning, men desto mer av hans personlighet, t.ex. hans intelligens, hans ifrågasättande av konventionell moral, hans självförtroende, hans bildning och (ähum) hans sexliv.

Så här uttalade han sig 1934, korrekt i sak och med en briljant formuleringskonst, om Marx gärning:

”My feeling about Das Kapital are the same as my feelings about the Koran. I know that it is historically important and I know that many people, not all of whom are idiots, find it a sort of Rock of Ages and continuing inspiration. Yet, when I look into it, it is to me inexplicable that it can have this effect. … I am sure that its contemporary economic value (apart from occasional but inconstructive and discontinuous flashes of insight) is nil.”*

Lyssnar du, Lars Ohly?

________________________________

*Återgivet i Moggridge, D. E. (1992). Maynard Keynes: An Economists’s Biography. London: Routledge: 469—470.

Rikedom ger frihet

DN intervjuar den danske miljardären Fritz Schur. Hans sätt att se på livet gillar jag — inte minst illustrerar det hur ekonomiskt välstånd bidrar till lycka:

”Kan man vara en fånge i överklassen?– Nej, nej. Det är inte bindande på något negativt sätt. Jag känner den friheten att göra vad jag vill göra och jag har absolut den ekonomiska friheten till det. Jag behöver inte jobba alls. Om man ibland tröttnar lite på dessa statsuppgifter så kan det vara bra att tala om för sig själv att man har frihet.”

Det är bara en liten, liten detalj som återstår. Jag har inte kommit på hur jag ska bli ekonomiskt oberoende…

Rättvisa och orättvisa klyftor

Claes Arvidsson påpekar att socialdemokraterna är som besatta av klyftor. Själv är jag av uppfattningen att klyftor kan vara relevanta men att de oftast inte är det. Likt Will Wilkinson anser jag att man, när man bedömer om något är orättvist, bör beakta inte bara utfall utan också hur utfallet har uppstått.

Om man t.ex. bara tittar på en viss inkomstfördelning kan dess grad av orättvisa bero inte bara på fördelningen i sig utan också, eller kanske rentav uteslutande, på hur fördelningen har uppkommit. Man kan t.ex. anse att det inte är orättvist att personer som arbetar hårt och anstränger sig har högre disponibel inkomst än andra.*

Med detta sagt finns det fall av klyftor jag finner tveksamma. Ian Dew-Becker and Robert Gordon diskuterar direktörslöner med denna utgångspunkt. Direktörer sitter i andra direktörers styrelser och ger, på basis av denna typ av kollusion, varandra stora ekonomiska förmåner. Detta kan fortgå därför att det finns ett principal-agentproblem i företag, som resulterar i att ledningen och inte ägarna i huvudsak styr.

Men lösningen är inte i första hand omfördelning, vilket är ett trubbigt instrument för att komma åt just detta problem, utan snarare förbättringar av regelverket som rör transparens inom företagen. Det är alltså inte bara så att klyftor kan vara orättvisa eller rättvisa — det är också så att orättvisa klyftor ibland åtgärdas bättre med annat än skatter och bidrag.**

____________________________

*Man kan se på frågan på två nivåer. På ett fundamentalt plan anser jag att ingen är värd att tjäna mer än någon annan, eftersom ingen är orsak till sig själv. Men på ett praktiskt plan anser jag att fiktionen att vissa är värda att tjäna mer än andra är bra att upprätthålla, eftersom det möjliggör inrättandet av incitament så att människor anstränger sig och är produktiva, vilket i förlängningen gynnar alla. Se vidare här.
**Reformer i regelverket för ”corporate governance” är ett exempel. Regeringens arbetslinje kan anföras som ett annat exempel: vissa ersättningsnivåer sänks men fler får arbete, vilket leder till en sjunkande Gini-koefficient på det hela taget. Om man nu betraktar det måttet som ett mått på orättvisa, vilket av ovan nämnda skäl är tveksamt.

Gul konstruktion

Burton Wasserman, Construction Concept (1967), 26,0 x 18,7 cm:

Justin tror på ödet

Justin Timberlake tycks tro på ödet:

”Så jag antar att allt som händer är menat att hända.”

Jag tror inte på ödet eller att allt som händer är menat att hända. Det som händer händer, och det kunde inte bli på något annat sätt, men det finns ingen avsikt eller mening bakom, inget som fastställer hur det blir oberoende av hur jag (och andra) agerar. Dvs. jag är determinist men inte fatalist:

”[F]atalism holds that the natural world causes events in human life but is not itself influenced by human will or behavior. No matter what you do, the same things will happen to you. … The truth is, however, that one’s fate as a particular outcome is often determined by what one does, even though actions, along with one’s desires and beliefs, are themselves determined.”

Justin borde tänka om men, förstås, fortsätta vara glad över sin talang, även fast det inte är menat att han ska ha den.

Tyfonen och gud

Apropå tyfonen som orsakade 800 människors död i Filippinerna, så formulerar professor Peter Singer kort och koncist ett klassiskt och starkt argument mot den kristne gudens existens:

Do we live in a world that was created by a god who is all-powerful, all-knowing, and all good? Christians think we do. Yet a powerful reason for doubting this confronts us every day: the world contains a vast amount of pain and suffering. If God is all-knowing, he knows how much suffering there is. If he is all-powerful, he could have created a world without so much of it – and he would have done so if he were all good.”

Han granskar även de svar kristna brukar ge — som att vi har fri vilja, som att lidande är ett gudomligt straff, som att lidandet inte spelar någon större roll och som att vi inte kan förstå Jahve — och finner dem (rätteligen) undermåliga.

Sötis på plan

Nu hoppas jag att Ryssland vinner fotbollsEM. Det skulle inte bara glädja flest människor (tyskar och turkar finns det trots allt färre av); Ryssland bör dessutom premieras för att ha Andrei Arsjavin med i laget!

Lite fakta:

”Andrei Arshavin (Russian: Андрей Сергеевич Аршавин) (born May 30, 1981 in Leningrad) is a Russian international football forward who currently plays for Zenit St. Petersburg. He is a versatile second striker who can also play as an attacking midfielder and winger. He is best known for his close control, vision, playmaking ability, speed and pace.”

Det är inte ofta båda mina kriterier för att heja på ett lag är uppfyllda.

Kristna läkare sprider sitt evangelium

Av någon anledning nämner inte de tolv läkare och barnmorskor som skriver på DN Debatt idag att de är engagerade kristna. En snabb nätsökning ger vid handen att de flesta tycks aktiva i Föreningen kristna läkare och medicinare i Sverige. Anne-Berit Ekström är föreningens ordförande, Gunnar Holmgren dess tidigare ordförande.

De skriver bl.a.:

”I botten handlar det om hur vi ser på sexualitet. Är det en funktion som skall uppmuntras att fritt utnyttjas för kortsiktig njutning eller förströelse, men som på grund av fruktan för livshotande smitta och sjukdomar måste omgärdas med stränga säkerhetsåtgärder? Eller är det en kraft som för två människor samman, och som rätt använd hjälper dem att leva i en långvarig unik gemenskap, där den kan få fritt utvecklas utan rädsla?

De har rätt i så måtto att detta i botten handlar om hur vi ser på sexualitet. Det kardinalfel de begår i sitt propagerande för ”avhållsamhet och trohet” är att de (präglade av sin kristna moralsyn) enbart ser på kostnadssidan av sexuell frihet och negligerar intäktssidan.* Nedlåtande etiketterar de sådan frihet som ett uttryck för ”kortsiktig njutning eller förströelse”. Men en kostnads-intäktsanalys måste, om den ska tas på allvar, beakta den nytta sexuell frihet ger för dem som utövar den. Mot denna nytta måste sedan kostnadssidan vägas. Det duger inte att enbart fokusera på kostnadssidan, vilket sker i artikeln.

För att ta en liknelse: Att köra bil medför kostnader (t.ex. risken för olyckor) och intäkter (t.ex. möjligheten att snabbt och fritt förflytta sig). Om man enbart fokuserade på kostnaderna skulle det vara riktigt att i skolor och på annat håll uppmana alla att sluta köra bil. Det medför ju så stora kostnader! Men den slutsatsen följer förstås inte av en korrekt utförd kostnads-intäktsanalys.

Med detta sagt, är det inte riktigt att försöka minska de kostnader som sexuellt överförbara sjukdomar för med sig? Givetvis. Men detta kan göras på olika sätt. Kondomanvändning är en metod som bibehåller den nytta människor som har fler sexpartner upplever, samtidigt som riskerna för smitta, dvs. kostnaderna, faller.** Som artikeln i British Journal of Medicine, som författarna citerar, uttrycker det:

”The data are clear, however. Other than abstinence, which is difficult to achieve, condoms are the most effective means of stopping the spread of sexually transmitted infections. We need to focus on ensuring consistent and correct condom use rather than denigrating condoms as being less than perfect.”

För att få ned könssjukdomar skulle man alltså kunna försöka att öka kondomanvändningen, t.ex. genom att öka tillgängligheten och genom handfasta instruktioner i skolan, samt att ge utökad faktabaserad undervisning om könssjukdomar och hur de sprids. Även om resultaten aldrig blir ”perfekta”.

Frågan är hur försök att få ungdomar att ha färre sexpartner skulle ge ett bättre resultat.*** Det jag tycker kan förmedlas i skolundervisning är att fler partner ökar riskerna, vilket är faktiskt korrekt, men jag motsätter mig den normativa instruktionen, att fler sexpartner bör undvikas.**** Det är en individuell kalkyl, att väga kostnader mot intäkter, och skolan eller staten bör inte ta ställning till den, utöver att sprida information.

Så medan författarnas syfte vad gäller minskad smittspridning är lovvärt, lyser deras normativa agenda igenom. De struntar i de positiva effekter av sexuell frihet som många upplever och vill att skola eller stat ska förmedla en kristen syn på sex och samlevnad.

_____________________________

*Se min analys i ”The Cardinal Error of Paternalism”.
**Som när man minskar risken för skador i trafiken genom att installera bilbälte och krockkudde samt vajrar mellan vägbanor.
***Författarna nämner av någon anledningen inte att artikeln i Science som talar sig varm för att försöka minska antalet sexpartner inte diskuterar spridning av könssjukdomar i allmänhet utan spridningen i den allmänna, heterosexuella befolkningen av hiv i fattiga länder i Afrika. Artikeln betonar att där smittspridning sker på annat sätt, som i Thailand, har kondomfokuseringen haft god effekt. Läs mer om hur ”more sex is safer sex”.
****Även om jag kraftigt tvivlar på att ett sådant normativt budskap skulle påverka människors beteende. Tvärtom kanske det gör det än mer spännande för många ungdomar att ha flera partner.

Upprörande stölder

Vilken lättnad att denne marodör äntligen är infångad!

”Police in Bretagne have arrested a 53-year-old man suspected of the thefts of 170 garden gnomes. However, it is proving difficult to return the gnomes to their real owners — the thief painted them different colors, making identification tricky.”

Att ge sig på oskyldiga trädgårdstomtar — där går gränsen.

Otidsenlig syn på vila

Några kristna ”själavårdare och psykoterapeuter” slår ett slag för att vilodagen ska återupprättas:

”… en dag helgad åt Gud, en dag då man fokuserar på det immateriella i stället för det materiella, på varande i stället för görande, på det positiva istället för det negativa, på gemenskap istället för individualism. … Efter det att Gud skapat världen på sex dagar, vilande han på den sjunde. Om till och med världens skapare vilade, ja då förstår vi vikten av en dag utan arbete, strävan och oro.”

Låt oss bortse från det religiösa mumbo jumbo som präglar resonemanget (med logiska problem — som att en allsmäktig gud skulle behöva vila — och med tro på myter — som att en gud skapade världen) och istället göra tre reflexioner.

  1. Vi vilar redan. Vi har mer tid än någonsin till fritid. Ser man till medelarbetstid per sysselsatt har den under 1900-talet gått ned från 2688 till 1626 timmar per år, dvs. med knappt 40 procent. (Källa.)
  2. Vilan behöver vara flexibel. Idén att vi ska ha en särskild dag att vila på känns otidsenlig. Att alla behöver vila då och då är självklart, men om det bäst sker genom en särskild dag per vecka, några timmar per dag, en längre semester, ett sabbatsår eller på ålderns höst måste individen få komma överens om med sin arbetsgivare.
  3. Vilans former skiljer sig åt. Det som ger ro varierar människor emellan. Att fokusera på ”Gud” är t.ex. något de flesta av oss anser fullkomligt vettlöst, liksom att dela upp tillvaron i dikotoma delar: ”materiellt” kontra ”immateriellt”, ”görande” kontra ”varande” etc. Dessa saker går in i varandra, och materiella saker kan bidra till att möjliggöra umgänge, resande och upplevelser som ger lycka. (Forskningen visar just att pengar är positivt relaterade till lycka.) Författarna tycks vilja att vi alla sitter i naturen och kontemplerar. Det skulle ge mig enorma stresskänslor — men att sitta ostörd vid datorn ger djup stimulans.

Tack och lov förespråkade författarna inte söndagsstängda affärer. Alltid något att glädja sig åt.

Snabbare simning

Det tar 20 minuter för simmarna att ta på sig de nya Speedo-dräkterna. Men det är värt besväret — nu sätts nya rekord på löpande band. Jag har inget principiellt emot de nya dräkterna men finner dem mindre tilltalande, rent estetiskt, än badbyxor. Så här ser OS-hoppet Michael Phelps ut i sin dräkt: